En processutvärdering av MOPS en del av Samhällskontraktet

En processutvärdering av MOPS 2011- en del av Samhällskontraktet Projektledare Erik Lindhult samt Karin Axelsson och Anna Kremel 2012-05-31

1. Bakgrund... 2 1.1 Att följa projekten ur ett samhällsentreprenöriellt perspektiv... 2 1.2 Syfte... 3 1.3 Genomförande... 3 1.4 Frågeställning... 4 1.5 Metod och arbetssätt... 4 2. Att realisera teoretisk begrepp. Från lag till praktik -Samhällskontraktet i en kontext... 6 2.1 Vad säger lagen om samverkan?... 6 2.2 Att realisera lagtext Mälardalens högskolas väg... 7 2.3 Begreppen samverkan och samproduktion. Ett empiriskt begrepp beskrivet av en stiftelse och en högskola... 8 2.4 Samhällskontraktet som ett reellt uttryck för samverkan och samproduktion?... 10 2.5 MOPS-modellen... 12 3. Intervju och enkätresultat... 12 3.1 Resan MOPS 2010 och MOPS 2011, projektledarens röst... 13 3.2 MOPS 2010, deltagarnas röst... 16 3.3 MOPS 2011, deltagarnas röst... 19 3.4 SWOT om MOPS 2011... 21 3.5 Resultat av enkät... 23 4 Analys och slutsats... 25 4.1 Deltagandet vid MOPS-seminarierna... 25 4.2 Information, kommunikation och marknadsföring kring MOPS och Samhällskontraktet... 25 4.3 Utrymme för projektutveckling... 26 4.4 Samverkan och samproduktion... 27 4.5 Fortsatt diskussion om utveckling av MOPS... 29 5. Källförteckning... 31 Bilaga 1, Frågor till MOPS 2011... 33 Bilaga 2, SWOT om projektet... 35 Bilaga 3, Frågor till deltagare i MOPS 2010och 2, intervjuer... 39 1

1. Bakgrund Sedan februari 2009 finns ett avtal mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola (MDH), om att tillsammans arbeta med utveckling kring skola, omsorg, framtidens arbetskraft och hållbar stadsutveckling. Denna spetssamverkan Samhällskontraktet - handlar om att med gemensamma krafter och resurser utveckla och stärka regionen. Samhällskontraktet är en samverkansplattform för att utveckla regionen genom kunskapsutveckling i innovativt samspel mellan forskare och praktiker vid kommunerna och Mälardalens högskola. Hållbara lösningar kräver sektorsövergripande samarbete, där Samhällskontraktet vill vara en strategisk och stabil arena för kunskapsutveckling med regionens bästa i fokus. Visionen är att Eskilstuna och Västerås är en stark region som skapar värde för individer, organisationer och företag genom ett aktivt lärande i ett innovativt och förtroendefullt samspel. Samhällskontraktet är ett samhällsentreprenöriellt initiativ (Gawell, mfl., 2009), en motor för initiativ och projektutveckling i samverkan mellan aktörer vid akademin och i kommunerna, där Samhällskontraktet fungerar som ett stöd och en möjliggörare. Samhällskontraktet har också rollen som mäklare och mötesplats för att gränsöverskridande initiativ ska kunna växa fram i demokratiska och innovativa former. Samhällskontraktet har fyra prioriterade områden; utbildning, äldreomsorg och socialt arbete, morgondagens studenter och arbetskraft samt hållbar stadsutveckling. Områdena är organiserade i varsin sektorsgrupp, med ledamöter från varje part (MDH,2012f). Sektorsgrupperna ser över vilka behov och prioriteringar högskolan och kommunerna har idag inom de olika områdena och de tar tillsammans fram förslag på hur de kan skapa utveckling och hantera de utmaningar de står inför. Sektorsgrupperna försöker hitta samordningsvinster och på så sätt få ut mer av de aktiviteter och verksamheter som kommunerna och högskolan redan har. Sektorsgrupperna initierar också nya aktiviteter (MDH,2012g). De olika sektorsgrupperna har valt att organisera och genomföra arbetet på delvis olika sätt. Inom sektorsgruppen äldreomsorg och socialt arbete har man utvecklat en ny arbetsmodell. I ett försök att få till stånd gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt mellan kommunerna och högskolan har sektorsgruppen tagit fram den egna modellen, kallad MOPS (Modell för Projektutveckling i Samhällskontraktet). Modellen är formad i flera steg, från idé-efterlysning till projektplanering och genomförande (MDH,2012f). Ett övergripande mål för Samhällskontraktet är att utvecklas till ett framstående exempel på samverkan mellan akademi och samhälle i både nationell och internationell jämförelse, med fokus på samverkan kring kunskapsproduktion till ömsesidigt nytta för kommunernas och akademins utveckling. 