Etik på Internet. César Pinto Castillo cpo04002@student.mdh.se Elin Dahlgren edn06001@student.mdh.se



Relevanta dokument
Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Etik på Internet. Lukas Olsson

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

SÄKERHET OCH SOCIALA MEDIER

SÄKERHET OCH SOCIALA MEDIER

Vänner och näthatare

Kommunstyrelsens Ledningsutskott (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

Max Walter SKYPE FÖR MAC OS X

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Sveriges Kommuner och Landsting Hansi Carlson, IT-strateg

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Riktlinje. Sociala medier. Riktlinje antagen av kommundirektör

Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

Peter Siljer ud Jan Agr i Björn Ljung Peter Pernem alm. Ungdomar och integritet

Likabehandlingsplan för Mönsteråsgymnasiet

Ungdomar och sociala medier!

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012

Populärt på internet. 56 Kampanjguide

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Om nätmobbning 1 av 2. Lektionen handlar om nättrakasserier. Om nätmobbning 1 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

En kort vägledning för vuxna ConnectSafely.org

Nätsäkert. Om datorer och internet för elever i Karlshamns kommun

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Sex på internet. Kristian Daneback.

SSP Svenska skolan i Paris

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

Sammanfattning av riktlinjer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Lindgårdens förskola

Kommunala fritidsledare online. Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte

Surfa Lugnt, Ett filter i huvudet för unga

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Arbetsplan 2015/2016

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen

Max Walter Skype Skype Skype Max Walter

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

Så här väljer och använder du webbkamera 4 enkla steg

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen

Ta ansvar för tryggheten på nätet. Lektionen handlar om kränkningar och om att ta ansvar för sin egen och andras trygghet på nätet.

Rätten att få vara privat på nätet

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förebyggande och åtgärdande handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier

Skriva och skapa med datorn

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Är det jobbigt på jobbet?

Datum:

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Vänta, jag ska bara kolla Facebook..

Rätten att få vara privat på nätet

Riktlinjer för användning av sociala medier

Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier

LUPP med fokus Osbeck

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Hedengrens bokhandel, Stureplan, Stockholm

INTEGRITET I COMMUNITY-TJÄNSTER PÅ DATANÄTET, VAD ÄR DET?

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014

Om nätmobbning. En digital lektion från Sida 1 av 9

<3 mig ung utan pung goes online

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

COM HEM-KOLLEN TEMA INTEGRITET. Februari 2018

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

IT policy för elever vid

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna

First Class uppgift 2

Barn och skärmtid inledning!

Barn och medier. En lättläst broschyr

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Aktieägarförening Respekt

Datum (6) Antaget av Kommunstyrelsen

Transkript:

Etik på Internet César Pinto Castillo cpo04002@student.mdh.se Elin Dahlgren edn06001@student.mdh.se

SAMMANFATTNING Denna rapport handlar om Etik på Internet. Den består av reflektioner kring hur människor uppför sig mot varandra på Internet med fokus på sociala nätverk med användare i Sverige. Målet med rapporten är att försöka styrka eller motbevisa våra antaganden samt undersöka vad för åtgärder man kan vidta för att förbättra trivseln på Internet. Detta gör vi med empirisk data samt diverse källor. Utvecklingen som skett på Internet de senaste åren har skapat flera nya sätt för människor att kommunicera på. Kommunikation är en viktig del av våra sociala liv. Internet är ett öppet medium som innehåller mycket intressant information. Dock finns det mycket publicerat material på Internet som kan anses vara olämpligt eller rent av stötande för olika användare. Många människor blir dagligen utsatta för hot och trakasserier på forum, chatter och liknande. Risker som förekommer vid användning av Internet tas upp, samt exempel på vad man kan göra för att öka trivseln och säkerheten bland människor på Internet. För att öka trivseln på Internet kan man tänka på vad man skriver, till vem man skriver och hur det man skriver uppfattas av andra. De finns ingen egentlig övervakare på Internet, men detta betyder inte att man får bete sig hur som helst. Genom att öka medvetenheten hos användarna om de risker som finns på Internet, kan de själva ta ställning till vilka risker de vill ta eller låta bli att ta. 2

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Etik på Internet... 4 Begreppen etik och moral... 4 Internet... 4 Kommunikation... 5 Mobbning på Internet... 5 Fältundersökning... 6 Chatter... 6 Chat1... 6 Chat2... 7 Enkätundersökning... 7 Resultat... 7 Utvärdering av fältundersökning... 7 Slutsatser... 8 Referenser... 10 Bilagor... 11 3

