Efterkonvertering av arbetsmaskiner

Efterkonvertering av arbetsmaskiner Marknadsförutsättningar och förslag till styrmedel På den svenska arbetsmaskinmarknaden finns det ett begränsat intresse för att efterkonvertera befintliga arbetsmaskiner till biogasdrift (med metandiesel-teknik). Jordbruksverket och Transportstyrelsen föreslår MEKA-projektet där maskin ägare kan få sina arbetsmaskiner konverterade till metandieseldrift. MEKA-projektet ska ses som en teknikutvecklingsåtgärd. Rapport 2011:40

2

Efterkonvertering av arbetsmaskiner Marknadsförutsättningar och förslag till styrmedel Rapport 2011:40 Författare: Olof Enghag, Svante Törnquist Omslagsbild: Vilhelm Törnquist

Sammanfattning Denna utredning är en fortsättning på tidigare regeringsuppdrag om en omställningspremie till maskinägare inom jord- och skogsbruket. Nu har Jordbruksverket och Transportstyrelsen tillsammans gått vidare och undersökt marknadsförutsättningarna för efterkonvertering av befintliga arbetsmaskiner, från fossil dieselanvändning till bränslena biogas (metandiesel), RME och ED95 i arbetsmaskiner i samtliga samhällssektorer. Jordbruksverket och Transportstyrelsen har låtit Svensk Maskinprovning AB (SMP) genomföra en särskild utredning kring marknadsförutsättningarna. SMP:s genomgång av befintliga arbetsmaskiner visar att det är traktorer och lastmaskiner inom effektintervallet 75 130 kw som lämpar sig bäst för efterkonvertering. Enligt intervjuer i SMP:s utredning framgick att maskinägarna såg ett visst intresse för efterkonvertering av arbetsmaskiner, främst till biogas (metandiesel). Intresset för metandieseldrift begränsades dock av osäkerheter kring funktion, aktionsradie, tankning och driftsekonomi. SMP uppskattade den totala möjliga efterfrågan på konverterade arbetsmaskiner till metandiesel till maximalt ett femtontal per år, innefattande både efterkonverterade befintliga och nya fabrikskonverterade arbetsmaskiner för alla modeller och applikationer i alla samhällssektorer. I sin rapport konstaterar SMP också att motor- och maskinleverantörernas intresse för att ta fram efterkonverteringssatser till bränslena RME och ED95 är obefintligt. För RME beror detta på att de flesta arbetsmaskiner redan kan drivas på RME (ingen efterkonvertering behövs) även om det finns osäkerheter kring emissionerna. För ED95 beror ointresset på att det än så länge bara finns en tillverkare av ED95-motorer (anpassade till bussar) som idag inte ser någon möjlighet med sådana motorer i arbetsmaskiner. Hos arbetsmaskintillverkarna finns dock ett visst, om än begränsat, intresse för efterkonvertering till biogas med metandiesel-teknik enligt. Begränsningen av intresset beror på osäkerheten med regelverken för typgodkännande, den avgränsade aktionsradien, samt de få praktiska erfarenheterna av gasdrivna arbetsmaskiner. För att konstruera fabriksnya metandiesel-drivna arbetsmaskiner säger sig maskintillverkarna behöva en minsta affärsmässiga produktionsvolym för varje modell på 10-100 arbetsmaskiner per år. Jordbruksverket och Transportstyrelsen gör bedömningen att den volymen bör anses vara ungefärligt giltig även för efterkonverteringssatser. Jordbruksverket och Transportstyrelsen föreslår två styrmedelsförslag som regeringen kan ta ställning till: Dels föreslår vi MEKA-projektet (MetandieselEfterKonvertering av Arbetsmaskiner) där några maskinägare får hjälp med att efterkonvertera sina arbetsmaskiner. Projektet förutsätter leverantörer som på kommersiell grund utvecklar efterkonverteringssatser, som de dock kan få hjälp med typgodkännandekostnader för. Dels föreslår vi ett stöd endast till typgodkännandekostnader för att ta fram ett tiotal efterkonverteringssatser för metandieselkonvertering. Mot bakgrund av de begränsade marknadsförutsättningarna med efterkonvertering till metandiesel och mot bakgrund av maskintillverkarnas osäkerheter kring regelverket för typgodkännande bedömer Jordbruksverket och Transportstyrelsen att regeringen bäst skulle gynna den framtida utvecklingen genom att låta genomföra MEKA-projektet.

Innehåll 1 Uppdraget... 1 1.1 Bakgrunden till utredningen... 1 1.2 Tolkningen av uppdraget... 1 1.3 Genomförande... 3 1.4 Målgrupp... 4 2 Dieselberoendet i jord- och skogsbruket... 5 3 Styrmedel... 6 3.1 Koldioxid- och energiskatt för diesel i jord- och skogsbruk... 6 3.2 EU:s emissionskrav... 7 3.3 Stöd i landsbygdsprogrammet... 8 3.4 Styrmedel som hanteras på Energimyndigheten... 8 4 Regelverk för efterkonvertering... 9 4.1 Dispenser kontra typgodkännande... 9 5 Marknadsförutsättningar för efterkonverteringssatser... 11 5.1 Maskinflotta och förutsättningar... 11 5.2 Efterfrågan... 12 5.3 Leverantörer... 14 5.4 Slutsatser kring marknadsförutsättningarna... 15 6 Två nya styrmedelsförslag för efterkonvertering av arbetsmaskiner... 16 6.1 Förslag 1: MEKA konverteringsprojekt... 16 6.2 Förslag 2: Stöd till efterkonverteringssatser... 20 7 Avslutande kommentarer... 24 Referenser... 27 Begreppsordlista... 28 Bilaga 1: SMP-rapporten... 29

