Verksamhetsplan 2011-2014

Relevanta dokument
Verksamhetsplan Transportindustriförbundet

Förbundsmöte 29 maj. Inbjudan till Transportindustriförbundet Förbundsmöten och Årsstämma 2018

Mikael Johansson

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

VERKSAMETSPLAN 2017 INLEDNING

SÄKERHETSBRANSCHEN. Frågor&Svar. Informationsdokument. Per Edsmar

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Verksamhetsplan 2018

Ledamot i avdelningsstyrelse

0.5. Verksamhetsplan Av styrelsen fastställd per

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

STADGAR antagna vid ordinarie förbundsmöte i Göteborg den 22 maj 2007

Presentation av. Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Transportföretagen

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Vid utgången av 2014 var medlemsanslutningen till förbundet enligt följande :

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

STADGAR FÖR ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE

Strategi Värdegrund, Vision & mål

STRATEGI sammanfattning. därför Svensk Basket vill bli bättre och samla sig. HUR SBBF:s styrelse och kansli har under hösten

Arbetarekommunen ska ha minst 1050 medlemmar.

Verksamhetsplan HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för

Trollhättans E-handelsförening STADGAR

En presentation av NEA, det svenska nätverket för elektroniska affärer. Vi gör e-affärer enklare!

Verksamhetsplan 2016

anledningar att vara medlem i Grafiska Företagen

SEKO Branschorganisation Spårtrafik. förslag

Verksamhetsplan och Arbetsordning för

STRATEGIPLAN

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Privattandläkarna. Verksamhetsplan 2014

Ledarna inom Vård & Omsorg, LiVO

Vi är Vision! Juni 2016

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)

Verksamhetsplan 2018 utkast Beslutas på årsmöte maj 2018

Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se

RAMBUDGET KONGRESS 2017

Presentation av. Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Transportföretagen

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

VERKSAMHETSPROGRAM. Sveriges Arkitekter

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete

1 (5) Verksamhetsplan 2012

Presentation av. Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Transportföretagen

Uppförandekod för vindkraftprojektörer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsinriktning

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid extra årsmöte

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid medlemsmötet

Sunet /7 SUNET

VERKSAMHETSPLAN 2016

Stadgar Forum Vänersborg

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Verksamhetsplan 2016

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Inriktningsdokument för BIV:s verksamhet Utkast på strategisk plan

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Sveriges Företagshälsor 2018 Sveriges Företagshälsor, branschorganisationen för ett hållbart arbetsliv. Vi stärker kvalitetsutvecklingen av branschen.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

Policy för kommunikation

Förslag reviderade stadgar Länsbygderådet Sjuhärad version , , , Bilaga 1 Sida 1(7)

Verksamhetsplan

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Förslag på verksamhetsplan 2008

Strategi för internationellt arbete

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Ansökan fullvärdigt medlemskap i Föreningen Kontakta Sverige

STADGAR. Antagna Reviderade En demokrati kräver aktiva medborgare som är fria, tänker och handlar självständigt.

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Semcon Code of Conduct

Slutrapport nulägesanalys Föreningsservice

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden

ULI Geoforum Verksamhetsplan Antagen på föreningens årsmöte, 26 april 2016

Remissyttrande: Transportstyrelsens rapport om insatser för att underlätta för små och medelstora företag samt kulturhistorisk verksamhet.

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Där människor är. Möjliggör möten och egenorganisering.

Verksamhetsplan Forum Flen

anledningar att vara medlem i Grafiska Företagen

Verksamhetsplan 2015 Villaägarna i Borås Stad Organisations nr

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

tadgar för Vänsterpartiet Vänsterpartiet

UNF:s arbetsplan

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

Verksamhetsplan 2007 för

TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE

Visita en del av en växande framtidsbransch

2 Internationell policy

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

1. VISIONEN. FÖRSLAG PÅ VERKSAMHETSIDÉ FÖR KFS

Transkript:

ett förbund inom TransportGruppen Verksamhetsplan 2011-2014 2011-03-10/RS Antagen av styrelsen 2011-04-26 TransportGruppen

