Remissvar gällande förslag om nytt förnybartdirektiv (RED II)

Dnr: M2017/00114/Ee Linus Klackenberg linus.klackenberg@energigas.se Miljö- och energidepartementet Stockholm den 23 februari 2017 Remissvar gällande förslag om nytt förnybartdirektiv (RED II) Energigas Sverige, som är branschorganisation för energigaserna i Sverige, tackar för inbjudan att bidra med synpunkter på EU-kommissionens förslag om nytt förnybartdirektiv från 2021 (RED II). Vi hoppas att Regeringen för en aktiv dialog med branschen under hela förhandlingsprocessen och Energigas Sverige är beredd att bidra konstruktivt i en sådan dialog. Sammanfattning av våra huvudsakliga synpunkter Energigas Sverige anser att direktivet har för låg ambition och beklagar att det saknas en plan för hur utsläppen från fossila bränslen kraftigt ska minska för att på sikt uppnå ett helt förnybart energisystem. För transportsektorn har man övergett ett särskilt förnybartmål för transportsektorn och fokuserar istället på att fasa ut grödobaserade biodrivmedel och ersätta dem med andra. Drivkraften för förnybart och utfasning av fossila drivmedel saknas. Ökade administrativa krav på biobränslen i kombination med blygsamma mål för bioenergi riskerar att utvecklingen stannar av och viktiga investeringar uteblir. Det är väldigt viktigt att Regeringen ser till att det finns en flexibilitet för betydligt högre nationell ambitionsnivå och att möjligheten att utforma kraftfulla nationella styrmedel säkerställs. Detta gäller särskilt för drivmedel. Ambitionen att säkerställa en ökad efterfrågan på avancerade biodrivmedel från avfall, restprodukter och lignocellulosa är mycket positiv, och här kan biogas spela en stor roll. Förslaget om kvotplikt i artikel 25 leder dock till att vissa biodrivmedel ska ersätta andra, målet måste vara ökad användning av biodrivmedel och utfasning av fossilt. Alla biodrivmedel med god hållbarhet och klimatnytta behövs. Det är avgörande för omställningen att rena och höginblandade biodrivmedel kan fortsätta utvecklas, och vi ser med oro på förslaget om kvotpliktssystem för låginblandning utan en plan för hur 100 % förnybart ska nås. Innan konkurrenskraften för höginblandade biodrivmedel som biogas kan säkerställas inom en kvotpliktslösning måste dessa kunna stimuleras genom andra styrmedel som skattebefrielse och/eller produktionsstöd. En eventuell kvotplikt för drivmedel på EU-nivå får på sin höjd vara ett golv för avancerade biodrivmedel. Det är otydligt om och i så fall hur ursprungsgarantier föreslås omfatta gas. Energigas Sverige anser att eventuella ursprungsgarantier för gas skulle kunna tillgodose ett växande behov av bättre uppföljning av internationella gastransaktioner och handel med biogas. Eventuellt system för ursprungsgarantier för gas behöver noga avvägas mot ökade administrativa kostnader och samordnas med andra administrativa system som hållbarhetskriterier, kvotplikt osv. Det är viktigt att förtroendet för gröngasprincipen värnas. Energigas Sverige är mycket positiva till att man i växthusgasberäkningsmetoden nu ger bonus för de stora växthusgasutsläpp som undviks vid rötning av gödsel. Regeringen bör se till att det förtydligas att undvikta utsläpp från biogödsel i form av ökad kolinlagring i marken och minskade utsläpp från mineralgödselanvändning också får tillgodoräknas. Biogasens miljönytta och många samhällsnyttor genom att omhänderta avfall, återföra viktiga näringsämnen till marken och sluta kretsloppet måste bättre återspeglas i beräkningsmetoden och vid framtagande av olika styrmedel. Energigas Sverige Service AB tel +46 8 692 18 40 Org no 556081-9194 Swedish Gas Association info@energigas.se Bankgiro: 631-0239 Box 49134 www.energigas.se SE-100 29 Stockholm, Sweden Besöksadress: S:t Eriksgatan 44