1.1 Att följa projekten ur ett samhällsentreprenöriellt perspektiv En central del i Samhällskontraktets utveckling är utvecklingsbanorna för de samverkansprojekt som initierats för gemensam kunskapsproduktion och nyttiggörande för olika parter, samt det stöd och möjliggörande som Samhällskontraktet kan bidra med genom MOPS-processen, finansiering, legitimering mm. Den processutvärdering som genomförts har försökt fånga centrala delar av projektens utveckling utifrån de personer som varit och är drivande i projekten. Att driva fram projekt som skapar värde kan ses som en form av entreprenörskap som inte endast ses som 2

kommersiellt utan även som ett sätt att skapa samhällsvärde. Arbetet innebär därför att forskningsmässigt studera, följa och bidra till Samhällskontraktets utveckling utifrån ett övergripande samhällsentreprenöriellt perspektiv (Gawell, mfl., 2009) genom en studie på projektnivå och MOPSnivå. Vad innebär ett samhällsentreprenöriellt perspektiv? Entreprenörer är drivande aktörer som utvecklar och förverkligar möjligheter till värdeskapande genom innovativ problemlösning. Det innebär ett fokus på att skapa innovativa lösningar på problem av en viss entreprenöriell aktör som skapar värde för en viss målgrupp, eller för de som är berörda av problemen. Området har både i praktik och forskning under det senaste decenniet breddats till att även innefatta socialt och samhälleligt värdeskapande och problemlösning. Socialt entreprenörskap klargörs ofta genom de entreprenöriella aktörernas icke-kommersiella intentioner. En central utgångspunkt i samhällsentreprenörskap är problem och möjligheter av samhälleligt och gemensamt intresse i en viss samhällskontext (Gawell, Johannisson &Lundqvist, 2009). Det innebär att den entreprenöriella verksamheten har ett kontextuellt fokus (Johannisson & Nilsson, 1989). Legitimitet och trovärdighet i arbetet med att lösa ett samhällsproblem för det allmänna bästa är här en viktig del i den entreprenöriella plattformen. Entreprenöriella aktörer bör även ha ett mått av oberoende och frihet att agera gentemot andra aktörer så att de inte bara är underställda enheter i en större organisation som verkställer högre upp fattade beslut. Detta begrepp kan även klargöras i form av ett starkare fokus på en offentlig orientering. Inte i meningen tillhörande den offentliga sektorn, utan som orientering mot möjligheter och problem som är gemensamma i en viss samhällskontext, dvs. de är orienterade mot att skapa samhällsvärden. Alla problem och otillfredsställda behov har en samhällelig dimension i bemärkelsen att de blir ett offentligt och därmed gemensamt problem om de inte kan lösas eller tillgodoses av de som har behoven själva, t.ex. vattenförsörjning eller tandvård. Med en fungerande marknad kan entreprenörer kommersialisera dessa behov, dvs. översätta dem till produkter och tjänster som kan säljas med förtjänst på en marknad. Det finns delar av dessa behov som sköts i offentlig regi (tex. vattentäkter), samt även som socialt eller samhällsentreprenörskap (tex. tandvård genom Läkare utan gränser). En central del i samhällsentreprenörskapet är vanligen att mobilisera olika aktörer som partners i arbetet för att skapa dessa samhällsvärden genom olika form av innovativ problemlösning. 