Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2012

Transkript

1 /2208 RAPPORT Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2012 SvK4000, v3.0,

2 Innehållsteckning 1 Sammanfattning Tillsyn och tillsynsvägledning Utveckling av tillsynsvägledningen dammar d medd särskilt stora konsekvenser i händelse av dammbrott Dammägarna as årsrapportering till länsstyrelserna Tillsynsvägledning och samverkan Klimatändringar och dimensionerande flödenn Anpassning avv dammar till dimensionerande flöde Utvecklingen efter regeringsuppdraget om klimatändringar och dammsäkerhet Beredskap dammbrott Kunskapsutveckling och kompetenssörjning Kraftindustrins riktlinjer Referenser

3 1 Sammanfattning Denna rapport baseras på bl.a. dammägarnas årsrapportering om dammsäkerhet till länsstyrelserna, uppföljning g av länsstyrelsernas dammsäkerhetstillsyn, utvecklingen av samordnad beredskap r dammbrott samt information från forsknings- och ut- vecklingsarbete inom dammsäkerhetsområdet. samt statlig utredning om dammsä- kerhet under Svenska Kraftnät verkar att främja dammsäkerheten i landet, svarar tillsyns- vägledning avseende dammsäkerhet enligt Miljöbalken och verkar att riskerna en allvarlig störning på samhället genom dammbrott eller e höga flöden minskar. Svenska Kraftnät arbetar med vidareutveckling av tillsynsvägledningen i linje med regeringens regleringsbrev. Under 2012 har sök med utökad dammsäkerhets- rapportering från dammägare till länsstyrelser och myndighetsuppföljning bedrivits elva dammanläggningar,, som i händelse av dammbrott skulle orsaka särskilt stora konsekvenser. En workshop berörda länsstyrelser och dammägare har ge- in fortsatt söks- och utvecklingsperiod nomts i syftee att utvärdera verksamheten under året och ta vara på erfarenheter I den ordinarie årsrapporteringen har Svenska Kraftnät utökat rutinen till att omfatta även beredskapsfrågor. Under 2012 har årsrapporterin ngen genomts i 18 av 19 be- län. Under 2012 harr Svenska Kraftnät tillsammans med Svensk Energi,, SveMin och SMHI rörda län och Svenska Kraftnät har lämnat vägledningg om uppföljningen till samtliga upprättat en plan fortsatttt arbete med flödesdimensionering dammar i ettt klimat i ändring. Planen tar utgångspunkt i de slutsatser och o rekommendationer som re- dovisades i slutrapporten från Kommittén dimensionerande flöden damman vid Svenska Kraftnäts avrapportering av dammsäkerhetsutvecklingen un- läggningar i ett klimatändringsperspektiv. Rapporten lämnades till regeringen der 2011 (dnr 2011/173). Under 2012 harr arbete med samordnad beredskapspla anering dammbrott och höga flöden påbörjats i tre vattendrag. Översvämningskartor har färdigställts ett vatten-v drag och information om dammbrott har lämnats till allmänheten a i två län. Samman- elva taget pågår arbete med samordnad beredskapsplanering dammbrott i landets största kraftverksälvar. Svenska Kraftnäts uppföljningg visar att utveckling och sam- ordning av beredskapsplaner i praktiken tar flera år att genoma

