Underlag till kansliet inför Polisen 2015 1 Områdesindelningens påverkan på kärnverksamheten Verksamhetsanalys Uppdrag Arbetsgrupperna för en utvecklad och anpassad kärnverksamhet har fått i uppdrag av kansliet genom Jan Nyrén att identifiera vilket antal polisområden, tre eller fem, som är mest lämpligt inom region Stockholms med utgångspunkt från kärnverksamheten. Gotland är undantaget från analysen, detta eftersom det vid tidpunkten för att uppdraget lämnades uppgavs att Gotland skulle bli ett polisområde. Analysen bygger på ett antal identifierade faktorer som påverkar antalet polisområden och lokalpolisområden ur ett verksamhetsperspektiv. Utifrån dessa faktorer vägs tre respektive fem polisområden mot varandra med hänsyn till tänkbara konsekvenser för verksamheten på kort och lång sikt med det övergripande syftet att utveckla och anpassa verksamheten i den framtida organisationen. I uppdraget ingår även att redovisas eventuella argument som talar emot de föreslagna 17 lokalpolisområdena. Uppdraget omfattar också att bedöma utvecklingen på tio års sikt. Med hänseende till detta har arbetsgrupperna tagit fasta på ett antal områden där utvecklingen pekar åt ett visst håll utifrån befintlig kunskap och vissa omvärldsanalyser som har gjorts. 1 Då det generellt sett är mycket svårt att göra en tillförlitlig bedömning av utvecklingen ur ett längre tidsperspektiv, är det av vikt att utforma mer heltäckande omvärldsanalyser på kontinuerlig basis. Sammantagen bedömning tre eller fem polisområden I många fall finns både för- och nackdelar med fler eller färre polisområden. Nackdelar som skapas med en ordning kan till viss del kompenseras genom förändrade arbetsrutiner. För några faktorer finns dessutom ingen avgörande betydelse om uppdelningen sker i tre eller fem polisområden. Sammantaget har arbetsgrupperna för en utvecklad och anpassad kärnverksamhet gjort bedömningen att tre polisområden är att föredra ur ett verksamhetsperspektiv, dels sett till antalet faktorer som påverkas, dels sett till hur de olika faktorerna vägs mot varandra. Arbetsgrupperna rekommenderar därmed att den nya polisregionen ska bestå av tre polisområden. 1 MSB: Samhället år 2032, Polisförbundet: Framtidens Polis.
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 2 Verksamheter som påverkas av tre eller fem polisområden Struktur, kultur och genomförande Med tre polisområden är det lättare att få genomslag för beslutade förändringar och bryta gamla strukturer, som exempelvis informella kontakt- och beslutsvägar. En genombrytande förändring av dagens strukturer kan bidra till att åstadkomma en förändring även i kulturen. Kulturen ses som en utmaning i en ny organisation, exempelvis sett till förmågan och viljan att ta till sig nya arbetssätt och metoder, att åstadkomma en mer integrerad kärnverksamhet eller för den enskilde att förändra sitt vardagliga uppdrag. Med fem polisområden kommer fem av de nuvarande polismästardistrikten att bestå vilket inte kommer att medföra någon genombrytande förändring. Därmed finns en större risk att gamla strukturer, beslutsvägar och problem kvarstår samt att de blir svårare att bryta eftersom förändringen blir avsevärt mindre. Det är i sammanhanget viktigt att den lokala närvaron bibehålls. Slutsats: denna faktor påverkas i hög grad av antalet polisområden. Tre polisområden är att föredra. Ledning och styrning på polisområdet Med tre polisområden finns bättre förutsättningar för samsyn och enhetlighet. Det blir också lättare att åstadkomma en mer effektiv samordning av olika verksamhetsområden, kommenderingar och särskilda satsningar. Förmågan att centralt planera resursen åstadkommer en ökad flexibilitet. Däremot skapas utmaningar på chefsnivån sett till antalet medarbetare, vilka inom utredningsverksamheten 2 skulle kunna bli flera hundra per polisområde, i och med att region Stockholm-Gotland storleksmässigt skiljer sig från normalregionen. En sådan stor resurs kan inte samlas inom en och samma sektion utan flera utredningssektioner måste skapas, vilket i så fall skulle strida mot den av Rolén föreslagna detaljorganisationen. För att behålla ett rimligt kontrollspann, dvs. antalet sektioner som den indirekta chefen har ansvar för och behålla principen om sex beslutsnivåer krävs en utökning av organisationen horisontellt och inrättande av mer än en biträdande chef. Utifrån denna aspekt finns skäl för Stockholm att avvika från Roléns princip om restriktivitet avseende tillskapandet av fler biträdande chefsfunktioner. Det finns redan upparbetade samarbetsformer och verksamheter som bedrivs utifrån en tredelad modell (nord-city-syd), vilka kan fortsätta och vidareutvecklas vid en indelning i tre polisområden. Med fem polisområden skapas ett bättre kontrollspann jämfört med tre polisområden. Med fem polisområden skapas även fler och möjligen därmed mer tillgängliga högre chefer i förhållande till tre polisområden. 2 Inklusive nödvändig stödverksamhet och specialistfunktioner.