1.2 Syfte Syftet med processutvärderingen är tudelat. Dels att ge ett underlag för att vidareutveckla MOPS som verktyg för utveckling av gemensamma FoU-projekt kommun -högskola och dels att ge en beskrivning och analys av projekt och MOPS-modellen som samhällsentreprenöriella initiativ utifrån ett vetenskapligt/teoretiskt ramverk. 1.3 Genomförande För att relatera till de två delsyftena kommer genomförandet ske i två steg. I det första steget kommer en utvärdering av MOPS-modellens stöd för projektutvecklingen inom Samhällskontraktet, att genomföras. Detta sker i denna rapport. I det andra steget sker en fördjupad analys av projektutvecklingen och MOPS-modellens roll utifrån samhällsentreprenöriellt perspektiv. Denna avrapportering sker i början av juni 2012. 3

1.4 Frågeställning Hur har MOPS modellen fungerar som verktyg för att initiera samverkan i ett bottom-up perspektiv? Hur stödjer MOPS projektutveckling? Hur byggs en bra organisation kring MOPSprocessen t.ex. avseende bemanning, informationsspridning, stöd i processen och finansiering? Kan arbetet med MOPS- modellen ses som ett konkret och reellt försök att förverkliga Mälardalens högskolas samproduktions nisch och i så fall hur? 1.5 Metod och arbetssätt Om forskning och utvärdering ska få en praktisk betydelse bör den ske i realtid (Brulin & Jansson 2009), vilket innebär att följa och samverka med involverade aktörer över tiden. Arbetet får därmed karaktären av processutvärdering eller följeforskning, där det senare begreppet vill lyfta fram att ambitionen även är att ta fram resultat av vetenskapligt värde vilket är ett delsyfte här. Följeforskningen kommer att bedrivas som interaktiv forskning/aktionsforskning (Johannisson, mfl, 2008) som innebär ett samspel mellan forskare och medverkande inom projektet, för att producera både praktiskt nyttig och vetenskaplig kunskap. Forskningen ska fungera som ett stöd för projektets uppföljning, utvärdering och utveckling genom att forskningen sker löpande, har en närhet till projektledning och deltagare, och är till nytta för de berörda (Nutek 2008). Följeforskningen sker i samklang med European Commission 2007 i Indicative Guidelines on Evaluation Methods och utifrån accepterade tolkningar (Svensson m fl, 2009). Forskningen syftar till att ge vetenskapliga bidrag om akademi-kommun samverkan när det gäller samhällsentreprenörskap, samverkansformer och samproduktion. Arbetsformerna lyfter fram en gemensam kunskapsutveckling som både ökar den vetenskapliga kvalitén och nyttan i praktiken. För att besvara frågeställningarna ovan valdes en multimetodologisk ansats. Genom att kombinera intervjuer, deltagande i seminarier och enkät med SWOT analyser har området belysts från skilda utgångspunkter. Tidigare rapporter, material och underlag har också studerats. Under hösten 2011 har utvärderare deltagit i samtliga MOPS-seminarier för att observera MOPSarbetet. Tolv Case/projekt valdes ut där avsikten var att intervjua deltagarna om deras erfarenheter av MOPSprocessen. Sex av dessa Case var från MOPS 2010 och sex från MOPS 2011. Detta för att få en bredare bild av utvecklingen av MOPS-modellen. Det ansågs också värdefullt att de Case som valdes ut bestod av projekt som både fått och inte fått finansiering. Intervjuer med deltagare i projekten genomfördes under tiden november 2011 till mars 2012. Intervjuerna skedde i vissa fall med flera deltagare samtidigt och i vissa fall enskilt med en person. Anledningen till att intervjuerna skiljer sig i metod var att det ibland var svårt att hitta tider för gemensamt deltagande. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Intervjuerna kan betecknas som öppna i karaktären där intervjuaren var den som förde samtalet framåt. Alla frågor i formuläret besvarades inte utan intervjun hade mer karaktären av ett samtal. Frågorna finns i Bilaga 3. I projekten från MOPS 2010 gjordes sju intervjuer med nio personer. Av dessa var sju kvinnor och två män. Fem var anställda inom kommunen och fyra personer var anställda på Mälardalens högskola. 4