Innehållsförteckning Inledning... 3 Transportindustriförbundets vision... 4 Transportindustriförbundets verksamhetsidé... 4 Omvärldsförutsättningar... 5 Svenskt Näringsliv och sfären... 5 Andra förbund och samarbeten... 6 Motparter... 6 Det politiska läget... 6 SWOT-analys... 6 SWOT-analys, prioriterade verksamhetsområden 2011.... 7 1. Rekrytering genom att förtydliga och kommunicera erbjudandet till medlemmar och icke-medlemmar, klart beskriven medlemsnytta.... 7 2. Utökat samarbete med närliggande intresseorganisationer såsom Näringslivets Transportråd, lokala godstransportråden, Svensk Handel, Tågoperatörerna etc.... 7 3. Utveckla fler säljbara produkter. Utbildningar, handböcker, rådgivning, m.m.... 7 4. Bottom-up organisering. En enda avgift till medlemmens region täcker alla kostnader genom intern fördelning. Robust kansli.... 7 5. Effektivare användning av IT med bättre medlems-register, smartare hemsida, etc.... 7 Strategier för TransportIndustriförbundet... 7 Kommunikation & PR... 9 Medlemsadministration... 10 Verksamhetsstöd inklusive IT... 10 Sida 2 av 10

Inledning TransportIndustriförbundet är branschorganisation för företag inom logistik- och transportsektorn. Förbundet har 2011 c:a 100 ordinarie medlemmar, d.v.s. företag som bedriver logistikverksamhet och är registrerade i Sverige, och c:a 20 associerade dito. Associerade medlemmar är företag som vanligen är leverantörer till branschen. Verksamheten finansieras enbart genom medlemsavgifter vilka i sin tur består av ett antal komponenter med en engångs inträdesavgift, en fast årsavgift, en rörlig del baserad på företagets lönesumma, en likaledes rörlig del som avgift till Svenskt Näringsliv samt därutöver även en avgift till den region till vilken företaget bedöms höra rent geografiskt. Regionerna är tre till antalet (2011) med lokala organisationer och styrelser i västra Sverige, södra och östra. Här har man den närmaste medlemskontakten, driver lokala frågor samt arrangerar aktiviteter som syftar till att förbättra och utveckla medlemsnyttan. Förbundets strategiska frågor hanteras av förbundsstyrelsen i vilken regionordförandena har var sin givna plats. Förbundsstyrelsens primära utredningsresurs består av ett antal kommittéer och arbetsgrupper inom olika specialområden. Beroende på karaktären av uppdraget kan dessa grupper och kommittéer vara mer eller mindre stående, ambitionen är dock att ha så få fasta institutioner som möjligt för att istället arbeta övervägande i projektform. De olika arbetsformerna ställer också olika krav på möjligheten till central styrning och uppföljning samt möjligheterna att få resurser till grupperna. Till förbundsstyrelsens, regionstyrelsernas och medlemmarnas förfogande står ett centralt kansli som tillhandahåller de tjänster som efterfrågas inom exempelvis allmän rådgivning, utbildning, utgivning av trycksaker etc. Kansliet handhar även det praktiska med att besvara remisser från myndigheter. Kansliet leds av en Förbundsdirektör som tillika är VD i förbundets servicebolag. Förbundets ytterst beslutande organ är stämman som sammanträder en gång årligen och alltid senast i maj månad. Transportindustriförbundet ingår sedan 2008 i TransportGruppen TG som är paraplyorganisation för Transportindustriförbundet samt sju stycken arbetsgivarförbund inom transportsektorn, inalles åtta förbund således. Avsikten är att förbundet skall kunna använda sig av bl.a. TGs kansliresurser mot timdebitering men även att kunskaps- och informationsutbyte skall ske som kan stärka förbundets agerande. Av de sju arbetsgivarförbunden är två även branschförbund (Sveriges Hamnar respektive Flygbranschen) där kansliet leds av en branschchef. TransportGruppens VD är samtidigt VD i de sju arbetsgivarförbundens servicebolag. Sida 3 av 10