Förslaget om hållbarhetskriterier för fasta och gasformiga biobränslen och hur uppfyllande för skogsbiomassa ska visas förefaller någorlunda balanserat. Det är dock viktigt att Regeringen fortsätter bevaka så att de administrativa kostnaderna för svensk bioenergi begränsas genom att säkerställa att bevisning baseras på befintlig lagstiftning. Utsläpp från elanvändning ska beräknas utifrån samma principer oavsett om elen används för biogasproduktion, produktion av förnybara drivmedel av icke biologiskt ursprung eller används för drift av elfordon Direktivet har låg ambitionsnivå och bidrar inte till utfasningen av fossil energi Energigas Sverige är generellt positiva till en EU-gemensam policy för att främja förnybar energi genom tydliga målsättningar, vissa gemensamma regler för att underlätta handel med förnybar energi och för att säkerställa god hållbarhet. Förslaget är dock en besvikelse och det finns flera delar som riskerar att vara begränsande för förnybart tvärtemot ambitionen. Ambitionsnivån för förnybart är låg. Sverige bör fortsätta verka för att ambitionsnivån för förnybar energi höjs, 27 % till 2030 är inte tillräckligt för att klara de globala klimat- och miljömålen. 10 % - målet för transportsektorn har inte skärps till 2030 utan ersatts med en kvotplikt med det huvudsakliga syftet att fasa ut grödobaserade biodrivmedel med avancerade. Detaljerade och styrande EU-regler begränsar redan idag möjligheterna för Sverige och andra medlemsländer med högre målsättningar att gå före och införa de nödvändiga nationella styrmedel som behövs för att fasa ut fossila transportbränslen och uppnå ett energisystem med netto-nollutsläpp. Detta har vi redan erfarenhet av i Sverige när det gäller försök att införa långsiktiga och kraftfulla styrmedel för att uppnå en fossilfri transportsektor. Detta förslag fortsätter i samma riktning. Det är viktigt att Sverige är pådrivande i förhandlingarna för att inte harmoniserade och detaljerade EU-regler blir ett tak och ett hinder för de framsteg vi redan gjort i Sverige och för den omställning som måste ske. Det måste finnas en flexibilitet för medlemsstater att ha högre ambitionsnivå och att kunna utforma nationella stöd och styrmedel för att uppnå detta. Energigas Sverige beklagar att det i EU-policy saknas en plan för hur utsläppen från fossila bränslen kraftigt ska minska för att på sikt uppnå ett helt förnybart energisystem. Snarare andas direktivet ökade administrativa krav på biobränslen och blygsamma mål vilket riskerar bli hämmande. Vad gäller biodrivmedel så är fokus i förslaget mer på att fasa ut jordbruksbaserade biodrivmedel med andra biodrivmedel än att fokusera på det viktiga att fasa ut fossila drivmedel och minska växthusgasutsläppen. Här måste Sverige se till att fokus ska vara att stimulera förnybart och biodrivmedel och att det finns flexibilitet för Sverige med betydligt högre ambitioner att utforma kraftfulla nationella styrmedel. Energigas Sverige är positiva till att kraven om växthusgasutsläpp för bioenergi succesivt skärps över tid. Ensidiga hållbarhets- och växthusgaskrav för biobränslen och avsaknad av desamma för fossila bränslen gagnar dock bara fossilt. Fossila bränslens miljöpåverkan och klimatutsläpp varierar kraftigt beroende på råvara och produktionsmetod. Fossila kol- och oljeprodukter som ersätts med naturgas ger exempelvis stora utsläppsminskningar och förbättrad luftkvalitet som inte fångas upp. Andelen biogas i svensk fordonsgas ökar stadigt och är över 70 %. Biogas har många samhällsnyttor som andra drivmedel inte har vilket inte återspeglas i direktivet och dess beräkningsmetod. Avfall tas om hand, kretsloppet sluts och bidrar fullt ut till en cirkulär ekonomi. Rötresten kan i flera fall användas som ekologisk biogödsel, något som är en förutsättning för att odling av ekologiska livsmedel i Sverige ska kunna fortsätta öka och att vi når det mål om ekologisk odling som återfinns i den nyligen beslutade livsmedelsstrategin. När rötresten används som gödselmedel ersätts även importerad mineralgödsel, vilket ger en hög klimatvinst. Vid framtagande av nationella styrmedel är det viktigt att biogas värderas även utifrån dessa samhällsnyttor.