Inledning Vi lever i ett samhälle där vi dagligen är beroende av Internet. Vi delar med oss av vårt personliga liv för allmän åskådan. Finns det möjligtvis några regler om vad vi får och inte får göra på Internet eller är det enbart vårt sunda förnuft som bestämmer? Vad finns det för risker med allt vi skriver och gör? Gränsen mellan vad som anses vara rätt och fel kan vara diffust. Alla människor har sina egna åsikter och värderingar i ämnet. Etik på Internet är ett omfattande ämne, vi har därmed valt fokusera på etik främst på sociala nätverk. Etik på Internet Begreppen etik och moral Etik och moral är två ord som ofta nämns tillsammans men de bör särskiljas i sin betydelse: "Etik är de grundläggande värderingarna om hur man bör eller inte bör handla." "Moral är vad vi praktiskt gör eller snarare låter bli att göra. Det är de tankar om gott och ont, rätt och fel, som finns hos alla människor." "En persons moral betecknar hur man oreflekterat resonerar om rätt och fel i vardagslivet." [SandredEngström99] Moralen är de tankar vi alla har om gott och ont, rätt och fel. Etik innefattar de reflektioner vi gör över moralen, med andra ord själva teorin över moralen. Internet Internet är en stor informationskälla och har stor betydelse i vår vardag. Vi behöver ha tillgång till Internet för många av våra dagliga sysslor eftersom vårt samhälle blir mer och mer digitaliserat. Under våren 2009 hade 89 % av alla privatpersoner i Sverige i åldern 16-74 år tillgång till Internet i hemmet. Av dem så var 83 % uppkopplade mot Internet via en bredbandsuppkoppling. [SCB10] Detta innebär att Internet utgör allt större del av vår vardag och att vi hela tiden blir alltmer tillgängliga över Internet. An important fact is that not everybody is aware of the existence of surveillance, and even fewer people are familiar with privacy-protection methods. [Dodig-Crnkovic06] Enligt Dodig-Crnkovic är alltså majoriteten av användarna på Internet omedvetna om hur man skyddar sin integritet på Internet. Detta är givetvis ett problem för den gemene användaren som bara vill vara åtkomlig för sina vänner, men alltså också lägger ut all sin information på Internet helt öppet. Användare som inte vet hur de skyddar sin integritet på Internet löper därför en större risk att bli utsatta. Internet är med andra ord en obehaglig plats att vistas på om man inte vet hur saker och ting fungerar. Exempelvis lägger folk upp sina privata bilder på Facebook[FB10], utan att tänka sig för vilka som egentligen kommer åt dem. Vi har tagit del av ett fall där en anställd, på sin fritid, har skrivit på Facebook att hon inte trivdes med sitt arbete. Arbetsgivaren tog sedan del av detta och avskedade henne därefter. [TheSun09] Det är givetvis inte etiskt rätt att som arbetsgivare gräva i den anställdes privatliv. Men allt detta hade kunnat undvikas om den anställde haft kunskap om hur man skyddar sin integritet på Internet. 4