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 3 Slutsats: denna faktor påverkas i hög grad av antalet polisområden. Tre polisområden är att föredra sett till enhetlighet, fem polisområden är att föredra sett till storleken på polisområdena och kontrollspannet. Lokalpolisområdets behov och lokal förmåga Det absolut viktigaste inom denna parameter är att lokalpolisområdet blir bärkraftigt i förhållande till det uppdrag som ges, vilket endast delvis har bäring på antalet polisområden. Ekonomi och resurs ska kunna vara föränderlig i den takt som lägesbilden förändras. För den brottsförebyggande verksamheten är det särskilt viktigt att det finns förmåga att verka långsiktigt när det gäller samverkan och tillgänglighet i lokalsamhället. Samverkansavtalen med kommunen blir av stor vikt för att behålla det lokala perspektivet. Dessa faktorer påverkas dock inte av tre eller fem polisområden. Inom och mellan arbetsgrupperna har det funnits olika synpunkter på hur det lokala brottsförebyggande arbetet påverkas av antalet polisområden. Flertalet grupper anser att det inte har någon avgörande betydelse eftersom det brottsförebyggande arbetet främst ska bedrivas på lokalpolisområdena. Viss risk för att den lokala problembilden i vissa mindre problematiska områden nedprioriteras i förhållande till större problem, kan dock finnas vilket och därmed skulle kunna medföra minskad polisiär närvaro i dessa områden. Tre polisområden ger å ena sidan en större flexibilitet i organisationen eftersom varje polisområde kan flytta resurser inom en större geografisk yta för att samordna och prioritera uppkomna problem, av karaktären social oro, tillfälliga brottsserier eller demonstrationer. Tre polisområden underlättar en central planering av resursen. Dessa faktorer torde i sin tur medföra en mindre belastning för den regionala nivån och färre beslut som behöver tas i ROLG. Å andra sidan kan för stora polisområden ge en tröghet i beslutens genomförande. Det finns en farhåga att vissa nödvändiga stöd- och specialistfunktioner centraliseras alltför mycket vid tre polisområden och blir otillgängliga för lokalpolisområdesnivån. Det är därför av vikt att se till att sådana kompetenser tillgodoser även lokalpolisområdets behov såvida kompetensen inte finns på den nivån. Det kräver i sin tur förbättrade informations- och samverkanskanaler. Lokalpolisområdets bärkraftighet kan delvis komma att öka med det förbättrade stöd som kan ges från polisområdet vid tre polisområden avseende förmåga till brottssamordning och tillgång till specialistkompetens.