4 2 Tillsyn och tillsynsvägledning Svenska Kraftnät har 2012 stött och medverkat i ett tiotal forsknings- och utvecklings- projekt inom Elforsks dammsäkerhetsprogram. Svenska Kraftnät stödjer även Svenskt Vattenkraftcentrum (SVC). Det är ett centrum högskoleutbildning och forskning som bl.a. syftarr till att säkerställa den långsiktiga kompetenssörjningen inom dammsäkerhetsområdet. Under 2012 har verksamheten utvärderats av en internation- elll expertgrupp, som finner att SVC lyckats väl med sinn måluppfyllnad och rekommen- derar fortsatt verksamhet i minst motsvarande omfattning Utveckling avv tillsynsvägledningen dammar med särskilt stora konsekvenser i händelse av dammbrott Det finns dammar i Sverige. För ca 500 av dessa dammanläggningar skulle ett dammbrott meda betydande konsekvenser liv, hälsa, h miljö eller ekonomiska värden. En storr andel av dessa ur dammsäkerhetssynpunkt mest väsentliga dammar används vattenkraftsproduktion eller inom gruvverksamhet. Här ingår även några kanaldammar som s används sjöfart samt enstaka dammar som till skydd övertill t svämningar. Många dammar fyller samhällsviktiga funktioner och har bidragit utvecklingen avv ett moderntt samhälle. Svenska Kraftnät har i linje med regeringsuppdrag 2011 och 2012 arbetat med vidare-v av utveckling av tillsynsvägledningen avseende dammanläggningar som i händelsee dammbrott skulle orsaka särskilt stora konsekvenser [1]. Svenska Kraftnät har i samverkan med dammägaree inom kraftindustrin identifierat 20-talet dammanlägg- liv ningar i sju län som i händelse av dammbrott, utomm fara många människors och hälsa, skulle kunna orsaka allvarliga störningarr i samhällsviktiga verksamheter. I dialog med berörda dammägare och myndigheter har utveckling av rutiner r - till stärkt tillsyn och tillsynsvägledning denna kategori av dammar påbörjats. Under 2012 harr sök med utökad dammsäkerhetsrapportering från dammägare länsstyrelser bedrivits elva dammanläggningar i fem län. Länsstyrelsen har genom- t uppföljande möten medd dammägaren till respektive dammanläggning. Även Svenska Kraftnät har deltagit vid mötena. I ett fall harr även kommunala räddnings- olyck- tjänsten medverkat i egenskap av tillsynsmyndighet enligt Lagen omm skydd mott or (LSO). Svenska Kraftnät har vidare medverkat vid två dammsäkerhetsrevisioner, som Svensk Energis genomt vid medlemsetag med syfte att granska g att dammsäkerhets- arbetet bedrivs i enlighet med kraftindustrins riktlinjer dammsäkerhet (RIDAS)

5 En workshop har hållits medd berörda länsstyrelser ochh dammägaree med syftet att a följa upp och utvärdera verksamheten 2012, och ta vara på erfarenheter. Länsstyrelserepre- mötet eliminerar vissaa missstånd och möjliggör kompletterande informationsutbyte. En sentanter ansåg att rapporten utgör en bra utgångpunkt tillsynen samt att standardiserad metod rapportering ansågs givandee av både dammägare och läns- kunna utgöra ett bra underlag kommunens tillsyn enligt LSO. Tillsynsmötena an- styrelsehandläggare. Rapporten bedömdes tillsammans med annatt material även sågs givande men resurskrävande. Under 2013 kommer Svenska Kraftnät att bedriva fortsatt söks- och utvecklings- arbete stärkt tillsynsvägledning med utökad dammsäkerhetsrapportering och myndighetsuppföljning. Inriktningen är att djupad rapporteringg och myndighets- Kraftnät konstaterar, liksomm utredaren i SOU 2012:466 [2], att de stärkta insatserna tillsynsvägledning utsätter ökade insatser från länsstyrelsen och dammägarna att bli verkningsfulla. uppföljning skaa genomas samtliga drygt 20 dammar som i händelse av dammbrott harr identifieratss kunna orsaka särskilt stora s konsekvenser. Svenska 2..2 Dammägarnas årsrapporteringg till länsstyrelserna Den rutin rapportering av dammsäkerhet som introducerades av Svenska Kraftnät 2003 tillämpas nu av länsstyrelser i 19 län dammanläggningar i konsekvensklass 1A, 1B och 2 1. I två län uppger länsstyrelsen att man saknar dammar där dammbrott kan få sådana konsekvenser att särskild dammsäkerhe etsrapportering är motiverad. Huvudsyftet med årsrapporteringen är att länsstyrelsen som operativ tillsynsmyndig- het på ett rationellt sätt ska få dammägarnas svar på de d viktigaste frågorna om damm- säkerhet i länet. In 2012 har en e översyn avv rutinen gjorts. Rapporteringen har bl..a. utökats till att omfatta information om dammägarnas beredskapsplaner och larmplaner. Utgående från ägarnas ä rapportering gör Svenska Kraftnät årligen en nationell sam- vi- manställning som 2012 bygger på uppgifter från 19 länn [3]. Svenskaa Kraftnät har dare utvärderatt rapporteringen och har utgående frånn inkomna uppgifter lämnat vägledning till respektive länsstyrelse om uppföljningen av a rapporteringen. Totalt omfattass 547 anläggningar med en eller flera dammar i konsekvensklass 1A, 1B eller 2 (figur 1).. Av dessa angavs bl.a. att 1 Konsekvensklass 1A, 1B och 2 enligt RIDAS, Kraftetagens riktlinjer dammsäkerhet (Svenskk Energi), innefattar dammar som vid ett dammbrott kan orsaka beaktansvärda skador på människor, miljö, samhällsanläggningar och andra ekonomiska värden

