Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har tagits upp av grödan där gödsling skett. Plantorna har nått begynnande stråskjutning DC och DC 31. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats varierar mellan och 57 kg per hektar. Nollruta Sjöstorp 2, 6 maj 16 (Foto: Cecilia Linge) Väderdata Väderdata från stationer som finns nära mätfälten visar att det under den senaste veckan varit minst en frostnatt på hälften av platserna. Samtidigt har medeltemperaturen ökat betydligt jämfört med föregående vecka och låg den senaste veckan på mellan 9 och 13 grader, en ökning med ca 6 grader. På tre av stationerna rapporteras marktemperaturen, (Alnarp, Svalöv och Löderup) och temperaturen har successivt ökat till 11-12 grader. Den senaste veckan har det antingen inte regnat alls, eller som mest 2 mm (Löderup 4 maj). Den 26-28 april regnade det relativt kraftigt på de flesta platserna, så än så länge bör inte vattenbrist ha begränsat kväveupptaget. Efter fredagens mätning har det blivit ytterligare varmare väder och marken blir torrare. Kontakt: Alnarp -41 52 89, Linköping 36-15 85 11, Skara 36-15 81 16, Uppsala 36-15 89
Skåne/Halland, vecka 19, 16 Utvecklingsstadium och hastighet i upptaget Vid mätningen 6 och 7 maj hade grödan nått utvecklingsstadium DC -31. På ett av fälten i Falkenbergstrakten var grödan fortfarande i stadie DC 22 (tabell 1). Jämfört med mätningen 15 april uppmättes -1 kg större kväveleverans i nollrutorna. Detta tyder på att kvävemineraliseringen har kommit igång, men först den senaste veckan, något som kan skönjas i de diagram för enskilda platser som redovisas sist i brevet, där några mätningar finns från 29 april. För övriga platser saknas mätresultat för 29 april p g a fel på sensorn. Tabell 1. Grödans upptag av kväve 6-7 maj Plats Sort Förfrukt DC-stadium Upptag i nollruta (kg N/ha) Upptag i fält (kg N/ha) Kattarp 1 Brons höstraps 31 59 Kattarp 2 Brons höstvete 13 46 Västraby 1 Ellvis höstvete 31 25 47 Västraby 2 Ellvis vall 31 26 Furulund 1 Brons höstraps 23 69 Furulund 2 Brons vårkorn 11 57 Håslöv 1 Brons höstvete 28 Håslöv 2 Julius höstraps 31 25 53 Trelleborg 1 Brons konservärt 31 28 58 Trelleborg 2 Brons höstraps 31 27 65 Sjöstorp 1 Julius rödklöver 31 35 76 Sjöstorp 2 Julius höstraps 31 23 73 Löderup 1 Mariboss höstvete 26 83 Löderup 2 Mariboss höstvete 26 Kristianstad 1 Julius höstraps 58 71 Fjälkinge 1 Nordh potatis 31 89 Falkenberg 1 Brons höstvete 22 36 Falkenberg 2 Julius havre 22 73 Data om försöksplatserna Grunddata, utförd gödsling m.m. på fälten där nollrutorna finns hittar du på www.greppa.nu/säsongsnytt. Där hittar du också tidigare brev. Sida 2 Kontakt: Alnarp -41 52 89, Linköping 36-15 85 11, Skara 36-15 81 16, Uppsala 36-15 89
Skåne/Halland, vecka 19, 16 Skillnader mellan platser Än så länge är det svårt att se några skillnader beroende på såtidpunkt, sort och förfrukt. Däremot avviker upptaget i nollrutan på några platser som tillförts organisk gödsel. I diagram 1 visas upptaget kväve i de olika fälten i stapeldiagram där staplarna är fördelade på upptag i nollrutan och upptaget gödselkväve. Diagrammet är uppdelat i två delar, där den övre (1a) visar fält som enbart får mineralgödsel och den nedre (1b) fält som tillförs både stallgödsel och mineralgödsel. I medeltal för enbart mineralgödslade fält har 63 kg per hektar tagits upp av grödan. I nollrutan har upptaget i medeltal varit 25 kg per hektar. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats är således i medeltal 38 kg per hektar och varierar mellan 14 och 57 kg mer i gödslade delar av fältet. 39 33 13 24 46 26 23 46 11 38 28 27 41 35 57 14 23 26 22 Diagram 1a. Kväveupptag i höstvete som enbart tillförs mineralgödsel 5 maj, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukt anges inom parentes. I fälten som också tillförts stallgödsel har upptaget i medeltal varit ungefär det samma som i de enbart mineralgödslade fälten, 65 kg, men betydligt större i nollrutorna, 42 kg per hektar i medeltal. Två platser utmärker sig med mycket stora upptag i nollrutan och medianvärdet för upptag i nollrutan är endast 27 kg per ha. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats är både i medeltal och som medianvärde 23 kg per hektar och varierar mellan och 54 kg mer i gödslade delar av fältet. Sida 3 Kväveupptag (kg N/ha) Gårdar utan stallgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 1 33 Kontakt: Alnarp -41 52 89, Linköping 36-15 85 11, Skara 36-15 81 16, Uppsala 36-15 89