2

1 Uppdraget 1.1 Bakgrunden till utredningen Utredningen utförs på uppdrag av regeringen som en del av omställningen till ett mer hållbart jord- och skogsbruk. Bakgrunden till uppdraget är den utredning kring en omställningspremie för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner (Jordbruksverkets rapport 2011:11) som Jordbruksverket och samrådande myndigheter genomförde tidigare under 2011 på uppdrag av regeringen. Den utredningen ställde sig tveksam till införandet av en omställningspremie som var direkt riktad till maskinägare. Däremot föreslogs följande: För att trots allt ge möjlighet till maskinägare i jord- och skogsbruk att efterkonvertera sina arbetsmaskiner skulle regeringen kunna finansiera kostnader för typgodkännanden av efterkonverteringssatser till maskintillverkare eller tredje part (mellan maskinägare och maskintillverkare) som vill utveckla efterkonverteringssatser till arbetsmaskiner i jord- och skogsbruk. När efterkonverteringssatserna sedan är framtagna och har typgodkänts kan de komma ut på marknaden för intresserade arbetsmaskinägare med arbetsmaskiner inom den aktuella motorfamiljen. I samma rapport nämns också att ett föreslaget statligt stöd till efterkonverteringssatser snarare bör ses som en utvecklingsåtgärd än en åtgärd för klimat och sysselsättning. Dessutom påpekas att ett sådant stöd antagligen måste följas upp med andra styrmedel för att de ekonomiska incitamenten för bränslebyte i arbetsmaskiner ska göra det tillräckligt intressant för maskinägare att verkligen genomföra bränslebytet. För att nå framgång med ett utformat statligt stöd till typgodkännande av efterkonverteringssatser bedömdes främst leveransförmåga hos intresserade aktörer, men också efterfrågan hos maskinägare som fundamentala faktorer. Därför har SMP, Svensk Maskinprovning AB, genomfört en särskild utredning där de har analyserat marknadsförutsättningar för efterkonverteringssatser som sammanställts i en rapport. SMP-rapporten dokumenterar ett lågt marknadsintresse för efterkonvertering. Därför har utredningen även tagit fasta på och utvecklat det förslag om en annan typ av styrmedel som föreslås i SMP-rapporten, nämligen ett slags konverteringsprojekt. Parallellt med detta uppdrag pågår ett uppdrag kring en marknadsintroduktion av fabriksnya biogastraktorer. 1.2 Tolkningen av uppdraget 1.2.1 Syfte Utredningens syfte är att undersöka och beskriva efterfrågan på och leveransmöjligheter av efterkonverteringssatser för arbetsmaskiner, samt föreslå styrmedel där statliga pengar kan användas till att stimulera bränslebyte i arbetsmaskiner. Syftet är i första hand att överbrygga ekonomiska och juridiska hinder vid typgodkännandeprocessen. 1

Eventuella effekter i minskad klimatpåverkan och ökat antal arbetstillfällen är önskade, men sekundära. Från början har huvudspåret varit att de aktuella konverteringssatserna skulle konstrueras för att efterkonvertera befintliga, mobila arbetsmaskiner från fossil bränsleanvändning (diesel) till något av bränslena RME, biogas (metandiesel) eller ED95. Under utredningens gång har dock intresset för regelrätt konvertering till bränslena ED95 och RME varit i princip obefintligt. När det gäller RME så finns det vissa tveksamheter i fråga om miljönytta samt en negativ påverkan på motorns komponenter som minskar hållbarheten. Låginblandning är förmodligen det bästa sättet att använda RME med tanke på total miljönytta och ekonomi. Av dessa skäl föreslår utredningen endast styrmedel för efterkonvertering till metandiesel-drift. Jordbruksverket och Transportstyrelsen har tolkat uppdraget så att de aktuella efterkonverteringssatserna ska kontrueras med sådan teknisk kvalitet att arbetsmaskinerna som ska konverteras fortsätter att uppfylla EU:s emissionskrav motsvarande de krav på respektive arbetsmaskin som ställdes innan efterkonverteringen. En ytterligare tolkning av uppdraget som Jordbruksverket och Transportstyrelsen gjort är att de konverterade arbetsmaskinerna även ska uppfylla de bestämmelser som finns i EU:s maskindirektiv (EG 2006:42) och traktordirektiv (EG 2003:37) gällande hälsa och säkerhet för maskinoperatören. 1.2.2 Omfattning Uppdraget att kartlägga och analysera marknadsförutsättningarefterkonverteringssatser, samtföreslå ett statligt typgodkännandestöd för dessa har följande omfattning: SMP, Svensk Maskinprovning AB, har i en särskild undersökning analyserat leveransförmåga och efterfrågan av efterkonverteringssatser till arbetsmaskiner för bränslena biogas (metandiesel-teknik), ED95 (etanolbränsle med tändförbättrare) och RME (rapsmetylester, biodiesel). Undersökningen omfattar även arbetsmaskiner som används utanför jord- och skogsbruket. Transportstyrelsen har undersökt och beskrivit förutsättningarna för att hantera regelverket kring typgodkännande med mera. Jordbruksverket har undersökt och beskrivit förutsättningarna för ett statligt stöd utifrån EU:s bestämmelser, samt föreslagit en administrativ stödutformning. Jordbruksverket och Transportstyrelsen har gemensamt bedömt förutsättningarna för ett statligt stöd till typgodkännande för efterkonverteringssatser. 1.2.3 Avgränsning Uppdraget utreder inte: eventuella vinster i energieffektiviseringvid körning/användning av alternativa bränslen i arbetsmaskiner med efterkonverteringssatser. 2

förväntade minskningar i utsläpp av klimatgaser vid körning/användning av arbetsmaskiner med efterkonverteringssatser. efterkonverteringsmöjligheter av stationära arbetsmaskiner (reserv-el-aggregat, fläktar, torkar) eller tändstiftstända arbetsmaskiner. förslag på kontrollåtgärder för att säkerställa att förnybart bränsle verkligen används i de arbetsmaskiner som konverteras med efterkonverteringssatser. Uppdraget är avgränsat till befintliga, kompressionstända och mobila arbetsmaskiner som är möjliga att efterkonvertera med efterkonverteringssatser. Statligt stöd till inköp av nya arbetsmaskiner som redan är anpassade till förnybara drivmedel ligger därför utanför det här uppdraget. Prognoser kring klimatnyttan med efterkonvertering har redan genomförts i samband med Jordbruksverkets rapport Omställningspremie för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner (Jordbruksverkets rapport 2011:11). Därför genomförs inga sådana analyser i detta uppdrag. Uppdraget ska inte utreda förslag till kontrollåtgärder för att säkerställa förändrad bränsleanvändning i efterkonverterade arbetsmaskiner. Den typen av kontrollåtgärder skulle kunna leda till omfattande administration och kostnader för både myndigheter och enskilda. Förhoppningen är istället att regeringen använder sig av generella styrmedel (till exempel energiskatt och CO2-skatt)så att bränslebytet till förnybara drivmedel blir ett självklart val i de arbetsmaskiner som kan konverteras med efterkonverteringssatser. 1.3 Genomförande För genomförandet av detta uppdrag har Olof Enghag på Jordbruksverket och Svante Törnquist på Transportstyrelsen fungerat som projektledare. Därutöver har Per Öhlund på Transportstyrelsen och Elin Einarson och Camilla Tolke-Lagerkvist på Jordbruksverket medverkat i utredningen. Till uppdraget har också knutits en referensgrupp. Referensgruppen har varit personer från motor- och maskintillverkare, forskningsorgan, gaskonverteringsföretag, maskinprovningsföretag, jordbruksföretag och naturbruksgymnasium. Dessutom har representanter från myndigheterna Energimyndigheten, Trafikverket och Skogsstyrelsen varit representerade i referensgruppen. Dessa myndighetsrepresentanter har varit delaktiga i tidigare uppdrag med omställningspremie för arbetsmaskiner. Förutom att vissa personer i referensgruppen har kontaktats informellt vid behov har samtliga även erbjudits att komma med synpunkter på rapportutkast. Projektledarna från Jordbruksverket och Transportstyrelsen deltog även i ett seminarium kring biogastraktorer som anordnades av Biogas Syd i Malmö den 6 december 2011, det vill säga strax före avrapporteringen till regeringen. Då stämdes slutsatser och ställningstaganden av mot maskintillverkare, rådgivare, maskinprovningsföretag, LRF med flera. 3