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 4 Fem polisområden kan bidra till en ökad förståelse för grov brottslighet som förekommer inom det egna lokalpolisområdet. Kopplingen mellan lokalpolisområdet och polisområdet blir också mer jämn över regionen eftersom det blir en jämnare fördelning av antalet lokalpolisområden per polisområde (2-4 per PO alternativt 2-8 per PO). Slutsats: denna faktor påverkas i viss utsträckning av antalet polisområden. Det finns sammantaget lika många för- som nackdelar sett till tre eller fem polisområden. Medborgarnas behov Eftersom avstånden i Stockholm är tämligen små utgör den fysiska närheten till utredaren för målsäganden, vittnen och misstänkta ingen större skillnad oavsett antalet polisområden. Dessutom begås en stor del av brotten utanför det område där misstänkt eller målsägande bor och behöver därmed inte utredas närmast medborgaren. Med tanke på karaktären på de brott som kommer att utredas på polisområdesnivå 3 anser arbetsgrupperna att vikten av ett gott förtroende för utredaren och utredarens kompetens är av större vikt än närhetsprincipen. En sådan förståelse och kompetens på utredarna är lättare att försörja och utveckla med färre polisområden. Närheten till medborgarna på polisområdesnivån är något större vid fler polisområden och därmed sannolikt även lokal- och personkännedomen, vilket är en fördel för att klara upp utredningar av brott med okänd gärningsman. Med tre polisområden blir antalet insynsråd färre. Detta bedöms inte utgöra en påverkansfaktor då det lokala polis-kommun arbetet utgör den viktigaste länken till medborgarna. Slutsats: denna faktor bedöms inte påverka antalet polisområden. Regionala behov Strategisk samverkan med den regionala nivån underlättas med tre områden och polisområdena bedöms i större utsträckning kunna hantera grov brottslighet utan att belasta den regionala nivån. Med fem områden påverkas inte den nuvarande graden av samverkan nämnvärt såvida inte andra förändringar genomförs. Slutsats: denna faktor påverkas i viss utsträckning av antalet polisområden varvid tre polisområden är att föredra. 3 Exempelvis känsliga ärenden som sexualbrott och övergrepp mot barn eller grova brott där målsäganden/vittnen kan ha en rädsla för repressalier, exempelvis utpressning och grova våldsbrott.
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 5 Externa behov För att hantera brottsligheten i länet finns behov av en helhetsbild och samsyn med samverkande myndigheter och kommuner, exempelvis samsittning eller nära tillgång till en på området kunnig socialsekreterare eller personer på kvinnojourer. En av de viktigare aspekterna för att underlätta samverkan är att polisområdena om möjligt inte bör bryta kommun- eller stadsdelsgränser. Vid tre polisområden skapas förutsättningar för enhetliga samverkansformer å ena sidan, men omfattar många kommuner å andra sidan eftersom två av polisområdena kommer att omfatta 10-14 kommuner. Samverkan med kommundirektörer och stadsdelsdirektörer (idag kallat chefssamråd) riskerar att bli stora forum som är svåra att hålla ihop och där intresse och engagemang från mindre kommuner och stadsdelar kan bli svårt att upprätthålla. Antalet poliser som är kontaktytor i samverkansfrågor kan komma att bli många. Nya samverkansformer måste utarbetas oavsett om tre eller fem polisområden skapas. Då den stora delen av samverkan kommer att ske på lokalpolisområdet minskar påverkansfaktorn för antalet polisområden. Den centralisering som idag genomförs av barnahusarbetet mellan tre distrikt talar för tre framtida polisområden. Det finns idag även tre Rättscentrum, geografiskt placerade i nord-city-syd som gagnar samarbetet inom rättskedjan. Med fem polisområden underlättas samverkan med åklagare, eftersom Åklagarmyndigheten idag är uppdelad i fem områden. Detta gäller dock endast strukturellt och på strategisk nivå, eftersom den rent operativa samverkan sker på handläggarnivå och inte är beroende av antalet organisatoriska enheter. Detta resonemang är gångbart även på stycket ovan. Slutsats: denna faktor påverkas i viss utsträckning av antalet polisområden. Enhetlighet och påbörjad centralisering av Barnahus och befintliga Rättscentrum talar för tre områden. Omfattning av ansvaret, engagemang från mindre kommuner och stadsdelar och samverkan med åklagare talar för fem områden. Samverkansformerna måste förändras oavsett tre eller fem polisområden. Det finns sammantaget lika många försom nackdelar sett till tre eller fem polisområden. Medarbetarna Vid tre polisområden blir personalresursen lättare att planera centralt och det blir sammantaget en jämnare resursfördelning (antalsmässigt) mellan de olika polisområdena. Även sett till utredningsverksamheten kan det konstateras att tre polisområden innebär en jämnare fördelning av ärenden per utredare än vid fem polisområden. Det finns också en större möjlighet att rekrytera, vidareutveckla och behålla en resurs med fördjupad och specialiserad kunskap kunskaper som är önskvärda på polisområdesnivån. Beroende på lösning av exempelvis jourverksamheten kan dock vissa verksamheter kräva en stor samlad resurs. Om antalet chefer minskar för mycket kan dessa riskera att bli mindre tillgängliga för den enskilde medarbetaren som kan komma att sakna styrning, främst på en strategisk nivå. En större del av
