Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Relevanta dokument
En introduktion till logik

Logik: sanning, konsekvens, bevis

En introduktion till predikatlogik

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta

DONALD DAVIDSON: MENINGSTEORI

Logik och modaliteter

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

1. Öppna frågans argument

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning V Martin J onsson

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Lite om bevis i matematiken

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Föreläsning 5. Deduktion

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Induktion och rekursion

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Grundläggande logik och modellteori

Filosofisk Logik. föreläsningsanteckningar/kompendium (FTEA21:4) v. 2.0, den 5/ Kompakthet och Löwenheim-skolemsatsen

Semantik och pragmatik

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 5

0. Meta-etik Grunderna

Formell logik Kapitel 10. Robin Stenwall Lunds universitet

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

Om semantisk följd och bevis

Induktion och rekursion

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

7, Diskreta strukturer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Primitivt rekursiva funktioner och den aritmetiska hierarkin

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

Logik och bevisteknik lite extra teori

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Varför är logik viktig för datavetare?

Svar och lösningar, Modul 1.

Semantik och pragmatik

Tal till Solomon Feferman

MA2047 Algebra och diskret matematik

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Sanningens paradoxer: om ändliga och oändliga lögnare

Paradoxer. Från boken Tankens Villkor av Jan Scheffel, 1999

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

Robin Stenwall Lunds universitet

Quine. Ett exempel på en analytisk sann sats som ofta används, bl a i Two Dogmas är:

FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Håkan Jonsson Institutionen för systemteknik Luleå tekniska universitet Luleå, Sverige

Moralfilosofi. Föreläsning 9

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

Moralfilosofi. Föreläsning 4

SANNING eller fake 1

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Moralfilosofi. Föreläsning 8

DD1350 Logik för dataloger

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Semantik och pragmatik

Introduktion till predikatlogik. Jörgen Sjögren

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

Föreläsninsanteckningar till föreläsning 3: Entropi

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Transkript:

rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017

Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast om...

Varför behövs en definition? Logisk konsekvens definieras ju i termer av sanning: därför är konsekvensrelationen inte mer precis än definitionen av sanning... Varför behövs en formell definition? En av förhoppningarna är att kunna bevisa att och sammanfaller, och har en formell definition...

P är sann om och endast om... Vilken sorts entitet är P? En sats? Ett påstående? En proposition? Ett yttrande? En trosföreställning? Något annat? Hur hanterar vi att det finns (potentiellt) oändligt många sanna P? Är sanning redundant i språket?

Att säga om det som är, att det icke är, eller om det som icke är, att det är, är osant, medan att säga om det som är, att det är, eller om det som icke är att det icke är, är sant. Aristoteles Tolkas vanligtvis som ett utkast till en formulering av ett klassiskt, bivalent och korrespondensteoretiskt sanningsbegrepp. Problem: en av oss oberoende verklighet? som vi har tillgång till? vari består korrespondensen?

Några alternativ: Koherensteorier Pragmatiska/pragmatistiska teorier Redudansteorier/deflationistiska teorier

En relation mellan lingvistiska objekt (satser) och det som uttrycks av dessa objekt. P är sann omm S Detta är ett satsschema där vi kan ersätta S med en påståendesats och P med ett namn på satsen, tex genom användandet av citationstecken. Exempel: Snön är vit är sann omm snön är vit. Snön är vit är falsk omm snön inte är vit.

Det verkar inte så kontroversiellt att vi kan referera till satser. Exempel: It is raining är en sats på engelska. Det regnar är en sats på svenska. I allmänhet: Om P är en sats, så är P ett namn på satsen P.

Exemplen kan betraktas som en partiell definition av sanning. På liknande sätt kan sanning definieras för ett språk som bara har tex 1000 möjliga satser. P 0 är sann omm P 0 och P 1 är sann omm P 1 och... och P 999 är sann omm P 999 och P 1000 är sann omm P 1000 Men: Det verkar finnas (potentiellt) oändligt många satser.

Tarskis T -schema: P är sann om och endast om P. Definition Ett sanningsbegrepp är adekvat för ett språk L omm T -schemat gäller för varje sats i L. T -schemat är så att säga ett minimalt krav på hur sanningsbegreppet skall uppföra sig.

Exempel: Det finns falska satser på denna ljusbild. När är denna sats sann? Aristoteles skulle säga att satsen är sann om det finns falska satser på denna ljusbild. Alltså: Det finns falska satser på denna ljusbild är sann omm det finns falska satser på denna ljusbild. Vi måste på något annat sätt kontrollera satserna på ljusbilden och avgöra om de är sanna eller falska.

Satsen som står med röd text på denna ljusbild är falsk.

Definiera satsen S som S är falsk. (Det gjorde vi just.) T-schemat ger: S är falsk är sann omm S är falsk Om S är falsk så är S är falsk sann enligt T -schemat. Men S är falsk är satsen S, så S är sann. Då måste S vara sann. Men då är S är falsk falsk enligt T-schemat. Men S är falsk är satsen S, så S är falsk. Alltså är S både sann och falsk samtidigt, vilket motsäger bivalens.

Förslag till lösning: Överge bivalens - tillåt fler sanningsvärden, tex odefinierad, halvsann eller både-sann-och-falsk. Lögnarparadoxen hämnas: Definiera S som S är inte sann. T-schemat ger: S är inte sann är sann omm S inte är sann Om S inte är sann så är S är inte sann sann. Men S är precis den satsen, så S är sann. Om S är sann så är S är inte sann inte sann. Då är S inte sann. Problemet kvarstår.

Förslag till lösning: Ta bort sanningsbegreppet ur språket. Då kan vi inte längre uttrycka vissa generella påståenden som Allt jag säger är sant. Förslag till lösning: Förbjud självrefererande satser. Lögnaren hämnas igen: Satsen till höger är sann Satsen till vänster är falsk

Denna sats är sann.

Definition Ett språk L är semantiskt slutet omm det innehåller namn på alla L-satser. Tarskis sats Ett semantiskt slutet språk kan inte definiera ett adekvat sanningsbegrepp för sig själv. Tarskis förslag till lösning: Definiera sanningsbegreppet i ett annat språk!

Skilj mellan språket som vi definierar sanning för (objektspråk), och språket som vi definierar sanning i (metaspråk). Sanning för språket L 1 definierade vi med svenska som metaspråk (utökat med några ytterligare symboler). Halbach använder istället engelska som metaspråk. Metaspråket måste vara tillräckligt rikt: tex måste det innehålla hela objektspråket. P är sann omm P är ett uttryck i metaspråket, så om P är en sats i objektspråket måste även metaspråket innehålla P, och dessutom P som är ett namn på P.

Men, det finns ju (potentiellt) oändligt många satser i språket. Varje uttryck i metaspråket är ändligt, så därför kan vi inte explicit definiera sanning för alla satser i objektspråket. Lösningen är att definiera sanning för de atomära satserna, och sedan använda en rekursiv definition precis som i fallet med L 1 : Sanning hos en komplex sats definieras i termer av sanningsvärdet hos delsatserna. Exempel: ϕ ψ A = T omm ϕ A = T och ψ A = T