1.4 Målgrupp Hela uppdraget har som övergripande och långsiktiga syfte att förändra bränsleanvändningen i arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruket. För det syftet är målgruppen arbetsmaskinägare inom jord- och skogsbruket. Eftersom användningen och teknikutvecklingen av arbetsmaskiner inte endast berör dessa två sektorer utan även rör sig inom och mellan samhällssektorer så utgörs målgruppen även av arbetsmaskinägare inom andra samhällssektorer. Specifikt för förslagen kring styrmedel för statligt stöd till typgodkännandet av efterkonverteringssatser är målgruppen maskintillverkare eller andra tekniska entreprenörer som kan tänka sig att ta fram och tillhandahålla kommersiella efterkonverteringssatser till specifika arbetsmaskinmodeller. 4

2 Dieselberoendet i jord- och skogsbruket Både inom jord- och skogsbruket i Sverige dominerar dieseln som energibärare. I jordbruket stod dieseln för 52 % av den totala energianvändningen och inom skogsbruket utgjorde dieseln 89 % av den totala energianvändningen. 1 Det svenska jordbruket är helt beroende av traktorn som kraftkälla och 2007 användes 296 000 m 3 drivmedel i jordbruket. Av dessa var ca 280 000 m 3 diesel medan resen var bensin, etanoloch RME. Fossil råolja var råvara till ungefär 99 % av drivmedlen som användes i jordbruket. 2 Det finns idag några enstaka lantbrukare som både producerar olika typer av rapsbränslen och kör sina arbetsmaskiner på dessa bränslen. Det byggs också fler och fler biogasanläggningar på lantbruk. Valtra/Agco, har tagit fram en traktor som de kör med biogas (metandiesel). Av olika skäl har dock utvecklingen mot fossilfria arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruket ännu inte tagit fart på riktigt. För att kunna byta ut den fossila dieseln mot förnybara drivmedel i jord- och skogsbruket behövs det att utvecklingen av både bränsle och maskiner följs åt. Motorerna måste anpassas till de nya bränslenas kvalitet och det måste finnas tillräckligt med bränsle att tillgå. I större arbetsmaskiner är det nästan uteslutande dieselmotorer som används. De bränslen som Naturvårdsverket i sin rapport 2007 ser som möjliga att använda i dieselmotorer och som har tillräckligt höga cetantal är biodiesel (RME), syntetisk diesel och dimetyleter (DME). Övriga biodrivmedel som kan användas i dieselmotorer efter viss anpassning är etanol med tändhjälp (ED95) och biogas (metandiesel). 3 I utredningen för en omställningspremie 4 bedömdes RME, biogas och ED95 som tekniskt och kommersiellt tillgängliga alternativa bränslen. I den här utredningen bedöms det endast finnas ett tillräckligt marknadsintresse för biogas (metandiesel) för att föreslå styrmedelsförslag till efterkonvertering av befintliga arbetsmaskiner. 1 Jordbruksverket. 2010. Energikartläggning av de areella näringarna, regeringsuppdrag Jo 2009/1596, Jordbruksverkets rapport 2010:16 2 SLU. Det svenska jordbrukets framtida drivmedelsförsörjning, rapport 020, 2010 3 Naturvårdsverket, Arbetsmaskiner - Inventering av utsläpp, teknikstatus och prognos, rapport 5728, september 2007) 4 Jordbruksverket 2011. Omställningspremie för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner Förslag till stödsystem, Jordbruksverket rapport 2011:11. 5

3 Styrmedel Idag finns det inget styrmedel som direkt främjar ombyggnaden av arbetsmaskiner till biodrivmedel. Däremot finns det styrmedel som av klimat- och miljöskäl successivt gör dieselanvändningen dyrare, styrmedel som främjar utveckling av företagande på landsbygden och styrmedel som gynnar nya hållbara tekniklösningar. I det här kapitlet görs en översiktlig beskrivning av de viktigaste av dessa styrmedel. På en övergripande nivå påverkas förstås bränsleanvändningen i arbetsmaskiner även av mer strukturella styrmedel. Till exempel påverkas dieselanvändningen i entreprenadsektorn av olika typer av beskattningsregler och dieselanvändningen i jordbruket påverkas i hög grad av gårdsstödet. Av tids- och utrymmesskäl har dock den typen av strukturella styrmedel inte beskrivits eller analyserats här. 3.1 Koldioxid- och energiskatt för diesel i jord- och skogsbruk I december 2009 antog riksdagen regeringens proposition 2009/10:41 5, som innebar framtida förändringar för koldioxid- och energiskatten på bland annat diesel. I enlighet med propositionen har energiskatten för diesel höjts med 20 öre/l från den 1 januari 2011 och kommer att höjas ytterligare 20 öre/l från den 1 januari 2013. Den tänkta utvecklingen visas i tabell 1 på nästa sida. Koldioxidskatt på dieselolja som används i jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner har tidigare återbetalats med 79 % för att stärka det svenska jord- och skogsbrukets konkurrenskraft. Denna återbetalning ska också minska t.o.m. 2015. Kombinationen av höjd energiskatt och sänkt återbetalning gör det alltså märkbart dyrare att köra på dieselolja i arbetsmaskinerna framöver. Samtidigt kvarstår även efter 2015 en viss återbetalning (knappt 28 %) av koldioxidskatten för diesel inom jord- och skogsbruket. Även om skillnaden kommer att minska kommer de ekonomiska incitamenten fortsätta att vara svagare i jord- och skogsbruket än i andra sektorer även efter år 2015, för omställning till icke-fossila bränslen. 5 Regeringens proposition 2009/10:41 Vissa punktskattefrågor med anledning av budgetpropositionen för 2010. 6