Kommunikation En viktig del i vårt sociala liv är kommunikation. Det finns många sätt att kommunicera på Internet. Communities, bloggar, Twitter och en chat mellan två individer är bara ett litet urval av dem och sinsemellan är de lika på väldigt många sätt. I grund och botten baseras alla dessa på någon sorts kommunikation mellan två eller flera personer, men på olika vis. Hur lyckas vi förstå varandra över dessa olika system, vem är det som bestämmer hur ett meddelande ska utformas och tolkas? På ett medium som Internet är det extra viktigt att tänka på hur man skriver och vad man vill förmedla. I det vardagliga samtalet har vi oftast någon att iaktta, någons minspel att se och kroppsspråk att tolka. Men hur ska man egentligen veta att de som läser texten man har skrivit tolkar den på samma sätt som man själv gör? Svaret är, att man inte kan vara säker på att det kommer att tolkas på samma sätt. Det finns dock olika lösningar för att lösa detta problem. Ett exempel är användning av smileys som används för att förmedla känslor med ett meddelande. Här nedan är det första meddelandet som innehöll en smiley, från 1982: [Microsoft10] 19-Sep-82 11:44 Scott E Fahlman :-) From: Scott E Fahlman <Fahlman at Cmu-20c> I propose that the following character sequence for joke markers: :-) Read it sideways. Actually, it is probably more economical to mark things that are NOT jokes, given current trends. For this, use :-( Dessa smileys följer en viss standard, precis som texter gör, men eftersom de står för så enkla känslor är de inte lika enkla att misstolkas. Exempelvis är det en stor skillnad på två texter. Den första texten kan lätt uppfattas som stötande och det andra exemplet sätter istället en komisk känsla över meningen, likt ett skämt. Vilken ful bild! Vilken ful bild! :-) Varför är då dessa relevanta till etik på Internet? Den största delen av kommunikationen över Internet består av text, och därmed utgör dessa smileys en stor del av kommunikationen online. Det är med hjälp av dessa verktyg som vi kan läsa andras texter och se om det är provocerande eller bara motsvarar ett skämt vänner emellan. Som dessa smileys, så är de flesta "standarder" på nätet bestämda och framtagna av användarna själva. Ett språk som sakta men säkert utvecklas mot att bli effektivare och mer användarvänligt. Mobbning på Internet Mobbning på Internet har blivit ett allt större problem, främst den yngre åldersgruppen råkar illa ut. Det är idag vanligt att det skapas grupper av människor som skriver om och förnedrar andra människor. Den äldre generationen behöver förbättra sin vetskap över vad som sker i ungdomarnas Internet värld. Frågan är om de som bidrar till mobbningen egentligen förstår konsekvenserna av sitt handlande och vilka hemska följder mobbningen kan ha. Det kan gå så långt att den drabbade försöker ta sitt liv, och även lyckas med detta i en del av fallen. Det är relativt lätt att skapa konton på de olika sociala nätverken med falska personuppgifter, och 5

därmed utge sig för att vara någon annan. Det gör det svårt att få tag i de personerna som deltar i mobbningen. Vad kan man som föräldrar göra för att skydda sina barn? Vad kan vi göra för att få barn och ungdomar att bli mer medvetna om etik? Var går gränsen? "Fortfarande saknar alldeles för många vuxna kunskap om det som händer på Internet. För den som växer upp i dag är umgänget över nätet en naturlig del av vardagen. Deras föräldrar däremot drar sig för att ge sig ut på nätet i samma utsträckning som sina barn och ungdomar." [Ahrnstedt08] Mobbningen sker på ett medium där föräldrar och lärare inte har någon egentlig insyn. Många ungdomar spenderar mer tid än vuxna på Internet. Kunskapen om de sociala nätverken hos den äldre generationen behöver förbättras. Mobbningen som sker på nätet är ofta grövre (psykiskt) än dess motsvarighet i verkligheten, anonymiteten gör att de som är elaka kan vara ännu elakare utan att behöva stå för konsekvenserna. Man når dessutom ut till flera. Vi behöver öka medvetenheten om vad det finns för risker med användning av Internet, mobbning är bara en av dem. Fältundersökning Chatter Anledningen till att vi utförde undersökningen var att se om de olika chatterna användes för dess egentliga syfte, att kommunicera. Dessutom för att kontrollera tryggheten och det allmänna beteendet på Internet. Dessa webbplatser är allmänna platser och har ingen relation till pornografiska hemsidor av något slag. Chat1 Den första chatten vi testade krävde ett användarnamn och att man gick med på reglerna. De erbjöd möjlighet att dela med sig av sin egen webbkamera, samt möjlighet att få se andras webbkameror. Vi valde att inte dela med oss av våran. Vi utgav oss för att vara andra personer i syfte av att få verklighetstroget material. Vi angav olika tjejnamn och startade chatten vid olika tillfällen. Namn vi använde oss av var Anna, Anna14, Elin, Maria, Birgitta. Nästan omedelbart fick vi i samtliga fall flera meddelanden av andra användare som ville starta privata chatter med oss. De flesta med manliga användarnamn och det dröjde inte länge förrän vi fick flera sexistiska meddelanden med förfrågningar om vi ville visa oss i webbkamera osv. Flera av dem ville fortsätta kommunikationen via andra kommunikations medel, exempelvis via telefon. Vi utgav oss sedan för att vara en man vid namn Erik och startade chatten på nytt. Vi fick först en förfrågan om vi var en tjej. Men sen var det ingen mer som visade sitt intresse. Vi använde oss sedan av namnet Gustav. Ingenting hände, ingen ville starta privata samtal. Vi skrev hälsnings fraser i den gemensamma chatten, men det var ingen som intresserade sig av oss. Vi använde oss av andra manliga namn och även då märkte vi att intresset var betydligt lägre än när vi utgav oss för att vara tjejer. 6