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 6 medarbetarna kan komma att behöva byta organisatorisk tillhörighet och på sikt även arbetsplats vid tre polisområden. Vidare kan tre polisområden möjliggöra ett resurstillskott till kärnverksamheten i form av ett förmodat överskott på chefer i myndigheten. Detta avser i första hand dagens funktionschefer. Med fem polisområden krävs sannolikt färre personalförflyttningar och det blir sammantaget färre antal sektioner, vilket innebär en större igenkänningsfaktor för medarbetaren och en större samhörighetskänsla. Däremot krävs en något större sammantagen resurs för att fylla vissa funktioner (se vidare nedan). Vad gäller förmågan att rekrytera personer med fördjupad och specialiserad kompetens bedöms det blir små förändringar jämfört med dagsläget, dvs. vissa problem att upprätthålla sådan kompetens. Dock sker en förbättring av dessa faktorer jämfört med dagsläget med åtta polismästardistrikt. Slutsats: denna faktor påverkas i viss utsträckning av antalet polisområden. Flera föroch nackdelar kan identifieras med både tre och fem polisområden. Hur dessa vägs är avgörande för en sammantagen bedömning. Sammantaget överväger till viss del fördelarna med tre polisområden men skillnaderna är inte stora. Dygnstäckning (jour, arrest, receptioner) Vissa verksamheter har ett särskilt behov av bärkraftighet och dygnstäckning. Polisområdet kommer att behöva en dygnet-runt-täckning av utredare och förundersökningsledare i jour- och arrestmiljö. En av de teser som arbetsgrupperna för utveckling av kärnverksamheten driver är att det krävs en rejäl förstärkning i intratten 4 i form av resurs och kompetens. Sådan kompetens är lättast att försörja dygnet runt med färre polisområden. Likaså finns en ökad möjlighet till öppethållande i receptioner på polisområdena vid tre polisområden. Fem polisområden innebär dock fördelar jämfört med dagsläget. Antalet arrester är inte helt beroende av antalet polisområden, eftersom det kan finnas fler arrester än polisområden. En farhåga är att få arrestlokaler innebär långa avstånd för avrapporterande poliser och att patruller lämnar sitt lokalpolisområde för tid som skulle kunna ägnas åt brottsförebyggande- och synlighetsarbete. Transporttiden måste dock vägas mot andra logistiska och resursmässiga fördelar. Vad gäller jourerna finns i många fall inte samma avståndsmässiga begränsningar eftersom stora delar av avrapportering och överlämning kan fungera i en virtuell organisation. 4 Avser den funktion som gör en initial bedömning av anmälan och de åtgärder som är kopplade till den bedömningen.
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 7 Slutsats: denna faktor påverkas i viss utsträckning av antalet polisområden. Tre polisområden är att föredra. Bärkraftighet (spaning, forensisk verksamhet, Lokus) Generellt anses små verksamhetsområden rendera i en kostsam verksamhet som medför en sårbarhet resurs och förmåga att bedriva ett långsiktigt och bärkraftigt arbete. Detta gäller särskilt den forensiska verksamheten och spaningsverksamheten, som är kostnadsdrivande verksamheter. Med tre polisområden finns en stärkt förmåga att bedriva mer uthållig spaningsverksamhet för att avslöja komplexa brottsupplägg, något som det redan i dagsläget finns ett behov av och som inte bedöms minska i framtiden. Arbetsgrupperna anser att en bärkraftig spaningsorganisation 5 blir svårare att åstadkomma med fem eller fler polisområden med dagens resurs. Med tre polisområden kan också planeringen av Lokus-resursen ske mer centraliserat. Slutsats: denna faktor påverkas i hög utsträckning av antalet polisområden. Tre polisområden är att föredra. Förmåga att hantera grova brott och brottsserier (brottssamordning, KUT, specialister) Brottslighetens karaktär inom region Stockholm, vilken inte finns i samma utsträckning i andra regioner, ställer särskilda krav på organisationen. Både storstadsfaktorn och huvudstadsfaktorn innebär en omfattande och komplex brottslighet. Det finns en omfattande förekomst av kriminella nätverk som är involverade i organiserad brottslighet, som är multikriminella och som döljer sina inkomster i legala verksamheter. Antalet rån mot värdetransporter ligger på en hög nivå ur ett europeiskt perspektiv och även andra grova rån är starkt centrerade till Stockholm. Även den alltmer teknikintensiva brottsligheten och ökningen av bedrägerier innebär en större komplexitet. De förhållandevis små avstånden i storstaden och utbudet av möjliga brottsoffer genererar också serier av brott som sträcker sig över stora geografiska ytor, något som är märkbart vid bland annat bostadsinbrott, åldringsbrott och hälerier. Med tre polisområden klarar polisområdesnivån i större utsträckning av att utreda komplex brottslighet och etablera en slagkraftig och kompetent brottssamordning, underrättelsetjänst, internetspaning och andra specialistfunktioner. Det finns också större möjligheter att inom polisområdet använda sig av PUG-metodiken. 5 Inklusive ingripandespaning (NIGS) och personspaning (NPS).