Energigas Sverige delar kommissionens syn om att bioenergi på sikt främst bör produceras av avfall och restprodukter och att det behövs ytterligare stimulans för avancerade biodrivmedel. Ambitionen att skapa en efterfrågan och en minsta marknad för avancerade biodrivmedel är bra. Konstruktionen med föreslagen kvotplikt riskerar dock att skapa mer hinder än möjligheter i omställningen mot en fossilfri transportsektor. Biodrivmedelsanvändningen måste istället växa kraftigt framöver och det ska göras med allt högre krav på växthusgasreduktion. För att åstadkomma de investeringar som krävs i storskaliga produktionsanläggningar behövs investerartrygghet. Det åstadkoms genom styrmedel för en växande biodrivmedelsmarknad och en tydlig signal om att det är de fossila bränslen som ska ersättas. Det skapas inte genom obligatoriska kvoter helt konstruerade för låginblandning där grödobaserade biodrivmedel ska ersättas och där biogas och andra höginblandade biodrivmedel vi har i Sverige riskerar att konkurreras ut. En eventuell kvotplikt för drivmedel på EU-nivå får på sin höjd utgöra ett golv och avsett för att stimulera avancerade biodrivmedel. Det är avgörande för omställningen att rena och höginblandade biodrivmedel kan fortsätta utvecklas, och vi ser med oro på förslag om kvotpliktssystem för låginblandning utan en plan för hur 100 % förnybart ska nås. Höginblandade biodrivmedel som biogas måste kunna stimuleras genom andra styrmedel än kvotplikt som skattebefrielse och/eller produktionsstöd. Utöver detta behövs styrmedel för fossilfria fordon såsom ett bonus-malus som stimulerar gasbilar. Alla biodrivmedel med god hållbarhet och klimatnytta behövs. Eventuella ILUC-risker är ett generellt globalt markanvändningsproblem och bör hanteras genom generella krav på hållbar markanvändning över alla sektorer och genom internationella överenskommelser, inte ensidigt som krav på biodrivmedel. Förslaget om kvotplikt för avancerade biodrivmedel (art 25) skapar inte tillräcklig drivkraft för biodrivmedel och biogasens konkurrenskraft riskeras utan rätt styrmedel Det är positivt att efterfrågan på biodrivmedel och biogas från avfall, restprodukter och cellulosa stärks, genom att säkerställa en viss minsta efterfrågan på EU-nivå. Det kan stärka investeringstryggheten för exempelvis förgasningsanläggningar. Om förslaget i art 25 utvecklas till att bara utgöra en miniminivå för just avancerade biodrivmedel, som kan uppfyllas med hjälp av nationellt anpassade styrmedel är det positivt. Energigas Sverige ser dock med oro på förslaget om en centralstyrd EU-gemensam kvotplikt av flera skäl. Tak för biodrivmedel En kvotplikt med låg ambitionsnivå för avancerade biodrivmedel och samtidigt begränsningar för övriga biodrivmedel kan komma att utgöra ett tak för biodrivmedel fram till 2030 och riskerar de framsteg vi gjort i Sverige. Gas och flytande bör inte ingå i samma kvot tills fordonsgasens konkurrenskraft kan säkerställas En kvot konstruerad för låginblandning i bensin och diesel men som inkluderar fordonsgas och andra höginblandade biodrivmedel riskerar vidare att konkurrera ut höginblandade biodrivmedel och i synnerhet biogas. Energigas Sverige ser stora risker med att biogas, el och bensin/diesel ingår i en och samma (mycket låga) kvot. Det måste säkerställas att biogas och andra höginblandade biodrivmedel kan stödjas på annat sätt tills det tas fram en kvotpliktslösning som inte riskerar att biogas och andra höginblandade biodrivmedel konkurreras ut. Biogas och rena biodrivmedel är nödvändiga för att nå det långsiktiga målet - utfasning av fossila drivmedel och inga klimatutsläpp.