6 57 % har genomgått en djupad dammsäkerhetsutvärdering, FDU 87 % har en drift-, tillståndkontroll- och underhållsmanual, DTU-manual 85 % har en beredskapsplan 58 % har en larmplan Svenska Kraftnät konstaterar att andelenn dammanläggningar där djupade damm- säkerhetsutvärderingar har genomts har ökat markant jämt med 2011 års rap- 79 port. För dammanläggningar i konsekvensklass 1A ochh 1B har en ökning skett från tilll 85 procent och dammanläggningar i konsekvensklass 2 frånn 27 till 38 procent. De anläggningar där djupade dammsäkerhetsutvärderingar ännu inte har gjorts ägs av små dammägare med ett fåtal anläggningar samt avv större dammägare som priori- terat att genoma FDU r dammanläggningar i högre konsekvensklasser. Vad gäller dammanläggningar i konsekvensklass 1A och 1B, vilka en DTU-manual upprättats, har andelen ökatt från 94 procent 2010 till 96 procent För damm- anläggningar i konsekvenskl lass 2 har andelen ökat från 73 till 80 procent. Även här saknas DTU-manualer främst dammanläggningar som ägs av små dammägare samt av större dammägare, som prioriterat att upprätta DTU-manualer damman- läggningar i högre konsekvensklasser. Vidare rapporterar dammägarna att de under år 2011 har identifierat 125 ur dammsä- kerhetssynpunkt allvarliga svagheter vid 46 anläggningar, varav ca a 30 % avser svag-s heter på avbördningsfunktionen. Svagheter identifieras genom i sta hand dju- svagheter lämnades 49 anläggningar. Omfattningen av rapporterade svagheter och pade dammsäkerhetsutvärderingar och annan tillståndskontroll. Uppgifter om under året genomda och pågående åtgärder attt avhjälpa allvarliga åtgärder ligger i nivå med tidigare år. Det kan konstateras att storaa insatser pågår attt underhålla och uppgradera anläggningar till att möta moderna säkerhetskrav. Svenska Kraftnät anser att det är angeläget att djupade dammsäkerhetsutvärde- ringar och annan tillståndskontroll genoms

7 Norrbottens län Västerbottens län Västernorrlands län Jämtlands län Konsekvensklass 1A Gävleborgs län 1B 2 Dalarnas län Värmlands län Uppsala län Västmanlands län Stockholms län Stockholms län Örebro län Södermanlands länstockholms län Västra Götalands län Östergötlands län Jönköpings län Kalmar län Gotlands län Hallands län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Figur 1. Dammanläggningar i konsekvensklass 1A, 1B och