Tabell 1. Beskattning av dieselolja för användning i arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruk, 2009-2015 [kr/l] År 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Energiskatt 1,33 1,32 1,52 " 1,76 " 1,83 Koldioxidskatt + 3,01 " 3,02 " 3,09 " 3,22 Summa = 4,34 4,34 4,54 " 4,86 " 5,05 återbetald koldioxidskatt - 2,38 " 2,10 " 1,70 " 0,90 Total dieselskatt = 1,96 " 2,44 " 3,16 " 4,15 Källa: Regeringens proposition 2009/10:41 6. 3.2 EU:s emissionskrav Emissionskraven för traktorer och arbetsmaskiner återfinns i EU-direktiven 97/68/EG för arbetsmaskiner och 2000/25/EG för traktorer. Dessa krav är implementerade i svensk lagstiftning genom lagen (1998:1707) åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner och förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner. Själva kravnivåerna med tidpunkter för när arbetsmaskinernas motorer ska uppfylla dessa återfinns i 97/68/EG. Motsvarande tidpunkter för traktormotorerna finns i 2000/25/EG. Således gäller samma kravnivåer och testförfarande för båda maskingrupperna och tidpunkterna för införandet är i stort sett desamma från steg IIIa och framåt. Direktiv 97/68/EG är uppbyggt på två grupper av motorer, kompressionstända och gnisttända. I detta uppdrag är det de kompressionstända motorerna, det vill säga de som är avsedda för dieseldrift som är aktuella. Denna grupp motorer är i sin tur uppdelad i olika kategorier baserat på motoreffekt och kravnivå. Kravnivåerna har benämningen steg i direktivet och idag finns nivåerna steg I till steg IV beslutade. Steg III är uppdelat i a och b och från och med steg IIIa är tidpunkten för uppfyllande även beroende av om motorn har konstant eller icke konstant varvtal. Varje steg börjar, som sagts ovan att gälla vid olika tidpunkt för olika effektklasser. Effektklassernas uppdelning är lite olika inom de olika stegen men i huvudsak är det motoreffekter från 19 till 560 kw som kraven omfattar uppdelat på fyra klasser. Kraven införs först vid typgodkännande och vanligtvis ett år senare börjar de gälla även för utsläppande på marknaden. Det är viktigt att beakta att dessa krav alltså ska uppfyllas när motorerna sätts på marknaden i Europa. Det är tillverkaren eller importören som ska se till att kraven uppfylls när maskinerna ska börja säljas. Därefter är det maskinägaren som ansvarar för att motorn inte förändras på ett sätt som kan påverka emissionerna. Om en sådan förändring ändå görs så ska maskinägaren kunna visa att kraven fortfarande uppfylls. Det innebär att en provning som är likvärdig med typgodkännandeprovningen av motorn måste göras. 6 Regeringens proposition 2009/10:41 Vissa punktskattefrågor med anledning av budgetpropositionen för 2010. 7

3.3 Stöd i landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken genom olika stödåtgärder. Programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Nuvarande landsbygdsprogram gäller från 2007 till och med 2013. För närvarande satsas extra medel på åtgärder som minskar klimatpåverkan och ökar produktionen och användningen av förnybar energi. Det går att söka projektstöd eller företagsstöd. Projektstöden kan uppgå till mellan 20 och 100 % av kostnaderna och inom investeringsstöden (en typ av företagsstöd) kan stödsökaren i normalfallet få max 30 procent av de totala investeringskostnaderna. 3.4 Styrmedel som hanteras på Energimyndigheten Energimyndigheten stödjer forskning och innovation inom drivmedelsområdet. Bland annat pågår tre forskningsprogram (Centrum för analys av förnybara drivmedel, programmet Etanolprocesser samt Förgasningscentrum). Vidare stöds en utökad produktion av biodrivmedel med riktade satsningar såsom Stora anläggningar (svartlutsförgasning vid Domsjö, förgasning av skogsråvara vid Göteborg, fullskaledemonstration av LignoBoost-konceptet vid Mörrum.). Även biogasproduktion kan få stöd via investeringsstöd till biogas enligt förordningen om biogas och andra förnybara gaser. Syftet med utlysningen är att främja energiteknik som är gynnsam ur ett klimatperspektiv, men som ännu inte är kommersiellt konkurrenskraftig, genom investeringsstöd till en effektiv och utökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet för lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Leverantörer och användare av biodrivmedel och flytande biobränslen ska från 2011 rapportera till Energimyndigheten och visa på hållbarheten om de fortsatt vill få skattelättnader eller elcertifikat för dessa bränslen. Hållbarhetskriterierna omfattar skydd av mark med stor biologisk mångfald och skydd av mark med höga kollager. Dessutom ska användningen av bränslena medföra en minst 35-procentig minskning av klimatgasutsläpp, jämfört med utsläpp från motsvarande fossila bränslen. Från och med 2015 skärps klimatgasreduktionen på de flytande bränslena till 50 %. Minskningen avser de utsläpp som uppstår under hela bränslets livscykel från odling fram till och med förbränning. 8

4 Regelverk för efterkonvertering Det finns idag regelverk som möjliggör fabriksmontering av utrustning för gasdrift samt efterkonvertering till gasdrift. Men regelverket gäller bara lätta och tunga fordon (lastbilar och bussar) med bensindrift. När det gäller arbetsmaskiner och traktorer så finns det inget regelverk som ger stöd varken för efterkonvertering eller nyproduktion av motorer för alternativa bränslen. Den enda möjligheten som finns i nuläget är att godkänna konverteringar via dispens. Det är dock relativt tidskrävande att godkänna sådana dispenser, framförallt till en början när osäkerhet finns kring vilka krav som ska ställas. För att underlätta en större mängd efterkonverteringar krävs därför att föreskrifter tas fram som medger typgodkännande av konverteringssatser under förutsättning att bland annat emissionstester görs som visar att konverteringssatserna klarar kraven. Tanken är att en konverteringssats skulle kunna godkännas för en definierad motorfamilj så att kostnaderna för certifieringen kan fördelas på så många motorer som möjligt. Med nuvarande lagstiftning är Transportstyrelsens tolkning att det saknas bemyndigande för att utfärda föreskrifter som möjliggör efterkonvertering av traktorer och arbetsmaskiner. Tolkningen är gjord utifrån lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner och förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner. Om bemyndigandet i förordningen (1998:1709) utökas till att omfatta även efterkonvertering till alternativa bränslen så kan de önskade föreskrifterna beslutas. Det finns dock fortfarande vissa svårigheter att ta fram dessa föreskrifter, framförallt när det gäller drift med metandiesel eftersom teknikutvecklingen befinner sig i ett tidigt skede. Inom UN ECE pågår ett arbete med ett regelverk för att certifiera motorer för metandiesel, med fokus på tunga fordon. Det är en informell expertgrupp, TF HDDF (Task Force Heavy Duty Dual Fuel) som är tillfälligt tillsatt av en annan grupp inom UN ECE, GFV (Gaseous Fuelled Vehicles). Resultatet från gruppens arbete kan bli ett förslag till nytt reglemente eller ändring av ett befintligt reglemente för att ge möjlighet för motor- och fordonstillverkare att certifiera motorer med metandiesel. Internationellt sett är intresset för efterkonvertering till metandiesel än så länge riktat mot tunga fordon men i ett senare skede kommer troligen även traktorer och arbetsmaskiner att behandlas. Utifrån detta arbete kan kunskap inhämtas angående lämpliga krav på samt provningsmetoder för konverteringssatserna. Detta arbete nämndes även i uppdraget med omställningspremien och sedan dess har det gått ungefär ett halvår. Under den tiden har det hållits ett par möten i gruppen och arbetet går relativt sakta framåt. Det är svårt att bedöma hur mycket tid som återstår innan reglerna finns beslutade men en någorlunda realistisk bedömning är 2014. 4.1 Dispenser kontra typgodkännande Enligt SMP:s rapport (bilaga 1) anser leverantörer av arbetsmaskiner och traktorer generellt att dispenser är en tillfällig lösning med betydande begränsningar. Dessutom befarar de att en dispens som är bunden till en fordonsägare skulle försvåra för produkten att hävda sig på marknaden. Man kan ju också anta att det kanske ger ett negativt budskap att en produkt med miljöambitioner har dispens från exempelvis 9