I MOPS projektet från 2011 gjordes sex intervjuer med nio personer. Av dessa var åtta kvinnor och en man. Fyra var anställda inom kommunen, en inom en ideell organisation och fyra personer var anställda på Mälardalens högskola. Det bör noteras att en kvinna på högskolan intervjuades om tre projekt, där hon var projektledare i samtliga tre. Vidare genomfördes en intervju med processledaren för Samhällskontraktet tillsammans med seminarieledaren i MOPS 2011, båda dessa kvinnor. Båda är anställda på högskolan. Samtal och diskussioner kring rapporten har också förts med dem. En enkät har genomförts där projektdeltagare i projekten fått svara på ett antal frågor om projektet, MOPS-processen för att erhålla en övergripande bild av projektarbetet och MOPS stödjande roll. Frågorna återfinns i Bilaga 1. Enkäten genomfördes den 11 november 2011 under det sk Draknästet 1. 16 personer var närvarande och av dessa svarade 14 på enkäten. Under Draknästet fick deltagarna också arbeta med SWOT analyser. De fick enskilt göra en SWOT analys för hur de uppfattar styrkor, svagheter, möjligheter och hot när det gäller det egna projekt och sedan en motsvarande analys för hur de uppfattade själva MOPS-modellen. I Bilaga 2 finns en sammanställning för respektive projekt SWOT. 1 Hearing, där ett ental experter inom respektive område, som inte var involverade i ansökningarna, fick lämna synpunkter till deltagarna, på deras idéer och ansökningar. 5

2. Att realisera teoretisk begrepp. Från lag till praktik - Samhällskontraktet i en kontext Samhällskontraktet är ett nytt samverkansinitiativ som bör ses i sin kontext. Det kan därmed vara värdefullt att se hur Samhällskontraktet utkristalliserar sig som ett konkret samverkans- eller samproduktions försök inom främst den offentliga sfären, mellan ett lärosäte och två kommuner. Från styrning genom lag till en självvald praktik. 2.1 Vad säger lagen om samverkan? Att universitets- och högskolors (UoH) främsta uppgifter är utbildning och forskning kan man nog säga är oomtvistat. Frågan är om UoH ska ha fler uppgifter, och hur detta i så fall ska uttryckas? Högskolesektorn och den politiska styrningen har brottats med hur man ska uttrycka högskolans roll när det gäller att samarbeta med andra utöver den egna sfären. Man har ibland kallat den samverkansuppgiften, ibland den tredje uppgiften, ibland ska den stå för sig, som en egen uppgift och ibland ska den ses som integrerad med de övriga två kärnuppgifterna. Samverkansuppgiften är inskriven i Högskolelagens första kapitel, andra paragrafen. I texten från 1992 är lydelsen: I forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verksamheten samt hur sådana kunskaper och erfarenheter som vunnits i verksamheten skall kunna tillämpas ( SFS 1992). I Göran Reitbergers (2009) sammanställning om högskolans samverkansuppgift står om den s.k. Nyforskommitténs betänkande. Två viktiga förslag till förändring var länkade till samverkansuppgiften. Dels var tanken att dela den tidigare skrivningen i två separata meningar. För det första; I forskning och utveckling ingår att sprida kännedom om verksamheten och för det andra; Högskolan ska samverka med näringslivet och övriga samhällssektorer. I den andra meningen lade man till ordet samverkan med avsikten att försöka markera betydelsen av ömsesidighet, samt ett flöde av kunskap och människor i båda riktningarna. Dessutom ville man skicka en slags ständig påminnelse till såväl högskoleledningar som till näringsliv och samhället i övrigt att samspel mellan dessa sektorer är en förutsättning för uthållig kvalitet i högskolans utbildning och forskning. Samverkan ska därför inte ses som en egen uppgift utan en integrerad del i utbildning och forskning. Förslaget ledde till en ny lagtext genom SFS 1996:1392. Den blev dock inte så explicit som Nyforska kommittén föreslagit, och en del av den ursprungliga andan försvann. Lydelsen blev nu: Högskolorna ska också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Det blev med andra ord inte två meningar. Genom att skriva in ett också, tolkades det som att det var en ny tredje uppgift som lagts till de ursprungliga två. Därmed försvann förslagets intention att samverkan var en integrerad del. 6