EU-standardiserade datasystem kan få stor påverkan för svenska biogasaktörer Uppfyllande av kvotplikt föreslås administreras i obligatoriska nationella men EU-standardiserade databaser som kommissionen senare har rätt att fram detaljerade regler för (punkt 4). Energigas Sverige ser risker för att det kommer att innebära ytterligare en betydande administrativ kostnad för biogasföretagen och svenska myndigheter utan påtagligt mervärde i förhållande till fossila drivmedel. Det finns fördelar med EU-kompatibla databaser för att underlätta handel, underlätta transaktioner av miljöinformation och minska risk för dubbelräkning av volymer mellan medlemsländer. Det kommer sannolikt kräva stora förändringar av det svenska systemet för hållbarhetskriterier, med övergång till certifikat för varje parti. Biogasaktörerna förlitar sig idag i hög grad på det nationella systemet med hållbarhetsbesked (förhandsbesked), årlig rapportering och egenkontroll, Det är viktigt att utformandet av eventuellt sådant system tar hänsyn till de svenska biogasföretagens förutsättningar och att inte ytterligare kostnader läggs på svensk biogas. Biogas kommer med förslaget att omfattas av flera olika administrativa system (ursprungsgarantier, kvotplikt & databas enligt art 25, hållbarhetskriterier, framtida eventuell nationell reduktionsplikt, FQD-krav till 2020). Det finns ett stort behov av samordning och rätt utformning för att konkurrenskraften för biogas gentemot fossila bränslen ska kunna bibehållas och stärkas. För att åstadkomma storskalig produktion av avancerade biodrivmedel såsom biometan från skogsråvara behövs utöver säkerställd efterfrågan sannolikt någon form av produktions/investeringsstöd inledningsvis. Fossila avfallsbränslen bör inte ingå i en kvot för förnybart Energigas Sverige är positiva till att förnybar vätgas och förnybara elektrobränslen av icke biomassaursprung tydligare lyfts fram och stimuleras, och inte enbart förnybara drivmedel från biomassa. Vi anser dock inte att en kvot för förnybart ska få uppfyllas med fossila avfallsbränslen. Fossila avfallsbränslen är bra att ta till vara, men ska inte kunna användas för att ersätta biodrivmedel eller biogas, utan bör i så fall stimuleras med egna mål för dessa för att ersätta fossila drivmedel. Biodrivmedel i flyg och sjöfart bör stimuleras utöver mål/kvoter för vägtransporter Det är positivt att försöka skapa drivkraft för biodrivmedel i flyg och sjöfart, men att bidrag från dessa ska konkurrera om samma kvotutrymme med biodrivmedel för vägtransport ger inte mer biodrivmedel totalt sett, eftersom fossila bränslen i sjöfart och flyg inte omfattas av kvotskyldigheten. Istället bör utsläppsminskningar i sjöfart och flyg stimuleras utöver mål/kvoter för vägtransporter. Det alternativ som på kort och medellång sikt kan ge stora utsläppsminskningar och bättre luftkvalitet inom sjöfarten är att ersätta olja och diesel med LNG, för att på sikt ersätta det med alltmer biometan. Det saknas idag tillräckliga incitament för bränslebyte i internationell sjöfart då sjöfartsbränslen är skattebefriade. Sverige bör på EU-nivå verka för att det införs tydliga riktlinjer för att påbörja omställningen inom sjöfart. Hållbarhetskriterier utökas till gasformiga och fasta biobränslen för värme, el och kyla (art 26) Energigas Sverige är generellt positiva till hållbarhetskriterier och växthusgaskrav på biobränslen för att säkerställa effektiva produktionskedjor och hög klimatnytta, och för att bidra till att främst restprodukter och avfall utnyttjas för energiproduktion. Svensk bioenergiproduktion håller hög klimatprestanda och har mycket att tjäna på höga klimat- och hållbarhetskrav. Ett sätt att säkerställa detta är att använda svensk biogas som till största delen produceras av avfall och restprodukter, eller biometan från restprodukter från svensk skog. Vi utgår från att svenska myndigheter ser till att den lagstiftning som finns i Sverige och i EU kring jord- och skogsbruk är tillräckligt för att visa att hållbarhetskriterierna är uppfyllda för svensk biomassa, så att inte onödiga administrativa kostnader uppstår för redan hållbar biomassa. Förslaget förefaller ha landat mer