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 8 Slutsats: denna faktor påverkas i hög utsträckning av antalet polisområden. Tre polisområden är att föredra. Enhetlighet och flexibilitet Enhetlighet och flexibilitet är några av grundprinciperna i förändringsarbetet. Färre polisområden innebär större möjligheter att åstadkomma en enhetlighet i organisation, verksamhet och styrning. Flexibiliteten i organisationen är i hög grad beroende av vilka lednings- och styrningsprinciper som råder, men är också en viktig faktor för Stockholm som storstad. Brottsligheten innebär både att variationer efter säsong, spridningseffekter av enskilda fenomen (t.ex. social oro), liksom brottsserier som rör en större geografisk yta, större demonstrationer eller etablering av kriminella gäng och grupperingar måste beaktas. För att möta dessa variationer i brottsligheten krävs en flexibilitet i organisationen. Med tre polisområden finns en större förmåga att flytta resurser mot aktuella problem inom det egna polisområdet. Slutsats: denna faktor påverkas i viss utsträckning av antalet polisområden. Tre polisområden är att föredra. Lokaler Frågan behandlas i särskild ordning enligt direktiv om lokaler inför Polisregion Stockholm (A223.701/2013). Antalet lokalpolisområden Mappningen har visat på 17 lokalpolisområden i regionen förutom Gotland. Arbetsgrupperna för kärnverksamheten anser inte att det finns några avgörande faktorer som påkallar ett behov av en förändring i denna fråga. Fler lokalpolisområden kräver en större resurs avseende lednings- och stödfunktioner. Arbetsgrupperna bedömer att det finns risk att vissa lokalpolisområden blir alldeles för stora i förhållande till antalet invånare och medarbetare, exempelvis Nacka, Roslagen, Södertälje och City.
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 9 Scenario på tio års sikt 6 Omvärldscenario Befolkningsutvecklingen kommer att fortsätta öka i Stockholms län och bostadsområdena kommer att förtätas. Närförorter kommer alltmer att likna en utökad innerstad och även i ytterområdena kommer en fortsatt befolkningsökning att ske. Befolkningen är också alltmer diversifierad sett till ursprung och kultur. Utbyggnaden av kollektiva färdmedel, främst tunnelbana och tvärbana, påverkar bostadsbyggande, flöden av personer och genererar fler brottstillfällen. En fluktuerande ungdomskull innebär att ungdomsbrottsligheten i perioder har starkare fäste bland yngre respektive äldre ungdomar och därmed är av olika karaktär över tid. Arbetslösheten, i synnerhet ungdomsarbetslösheten förväntas vara på en fortsatt hög nivå. Fenomenet social oro riskerar att få ett starkt fäste och blossa upp med jämna mellanrum. Via sociala medier och rapportering i media riskeras spridningseffekter över hela regionen och landet, vilket också påverkas av en generellt ökad öppenhet för influenser från omvärlden. Samhället kan komma att präglas av otrygghet och ett bristande förtroende för rättsväsendet. Kraven på polisen kan innebära ett större krav på polisen som socialarbetare men detta beror på utvecklingen av samverkans med andra aktörer. Gotland fortsätter att attrahera stockholmare under vissa veckor under sommaren, vilket genererar en säsongsbetonad mängdbrottslighet. Brottsligheten blir över tid alltmer komplex och teknikintensiv. En fortsatt snabb utveckling av informations- och kommunikationsområdet leder till flera förändringar. Användandet av sociala medier ökar och leder till en ökad exponering av den egna individen. Bedrägeribrott och brott på Internet kan med tiden ta över delar av den traditionella egendomsbrottsligheten, vilket kan ge en minskning av inbrott i bostäder. Brott mot välfärdssystemen förväntas bli mer politiskt uppmärksammade, vilket kan leda till stärkta kontrollorgan från myndigheter och offentliga verksamheter. Avancerade sätt att dölja inkomster från brottslig verksamhet och att investera dessa i legala verksamheter ökar både inom och utanför landet. Avfallshantering och förändringar i landets energiförsörjning genererar nya typer av miljöbrott. 6 Bygger bland annat på scenarioanalys genomförd av MSB: Samhället år 2032, Polisförbundet: Framtidens Polis.