8 Rapporteringsrutinen fungerar tillfredställande. Årsrapporteringenn är tänkt att utgöra ettt underlag r länsstyrelsernas prioritering av vidaree tillsynsinsatser. Svenska Kraft- nät erfar att rapporteringen inte fullt ut utnyttjas i detta syfte. Det beror i stor utsträck- det angeläget att länsstyrelserna i sin tillsynsroll ser till att erforderliga åtgärderr vidtas ning på allt begränsade resurser egeninitierad tillsyn. Svenska Kraftnät anser utan onödigt dröjsmål Tillsynsvägledning och samverkan Svenska Kraftnät har under 2012 upprättat en plan r tillsynsvägledning dammsäker- som het [4]. Syftet med planen är att tydliggöraa vilken tillsynsvägledning kommer att bedrivas inom de närmaste åren. Detta att underlätta länsstyrelsernas arbete med dammsäkerhet enligt miljöbalkens kapitell 11. De aktiviteter som presente- leda ras i den aktuella planen harr valts utifrån vad Svenskaa Kraftnät bedömer kunna arbetet med dammsäkerhet i landet framåt, och utifrån de synpunkter och behov som länsstyrelserna framt i samband med handläggarm möten och kurser. Svenska Kraftnät har påbörjat arbete med att uppdatera handboken Dammsäkerhet Egenkontroll och tillsyn [5]. Målsättningen är att handboken ska färdigställas under våren Svenska Kraftnät har under året medverkat vid flertalet handläggarträffar med an-a nätverk, bl.a. länsstyrelsen, Myndighetenn samhällsskydd och beredskap (MSB), Tillsyns- och Föreskriftsrådet (ToFR) och Miljösamverkan Sverige (MSS). knytning till tillsyn och dammsäkerhet som arrangeras av andra myndigheter och Svenska Kraftnät har under 2012 följt upp länsstyrelsernas metoder tillsyn av a dammsäkerheten vid dammar på gränsenn mellan två län. l Det kan konstateras att ett fåtal länsstyrelser samordnar tillsynen av gränsdammar genom att gemensamma tillsynsbesök uts. I ett parr fall har skriftliga överenskommelser gjorts mellan länen att på så sätt delegera löpande tillsyn till ett av de berörda b länen. Svenska Kraftnät kommer att medla sammanställd information till länsstyrelsernaa och exempel på hur överenskommelser om tillsyn mellan länsstyrelserr kan formuleras. Svenska Kraftnät har under 2012 gått medd i nätverket länsstyrelsernas vattenhandläggare. Nät- verket har en gemensam e-postgrupp vilken utgör ett smidigt sätt att både ge infor- mation till handläggarna samt följa och medverka i diskussioner omm olika frågeställ- vid revideringenn av länsstyrelsernas tidsrapporteringskoder. I samråd med Svenska Kraftnät har det lämnats slag på att ge dammsäkerhet en egen kod. Enligt slaget kommer även en e uppdelningg av tillsynstiden på egeninitierad tillsyn samt annann ningar. Havs- och Vattenmyndigheten har under 2012 lämnatt synpunkter till länsstyrelserna till

9 syn att möjliggöras. Förutsättningar skulle därmed skapas att framöver genoma uppföljning av länsstyrelsernl nas nedlagdaa arbetstid inom tillsyn dammsäkerhet. Svenska Kraftnät ska med start 2013 utveckla och genoma återkommande kurser länsstyrelsepersonal medd den nya handboken som underlag. 3 Klimatändringar och dimension- erande flöden Riktlinjer bestämning avv dimensionerande flöden dammanläggningar utgavs En ny version kom ut 2007 med Svenska Kraftnät, Svensk Energi och SveMin som huvudmän. Mellan huvudmännen riktlinjen har h ett särskilt samråd i form av den så kallade Flödeskonfere ensen etablerats. Den har till huvuduppgift att följa upp riktlinjernas relevans och hur dammägarnas anpassningsarbete fortskrider. Under 2012 bildade Flödeskonferensen en arbetsgrupp som ska s arbeta med dokumentation av flödesdimensionering i ett älvperspektiv. Under 2013 skaa Flödeskonferensen utveckla en standard samladad och à jourhållen dokumentationn av dammarss flödesdimensionering ochh marginaler sett i ett samlat älvsystemperspektiv. Målsättningen är att dokumentation ska varaa tillgänglig be- rörda verksamhetsutövare och myndigheter Anpassning av dammar till dimensionerande flöde Svensk Energi sammanställes er årligen uppgifter om medlemsetagens arbete att anpassa dammar i flödesdimensioneringsklass I till Riktlinjerna r dimensionerande flöden dammar. Uppföljningen görs inom ramen den s.k. Flödeskonferensen som är ett särskilt samråd mellan huvudmännen riktlinjerna, d..v.s. Svenska Kraft- nät, Svensk Energi och SveMin samt SMHI års sammanställns ning avser hål- landena vid årsskiftet 2011/2012 och omfattar 146 anläggningar [3]. Sammanställ- ningen visar följande. > > > Vid 25 anläggningar, motsvarande 17 procent av anläggningarna na i flödesdimen- sioneringsklass I, eligger inte några åtgärdsbehov. Vid 88 anläggningar, motsvarande 60 procent av anläggningarna i flödesdimen- 63 sioneringsklass I, finns behov av åtgärder. Av dessa 88 har åtgärder utts anläggningar och åtgärder påbörjats tio vid årsskiftet 2011/ /2012. Vid 33 anläggningar, motsvarande 23 procent, är åtgärdsbehovet ännu inte klar- lagt. Det beror antingenn på att behovet inte är utrett eller på att flödesdimensio- neringsklassen i sig intee är fastställd