balanserat än befarat när det gäller bevisbörda för biomassa från skogen, men behöver regeringen behöver ytterligare trycka på för att förenkla bevisbördan för svensk biomassa. Energigas Sverige tolkar det som att växthusgasminskningskravet i punkt 7 avseende el, värme och kyla för gasformiga och fasta biomassa-bränslen endast gäller för nya anläggningar som tas i drift från 2021. Betyder det att övriga hållbarhetskriterier ändå ska uppfyllas för biomassabränslen i befintliga anläggningar, men inte krav om växthusgasminskning? Vi konstaterar att förslaget kan innebära många nya rapporteringsskyldiga biogasproducenter såsom reningsverk som idag inte uppgraderar gasen till fordonsgas och därmed inte omfattas av nuvarande hållbarhetslag, utan där biogasen används för el- och värmeproduktion. Biogasproducenter brottas redan med låg lönsamhet och det är viktigt att kostnaderna inte ökar ytterligare för denna typ av aktörer, för att bevisa något som uppenbart är mycket hållbart. Energigas Sverige stödjer undantag från hållbarhetskriterierna för mindre anläggningar för el, värme & kyla (<20 MW bränsle för fast biomassa och <0,5MW el kapacitet för gasformiga biobränslen). Vi noterar skrivningen i punkt 10 ( For the purposes referred to in points (a), (b) and (c) of paragraph 1, Member States may place additional sustainability requirements for biomass fuels. ). Skrivningen kan innebära att svensk biomassa inte anses hållbar i andra medlemsländer genom ytterligare hållbarhets- eller beviskrav, vilket skulle innebära ett handelshinder för fasta och gasformiga bränslen. Beräkningsregler för VHG-minskning för gasformiga och fasta biobränslen måste ta bättre hänsyn till biogasens fulla klimatnytta (Annex VI, del B) Energigas Sverige är mycket positiva till att man nu ger bonus för de stora växthusgasutsläpp som undviks vid rötning av gödsel och användning av rötresten som gödningsmedel (i form av en bonus på -45gCO2-ekv/MJ i e sca -faktorn för förbättrade jordbruksmetoder). Vi anser dock att man måste löpa hela linan ut och även inkludera positiva effekter av att använda rötresten som biogödsel, allt annat vore ologiskt. När biologiskt avfall rötas till biogas fås också värdefull ekologisk biogödsel som när det ersätter mineralgödsel ger undvikta växthusgasutsläpp genom ökad kolinlagring i marken och minskade utsläpp från produktion av mineralgödsel. I det nya förnybartdirektivet ska det förtydligas att undvikta utsläpp från biogödsel i form av ökad kolinlagring i marken och minskade utsläpp från mineralgödselanvändning får räknas av (exempelvis genom e sca -faktorn). Beräkningsmetoden medger redan bonus för undvikta utsläpp genom systemutvidgning (för CCS och CCR och bonus för odling på skadad och förorenad mark). Att biogasens klimatprestanda beräknas rätt i kommande beräkningsmetodik är inte bara viktigt för uppfyllande av växthusgaskravet i RED utan kan bli avgörande för biogasens konkurrenskraft vid upphandlingar eller utformande av styrmedel som reduktionsplikt och miljömärkning av drivmedel (se nedan). El producerad av biogas från biologiskt avfall ( biowaste ) riskerar att inte anses vara hållbart för nya anläggningar efter 2021 genom att normalvärdet Annex VI del A inte klarar VHG-gränsen på 80 %. Det är inte rimligt och visar på beräkningsmetodens brister vad gäller biogasens klimat- och samhällsnytta.