Det tog 13 år innan detta ändrades, den 29 januari 2009 fattade riksdagen beslut om följande formulering i högskolelagens första kapitel, andra paragrafen: Högskolorna ska som huvudman anordna högskolor för 1. Utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2009. Nu försvann ordet också, därmed kan man säga att integrationstanken segrade. Dessutom tillkom kravet att verka för att högskolors forskningsresultat ska komma till nytta. 2.2 Att realisera lagtext Mälardalens högskolas väg Att högskolor ska samverkan och skapa nytta finns således i högskolelagen. Hur högskolorna valt att använda begreppet, i teori (dokument) och praktik kan dock se olika ut. Mälardalens högskola har valt att se samverkan som en möjlighet och positionerar sig sen det samproducerande lärosätet. I Mälardalens högskolas Forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) för perioden 2013-2016 fastslår högskolans styrelse såväl den tidigare utmejslade visionen, som en strategi att nå den. Mälardalens högskolas vision är att vara: Ett starkt MDH den samproducerande högskolan. Resan och arbetet med att landa i just denna formulering har både kontextuella, kulturella och startegiska inslag. Med sina 13 000 studenter och 1 000 anställda är Mälardalens högskola en av Sveriges stora högskolor. Högskolan kännetecknas, enligt egen utsago, av nära samarbete med företag och offentlig sektor i regionen (MDH,2011a). Mälardalens högskola bedriver forskarutbildning inom vetenskapsområdet teknik och från och med 2012 ges även forskarutbildning inom hälsa och välfärd. MDH satsar på forskning som genererar nyttiga lösningar för samhällets utveckling (MDH,2011b). Mälardalens högskola etablerades 1997 som en av de regionala högskolorna. Högskolan var redan initialt nära sammanlänkat med sin omgivning och framväxten av utbildningar speglade framförallt näringslivets och det offentligas behov av arbetskraft i regionen, d.v.s. högskolans geografiska placering, kontext, har haft betydelse. Formuleringen har även sitt ursprung i högskolans kultur, som länge kännetecknats av en gränsgångarkultur. Således finns anställda med en del av sin gärning i näringslivet och en del inom akademin, det finns industridoktorander, kommundoktorander m.m. Denna automatiserade närhet som blir inbyggd i en sådan konstruktion har påverkat synsätt och arbetssätt hos medarbetarna. En annan anledning är strategisk. Ett ökat tryck finns från bland annat Utbildningsdepartementets ledning att positionera högskolorna tydligare. Detta bör vara, och är ledningens ansvar. Rektor och högskolans styrelse har formulerat och fastställt vision, strategier och verksamhetsplan, som alla betonar vikten av samverkan och samproduktion. Att samverka och samproducera ger även möjlighet till finansiella resurser. 7

Ett starkt MDH den samproducerande högskolan. Figur 1. En visuell skiss av MDHs valda position Källa: Forsknings- och utbildningsstrategi, 2013-2016. 