Länsstyrelsernas riktlinjer för hantering av känsliga artuppgifter Riktlinjernas syfte är att: klargöra vilka artuppgifter som kan omfattas av sekretess hjälpa Länsstyrelserna att skapa rutiner för lagring och spridning av känsliga artuppgifter. klargöra ansvaret för och behörigheter till sekretess- och skyddsklassade artuppgifter.
Vad är sekretess? Offentlighets- och sekretesslag (OSL) 2009:400 Gäller myndigheter. Gäller också om man fått uppgiften genom att delta i en myndighets verksamhet. Gäller även efter anställningens slut.
20 kap. 1 OSL Sekretess gäller för uppgift om en djur- eller växtart som är i behov av skydd och som det finns ett intresse av att bevara i ett livskraftigt bestånd, om det kan antas att ett sådant bevarande av arten inom landet eller del av landet motverkas om uppgiften röjs.
Vilka arter kan omfattas av sekretess? Återväxten kan upphöra inom en nära framtid om arten inte skyddas. Arter som minskar och som därför behöver skyddas. Arter som är på väg att återhämta sig (eller som har återhämtat sig) och som kan få försämrad status om en uppgift lämnas ut. Arter som inte minskar men som finns i litet antal eller som är störningskänsliga av annat skäl.
Sekretessbelagda uppgifter får bara lämnas ut: om det krävs för att myndigheten ska kunna uträtta sin verksamhet (10 kap 2 OSL). Gäller främst vid sjukvård, skattebrott och liknande (?). Till enskild: om man kan undvika skada genom förbehåll om hur uppgifterna får användas och spridas (10 kap 14 OSL).
Förbehåll Villkor som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Riktas alltid till en eller flera personer, aldrig till ett företag eller en organisation. Lagbrott om man bryter mot villkoren i förbehållet (brott mot tystnadsplikt, 20 kap. 3 brottsbalken) Delgivning!
Förbehåll, exempel 1. De sekretessklassade artuppgifterna får endast användas i aktuellt ärende. 2. Handlingarna ska förvaras så att någon annan inte kan ta del av dem. 3. De sekretessklassade artuppgifterna ska hanteras så att de inte sprids inom den egna organisationen, eller offentliggörs.
Förbehåll, exempel, forts 4. Handlingen och kopior av den ska förstöras när konsulten utfört sitt uppdrag och senast den xx januari 20xx 5. Artportalen (www.artportalen.se) eller Länsstyrelsen ska underrättas om felaktigheter i de erhållna uppgifterna. Länsstyrelsen erinrar om att om villkoren i detta förbehåll inte följs kan ansvar för brott mot tystnadsplikt (20 kap. 3 BrB) komma i fråga.
Sekretessbelagda uppgifter får bara lämnas ut: om det krävs för att myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap 2 OSL). Till enskild: om man kan undvika skada genom förbehåll om hur uppgifterna får användas och spridas (10 kap 14 OSL). om någon på grund av partsställning har rätt till insyn i handlingarna (10 kap 3 OSL)
Partsinsyn En part i ett ärende har större rätt att få ut uppgifter än andra. Uppgifterna får inte lämnas ut om det är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs. Om uppgifter lämnas ut sker det alltid med förbehåll. Förbehållet kan aldrig hindra att uppgiften används i ärendet.
Sekretessbelagda uppgifter får bara lämnas ut: om det krävs för att myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap 2 OSL). Till enskild: om man kan undvika skada genom förbehåll om hur uppgifterna får användas och spridas (10 kap 14 OSL). om denne på grund av partsställning har rätt till insyn i handlingarna (OSL 10kap 3 ) Till annan myndighet: om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda (10 kap 27 OSL).
Sekretess vs. skyddsklassning Skyddsklassning grundas inte på OSL arterna uppfyller inte alltid kraven för att omfattas av sekretess enligt 20 kap 1 OSL. Skyddsklassade uppgifter som inte omfattas av sekretess kan t.ex. vara: skyddsklassade arter som inte är rödlistade, personligt dolda poster i Artportalen, poster från Obsdatabasen.
Begäran om att få ut data om förekomst av arter som INTE omfattas av sekretess enligt OSL Uppgifterna lämnas generellt ut till konsulter om det gäller att ta fram MKB eller liknande. Stryk känsliga arter som inte är relevanta för projektet. Om skyddsklassade arter ingår bör en överenskommelse för att förhindra vidare spridning upprättas. Information om regler i artskyddsförordning och allemansrätt bifogas.
Begäran om att få ut data om förekomst av arter som kan omfattas av sekretess enligt OSL Ett ärende öppnas (gruppnr 511). Sekretessprövning görs, d.v.s. uppfylls något av de särskilda skälen: (Behövs för att lst ska kunna fullgöra sin verksamhet) Den sökande har rätt till partsinsyn Risken för skada kan undanröjas genom förbehåll (enskild) Intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda (myndigheter) Lagstöd finns för utlämnande Lagstöd saknas för utlämnande Beslut eller tjänsteanteckning skrivs Bifall: Enskilda får data med förbehåll i beslut med villkor som gäller för utlämnandet. Myndigheter får data tillsammans med tjänsteanteckning om att de lyder under offentlighets- och sekretesslagen. Avslag: Avslag meddelas muntligt. Om sökanden vill överklaga skrivs beslut med hänvisning till sekretess enligt 20 kap 1 OSL. Motivera beslutet. Beslutet kan överklagas i kammarrätten.
Utlämnande av data som inte kommer från Artportalen/Obsdatabasen MKB eller inventeringsrapporter från konsulter som innehåller känsliga fynduppgifter ska också sekretessprövas innan de kan lämnas ut. Sekretess/skyddsklassning inte alltid lätt Oftast kan maskade dokument lämnas ut: Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 kap 1 OSL att inte lämna ut de uppgifter som omfattas av sekretess. Däremot lämnas en maskerad version av begärda dokument ut.
Hur ofta lämnas känsligt data ut? Kalmar län: Utlämnande av data om arter i skyddsklass 1 3 sker flera gånger om året (med eller utan förbehåll) Utlämnande av maskade rapporter/mkb sker en flera gånger/månad För skyddsklass 4 5 räcker det oftast med oprecis information, t.ex. inom 5 km radie finns fyra örnrevir Kalmar har tvingats att lämna ut exakta koordinater på en art i skyddsklass 4 en gång (med förbehåll).
Tack för mej Foto: J-E Hägerroth