emissionskraven. Till följd av detta är dispenser något som leverantörerna inte vill bygga upp en kommersiell verksamhet på. Transportstyrelsen anser dock att den uppfattning som leverantörerna framför blir missvisande om den inte nyanseras. Dispenser behöver till exempel inte vara ägarbundna utan kan följa med fordonet även vid ägarbyten. De behöver dessutom inte vara begränsade i tid och när det gäller antal så finns det egentligen ingen gräns för hur många dispenser som får utfärdas. Att det skulle vara krångligare att söka dispens än att söka typgodkännande behöver heller inte vara en sanning. Själva ansökningsproceduren är egentligen ganska likvärdig proceduren för typgodkännande och det är likvärdiga krav på vilken provning som ska göras och vilken dokumentation som ska lämnas in. En viktig skillnad är dock att det vid typgodkännande finns mycket tydliga regler för hur den obligatoriska dokumentationen ska se ut. Det är naturligtvis så att det är mer tidskrävande med ett dispensförfarande jämfört med typgodkännande, framförallt för myndigheten som ska göra en bedömning av varje enskilt fall. Detta medför också en högre avgift för dispensförfarandet. Sammantaget kan det dock konstateras att det egentligen inte bör vara ett så stort hinder att söka dispens som den allmänt rådande uppfattningen verkar vara. 10

5 Marknadsförutsättningar för efterkonverteringssatser All slags efterkonvertering av moderna arbetsmaskiner är idag en avancerad laboratorieverksamhet. De emissionskrav som finns för arbetsmaskiner inom EU gör det omöjligt för någon annan än motor-/maskintillverkarna eller närstående underleverantörer till dessa, att utveckla konverteringssatser för efterkonvertering av arbetsmaskiner. För att någonting ska kunna hända med efterkonverteringsfrågan krävs det alltså ett intresse från motor- och maskintillverkarna. Dessa behöver förstås i sin tur en efterfrågan på efterkonverteringsteknik hos maskinägarna för att få avsättning av sina utvecklingskostnader. Hur ser det då ut på dagens svenska arbetsmaskinmarknad? Jordbruksverket och Transportstyrelsen har efter anbudsförfarande gett SMP, Svensk Maskinprovning AB i uppdrag att i särskild utredning undersöka marknadsförutsättningarna för efterkonvertering av arbetsmaskiner. Rapporten från SMP finns med som bilaga 1. Den rapporten är en kombinerad rapport där även en undersökning av marknadsförutsättningarna för fabriksnya arbetsmaskiner med metandiesel-teknik finns med. Detta kapitel är ett koncentrat av de slutsatser och resonemang i SMP-rapporten som avser marknadsförutsättningarna för efterkonvertering av befintliga arbetsmaskiner. Där inget annat anges är källan SMPrapporten. Kapitlet avslutas med utredarnas egen reflektion över marknadsläget för efterkonverteringssatser under rubriken Slutsatser kring marknadsförutsättningar. 5.1 Maskinflotta och förutsättningar Den totala maskinflottan för arbetsmaskiner var 2006 ca 220 000 arbetsmaskiner 7. Det får antas att denna bild i stort sett gäller även idag. Det största antalet arbetsmaskiner utgörs av jordbrukstraktorer, tätt följt av traktorer för övrig verksamhet exempelvis använda i kommunalverksamhet eller på flygplatser m.m.. Hjullastare, truckar, grävlastare, skogsmaskiner m.fl. som alla räknas till arbetsmaskiner är betydligt färre i antal. När det gäller mängden bränsle som används så är det framförallt jordbrukstraktorer, övriga traktorer, hjullastare och skogsmaskiner som använder mest. De maskingrupper som anses vara mest intressanta för efterkonvertering är traktorer (både jordbruk och övrig verksamhet) samt hjullastare. Anledningen är att båda grupperna finns i ett stort antal och står var för sig för stora andelar av den totala bränsleanvändningen hos arbetsmaskiner. Det innebär att en omställning av dessa maskiner till förnybara bränslen kan ge en relativt stor effekt på volymen bränsle. Dessutom skulle varje utvecklad konverteringssats till en viss maskinmodell kunna nå många konverteringar inom dessa arbetsmaskingrupper. 7 Wetterberg C, m fl. Slutrapport GE99189/06 Utsläpp från större dieseldrivna arbetsmaskiner, inventering, kunskapsuppbyggnad och studier om åtgärder och styrmedel. SMP Svensk Maskinprovning 2006. 11

När det gäller konvertering till metandiesel (biogas) så är även belastningen av motorn relevant för hur stor andel av bränsleblandningen som utgörs av metan. Tillgång till infrastruktur och tankställen är avgörande för om det överhuvudtaget finns möjlighet att konvertera. Ur dessa aspekter anser SMP att hjullastare och mindre traktorer troligtvis är de maskingrupper där man kan nå bäst effekt i ersättning av diesel till gas. Tabell 2 Antal samt bränsleförbrukning för olika arbetsmaskingrupper. (Wetterberg m. fl., 2006) I tabell 2 ovan visas de olika maskingrupperna nedbrutet på effektklasser. SMP bedömer att det inom grupperna traktorer och hjullastare är effektklassen 75-130 kw som är mest intressant för konvertering. Detta eftersom en stor del av bränsleförbrukningen kommer från dessa maskiner och genom att göra efterkonvertering på just dessa maskiner blir utväxlingen per konverterad motor som störst. Ett annat argument är att medeleffekten för nyförsäljning de senaste 20 åren har legat mellan 75-130 kw och att utvecklingen fortsätter mot större maskiner. 5.2 Efterfrågan För att få en bild av hur efterfrågan på efterkonverteringssatser ser ut har SMP tillsammans med JTI utfört en intervjuundersökning till 40 företag i 8 olika kategorier. Mot bakgrund av dagens förutsättningar för efterkonvertering av RME och ED95 (se punkterna nedan) har frågorna ställts med fokus på intresset för biogas. SMP drar följande slutsatser kring efterfrågan för efterkonvertering av de olika bränslena. Slutsatserna är baserade på både intervjuundersökningen och rådande teknisk situation: Ekonomin är en central fråga för beslut. Vid beslut om eventuell konvertering väger ekonomin tyngre än miljöskälen. Större företag är intresserade av miljöprofilering som en konkurrensfördel vid upphandling. 12