2.3 Begreppen samverkan och samproduktion. Ett empiriskt begrepp beskrivet av en stiftelse och en högskola Hur ska man se på begreppet samproduktion? Dels är det ett empiriskt begrepp. Inte minst Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) använder begreppet. Stiftelsen har definierat hur de ser på samproduktion, samt relaterat det till samverkansbegreppet som finns beskrivet i universitets och högskolors uppdrag enligt högskoleslagen. Fenomenet samproduktion verkar intressera många forskare inom flera discipliner. Några relaterade begrepp är exempelvis samproduktion av kunskap, co production of knowledge, som det används inom STS- forskningen (Science, Technology and Society studies, STS) (Jasanoff, ed., 2004) Mode 1 och 2 (Gibbons, m.fl.,1994), Trippelhelix (Etzkowitz, 2005) Civic engagment och Community University partnership (Watson, 2007). Denna rapport har en mer praktiskt fokus på utvärdering av MOPS-processen 2011. Vi går därför inte närmare in på ett resonemang om dessa relaterade begrepp, utan väljer att beskriva hur samproduktion praktiskt beskrivs i MDH-kontexten och Samhällskontraktet, samt senare hur projektaktörer använder det. 8

2.3.1 Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsens definition Kunskaps och kompetensstiftelsen beskriver begreppet samproduktion på följande sätt (KKstiftelsen 2012a): Produktionen av kunskap sker i en mängd olika samhälleliga sfärer. Även om universitet och högskolor tydligast förknippas med kunskapsproduktion sker den även inom näringslivet. En skiljelinje är att drivkraften inom akademin ofta är inomvetenskaplig medan näringslivets produktion av kunskap utgår från att lösa aktuella problem inom befintlig verksamhet samt för att skapa nya produkter, tjänster och marknader. Genom att sammanföra forskare och experter från dessa delar av samhället kan frågeställningar och utmaningar bättre lösas, då fler perspektiv finns representerade. Dessutom blir det en positiv växelverkan då respektive parts olika tidsperspektiv kan få utrymme; såväl aktuella behov, som långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete. Enligt KK-stiftelsen är man förvissad om att på så sätt mervärden uppstår, som uteblivit om samarbetet inte ägt rum. Samproduktion är inte ett mål, utan en modell som kan användas för att lösa och utveckla vetenskapliga frågeställningar och problemområden i näringslivet genom samarbete i forskningsfrågor mellan forskare vid akademin och experter från näringslivet Samverkan anser KK kan definieras som den breda samverkansuppgift som finns beskriven i högskolelagen. Högskolan ska samverka med det omgivande samhället och skapa förutsättningar för att resultaten av forskning ska komma till nytta. Eftersom definitionen är bred inkluderar den allt som syftar till att säkerställa att högskolor informerar, etablerar relationer, nyttiggör och kapitaliserar forskningen. Med dylika definitioner fungerar samverkan som ett paraplybegrepp och samproduktion är en delmängd av denna, och är betydligt mer specifik, då den inte kan bedrivas utanför kärnverksamheten, menar man vidare. Man arbetar gemensamt, utifrån respektive perspektiv, för att åstadkomma forskningsresultat. Båda aktörerna måste således ha forskningskompetens. Samproduktion förutsätter en från början god samverkan mellan akademi och näringsliv. Figur 2. Visuell skiss av relationen samverkan vs samproduktion. Källa: KK-stiftelsen (2012a) 9

2.3.2 MDH:s definition I Mälardalens högskolas Forsknings- och utbildningsstrategi (FOU 2013-2016) beskriver MDH samproduktionens grundläggande värde och nytta såhär: Sedan 1900-talets andra hälft och i takt med teknik- och samhällsutvecklingen har den vetenskapliga kunskapsmassan exploderat och antalet högskoleutbildade ökat kraftigt. Utvecklingen har skapat en mångfald av kunskapsperspektiv med potential för reflekterande kunskapsutveckling genom möten mellan olikheter, både inom och utanför akademin. Kunskap utvecklas alltid i ett socialt och praktiskt sammanhang, som avgör vad som ses som relevant och legitim kunskap. Den kritiska dialogen bygger på respekt för andras erfarenhet. MDH lägger därför stor vikt vid kunskaper och erfarenheter, såväl inom som bortom akademin och strävar efter att tillsammans med andra aktörer i samhället