Andra synpunkter på förslaget Viss otydlighet finns kring bestämmelser om biogas med ny definition av biofuels och biomass fuels Definitionen av biodrivmedel i art 2 omfattar inte längre biogas, utan biogas och andra gasformiga biobränslen omfattas istället av det nya begreppet biomassabränslen biomass fuels och de nya bestämmelser som införts för dessa. Här uppstår viss oklarhet kring vissa krav och bestämmelser för biogas för transportändamål. Detta måste bli tydligt. ILUC får inte begränsa potentiella biogassubstrat som vall och täckgrödor Det är viktigt att begränsningarna för livsmedelsbaserade biodrivmedel och biogas för transport i art 7 och art 25 inte utgör något hinder för vall, mellangrödor och täckgrödor och liknande energigrödor som är eller kan bli viktiga substrat för biogas och som knappast bidrar till ILUC. Bra att förutsägbarhet krävs vid ändring och införande av styrmedel I art 15 punkt 3 krävs att medlemsstater ska ge företag minst 3 års förutsägbarhet vid införande/ändring av stödsystem för förnybar energi för att skapa investerartrygghet. Energigas Sverige tycker detta är bra och vill betona vikten av långsiktiga styrmedel och att den korta framförhållning som hittills rått för biodrivmedel i Sverige och på EU-nivå inte skapar den investeringstrygghet som krävs. Ursprungsgarantier utökas och föreslås (?) omfatta gas (art 19) Ursprungsgarantier förnybar energi föreslås bli mer obligatoriskt för medlemsstater. Förslaget som handlar om att ändra förutsättningarna för producenterna att få ursprungsgarantier för el som fått stöd är svårt att bedöma konsekvenserna av men det blir en otydlighet för kunden och systemet som redan tillämpats i Sverige. I direktivets förarbeten (bl.a. recital 47 och i kapitel 5 där förändringarna i artiklarna förklaras) anges tydligt att ursprungsgarantierna ska utökas till förnybar gas. Det framgår dock inte med tydlighet i bestämmelserna i artikel 19, mer än i punkt 7 om vad ursprungsgarantin ska innehålla, där gas nämns. Energigas Sverige tolkar det som att kommissionen föreslår att systemet med ursprungsgarantier ska omfatta även förnybar gas, men det har inte gjorts tydligt i bestämmelsen och det är svårt att bedöma vad det i praktiken kommer att innebära. Ursprungsgarantier är i grunden positivt för att underlätta transaktioner och handel med förnybart och miljövärden, och skulle med rätt utformning kunna bidra positivt för biogas på Europeisk nivå. Det är viktigt att förtroendet för gröngasprincipen behålls, och system som kan bidra till bättre uppföljning av internationella gasflöden och biogas för att undvika dubbelräkning av förnybar gas finns har det uttryckts behov av bland flera medlemmar. Det pågår diskussioner i branschen om någon form av biogasregister, något som bland annat finns i Danmark och Tyskland. Att kunna blanda biogas och naturgas i gasnätet genom gröngasprincipen är avgörande för att på sikt uppnå 100 % grön gas och bidra till omställningen av såväl transportsektorn el och värme och industrin. Fördelarna med ett sådant system måste dock noga avvägas mot de administrativa kostnaderna och bidra till att utveckla och stärka gröngasprincipen. Samordning krävs också med andra administrativa system som hållbarhetskriterierna och eventuella kvotplikter. Eftersom ursprungsgarantierna inte i övrigt kopplas till policys och andra styrmedel är den styrande effekten utöver som information till slutkund begränsad. Hållbarhetsinformation för bioenergi erhålls och kontrolleras väl via systemet för hållbarhetskriterier. Energigas Sverige avser att analysera frågan vidare och vi förutsätter att regeringen håller en dialog med oss och gasföretagen kring kommande förhandling om eventuella ursprungsgarantier för gas.

God gasinfrastruktur (art 20) Enligt art 20 ska medlemstaterna utvärdera behovet av att utöka gasnätinfrastrukturen för att underlätta integrationen av mer förnybar gas. Här vill vi att Sveriges regering verkar för förbättrad och utökad gasinfrastruktur för att möjliggöra en ökad biogasanvändning. Det handlar om fler tankställen för fordonsgas, men också annan gasinfrastruktur för övriga transportslag som sjöfart och för industriell användning. För detta är ny gasledningsinfrastruktur i form av lokala och regionala gasnät samt utbredd infrastruktur för flytande metan avgörande. Ett bra sätt att säkerställa en god infrastruktur är att arbeta med styrmedel som stimulerar efterfrågan på gas. Det kommer att skapa en marknadsmässig drivkraft att bygga infrastruktur där den behövs. Bestämmelserna