Transportindustriförbundets vision Effektiva och hållbara godstransporter Transportindustriförbundet vill främja utvecklingen mot ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart näringsliv och samhälle. Förklaring: Transportindustriförbundet är det enda förbundet som samlar företag från alla de fyra transportslagen bil/sjö/järnväg/flyg under ett tak. Det innebär att förbundet utgör godstransport- och logistikföretagens i Sverige samlade röst i förhållande till politiker, myndigheter, media och samhället i övrigt. Förbundet har därmed en unik position när det gäller kompetensutveckling, utbildning, miljö- och säkerhetskunnande, ansvarsfrågor, regelverk, IT, processer och andra frågor som rör logistikbranschen. Genom att proaktivt använda dessa resurser till att påverka branschens såväl ekonomiska som sociala omgivning bidrager förbundet aktivt till att utveckla en ömsesidigt nyttig relation mellan företag och samhälle. Transportindustriförbundets verksamhetsidé Sveriges Transportindustriförbund är öppet för att organisera alla godstransport- och logistikföretag i Sverige. Syftet är att hjälpa dem i att ständigt förbättra utvecklingen mot hållbara och effektiva transporter och logistiktjänster. Vi gör detta genom ett gränsöverskridande, kostnadseffektivt och fokuserat branscharbete. Analys av verksamhetsidén: I likhet med alla annan föreningsverksamhet bygger verksamhetsidén på styrka i antal. Det vill säga att ju fler företag inom samma bransch som ger uttryck för gemensamma uppfattningar i bestämda frågor, desto större betydelse får sådana uttryck satt i relation till den omgivning man vill påverka. Transportindustriförbundets medlemmar vill ha möjlighet att influera reglerande myndigheter, politiker, media och andra delar av samhället för att skapa den rättvisa förståelse för branschens villkor man anser sig vara förtjänt av. Avsikten är att eftersträva förnuftiga regelverk som i sig själva inte är mer kostnadsdrivande än eventuellt nödvändigt. Medlemsnytta: Rättvis förståelse för branschens villkor utgör samtidigt en del av den medlemsnytta som förbundet skall leverera. En stor del av det arbetet utgörs av svar på remisser, direkta möten med politiker och myndigheter samt deltagande i debatter och synlighet i media. Förbundets internationella engagemang genom medlemskap i CLECAT, FIATA och NSF medför ytterligare en dimension. Det är samtidigt uppenbart att sådan, mer långsiktig, nytta kommer även icke-medlemmar till godo. Medlemsnytta av mer realtidskaraktär skall levereras genom att förbundet tillhandahåller produkter och tjänster som exempelvis branschanpassad utbildning, rådgivning (juridisk och annan), anvisningar och riktlinjer samt allmänna bestämmelser till hjälp för tolkning av gällande regelverk, information i form av nyhetsbrev och trycksaker, medlemmars tillgång till experterna i förbundets olika arbetsgrupper, hjälp med att finna relevant information i specifika ärenden, m.m., m.m. Medlemskap i förbundet skall dessutom gärna uppfattas som en kvalitetsstämpel av branschens kunder. Sida 4 av 10

Kärnfrågor Transportindustriförbundet har i stämmobeslut 2010 definierat följande frågor som kärnfrågor: Miljö * Information * Utbildning och kompetensförsörjning * E-com logistics (branschens IT-frågor) Tull- och skatteärenden Lastsäkring- och trafiksäkerhet* Safety & security Farligt gods Intermodala transporter Juridisk rådgivning Allmänna villkor för branschen Tillämpning av Code of conduct (* i samarbete med TG) Effektivitet Följande nyckeltal (KPI er) för att mäta hur väl förbundet lyckas med sin uppgift, diskuteras. NMI eller Nöjd Medlem Index, främst baserat på frågor om nytta skall öka över tid, görs årligen Exponeringsfaktorn (artiklar i media etc.) antal omnämnanden, placering Försäljningsutveckling (dokument, publikationer, utbildningar, etc.) skall öka över tid Omvärldsförutsättningar Transportindustriförbundets omvärld är logistikbranschen i vid mening, myndigheter, politiker och politiska organ, media samt arbetsgivar- och branschförbund med liknande uppdrag. Förbundets strategiska position utgörs av att vara den samlade logistikbranschens i Sverige främsta representant i allt som påverkar branschföretagens verksamhet, utom arbetsgivarfrågor. Marknaden består av medlemsföretag, potentiella medlemmar, konkurrerande intresseorganisationer samt egen systemtillhörighet till Svenskt Näringsliv och TransportGruppen. Detta definierar de huvudsakliga förutsättningarna för förbundets utbud. Svenskt Näringsliv och sfären Föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar är arbetsgivareförbund, branschföreningar eller andra sammanslutningar av företag. De enskilda företagen är medlemmar i förbund/ motsvarande och samtidigt medlemmar i Svenskt Näringsliv. Flera medlemsorganisationer har förenat arbetsgivar- och branschrollen. Sveriges Hamnar och Flygbranschen är exempel på sådana. Samtliga förbund i TransportGruppen är medlemmar i Svenskt Näringsliv och alla har representation i Svenskt Näringslivs styrelse, antingen som ordinarie ledamöter eller suppleanter, sammantaget åtta representanter. Sida 5 av 10