skapa ny kunskap och gemensamt förmedla den i utbildning och forskning, utan att avkall görs på akademisk kvalitet. I samma strategi definieras begreppen samverkan respektive samproduktion: MDH är en samverkande och samproducerande högskola. För MDH, som nationell och regional kompetensförsörjare, är det av stor vikt att forskning och utbildning sker i samverkan och samproduktion med aktörer på studenternas framtida arbetsmarknad. Det är ett sätt att nå kvalitet i verksamheten och att säkra att studenterna efterfrågas på arbetsmarknaden efter avslutad examen eller att studenterna själva är rustade för att skapa arbete genom egna verksamheter. Med samverkan avser MDH att med utgångspunkt i högskolans egen kompetens i olika former samarbeta med företag, samhällsinstitutioner eller organisationer. Det kan gälla enskilda utbildningseller forskningsprojekt som till exempel projektkurser, examensarbeten eller undersökningar inom utbildning på forskarnivå. Med samproduktion avser MDH att i utbildnings- eller forskningsprojekt, med utgångspunkt i en gemensam kunskapsbas, samarbeta långsiktigt med företag, samhällsinstitutioner eller organisationer där båda parter är ansvariga och aktiva för att åstadkomma resultat. I strategin ges sedan exempel på flera stora forskningsbaserade samproduktionsprojekt vid MDH, där ett av exemplen är Samhällskontraktet. Här medverkar akademi, privat och offentlig sektor för att gemensamt skapa värde och nytta. 2.4 Samhällskontraktet som ett reellt uttryck för samverkan och samproduktion? Eskilstuna kommun och Västerås stad beslutade på försommaren 2009 vid ett gemensamt kommunstyrelsemöte mellan Eskilstuna och Västerås kommuner att kommunerna årligen fram till 2012 avsätter 5 miljoner kronor vardera till finansiering och utveckling av ett så kallat spetssamverkanscentrum vid Mälardalens högskola, se KSKF/2008:216 (Almqvist mfl. 2009). I mötesprotokollet motiveras och beskrivs beslutet på följande sätt. För att utveckla den regionala kunskapsmiljön, men också för att vidareutveckla respektive organisation i samverkan har Mälardalens högskola samt Eskilstuna och Västerås kommuner beslutat att inleda en studie kring ett 10

gemensamt spetssamverkanscentrum. Härigenom ska det gemensamma arbetet professionaliseras och effektiviseras KSKF/2008:216 (ibid). Arbetet i spetssamverkanscentrumet föreslås bedrivas genom att en för projektet gemensam organisation byggs upp, det så kallade Samhällskontraktet. Här ska olika samverkansinitiativ systematiseras och arbetet ska bedrivas inom sju strategiska områden (utbildning, sociala frågor, äldre, hållbar utveckling, kultur, arbetsmarknad och näringsliv samt styrning). Utöver dessa sju områden kommer ytterligare två så kallade utvecklingsområden (kunskap om samproduktion och framtida studenter) att initieras. Dessa utvecklingsområden ska tillsammans bidra till en regional kompetenshöjning och till utvecklingen av den vetenskapliga grunden för styrning av samverkan, KSKF/2008:216 (ibid). Samhällskontraktet är därför möjligt att se som ett konkret försök för Mälardalens högskola att realisera lagtexten om samverkan och nytta i praktiken. Samhällskontraktet ska fungera som motor, mäklare och mötesplats (MDH, 2012c). Samhällskontraktet handlar också om ett samspel mellan forskare och praktiker, där de tillsammans utvecklar idéer och sprider nyvunna erfarenheter och kunskaper i båda riktningar (MDH, 2012d). Bland Samhällskontraktets övergripande mål finns ett som uttrycker önskan att utgöra ett framstående exempel på samverkan mellan akademi och samhälle i både nationell och internationell jämförelse. Samhällskontraktets styrelse har även uttalat arbetssätt och värderingar som ska råda för, och i, arbetet (MDH, 2012e). Dessa är att Ta tillvara befintlig samverkan, goda erfarenheter och kontakter mellan parterna och tillsammans arbeta för att få högre utväxling av aktiviteterna. Utveckla former för samspel mellan vetenskap och praktik. Våga tänka nytt, ifrågasätta, prova och besluta. Sätta upp tydliga gemensamma mål och visioner. Tänka långsiktigt och ha tålamod och uthållighet. Följa upp och utvärdera processen under resans gång. 11