om massbalans bör tydliggöras för biogas i gasnätet (art 27) För att underlätta injektion och transport av biometan i gasnätet bör det tydliggöras om en blandning också omfattar biogas och naturgas. Det bör också tydliggöras huruvida naturgasnätet utgör en och samma logistikanläggning och i så fall ingå i termen processing or logistical facility, transmission and distribution infrastructure or site. För att värna konkurrenskraften för svensk biogas är det dock nödvändigt att detta i så fall harmoniseras med styrmedel eller att det finns verkningsfulla sätt att undvika dubbla stöd för biogas som importeras. Idag kan biogas som importeras omfattas av produktionsstöd i ursprungslandet och sedan erhålla skattebefrielse i Sverige. Det innebär en stor konkurrensnackdel för svenskproducerad biogas som måste hanteras. Här skulle ursprungsgarantier eventuellt kunna fylla en funktion. Ytterligare synpunkter avseende beräkningsmetodiken i Annex VI, del B Särskilda beräkningsformler för samrötning behöver analyseras (Punkt 1 b och c) Det har införts särskilda beräkningsformler för allokering av utsläpp vid samrötning av flera olika substrat till biogas eller biometan. Det är bra att det är tydligt, men Energigas Sverige har inte hunnit analysera hur det överensstämmer med den tillämpning som görs idag och hur det påverkar växthusgasprestandan för svensk biogas. Fossil motsvarighet ska vara samma för alla drivmedel (punkt 19) Energigas Sverige vill betona att det är en självklarhet att fossila motsvarigheten mot vilken utsläppsminskningskravet ska uppfyllas ska vara samma för alla transportbränslen precis som föreslås (94 g CO2-ekv/MJ). Samma jämförelsevärde är viktigt för att bevara konkurrensneutraliteten mellan biodrivmedel. Enligt punkt 19 föreslås att kredit ges om det kan visas att biomassabaserad värme ersätter kolbaserad värme genom att en annan fossil motsvarighet ska användas (124 istället för 80 gc02/mj värme). Detta är en märklig konstruktion och ytterligare exempel på inkonsekvent användning av undvikta utsläpp. Beräkning av växthusgasutsläpp vid användning (punkt 13) bör vara lika för alla biodrivmedel Utsläpp av CH 4 och N 2 O föreslås ingå vid förbränning av fasta och gasformiga biomassabränslen för såväl transport som för produktion av el, värme eller kyla (faktorn e u ). Det gäller även flytande biobränslen (enligt punkt 13 i Annex V), men inte för flytande biodrivmedel. Det är inte rimligt att olika regler gäller för fordonsgas och flytande biodrivmedel. Utsläppsintensitet för elanvändning bör beräknas likvärdigt och bör baseras på nationell mix eller ursprungsmärkt el (punkt 11) Utsläpp för extern elförbrukning vid produktion av fasta biobränslen föreslås belastas med en utsläppsfaktor motsvarande fossila motsvarigheten för el 183 gco2-ekv/mj el. Det är inte rättvisande eller rimligt för produktion i Sverige.

För elanvändning vid produktion av biodrivmedel och gasformiga biobränslen föreslås genomsnittsutsläpp för produktion och distribution inom en region, dvs. oförändrat från befintligt direktiv. Energigas Sverige menar att utsläppen bör baseras på svensk nationell elmix och inte som idag nordisk elmix med högre utsläppsintensitet. Det får stor negativ betydelse för biogas, som har relativt stort elbehov i förhållande till övrig energiåtgång jämfört med andra drivmedel. Energigas Sverige anser att det i kommande direktiv bör vara möjligt att räkna på utsläppen för köpt och annullerad ursprungsmärkt el. Det är logiskt i samband med att systemet med ursprungsgarantier föreslås bli mer obligatoriskt i hela EU och dessutom eventuellt utvidgas till förnybar gas. Samma resonemang gäller för eventuell kommande miljömärkning av drivmedel som nu utreds av Energimyndigheten på uppdrag av regeringen. Det är inte acceptabelt om el som drivmedel får belastas med nollutsläpp eller utsläpp från avtalsbaserad ursprungsmärkt el om inte el vid biodrivmedelsproduktion räknas på samma sätt, något som kommit på tal. När det gäller miljömärkning vill vi också passa på att understryka vikten av att inte biogasen faller felaktigt sämre ut på grund av att beräkningsreglerna i hållbarhetslagen inte idag återspeglar de undvikta utsläpp som biogödseln ger. Utsläpp från elförbrukning vid produktion av förnybara drivmedel av icke biologiskt ursprung ska beräknas utifrån samma principer som för produktion av andra drivmedel. Även här haltar direktivet, något som bör rättas till. Med vänliga hälsningar, Maria Malmkvist Vd Linus Klackenberg Ansvarig Produktion