Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna

I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att den ekonomiska utvecklingen i länderna utanför euron skulle vara bättre är till stor del felaktig. I flera avseenden är det tvärtom, enligt tillgänglig, delvis ny, statistik. BNP 1999 2002 Luxemburg 189 Luxemburg 189 Danmark 119 Irland 126 Nederländerna 115 Danmark 114 Irland 112 Nederländerna 112 Österrike 111 Österrike 110 Belgien 107 Belgien 108 Tyskland 106 Storbritannien 104 Sverige 105 Finland 103 Italien 103 Frankrike 103 Storbritannien 101 Tyskland 102 Finland 101 Italien 102 Frankrike 100 Sverige 102 Spanien 82 Spanien 84 Portugal 72 Portugal 69 Grekland 60 Grekland 66 Index: EU15=100. köpkraftskorrigerad bnp per capita källa: eurostat Nio av de tolv euroländerna 3/4 är idag rikare än Sverige. Endast tre EU-länder är fattigare. När euron infördes 1999 låg Sverige i mitten. Sedan dess har tre euroländer och ett icke-euroland passerat oss. Sverige har dessa år således tappat jämfört med EU:s genomsnitt, de andra ländernas välstånd har ökat mer. Till stor del beror detta på att Sveriges tillväxt delvis har tagits ut av en negativ utveckling av vår terms of trade, vilket visar ett lands relation mellan export- och importpriser. Vi får mindre betalt för exporten idag än i mitten av 1990-talet, vilket innebär att volymen måste öka för att värdet ens ska bestå. 2

Tillväxt ökning av bnp i procent per år Prognos 2,0 1,5 Euroländerna Sverige 1,0 0,5 0,0 2003 2004 källa: svenskt näringsliv Enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturprognos kommer euroländernas genomsnittliga tillväxt att vara högre än Sveriges både i år och nästa år. 2003 blir tillväxten 0,8 % i Sverige och 1,0 % i euroländerna, 2004 blir den 1,5 % i Sverige och 1,7 % i euroländerna, enligt prognosen. Skillnaden i tillväxttakt mellan euroländerna är stora, men genomsnittet blir trots Tysklands ekonomiska problem bättre än i Sverige. Olika prognoser visar lite olika utfall, men det kan sammantaget definitivt inte sägas att det går bättre för Sverige än euroländerna. Inget pekar på att Sverige den närmaste tiden åter kommer att avancera uppåt på listan ovan. 3

Handel procentuell ökning av handeln 1999-2002 Varor, mätt i värde 30 25 Sverige Euroländerna 20 15 10 5 0 Handelsutvecklingen källa: eurostat, danmarks statistik, scb, national statistics Euroområdets internhandel med varor, mätt i värde, har ökat med 29 % sedan eurons införande 1999. Sveriges export av varor till euroländerna, också mätt i värde, har bara ökat med 12 % samma period. Den kraftiga ökningen av euroländernas handel kan bidra till att förklara utvecklingen av såväl BNP som sysselsättning. varuexport till euroområdet, värde Index 1998=100 135 130 Euroområets internhandel Övriga EU-länders export till euroomr. 125 120 115 110 105 100 1998 1999 2000 2001 2002 källa: eurostat, danmarks statistik, scb, national statistics 4

Ovan jämförs euroområdets handelsutveckling med de tre utanförländerna. Som synes sker trendbrottet 1999, när euron införs. Danmark, som har fast växelkurs mot euron, drar upp de tre utanförländernas genomsnitt något. varuexport till övriga världen, värde Index 1998=100 135 130 125 Euroområdet Övriga EU-länders export till övr. världen 120 115 110 105 100 1998 1999 2000 2001 2002 källa: eurostat, danmarks statistik, scb, national statistics Ökningen av handeln mellan euroländerna har inte skett på bekostnad av deras handel med övriga världen. Även den ökar mer än för utanförländerna. Euroländernas export till övriga världen har ökat med 34 % sedan eurons införande och Sveriges bara med 23 % samma period. Tänkbara förklaringar till att euroländernas globala konkurrenskraft har stärkts är att euron har befäst den inre marknaden, inflationen har varit låg och specialiseringen ökat. 5

Sysselsättningsökning sysselsättningsökning 1995-2001 procentuell förändring 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Österrike källa: eurostat Tyskland Grekland Danmark Sverige Belgien Italien Frankrike Storbrit. Portugal Luxemb. Nederl. Finland Spanien Irland I nio av de tolv euroländerna ökade sysselsättningen mer än i Sverige åren 1995-2001. Den genomsnittliga ökningen av sysselsättningen i euroländerna var 13 % i euroländerna denna period, i Sverige endast 5 %. Mellan 1995 och 1998 förberedde sig länderna på euron och följde konvergenskraven. I maj 1998 låstes växelkurserna och 1999 infördes euron på alla sätt utom som sedlar och mynt. Därför är det relevant att studera hela denna period. 6

sysselsättningsökning 1999-2001 Procentuell förändring 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 källa: oecd Euroländerna Utanförländerna Sedan eurons införande 1999 har sysselsättningen ökat mer i euroländerna än i de tre utanförländerna Danmark, Storbritannien och Sverige. I debatten påstås inte sällan att utvecklingen på denna punkt är bättre i de tre länderna utanför, vilket således är felaktigt. Sysselsättningen i dagens Sverige är därtill endast 65 % av den arbetsföra befolkningen om man räknar bort de sjukskrivna vilket inte är högre än krisåren 1993-95. 7

storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00 www.herlinwiderberg.com