Andra förbund och samarbeten Transportindustriförbundet samverkar med bl.a. Näringslivets Transportråd, Tågoperatörerna, Sveriges Åkerier, Svensk Handel, Försäkringsförbundet och ett antal myndigheter som exv. MBS, RPS, Transportverket, Transportstyrelsen m.fl. Dessutom verkar förbundet inom ramarna för NSF, Nordiskt SpeditörFörbund, där övriga parter utgörs av förbundets motsvarigheter i Danmark, Finland och Norge. Formerna är relativt lösa och ibland tillfälliga beroende på aktuell situation. I tillägg är förbundet associerad medlem i FIATA samt medlem i CLECAT. Motparter Eftersom Transportindustriförbundet inte är ett arbetsgivarförbund saknas tydliga motparter. Undantaget är när NSAB (Nordiskt SpeditörFörbunds Allmänna Bestämmelser) skall förhandlas med representanter för svenska transportköpare. Det politiska läget Transportindustriförbundet följer den politiska utvecklingen på transportområdet genom TGs näringspolitiska avdelning samt i förekommande fall avtalsinformation från arbetsgivarförbunden inom gruppen. SWOT-analys Följande SWOT-analys tar sikte på Transportindustriförbundets verksamhet och bildar utgångspunkt för de föreslagna strategierna. Styrkor Varumärket Stark strategisk position Kompetensen hos kansli och styrelse TG-tillhörigheten 15 års existens och historia (70 år som speditörförbund) Nätverken Erkännande hos de vi vill påverka Kommittéer och arbetsgrupper Svagheter Kansliet f.n. (januari 2011) ett provisorium och därmed resursmässigt extremt känsligt Otillräckliga utvecklingsresurser för exv. hemsidan Osäkerhet om modell och metod för vidare integration med TG, skall/skall inte.. Otydlig verksamhetsorganisation Medlemsnyttan svårkommunicerad till ickemedlemmar Hot Otillräckligt medlemsantal Konkurrerande förbund Ekonomin Sinande engagemang och intresse hos förtroendevalda Fortsatta underskott kan innebära förlorad självständighet och att förbundet slutar som en enhet hos exv. TG s näringspolitiska avdelning Möjligheter Medlemsvärvning Bättre förpackning av medlemsnyttan Mer robust kansli En organisering närmare företagen med enklare avgiftsstruktur Fler regioner Fler samarbeten med närliggande intresseorganisationer Ökad exponering och mer synlighet genom egna initiativ till branschmöten (Securitydagen etc.). Sida 6 av 10

SWOT-analys, prioriterade verksamhetsområden 2011. 1. Rekrytering genom att förtydliga och kommunicera erbjudandet till medlemmar och ickemedlemmar, klart beskriven medlemsnytta. 2. Utökat samarbete med närliggande intresseorganisationer såsom Näringslivets Transportråd, lokala godstransportråden, Svensk Handel, Tågoperatörerna etc. 3. Utveckla fler säljbara produkter. Utbildningar, handböcker, rådgivning, m.m. 4. Bottom-up organisering. En enda avgift till medlemmens region täcker alla kostnader genom intern fördelning. Robust kansli. 5. Effektivare användning av IT med bättre medlems-register, smartare hemsida, etc. Strategier för TransportIndustriförbundet Mål för Transportindustriförbundet Överordnat mål: Logistikbranschens starkast positionerade förbund. Medlemsstrategi: Fokus på små och medelstora företag i logistikbranschen inklusive leverantörer (associerade medlemmar). Produktstrategi: Efterfrågebaserad för maximal nytta hos fokusmedlemmar. Personalstrategi: Transportindustriförbundet skall uppfattas som en attraktiv arbetsplats. IT strategi: Förbundet skall maximera användningen av IT vad avser medlemsregister, hemsida och kommunikation genom tydlig kravställning på TG. Partner strategi: Transportindustriförbundet skall begagna sig av de synergier som ligger i ett nära samarbete med närliggande organisationer. Marknadsstrategi: Kommunikation och produkter utvecklas, produceras och distribueras med tydlig profil mot fokusmedlemmar, samhälle och partners. Sida 7 av 10

Gapanalys medlemsstrategi Fördubblat medlemsantal, inklusive några av de stora som är utanför. Kritiskt liten medlemsmassa, avtappningen tycks dock ha avstannat. Åtgärd Rekryteringskampanj, ökad synlighet i media, synliggöra medlemsnytta. Information. Gapanalys produktstrategi Ökad och stabil efterfrågan av förbundets produkter (utbildning, handböcker etc. etc.). Bättre kunskap om vad som efterfrågas. Få men sannolikt bra produkter som är för lite kända såväl hos medlemmar som i branschen i övrigt Åtgärd Ökad exponering och distribution via nya media som exv. transportnet.se Samtliga. Gapanalys personalstrategi Transportindustriförbundet skall vara en eftertraktad arbetsplats för lämpliga personer/profiler Kansliet ett kortsiktigt provisorium Åtgärd Garantera den befattningshavare som återkommer i september 2011 minst 80% anställning. Finn nödvändig assistenthjälp inom TG. Miljö (arbetsmiljö). Gapanalys IT-strategi Behovsanpassad medlemsdatabas och hemsida samt möjlighet att erbjuda systemtjänster inom vissa segment genom abonnemang (begränsat data warehouse) Strategi, plan och resurser saknas liksom riktig behovsanalys. Sida 8 av 10