Efterfrågan på efterkonvertering för RME är mycket begränsad då det för många arbetsmaskiner är möjligt att använda bränslet utan ombyggnad. Dessutom är användningen av RME fortsatt låg med dagens prisrelation mellan diesel och RME. Intresset för ED95 är lågt dels på grund av att det är okänt som bränsle för många och dels för att det krävs speciella motorer som inte är tillgängliga i arbetsmaskiner. Biogas (metandiesel) förväntas vara det bränsle där intresse för efterkonvertering finns. Men inte heller biogas är helt okomplicerat. Tillgången till tankställe och möjligheten till tillräckligt stora bränsletankar på fordonen är avgörande för att biogas ska vara ett aktuellt val. Framförallt är intresset störst hos de som har tillgång till gas. Fler företag med tillgång till gas är beredda att betala en merkostnad för konverteringen än de som inte har tillgång till gas. (Detta förhållande kan även gälla lantbruksföretag som bara har tillgång till icke uppgraderad biogas och som de idag inte har någon ekonomisk möjlighet att uppgradera till fordonsbränsle.) Hjullastare och mindre traktorer med hög belastning (högt effektuttag) är de maskiner som är intressantast att efterkonvertera till metandiesel. SMP bedömer att efterfrågan på konverterade maskiner till metandieseldrift är mycket begränsad. Detta så länge det saknas praktisk erfarenhet och innan bättre bränsleekonomiska förutsättningar finns. Nedanstående tabell 3 visar en uppskattning av efterfrågan på konverterade maskiner (nytillverkade och efterkonverterade) per år. Tabell 3: Uppskattad årlig efterfrågan av efterkonverterade och fabriksnya arbetsmaskiner under de närmaste åren. Verksamhet Jordbruket Tätortsnära verksamheter Efterfrågan [antal maskiner] några ett tiotal SMP har även genomfört bedömningar av investeringsutrymmet för efterkonvertering av arbetsmaskiner. Investeringsutrymmet är bedömt utifrån flera olika faktorer, framförallt hur mycket billigare bränslet är, förbrukningen per årsbasis och hur många kvarvarande år maskinen kan användas. SMP bedömer generellt att återbetalningstiden för en efterkonverteringssats idagsläget är för lång. Det bedöms inte som möjligt att nå en rimlig återbetalningstid i jordbruket på grund av subventionerna på koldioxidskatten på diesel. Möjligtvis kan det finnas ett visst investeringsutrymme för tillexempel hjullastare i andra samhällssektorer där prisrelationen mot diesel är något gynnsammare och där det kan finnas styrande krav i upphandlingar. 13

5.3 Leverantörer Inte heller hos motor- och maskintillverkarna finns det något större intresse för efterkonvertering till ED95 eller RME. Egentligen är det bara Scania som tillverkar motorer för ED95 och då främst i bussar. De är i dagsläget inte intresserade av att ta fram efterkonverteringssatser till arbetsmaskiner eftersom bränslestyrningen av en arbetsmaskinsmotor innebär någonting helt annat än bränslestyrningen till en bussmotor. Intresset för RME är lågt eftersom de flesta maskintillverkare redan har tillåtit bränslet i sina motorer hittills. Det blir dessutom svårt att kombinera bränslet med framtida efterbehandlingsutrustning som krävs med de allt hårdare emissionskraven inom EU för nyare arbetsmaskinsmodeller. För konvertering till biogas (metandiesel) gäller att tillverkarna egentligen ser störst intresse i att konvertera nya maskiner eftersom investeringen är så stor att återbetalningstiden ofta överstiger maskinens resterande livslängd. Underleverantörer eller tillverkare av komponenter eller konverteringssatser är framförallt intresserade av att sälja till större motortillverkare och maskinbyggare och säljer inte gärna vidare till kund eller genom andra kanaler. Det finns dock två leverantörer som är beredda att konvertera befintliga maskiner i Sverige. De hinder som leverantörerna ser för konvertering till metandiesel är ett fungerande regelverk. aktionsradie på fordonet, att det idag finns begränsade erfarenheter av praktisk drift, samt att det endast finns ett begränsat ekonomiskt underlag. Eftersom det handlar om komplicerad teknik för efterkonvertering till dubbelbränslesystem så är det relativt svårt att bedöma kostnaden för efterkonvertering av en arbetsmaskin till metandiesel-drift. Olika leverantörer och aktörer gör själva bedömningar inom vida kostnadsspann. I tabell 4 nedan har Jordbruksverket och Transportstyrelsen sammanställt de kostnader som olika aktörer har bedömt enligt skrivningarna i SMP:s underlagsrapport. Typgodkännandekostnaderna är justerade efter kommunikation med certifierad aktör som utför själva emissionstesterna, så kallad teknisk tjänst 8. Tabell 4: Bedömda kostnadsintervall per maskin för olika åtgärder vid efterkonvertering till metandiesel-drift i befintliga arbetsmaskiner Åtgärd/aktivitet Teknisk utveckling (främst elektronisk motorstyrning) Kostnad [tusentals kronor] 100 1 500 Inmontering och material 100 200 Typgodkännande/dispensgodkännande 500-700 (främst emissionstester) Summa: 200 2 400 8 Maria Holmström, AVL MTC, personlig kommunikation 2011-11-29 14

En underleverantör som tagit fram tekniska lösningar för metandiesel-motorer i lastbilar anger ytterligare högre siffror för utvecklingskostnaderna. Därför gör Jordbruksverket och Transportstyrelsen bedömningen att kostnaderna snarare ligger i den övre delen av det sammanställda, bedömda kostnadsintervallet. Enligt maskintillverkarna själva innebär dessa kostnader för efterkonvertering till metandiesel-drift att de behöver ta ut ca 200 000 kr i merkostnader för nya fabrikskonverterade arbetsmaskiner och att det krävs en årlig volym på någonstans mellan 10 100 arbetsmaskiner per år av den specifika modellen för att kunna nå någon lönsamhet. 5.4 Slutsatser kring marknadsförutsättningarna Det är endast efterkonvertering till biogas (metandiesel) som har någon som helst framtid för att kunna efterkonvertera till. För efterkonvertering till biogasdrift är den samlade efterfrågan maximalt ett femtontal arbetsmaskiner per år totalt för alla arbetsmaskinmodeller i alla sektorer. Maskintillverkarna behöver en minsta produktionsvolym på någonstans mellan 10-100 arbetsmaskiner per modell. Marknadsförutsättningarna bedöms därför inte som så goda. Samtidigt är de hinder som beskrivs från maskinägarna kopplade till okunskap och bristande erfarenheter, och hinder från maskintillverkarna är kopplade till okunskap kring och ej färdigt regelverk. Hela marknaden för efterkonverteringssatser till arbetsmaskiner kanske därför snarare ska betraktas som ännu ej mogen. 15