Kväveupptag (kg N/ha) Falkenberg 2 Falkenberg 1 Löderup 1 Sjöstorp 2 Sjöstorp 1 Trelleborg 2 Trelleborg 1 Furulund 2 Furulund 1 Västraby 2 Kattarp 2 Kattarp 1 Fjälkinge 1 Kristianstad 1 Löderup 2 Håslöv 2 Håslöv 1 Västraby 1 Skåne/Halland, vecka 19, 16 Gårdar med stallgödsel eller biogödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 1 22 22 28 25 28 25 26 54 13 58 Västraby 1 (ff höstvete) Håslöv 1 (ff höstvete) Håslöv 2 (ff höstraps) Löderup 2 (ff höstvete) Kristianstad 1 (ff höstraps) Fjälkinge 1 (ff potatis) Diagram 1b. Kväveupptag i höstvetefält som tillförs stallgödsel och mineralgödsel, 5 maj, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukt anges inom parentes. Utnyttjat gödselkväve De flesta fält har gödslats två gånger och den totala gödselgivan varierar mellan 11 och 181 kg per ha. Mängden upptaget kväve motsvarar nu som mest 41 % av tillfört, Löderup 2. Tabell 2. Procentuellt upptag av tillfört gödselkväve, Övre tabell fält med enbart mineralgödselgiva, nedre tabell fält som får både stall- och mineralgödsel. kg N/ha 13 11 1 149 149 175 175 136 136 161 133 125 6 maj 38% 33% 17% 31% 31% 17% 22% % 37% 35% 11% 26% kg N/ha 1 176 181 131 143 162 6 maj 16% 13% 15% 41% 9% % Sida 4 Kontakt: Alnarp -41 52 89, Linköping 36-15 85 11, Skara 36-15 81 16, Uppsala 36-15 89
Skåne/Halland, vecka 19, 16 Jämförelse med förra året Kväveupptaget och utvecklingstakten är senare i år än de två föregående åren. Vid mätningar 8 maj 15 bestämdes vetes utvecklingsstadium till DC 31-32. Kväveupptaget var i medeltal kg per hektar i fälten och 24 kg i nollrutorna. Året dessförinnan, 9 maj 14, var ytterligare något tidigare, en del fält i DC 37 och med 24 kg upptaget kväve i nollrutorna och kg per ha i fälten. Platsvis kväveupptag Kattarp och Västraby 1 15 april 29 april 6 maj Diagram 1. Kväveupptag i nollruta och fält för Kattarp och Västraby Kattarp 1 fält Kattarp 1 Nollruta Kattarp 2 fält Kattarp 2 Nollruta Västraby 1 fält Västraby 1 Nollruta Västraby 2 fält Västraby 2 Nollruta Furulund och Sjöstorp 1 15 april 6 maj Diagram 2. Kväveupptag i nollruta och fält för Furulund och Sjöstorp Furulund 1 fält Furulund 1 Nollruta Furulund 2 fält Furulund 2 Nollruta Sjöstorp 1 fält Sjöstorp 1 Nollruta Sjöstorp 2 fält Sjöstorp 2 Nollruta Sida 5 Kontakt: Alnarp -41 52 89, Linköping 36-15 85 11, Skara 36-15 81 16, Uppsala 36-15 89
Skåne/Halland, vecka 19, 16 Håslöv och Trelleborg 1 15 april 6 maj Diagram 3. Kväveupptag i nollruta och fält för Håslöv och Trelleborg Håslöv 1 fält Håslöv 1 Nollruta Håslöv 2 fält Håslöv 2 Nollruta Trelleborg 1 fält Trelleborg 1 Nollruta Trelleborg 2 fält Trelleborg 2 Nollruta Löderup 1 15 april 22 april 29 april 6 maj Diagram 4. Kväveupptag i nollruta och fält för Löderup Löderup flytgödsel Löderup mineralgödsel Löderup Nollruta Sida 6 Kontakt: Alnarp -41 52 89, Linköping 36-15 85 11, Skara 36-15 81 16, Uppsala 36-15 89
Skåne/Halland, vecka 19, 16 kg N/ha Fjälkinge och Kristianstad Kristianstad 1 fält Kristianstad 1 Nollruta Fjälkinge 1 fält Fjälkinge 1 Nollruta 1 15 april 22 april 29 april 6 maj Diagram 5. Kväveupptag i nollruta och fält för Fjälkinge och Kristianstad Falkenberg Falkenberg 1 fält Falkenberg 1 Nollruta Falkenberg 2 fält Falkenberg 2 Nollruta 1 15 april 22 april 29 april 6 maj Diagram 6. Kväveupptag i nollruta och fält för Falkenberg Sida 7 Kontakt: Alnarp -41 52 89, Linköping 36-15 85 11, Skara 36-15 81 16, Uppsala 36-15 89
Skåne/Halland, vecka 19, 16 CropSAT och vegetationsindex Det klara vädret har inneburit att det redan finns flera satellitbilder tagna över Skåne- Halland. Utanför Ängelholm togs det t ex fram vegetationskartor baserade på en bild som togs april med satelliten DMC, och en bild med satelliten Sentinel 2 den 5 maj, se skillnad nedan. Skillnaden i upplösning är tydlig, men överensstämmelsen ändå god mellan bilderna. Vegetationskartorna visas via Greppa Näringens hemsida www.greppa.nu under Räkna själv, eller via webbplatsen www.cropsat.se. Bild a) Exempel på vegetationsindex från ett höstvetefält utanför Ängelholm april 16, satellit DMC (upplösning * m). Indexvärdena varierar mellan,13 och,37. Bild b) Exempel på vegetationsindex från samma fält 5 maj 16 med satellit Sentinel 2 DMC (upplösning 1*1 m). Indexvärdena varierar mellan,11 och,67. Cecilia Linge, Stina Olofsson och Maria Fermvik Regionkontoret Alnarp Sida 8 Kontakt: Alnarp -41 52 89, Linköping 36-15 85 11, Skara 36-15 81 16, Uppsala 36-15 89