Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30
Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande en egen insulinproduktion kvar, men ofta inte i tillräcklig mängd. 2
Insulindosering Förr: Fasta doser enligt läkarordination Nu: Flexibla doser utifrån kolhydratinnehåll i maten samt aktuellt blodsockerläge
60-talet
Diabetes i skolan Tar tid, framförallt i början Det krävs kunskap av alla vuxna runt barnet Förutsättningarna förändras; barnet växer, tekniken utvecklas, insulinsorter förbättras Barnets bästa i centrum 5
Barn kan mycket om sin sjukdom. men kan inte ta hela ansvaret Barn planerar inte vill vara som sina kompisar 6
Normalt blodsocker Mellan 3,5-6,5 mmol/l om man inte har diabetes. 7
Målvärde i blodsocker: 4-6 mmol/l före måltid 4-8 mmol/l övriga tider 8
Blodsocker Insulin sänker blodsockret Fysisk aktivitet sänker blodsockret Mat höjer blodsockret Stress och bekymmer höjer blodsockret 9
10
MOTION 5-7 i blodsocker vid start Extra viktigt vid simning och orientering. Se till att barnet har sällskap 11
12
När ska man ta druvsocker? Om blodsockret är under 4 mmol/l och man HAR symtom på insulinkänning. Om blodsockret är under 3,5 mmol/l och man INTE har symtom på känning. 13
Hypoglykemi = känning Välj det som snabbast höjer blodsockret = DRUVSOCKER (½-1 tabl/10 kg)! Finns inte det, ta söt dryck eller glukosgel Drick gärna vatten till, för snabbare effekt. Vila 10-15 minuter. Ta ev. mer druvsocker om blodsockret inte stiger. 14
15
16
17
Vad händer om man glömmer en insulindos? 18
Höga värden Gör att man blir törstig Gör att man blir trött och eventuellt på dåligt humör Gör det svårare att prestera Gör att man ibland tvingas stanna hemma från skolan Åtgärdas med insulin 19
20
åtgärdas med insulin Hur mycket extra insulin som behövs är individuellt och avgörs av elevens så kallade korrigerings-/justerings-/ sänkningskvot Annars utgå från lista på extradoser eller kontakt med vårdnadshavare
åtgärdas med insulin OBS! ALLTID när eleven mår illa/ har ont i magen/kräks! Detta kan bero på insulinpumpshaveri 22
Kostrekommendationer I grunden gäller samma kostrekommendationer som till friska Viktigt att välja långsamma kolhydrater och minska mängden snabba kolhydrater Undvika måltider med väldigt högt kolhydratinnehåll 23
Vad är viktigt att tänka på? De flesta vill inte bli särbehandlade i onödan Det fungerar bäst med regelbundna måltider Mat som tar lång tid för magsäcken att bryta ner höjer blodsockret långsamt 24
Mål med kostbehandlingen Maten har betydelse både kort- och långsiktigt. Kortsiktigt: Ett jämnt blodsocker gör att man mår bra och kan göra det man vill här och nu. 25
Långsiktigt: Genom att ligga jämnt och bra (inom målvärdena) i sitt blodsocker och äta mat med bra fettkvalité minskar riskerna för långtidskomplikationer till följd av diabetes 26
Kolhydrater Finns som: Fibrer Stärkelse Sockerarter
Exempel på långsam mat: Pasta Baljväxter (ärtor, bönor) Bröd med hela korn i Müsli med begränsad sockermängd och högt fiberinnehåll Färska grönsaker med högt fiberinnehåll 28
Var finns det INTE kolhydrater? Rent kött, fisk och ägg Rent fett som olja, margarin, smör Pålägg som ost, skinka, medvurst 29
Här finns de flesta kolhydraterna! Och även i efterrätt och dryck 30
Vad krävs för att kunna kolhydraträkna? Man måste veta sin kolhydratkvot Man måste veta hur mycket kolhydrater en måltid innehåller. 31
Kolhydrater i maten För att få ett hum om mängden kolhydrater i maten finns broschyrer, appar och tabeller på nätet som säger hur mycket en portion innehåller. Det är viktigt att tänka på helheten i måltiden, dvs innehåll av fett och typen av kolhydrater man äter. 32
Exempel på kolhydratinnehåll 75 g kolhydrater 27 g kolhydrater Här hade Albin behövt 6 enheter Här hade Albin behövt 2 enheter 33
Exempel på kolhydratinnehåll i måltider 10 g kh 20 g kh 35 g kh 34
55 g kh 60 g kh 65 g kh 75 g kh 82 g kh 35
36
Appen kolhydratskollen 37
Några exempel ur verkligheten Alice ligger på 3,4 i blodsocker när klockan är 11.20. Lunchen serveras kl. 11.30. Hur gör vi? Ge druvsocker +vatten Gå till matsalen, räkna ut dos utifrån portion och ge insulin som vanligt.
Ett exempel till Alice ligger på 5,2 i blodsocker när klockan är 11.20. Lunchen serveras kl. 11.30. Hur gör vi? Gå till matsalen, räkna ut dos utifrån portion och ge insulin som vanligt.
Ett exempel till Alice ligger på 13,4 i blodsocker när klockan är 11.20. Lunchen serveras kl.11.30. Hur gör vi? 1. Ge justeringsdosen direkt kl.11.20, gå till matsalen, räkna ut dos utifrån portion och ge insulin som vanligt. 2. Gå till matsalen, ge justeringsdos + måltidsdos tillsammans före maten.
Insulinpennor 42
Insulinpumpar
Blodsockermätning 44
FreeStyle Libre
CGM (kontinuerlig blodsockermätare) 47
48
Bra upplägg. Ta blodsockret inne i klassrummet ca 10 minuter innan lunch. Vid behov ta druvsocker. Gå till matsalen och ta mat. Ev. smaka på maten om man är osäker på smaken. Dosera insulin till den mat som ska ätas vid matbordet. 50
51