6 Två nya styrmedelsförslag för efterkonvertering av arbetsmaskiner Regeringen har önskat att Jordbruksverket och Transportstyrelsen ska ta fram underlag och förslag till hur statliga pengar kan användas till att stimulera efterkonvertering av befintliga arbetsmaskiner. Av de tidigare avsatta 18 miljoner kronor för en omställningspremie till maskinägare finns ungefär 9 miljoner kronor kvar för att påskynda utvecklingen av efterkonvertering av arbetsmaskiner. Jordbruksverket och Transportstyrelsen har tagit fram två förslag på tänkbara styrmedel som regeringen kan genomföra. Förslagen är beskrivna nedan. Eftersom intresset för att efterkonvertera arbetsmaskiner till bränslena ED95 och RME är så pass begränsat från både leverantörer och maskinägare så fokuserar båda styrmedlen på efterkonvertering till endast biogas med metandieselteknik. 6.1 Förslag 1: MEKA konverteringsprojekt 6.1.1 Projektet i korthet Jordbruksverket och Transportstyrelsen föreslår MEKA- projektet där maskinägare erbjuds möjlighet att få sina arbetsmaskiner efterkonverterade till metandiesel-drift. Projektet förutsätter leverantörer som på kommersiell grund utvecklar efterkonverteringssatser, som de dock kan få hjälp med typgodkännandekostnader för. MEKA-projektet har tre huvudsyften: Marknadsföra och kommersialisera metandieseldrift av arbetsmaskiner Dokumentera och sprida erfarenheter från metandieseldrift Genomföra uppmätningar vid både själva konverteringen och driften. Vid utredningen av marknadsförutsättningarna för efterkonvertering av befintliga arbetsmaskiner framförde utredaren SMP ett förslag på ett konverteringsprojekt. Jordbruksverket och Transportstyrelsen har tagit fasta på och utvecklat SMP:s förslag till något vi kallar för MEKA-projektet (Metandiesel-EfterKonvertering av Arbetsmaskiner). I projektet skulle några maskinägare i landet kunna lämna in sina befintliga arbetsmaskiner och få dessa efterkonverterade till metandiesel-teknik. Maskinägarna får samtliga kostnader som är förknippade med efterkonverteringen betalda. I gengäld får de acceptera att diverse uppmätningar kommer att genomföras i arbetsmaskinerna under deras drifttid i projektet. Tanken är att arbetsmaskinerna ska kunna användas till sin ordinarie drift under projekttiden 2012-2015. Under projekttiden beviljas arbetsmaskinerna dispens från avgaslagstiftningen. Parallellt med projektet pågår Transportstyrelsens arbete med att ta fram föreskrifter för typgodkännande av konverteringssatser. Vid projekttidens slut kan de aktuella arbetsmaskinerna antingen typgodkännas enligt då färdiga föreskrifter, alternativt efterkonverteras tillbaka till ren dieseldrift (om de av någon anledning inte kan uppfylla kraven för typgodkännande). 16

Projektet förutsätter att det finns motor- och maskintillverkare eller tekniska entreprenörer som är beredda att utveckla själva efterkonverteringssatserna. I projektet kan statliga pengar bekosta själva typgodkännandet (alternativt dispensomkostnader) och de emissionstester som krävs för detta, samt inmonteringen av de utvecklade konverteringssatserna i de enskilda befintliga maskinerna. Själva utvecklingskostnaderna för efterkonverteringssatserna måste dock intresserade motoroch maskintillverkare eller tekniska entreprenörer själva stå för. I gengäld kan de efter projektets slut använda den typgodkända tekniken kommersiellt. Vi föreslår att Transportstyrelsen äger projektet. I projektet föreslås själva inmonteringen av efterkonverteringssatserna upphandlas av tekniska utförare. Dessutom kommer projektet att behöva upphandla utförare av emissionsprovning. Projektet kommer att ha tre huvudsyften. Det första syftet är att marknadsföra och kommersialisera metandiesel-tekniken och de möjligheter som finns för att efterkonvertera olika slags arbetsmaskiner med denna teknik. Det andra syftet är att dokumentera de praktiska erfarenheterna av driften och förhoppningsvis även driftsekonomin. För att sprida kunskapen är det viktigt att projektet planeras med en kommunikationsstrategi kring hur denna kunskapsspridning ska ske. Det tredje syftet är att bereda Transportstyrelsen möjligheter till uppmätningar av metandiesel-konverterade arbetsmaskiner vid själva efterkonverteringen och under drift. På så sätt kan föreskriftsarbetet med typgodkännande effektiviseras och kvalitetssäkras. Eventuellt skulle även innovativa tekniska lösningar, till exempel kassett-hantering av gastankar, kunna provas i projektet. I övrigt avgränsas projektet mot åtgärder som inte är kopplade till efterkonverteringen av själva maskinen, till exempel teknik för gastankning, uppgradering av gas och dylikt. 6.1.2 Administrativ utformning Inom MEKA-projektet kommer en intresseförfrågan att genomföras så att arbetsmaskinägare kan anmäla sitt intresse av att få sina arbetsmaskiner efterkonverterade till metandiesel-drift och motor-/maskintillverkare och tekniska entreprenörer kan anmäla sitt intresse av att ta fram efterkonverteringssatser. Beroende på intresse och i mån av medel kan ett urval av arbetsmaskiner behöva göras. Projektet kommer att upphandla tekniska utförare av själva inmonteringen och emissionsprovningen. MEKA-projektet föreslås ägas av Transportstyrelsen och pågår under perioden 2012-2015. Intresserade arbetsmaskinägare får anmäla sitt intresse av metandieselefterkonvertering. På samma sätt får motor- och maskintillverkare eller tekniska entreprenörer anmäla sitt intresse av att ta fram efterkonverteringssatser. Sedan matchas arbetsmaskinmodeller ihop utifrån intresset från maskinägar- respektive leverantörsled. Om intresset blir större än tillgången på pengar för projektet kommer ett urval av arbetsmaskiner att behöva göras. 17