Chat2 Vi undersökte programmet Chatroulette [Chatrtl10] som är publikt på Internet och tillgängligt för allmänheten. Programmet består av en live-chat och går ut på att man kopplar upp sin webbkamera och mikrofon. Sedan slumpas en samtalspartner fram, denna partner kan befinna sig vart som helst i världen och samtalet kan påbörjas. Man kan sedan välja att antingen fortsätta samtalet eller klicka sig vidare till nästa samtalspartner. Man behöver inte fylla i några användaruppgifter, varken personnummer, namn eller e-mail. Vi testade programmet vid ett tiotal olika tillfällen. Efter några byten (max 10) av samtalspartner så fick vi vid 9 av 10 test se män som blottade sig framför deras webbkameror. I ett av testen fick vi även där ta del av en främmande människas privata delar, men denna gång var det en kvinnas. Enkätundersökning Vi har utfört en enkätundersökning som vi skickade ut via e-mail och delade med oss av via olika sociala nätverk. Enkäten innehöll 10 frågor om etik på Internet. Slutligen, fick vi ihop 39 stycken personer som genomförde vår enkät [Bilaga1]. De var 24 män och 15 kvinnor som svarade i åldern mellan 15 och 50 år. Frågorna löd: "Hur många timmar är du i genomsnitt tillgänglig på Internet per dag?" "Har du känt dig orättvist behandlad på Internet någon gång?" "Om ja, vart skedde detta?" "Om ja, Vem fick du stöd av?" "Har någon stulit din eller delar av din identitet på Internet? Personliga bilder, hotmailkonto m.m" "Du blir inbjuden att delta i en grupp på Internet, vars innehåll du upplever vara kränkande för någon/några. Vad gör du?" "Är det lättare att bete sig illa på Internet än i vardagliga livet?" "Skulle du vilja ha kontroll på vad dina barn gör på Internet?" "Tycker du att det finns behov av regler för uppträdande på Internet?" "Skulle du vilja att det fanns ett bättre sätt att kontrollera hur folk beter sig på Internet? I så fall hur?" Resultat Utvärdering av fältundersökning Känslan vi fick när vi utförde vår fältundersökning var att man kan göra precis som man vill på Internet. Även om man kan diskutera vad man får och vad man inte får göra, så tycker väl ingen att det är rimligt att man ofrivilligt ska behöva se någon som blottar sig i en webb kamera. Vi tycker inte att man ska behöva få sexistiska meddelanden i en öppen chat heller. Inget personligt konto med inlogg behövdes och ingen ålderskontroll utfördes heller på de chatterna vi utforskade. Det hela var en väldigt olustig upplevelse, men det ledde till att vi fick en djupare förståelse för hur otryggt Internet kan vara. I enkäten undrade vi om de tillfrågande hade känt sig orättvist behandlade på Internet. Om så var fallet undrade vi därefter om de hade fått någon hjälp och slutligen vem eller vilka de 7