10 Under 2013 avser Svensk Energi att utveckla formen rapporteringen med målsätt- Svenska Kraftnät ska 2013 verka att uppföljningen n av anpassningsarbetet utökas från att endast omfatta kraftindustrins dammanläggningar till att omfatta samtliga dammanläggningar i Flödesdimensioneringsklass I. Svenska Kraftnät konstaterar att ningen att dels underlätta medlemsetagen, dels bättra rapporternas kvalitet. det är angeläget att nödvändiga utredningar och anpassningsåtgärder kommer till t stånd snarast möjligt Utvecklingenn efter regeringsuppdraget om klimat- ändringar och dammsäkerhet > > > > Uppföljning av utvecklingen av meteorologiska och hydrologiska hållanden och nya kunskaper om klimatutvecklingen. Uppföljning av hur magasinsfyllnadsgrad och tillrinningar utvecklas över tiden. Löpande utveckling av metoder att analysera och o beskriva klimatscenariers påverkan på dimensionerande flöden. 4 Beredskap dammbrott Svenska Kraftnät ska följa klimatändringarnas påverkan på dammsäkerheten. I regleringsbrevet 2008 fick Svenska Kraftnät i uppdrag att i samarbete med kraft- påverkan på dimensionerande flöden och dammsäkerhet. Frågornaa hanterades 2008 branschen, gruvindustrin respektive SMHI följa och analysera fyra a frågor om klimatets 2011 samlat genom den s.k. Kommittén dimensionerande flöden dammar i ett klimatändringsperspektiv. Deltagare i Kommittén var v Svenska Kraftnät, Svensk Energi, SveMin och SMHI d.v.s. huvudmännen riktlinjer dimensionerande flöden dammar samt SMHI. Kommittén slutde sitt arbete 2011 [6] och Svenska Kraftnät redovisade det till regeringen i december 2011 i samband med verkets rapport r om dammsäkerhetsutvecklingen under Kommittén rekommenderade att aktö-a Flödeskonferensen under 2012 en plan vidare arbete med dimensionerande flöden rerna arbetar vidare med frågan inom ramen Flödeskonferensen. Med utgångspunkt från kommitténs slutsatser och rekommendationer utarbetade dammar i ett klimat i ändring [7]. Planen innefattar följandee punkter. Regelbunden utvärdering av behovet av att revidera utda dimensionerings- beräkningar. Svenska Kraftnät ska verka att risken en allvarlig störning påå samhället genom dammbrott eller höga flödenn minskar, samt att ansvariga aktörer vid dammhaveri