Åtgärd Behovsanalys genomföres, dialog med TG. Ej tillämpligt, (intern IT). Gapanalys partnerstrategi Tydlig policy kring vilka partners förbundet skall prioritera med fasta former för sådant samarbete. Fungerande samarbete med ett antal organisationer och myndigheter men mer utifrån situationen för dagen än som konsekvens av en klar strategi. Åtgärd Beslut om innehåll i en partnerstrategi. Inventering av utbudet av intresseorganisationer (inklusive arbetsgivarförbund) samt prioritering och dialog. Allmänna villkor för branschen, utbildning & kompetensförsörjning, information, miljö. Gapanalys marknadsstrategi Redskap och metoder för effektiv bearbetning av den marknad som består av potentiella medlemmar respektive sådana samhällsfunktioner förbundet önskar/behöver nå för att påverka. Väl fungerande nyhetsbrev (nyckelpersonsberoende). Kraftigt ökad spridning sedan december 2010 men utan kapacitet att följa upp på förväntade effekter. För tillfället tillgång till användbart marknadsföringsmaterial och register. Åtgärd Mer metodisk placering av förbundets namn/logotype/budskap i fler sammanhang och forum. Fler egna initiativ i riktning av seminarier, temadagar m.m. Större närvaro i media och i den politiska debatten. Fler i styrelsen som uttalar sig å förbundets vägnar. Information. Kommunikation & PR Godstransporterna tenderar ständigt att komma på undantag i samhällsdebatten och kommer alltid i skymundan för persontransporter när infrastrukturen har någon form av kris. Den diskussion i media som ibland följer har ofta karaktären av att man predikar för de redan omvända, d.v.s. att språk och innehåll bara kan förstås av de redan initierade. Gemene man däremot, de svenska väljarna om man så vill, kan antagas vara ganska ointresserade av stilleståndstider, tomdragningar och fyllnadsgrader. Sida 9 av 10

Förbundet behöver överväga en kommunikationspolicy som är mindre lik andra intresseorganisationers och som mer tar utgångspunkt i vardagen och den enskilde medborgarens osynliga beroende av exv. varuförsörjning. Därmed inte sagt att Transportindustriförbundet skall ägna sig åt näringspolitik, det är TGs uppgift, men att placera branschfrågorna i sitt större sammanhang på ett folkbildande sätt, ger sannolikt förbundet en starkare plattform för att driva sina kärnfrågor. Medlemsadministration Medlemsadministrationen omfattar frågor som in- och utträden, överlåtelser, uppdateringar av kontaktpersoner etc. Förbundets medlemsregister finns för närvarande dels i en egen mycket förenklad databas och dels i TGs och Svenskt Näringslivs Tellus. Förbundet köper löpande medlemsservice av TG. Verksamhetsstöd inklusive IT Förbundet är avhängigt TransportGruppens systemstöd och utvecklingsinsatser men saknar såväl egen behovsanalys som kvalificerad beställarkompetens. Sammanfattning Transportindustriförbundet har skaffat sig en unik position i delar av den svenska transport- och logistikbranschen liksom i det svenska samhället. Förbundet är rimligt väl känt hos reglerande myndigheter, andra intresseorganisationer, politiker med flera samhällsfunktioner med påverkan på branschen och branschens villkor. För att inte bara kunna hålla fast vid den positionen utan dessutom få den ytterligare befäst och framtidssäkrad krävs en del relativt kraftfulla och kortsiktiga insatser av de som för närvarande på ett eller annat sätt är engagerade i förbundet. Den enskilt mest avgörande frågan är den om medlemsrekrytering, förbundet är i stort behov av en ökad och kanske breddad medlemsbas. Kunskapen om förbundet är nämligen fortsatt allt för liten hos den medlemspotential som trots allt finns. Under planperioden 2011-2012 skall därför förbundet på effektivast möjliga vis genom offensiva åtgärder och synlighet värva fler medlemmar, såväl ordinarie som associerade. Fler medlemmar ger utrymme för mer resurser som i sin tur kan användas till att nå fler nya medlemmar samtidigt som de existerande får en utökad service vilket ger förbundet ökat gott renommé och attraktionskraft etc. etc. Sida 10 av 10