hade fått hjälp av. Denna fråga är lite oklar, då vi inte vet något om situationen då känslan uppkom och inte heller om de verkligen bad om hjälp. Det visade sig att 36 % hade känt sig orättvist behandlade, men bara 1 av de 14 (36 %) hade fått stöd från ägarna av forumet, communityn eller spelet. Vi tycker att ägarna av de sociala nätverken bör ta mer ansvar. Detta kan göras genom att ge användarna möjligheter att anmäla stötande innehåll i texter, möjlighet att anmäla fall där någon stulit någons eller delar av någons identitet, samt erbjuda möjlighet att anmäla en viss grupp eller sida vars innehåll är stötande. Det finns många sidor på Internet där man kan läsa om hur man kan gå tillväga om man blivit orättvist behandlad på Internet samt hur man ska skydda sig från de riskerna som finns, exempelvis krankt.se. Majoriteten, 85 % personer av de 39 tillfrågade, tycker att "det är lättare att bete sig illa på Internet än i det vardagliga livet". Vi anser att detta kan bero på att man kan vara mer anonym på Internet. I enkäten undrade vi dessutom om vad den tillfrågade gör om denne blir inbjuden till en grupp vars innehåll den tillfrågande upplever vara kränkande för någon eller några. Varför väljer då inte fler att anmäla gruppens innehåll om någon/några far illa? Kanske, gör mängden gruppmedlemmar att man inte vågar gå emot grupptrycket och man istället väljer att ignorera inbjudan eller att helt enkelt tacka nej. Många anser att det är viktigt att ha många vänner på Facebook[FB10], att man måste synas för att finnas. De vill helt enkelt inte gå emot mängden. Om flera skulle välja att anmäla dessa grupper, skulle vi tillsammans förbättra tillvaron för alla. Hela 97 % av de tillfrågade ville ha full eller delvis kontroll över vad deras barn gör på Internet. Detta tycker vi ändå visar på att det finns en viss medvetenhet över de risker som finns på Internet. Flera av de som svarade på enkäten angav att de önskade att det skulle finnas ett "bättre sätt att kontrollera hur folk beter sig på Internet". Fingeravtrycksläsare och Körkort liknande BankID var några exempel de angav. Användning av dessa tekniska medel skulle leda till att vi får bättre kontroll över vem som ligger bakom användarkonton och dylikt. Detta skulle troligtvis medföra att människor blir mer försiktiga med vad de skriver och att det blir svårare att skapa användarkonton "utan ägare". Ett annat svar var "Se till att uppfostra folk till att bete sig som folk från första början så försvinner problemet av sig självt". Det ligger nog mycket i det. Uppfostran spelar en stor roll, precis som i vardagliga livet. Här bör också skolan ta sitt ansvar. Några angav att de inte tyckte det fanns något behov av "ett bättre sätt att kontrollera hur folk beter sig på Internet: "Nej, tror det löser sig med tiden då vi fäster större vikt vid vårt onlinerykte". Det ligger nog mycket även i detta påstående, vi vill ju exempelvis ge arbetsgivare ett positivt intryck om vilka vi är. Slutsatser Vem är det som bestämmer vad som är rätt och fel. Är det rätt att skriva om en person endast i syfte av att förnedra denna person? Vi har sett exempel på inlägg i forum och liknande, där personer skriftligen önskar att vissa personer ska dö. Hur allvarligt ska man se på detta? Personen som skriver inlägget kanske inte menar det ordagrant, men man vet inte hur mottagaren uppfattar texten. 8

Mycket talar för att det är vårt sunda förnuft som avgör vad vi ska göra, eller inte ska göra när det gäller vår vistelse på Internet. Ägare av en del forum har angivit regler och förhållningssätt som de vill att man ska följa på deras forum, men det finns inga regler som innefattar alla sidor på Internet. Vi människor blir mer och mer måna om vårt rykte på Internet, det blir allt lättare för arbetsgivare och myndigheter att söka upp oss via olika sociala nätverk. Förhoppningsvis för detta med sig ett bättre beteende. Medvetenheten hos barn och vuxna om de risker som finns på Internet behöver förbättras. Vi behöver reflektera över vad vi skriver och hur det vi skriver uppfattas. De äldre bör sträva efter att vara så bra förebilder som möjligt för den yngre generationen. Kanske kan det hjälpa med att dela med sig av sina egna erfarenheter. Vi tror inte man löser problemen genom att exempelvis begränsa barns användning av Internet. Internet finns överallt och barnen är inte dummare än så, att de hittar någon annanstans att använda sig av Internet på. Slutligen, vi människor bör sträva efter att behandla andra med den respekt som vi själva önskar att bli behandlade med, oavsett om det är på ett medium som Internet eller i det vardagliga livet. 9

Referenser [Ahrnstedt08] Simona Ahrnstedt, "Så knäcks dina barn på nätet". IDG (online) <http://www.idg.se/2.1085/1.178014> Publicerad: 2008 Citerad: 2010-03-04 [Chatrtl10] Chatroulette, <http://chatroulette.com/> 2010-03-02 [Dodig-Crnkovic06] G. Dodig-Crnkovic, "", Investigations into Information Semantics and Ethics of Computing, No 33, sidnr 77, 2006, ISBN 91-85485-23-3 [FB10] Facebook <http://www.facebook.com/> 2010-03-02 [Microsoft10] Microsoft Corporation (2010) "The First Smiley :-)" <https://research.microsoft.com/en-us/um/people/mbj/smiley/smiley.html> Publicerad: 2010 Citerad: 2010-03-02 [SandredEngström99] Jan Sandred, Ulf Engström "Etik och Internet en kompass i cyberrymden", sidnr 55, 1999, ISBN 91-7005-162-3 [SCB09] Statistiska Centralbyrån, "Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009" <http://www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.aspx?PublObjId=10199> Publicerad: 2009 Citerad: 2010-03-01 [TheSun09] The Sun News, "Teen sacked for sayingjob was 'boring' on FaceBook" <http://www.thesun.co.uk/sol/homepage/news/article2277727.ece> Publicerad: 2009 Citerad: 2010-03-02 10

Bilagor Data från enkätundersökning 11