11 upprätthåller handlingsberedskapen snabba och effektiva lednings- och informat- mycket ionsinsatser. Ett dammbrottt i någon av de stora kraftverksälvarna kan meda omfattande översvämningar, skador och störningar. Det D innebär att flera kommuner och län samt även andra myndigheter och dammägaree blir berördaa i händelse avv dammbrott. Beredskap dammbrott kräver där i många fall enn samordnadd bered- dammbrott genom ekonomiskt stöd framtagande av gemensamma planerings- underlag, samt erfarenhetsåtering mellan arbetsgrupperna respektive älvv i syfte skapsplanering mellan dammägare, kommuner och länsstyrelser m.fl. aktörer. Svenska Kraftnät stödjer sedan 2005 utvecklingen av samordnad beredskapsplanering attt stödja utvecklingen och verka likhet över landet. Projekten bedrivs älvviss av arbetsgrupper där dammägare, länsstyrelser och kommuner är representerade. Under 2012 harr framtagande av översvämningskartorr färdigställts Indalsälven och påbörjats ytterligare tre vattendrag; Ångermanälve en, Umeälvenn och Lagan. Ut- gående från planeringsunderlaget upprättar dammägare, kommuner, länsstyrelser m..fl. larmplan och beredskapsplaner som samordnas och övas har information om konsekvenser av dammbrott och beredskapsplaneringen lämnats till allmänheten i Dalarna och Norrbotten. Sammantaget pågår utveckling av samordnad beredskapsplaneringg dammbrott landets elva största kraftverksälvar; Luleälven, Skellefteälven, Umeälven, Ångerman- med älven, Indalsälven, Ljungan,, Ljusnan, Dalälven, Klarälven, Göta älvv och Lagan. Svenska Kraftnät har 2012 stött utvecklingen av samordnad beredskapsplanering ca fyra miljonerr kronor. Under 2011 slutdes ett flerårigt utvecklingsprojekt om särskild varning av allmän- heten vid dammbrott, där Svenska Kraftnät, MSB, länsstyrelser, kommuner och dammägare medverkat. Målet har varit att ge vägledning och verkaa att särskild varning av allmänheten kommer till stånd de storaa reglerade älvarna anord-a nades ett vägledande seminarium länsstyrelser, kommuner ochh dammägare. Under 2012 har en arbetsgrupp med representanter från dammägare, kommuner och läns-l styrelser från Ljungans dalgång fortsatt studerat frågor om system larmning och varning i samverkan med Svenska Kraftnät och SOS Alarm. A Under 2012 harr Svenska Kraftnät genomt en uppföljning vilken visar att det från det att översvämningskartorr m.m. har överlämnats tilll berörda länsstyrelser och kommuner längs ett vattendrag, tar flera år av utveckling och samordning av bered- skapsplaner fram till det att information lämnas till allmänheten. Under 2013 avser Svenska Kraftnät att följa upp orsaker till att beredskapsutveckling- en, inklusive information tilll allmänheten, tar flera år och efter behov stödja utveck

12 lingen. Vidare avser a Svenskaa Kraftnät attt medverka i utvecklingen u av system r larm- ning samt särskild varning till allmänheten vid dammbrott. 5 Kunskapsutveckling och kompetens- sörjning Svenska Kraftnät uppmärksammar behovet av forskning inom dammsäkerhetsområ- det. God kunskap och kompetens krävs att kunna upprätthålla u och utveckla damm- säkerheten. Kompetenssörjningsfrågan inom dammsäkerhetsområdet är ett upp- bl.a. märksammat område i Sverige och satsningar inom forskning och utveckling görs genom Elforsk AB. Svenska Kraftnät stöder tillsammans med kraftindustrin forsk- an- nings- och utvecklingsprojekt inom Elforsks dammsäkerhetsprogram. Svenska Kraftnät har 2012 stött och medverkat i ett tiotal projekt avseende bland nat metodutveckling varning av allmänheten vid dammbrott, kvantitativ riskana- lys, analys av avbördningsfunktionens tilllitlighet och o tillståndskontroll dam- Svenska Kraftnät stödjer ochh medverkar sedan 2005 i Svenskt Vattenkraftcentrum (SVC). Det är ett centrum högskoleutbildning och forskning f somm bl.a. syftar till att mar. Svenska Kraftnät har 2012 stött utvecklingsprojekt med ca tree miljoner kronor. säkerställa den långsiktiga kompetenssörjningen inom vattenkraft- och damm- säkerhetsområdet. Under 2012 harr SVC:s programperiod utvärderats av en internationell expertgrupp. Utvärderarna finner att man lyckats väl med m att byggaa upp kompetens inom området, att flertalet av de uppsattaa målen programperioden nåtts. Man re- kommenderar att a SVC fortsätter på minst samma nivå. Med utgångspunkt från utvär deringen har program perioden utarbetats. Svenska Kraftnät har medverkat i och stött SVC:s verksamhetsområde vattenbyggnad med ca fyra miljoner kronor. Svenska Kraftnät har under året medverkat vid de dammsäkerhetsutbildningar som arrangeras av branscheni ingarna Svensk Energi ochh SveMin i samverkan med hög- skolor. För att främja f att länsstyrelsehandläggare genomgår dammsäkerhetsutbild- ningar stödjer Svenska Kraftnät deras deltagande vid kurserna k ekonomiskt. Svenska Kraftnät stödjer ochh medverkar även i nationellt och internationellt kunskaps- och informationsutbyte genom Swedish Commission on o Large Dams (SwedCOLD) och International Commission of Large Dams (ICOLD). Svenska Kraftnät har vidaree an- ordnat årligt utbyte med denn norska dammsäkerhetsmyndigheten NVE och med rep- resentanter kraftindustrin och utvecklingsorgan samt medverkat i årligt utbyte