Projektet föreslås pågå under perioden 2012-2015. Till senast 2015 bedöms både efterkonverteringen ha kunnat ske och tillräckligt lång driftstid ha förflutit för att det ska kunna finnas goda underlag från uppmätningsdata och erfarenhetsdokumentation. 6.1.3 Aktuella arbetsmaskiner Jordbruksverket och Transportstyrelsen föreslår att samtliga kompressionstända mobila arbetsmaskiner med effekter mellan 19 och 560 kw kan vara aktuella till MEKAprojektet. Den efterkonverterade motorn ska fortsatt vara kompressionständ och i förekommande fall uppfylla garantikraven från maskintillverkaren. För att inte onödigtvis utesluta vissa typer av arbetsmaskiner föreslår Jordbruksverket att samtliga maskintyper som omfattas av EU:s regelverk för arbetsmaskiner och traktorer 9 (det vill säga arbetsmaskiner med effekter mellan 19 560 kw) ska kunna efterkonverteras i MEKA-projektet. Det har framkommit i SMP:s rapport att motorer av mer stationär karaktär skulle passa mycket väl för att konverteras till metandieseldrift. Detta eftersom de ofta körs med hög och jämn belastning, exempelvis dieselgeneratorer eller motorer som driver större aggregat för snöslungor. Transportstyrelsen kan dock endast bevilja dispens för motorer i mobila maskiner som omfattas av förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner. Därför kan endast dessa bli aktuella i det här fallet. Jordbruksverket och Transportstyrelsen bedömer det som viktigt att även den efterkonverterade motorn fortsätter att vara kompressionständ. Att bygga om dieselmotorer till gnisttända motorer med lägre verkningsgrad kan knappast ligga i vare sig statens eller någon maskinägares intresse. För att inte försämra för maskinägarna är det även viktigt att den efterkonverterade arbetsmaskinerna i förekommande fall, klarar garantikraven från maskintillverkarna. 6.1.4 Villkor För att få sin arbetsmaskin efterkonverterad i MEKA-projektet gäller att: maskinägaren upplåter sin arbetsmaskin till efterkonvertering och att olika typer av uppmätning kommer att ske under drift av maskinen. maskinägaren accepterar att arbetsmaskinen efter projekttiden antingen typgodkänns eller konverteras tillbaka till ren dieseldrift igen. 9 EG 2003/37 (traktorer) och EG 1997:68 (arbetsmaskiner). 18

För de arbetsmaskiner som ska efterkonverteras i MEKA-projektet gäller att: arbetsmaskinen även efter konverteringen ska fortsätta att uppfylla de emissionskrav som gäller för maskinen innan konverteringen. arbetsmaskinen även efter konverteringen ska uppfylla grundläggande krav på maskinoperatörens hälsa och säkerhet. 6.1.5 Hänsyn till EU:s bestämmelser om statliga stöd Jordbruksverket och Transportstyrelsen bedömer inte att MEKA-projektet skulle kunna anses gynna någon part i sådan utsträckning att hänsyn behöver tas till EU:s bestämmelser om statliga stöd. Projektet bör kunna ses som en ren utvecklingsåtgärd. 6.1.6 Konsekvensbedömning och tidsuppskattning Förutsatt att MEKA-projektet tilldelas 9 miljoner kronor bedömer Jordbruksverket och Transportstyrelsen att minst 3-4 arbetsmaskiner kan efterkonverteras genom projektet. MEKA-projektet bör kunna komma igång under 2012 och slutredovisas under 2015. Regeringen har sedan tidigare avsatt 9 miljoner kronor för efterkonvertering av arbetsmaskiner. Förutsatt att MEKA-projektet tilldelas de pengarna och med kostnader för emissionsprov på någonstans mellan 500 000 700 000 kr per efterkonverteringssats gör Jordbruksverket och Transportstyrelsen bedömningen att MEKA-projektet leder till att åtminstone 3 4 arbetsmaskiner kan efterkonverteras i projektet. Utöver dessa maskiner bör maskiner med motorer inom samma motorfamilj kunna beviljas dispens baserat på samma provningsunderlag. Det innebär att det kan bli betydligt fler maskiner som kan ingå i projektet förutsatt att det finns maskiner inom samma motorfamilj som kan delta. Åtminstone 1 miljon kronor bedöms behövas till projektledning och marknadsföring. MEKA-projektet bedöms kunna komma igång relativt omgående med en intresseförfrågan hos både maskinägare, motor- och maskintillverkare och tekniska entreprenörer under våren 2012. Projektet bör kunna slutredovisas under 2015. 19

6.2 Förslag 2: Stöd till efterkonverteringssatser 6.2.1 Stödet i korthet Jordbruksverket och Transportstyrelsen presenterar ett möjligt statligt stöd till efterkonverterings-satser till metandiesel-drift. Stödet ska gå till motor- och maskintillverkare eller tekniska entreprenörer som är intresserade av att ta fram nya satser till befintliga arbetsmaskiner. Stödet innebär att stödmottagaren kan få betalt för 100 % av de kostnader som kan kopplas till själva typgodkännandet för respektive efterkonverteringssats. Tanken med stödet är att ge stödmottagaren full kompensation för kostnaderna som är förknippade med typgodkännandet (dispensgivandet) för respektive sats (inklusive emissionstester). Däremot får stödsökaren själv stå för utvecklingskostnaderna och sedan på marknadsmässiga villkor hitta avsättning för sin efterkonverteringssats. 6.2.2 Aktuella arbetsmaskiner Jordbruksverket och Transportstyrelsen föreslår att samtliga kompressionstända mobila arbetsmaskiner med effekter mellan 19 och 560 kw kan vara aktuella till stödet för efterkonverteringssatser. Den efterkonverterade motorn ska fortsatt vara kompressionständ och i förekommande fall uppfylla garantikraven från maskintillverkaren. För att inte onödigtvis utesluta vissa typer av arbetsmaskiner föreslår Jordbruksverket att samtliga maskintyper som omfattas av EU:s regelverk för arbetsmaskiner och traktorer 10 (det vill säga arbetsmaskiner med effekter mellan 19 560 kw) ska kunna efterkonverteras i stödet till efterkonverteringssatser. Det har framkommit i SMP:s rapport att motorer av mer stationär karaktär skulle passa mycket väl för att konverteras till metandieseldrift. Detta eftersom de ofta körs med hög och jämn belastning, exempelvis dieselgeneratorer eller motorer som driver större aggregat för snöslungor. Transportstyrelsen kan dock endast bevilja dispens för motorer i mobila maskiner som omfattas av förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner. Därför kan endast dessa bli aktuella i det här fallet. Jordbruksverket och Transportstyrelsen bedömer det som viktigt att även den efterkonverterade motorn fortsätter att vara kompressionständ. Att bygga om dieselmotorer till gnisttända motorer med lägre verkningsgrad kan knappast ligga i vare sig statens eller någon maskinägares intresse. För att inte försämra för maskinägarna är det även viktigt att den efterkonverterade arbetsmaskinerna i förekommande fall, klarar garantikraven från maskintillverkarna. 10 EG 2003/37 (traktorer) och EG 1997:68 (arbetsmaskiner). 20