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 10 Påverkan på region Stockholm Behovet av strukturerade samverkansformer med externa brottsbekämpande myndigheter som man tillämpar bland annat inom RUC-verksamheten ökar på samtliga nivåer inom Polismyndigheten. Behovet av civil specialistkompetens ökar i form av ekonomisk kompetens (förverkan av brottsutbyten, penningtvätt som brott, finansiell analys), förmåga till analys av stora och avancerade datamängder (mobila datorenheter, telefoner, rörelsemönster från GPS-er, satelliter), förmåga till Internetspaning. Det ger ett extra tryck på den regionala nivån och polisområdesnivån och talar för stora polisområden som har förmågan att kraftsamla och/eller centralisera för att möta en sådan utveckling. Förmågan att finna brottsserier har ökat i och med en fungerande brottssamordning. Trycket på lokalpolisområdena fluktuerar beroende på ungdomskullar och de typiska ungdomsbrotten förändras över tid, vilket ställer krav på en flexibel organisation på denna nivå. Behovet av förståelse för olika kulturer samt ett behov av ett lokalt trygghetsarbete kvarstår och påverkar lokalpolisområdenas arbete. Ett eventuellt ökat krav på polisen som socialarbete påverkar också det trygghetsskapande arbete. Brott mot välfärdssystemen innebär för polisens del inte nödvändigtvis en stor arbetsbelastning, eftersom många sådana brott är lätta att bevisa med hjälp av andra samhällsinstanser. Prioriteringen av dessa brott blir i första hand en politisk fråga och en fråga om hur straffmätning ska ske (t.ex. förenklad böteshantering). Behovet av utvecklade spaningsmetoder har ökat på polisområdesnivån, och kommer att öka ytterligare, eftersom de kriminella i allt mindre utsträckning exponerar sig genom att prata öppet i telefoner där avlyssning traditionellt har skett. Personer involverade i organiserad brottslighet hittar nya metoder för att dölja och bedriva sin brottsliga verksamhet med hjälp av Internet. Användandet av bevisning med hjälp av olika forum på Internet och sociala medier kan komma att öka inom rättsväsendet och underlättas genom individers vana att exponeras på olika forum. Arbetsledning kommer, främst i yttre tjänst, att behöva bli bättre på att se helheten för polisområdet och var behovet av resurserna finns, var man måste täcka upp när resurs försvinner/låses upp av ärendet, osv. Detta kan gagna effektiv resursöverföring inom och emellan lokalpolisområden och polisområden i samråd med LKC.
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 11 Sammantaget är en slutsats att omvärldsfaktorer påverkar polisens arbete och framtida behov mer än hur polisen organiseras och antalet polisområden. Den faktor som påverkas i högst utsträckning på sikt är ett ökat behov av specialistkompetens som kan försörjas bättre med färre polisområden.