13 med ett myndighetsnätverk centrala dammsäkerhe etsmyndigheter i ett tiotal länder i Europa. Svenska Kraftnät anser att det är angeläget kompetenssörjningen och kunskaps- medverkan och stöd till forsknings- och utvecklingspr ojekt samt SVC fortsätter på utvecklingen inom dammsäkerhetsområdet att såväl industrins somm myndigheternas minst dagens nivå. 6 Kraftindustrins riktlinje er En ny version av a Kraftindustrins riktlinjer dammsäkerhet (RIDAS) [8], gavss ut av Svensk Energi vid v årsskiftet 2011/2012. Revideringen innefattar bl..a. en översyn av systemet konsekvensklassificering. Den innebär att konsekvensklass 1A och 1B slås samman till en ny klass 1, samtidigt som en ny klass 1+ + skapas dammar där ett e dammbrott kan meda en svår påfrestning på samhället. Förändringen ligger väl i linje med Svenska Kraftnäts insatser stärkt tillsynsväg- dammbrott skaa identifieras och att tillsynen av dessa dammar d ska prioriteras och utö- ledning, som innebär att dammar med särskilt stora konsekvenser k i händelse avv kas. I den reviderade versionen av RIDAS ställs höjda kravv på kompetens, frekvens f djupad dammsäkerhetsutvärdering m.m. Detta överensstämmerr med erfarenheter och lärdomar från sök med särskilda granskningar av dammar med stora konse- Kraftnät, Svensk Energi och berörda dammägare. kvenser av dammbrott, som genomdes i samverkan mellan Svenska

14 7 Referenserr [1] Plan stärkt arbete med tillsynsvägledning r dammsäkerhet Svenska Kraftnät (2011) [2] SOU 2012:46 Dammsäkerhet - Tydliga regler och effektiv e tillsyn. Utredningen om översyn av de statliga insatserna dammsäkerhet (2012) [3] Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2011 Dammägar- nas rapportering till länsstyrelsen samt Flödeskonfere ensen. Svenska Kraftnät (2012) [4] Plan tillsynsvägledning dammsäkerhet , Svenska Kraftnät (2012) [5] Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn. Handbok. Svenska Kraftnät (2007) [6] Dammsäkerhet och klimatändringar. Slutrapport från Kommittén dimens- Kraftnät, Svensk Energi, SveMin och SMHI (2011) ionerande flöden dammanläggningar i ett klimatändringsperspektiv. Svenska [7] Plan Flödeskonferensens arbete med dimensionerande flöden i ett klimat i ) ändring. Svenska Kraftnät, Svensk Energi, SveMin ochh SMHI (2012) [8] RIDAS Kraftetagenss riktlinjer dammsäkerhet. Svensk Energi (reviderad