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 12 Bilaga: detaljerad matris över för- och nackdelar per parameter som ger konsekvens. Faktor Tre polisområden Fem polisområden Struktur, kultur och genomförande Ledning och styrning Lokalpolisområdets behov och lokal förmåga Medborgarnas behov Regionala behov Lättare att bryta gamla strukturer och kulturer för att på så vis åstadkomma en förändring inom verksamheten. Risk för bristande kontrollspann med för många sektioner/grupper och medarbetare för POc. Krav på fler biträdande chefer. Bättre möjlighet till samsyn, enhetlighet och flexibilitet genom en mer effektiv samordning av verksamheter och kommenderingar samt bättre möjligheter till central resursplanering. Upparbetat samarbete mellan nord, city, syd kan fortgå, utvecklas och underlättas. Större LPO än dagens näpon innebär en ökad förmåga att agera lokalt. Tre PO innebär till viss del mer självständiga lokalpolisområden. Lättare att flytta resurser mellan LPO och mindre behov av ingripanden från ROLG, men större tröghet i beslut än vid fem PO. Förbättrad förmåga till brottssamordning och specialistkompetens på PO som bör komma LPO till gagn. Utökat behov av förbättrade informations- och samverkanskanaler. Ökad möjlighet till fördjupad kompetens hos utredare i känsliga brott och grova brott. Färre insynsråd. Lättare för intern samverkan inom regionen på strategisk nivå. Risk för att gamla strukturer består och att det är svårare att genomföra beslutade förändringar. Bättre storlek på POc:s kontrollspann, men kvarstående risker finns. Behovet av biträdande chefer minskar. Fler och därmed mer tillgängliga högre chefer. Upparbetat samarbete mellan nord, city, syd kan fortgå och utvecklas. Större LPO än dagens näpon innebär en ökad förmåga att agera lokalt än idag. Närmare koppling mellan PO och LPO. Bättre lokalkännedom på PO-nivå och bättre kännedom om grov brottslighet på LPO-nivå. Mer jämnt antal LPO per PO. Ökad geografisk närhet till utredaren i de fall målsäganden/brottsoffer/misstänkt bor där utredningen hanteras. Fler insynsråd. Externa behov Sämre möjligheter till samverkan Följer i stort sett åklagarregionerna
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 13 på strukturellt/strategiskt med åklagarna (ej på individnivå). Centralisering av Barnahus i tre områden kan fortsätta att utvecklas. Mer enhetliga samverkansformer med stort antal kommuner i vissa PO. geografiskt. Den operativa samverkan sker på handläggarnivå. Mindre omfattning av samverkansansvaret med färre kommuner i vissa PO. Medarbetarna Dygnstäckning Bärkraftighet Ökad flexibilitet med lättare central planering av resursen. Jämnare fördelning av antalet ärenden per utredare. Lättare att rekrytera, vidareutveckla och behålla resurs med fördjupad och specialiserad kompetens. Vissa verksamheter kommer att kräva en stor samlad resurs, t.ex. jourverksamheten. Risk för fler förflyttningar av medarbetare geografiskt. För stor minskning av antalet chefer på strategisk nivå kan riskera att leda till sämre tillgänglighet för medarbetaren. Möjligt personaltillskott i kärnverksamheten bestående av tidigare funktionschefer. Lättare med dygnstäckning i t.ex. jourer, arrester, FU-ledare/SB och receptioner. Lättare att få bärkraftighet i små och kostnadsdrivande verksamheter, som spaningsverksamhet, forensisk verksamhet samt bättre samplanering av Lokus. Färre personalförflyttningar behövs, vilket innebär en större igenkänningsfaktor för medarbetaren och mindre risk att behöva byta arbetsplats geografiskt. Färre sektioner vilket kan ge bättre samhörighet. Större sammantagen resurs behövs för att fylla vissa funktioner samt upprätthålla fördjupad/specialiserad kompetens. Dock bättre än i dagsläget. Något lättare än idag att täcka dessa funktioner dygnet runt. Något lättare än idag att få bärkraftighet i dessa funktioner, men problem kvarstår. Förmåga att hantera grova brott och brottsserier Bättre kapacitet att hantera grövre och mer komplexa brott, få överblick och se brottsserier över en större geografisk yta genom en starkare KUT, IT-forensisk och forensisk verksamhet, operativ analys och brottssamordning samt Ingen större förändring mot idag men en ny organisation ger en bättre förmåga till brottssamordningen jämfört med idag.
Underlag till kansliet inför Polisen 2015 14 använda sig av PUG-metodiken. Bättre möjlighet att rekrytera och utveckla specialistkompetens. Enhetlighet och flexibilitet Större möjligheter att skapa enhetlighet i organisation, verksamhet och styrning samt att arbeta flexibelt efter uppkomna problem. Ingen större förändring jämfört med idag.