2.5 MOPS-modellen Idén med MOPS var att processen skulle stimulera samverkan i tre steg, se figuren nedan. Mötesplatser och idéefterlysning Match-making Seminarieserie: Projektutveckling och extern finansiering. Verktyget One Page Summary. Bidrag för genomförande och vidare ansökningar om medel Figur 3. Beskrivning av MOPS-processen (från presentation gjord av Cecilia Vestman) Först skapa mötesplatser mellan intressenter och arrangera en idéefterlysning, samt stödja en match-making-process mellan parterna. Efter det vidtog en seminarieserie som innehöll bland annat kunskap kring projektutveckling och extern finansiering. I slutänden skulle ett antal utvalda projekt erhålla ekonomiskt bidrag för genomförande och för möjlighet att söka andra externa medel. Samhällskontraktet sökte på detta nydanande sätt år 2010 få fram intressanta utvecklingsidéer inom områdena äldreomsorg, funktionshinder samt individ- och familjeomsorg. Syftet med satsningen var att uppnå ökad kompetens hos personal och högre kvalitet i verksamheterna. Forskning inom minst en av de prioriterade sektorerna skulle vara internationellt erkänd. MOPS-processen skulle bli ett framstående exempel på samverkan mellan akademi och samhälle. Sektorsgruppen ville ha ett bottom-up -perspektiv, att initiativen skulle komma underifrån och inte styras fram från ledningen. 3. Intervju och enkätresultat Texterna nedan är resultat av datainsamling bestående av intervjuer, enkät och SWOT. Den första delen nedan är resultat från en intervju med projektledningen i MOPS 2011. Sedan följer intervjuer med deltagare i MOPS 2010 och MOPS 2011. Ett avsnitt innehåller en SWOT som gjordes under Draknästet i MOPS 2011 och det sista avsnittet innehåller resultat av den enkäten som genomfördes under Draknästet. 12

3.1 Resan MOPS 2010 och MOPS 2011, projektledarens röst I avsnittet nedan presenteras resultat av den intervju med projektledningen för MOPS 2011 som genomfördes i januari 2012. Syftet är att få en mer detaljerad bild av MOPS, erfarenheterna av MOPS-genomförandet samt förändringar från MOPS 2010 till MOPS 2011. MOPS 2010 Arbetet i MOPS 2010 inleddes med en stor workshop i februari 2010 med bred inbjudan till personal inom både högskolan och kommunernas socialtjänst. Omkring 100 personer anmälde sig och många forskare tog tillfället att presenterade sin forskning. Initialt i MOPS 2010 ville man skapa ett sk bottom up perspektiv där det skulle vara tydligare vad Samhällskontraktet skulle handla om. Det fanns en osäkerhet från deltagare om vad Samhällskontraktet skulle innebära och många kom därför till workshopen för att få veta mer. Idéer kom från både kommuner och högskola, och idéefterlysningen fortsatte under hela våren. Tanken var att det skulle finnas många idéer i verksamheten och att de skulle få hjälp med finansiering. Urvalskriterier i MOPS 2010 Kravet var att det skulle vara ett samverkansprojekt där minst två av tre parter (Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad) skulle samverka. Tio projektidéer valdes ut av sektorsgruppen och dessa skulle delta i seminarierna. Urvalskriterier var: Genomförandet Relevans för en egen verksamhet, (nytta för högskola el kommun) Forskning eller verksamhetsutveckling eller både och. Samverkan mellan minst två av Samhällskontraktets parter Generaliserbarhet Det kom att bli en tonvikt på äldreomsorg eftersom flest idéer kom från det området. Upplägget i MOPS var, enkelt beskrivet, tre stycken seminarieträffar med handledning och presentationer. Tidsperioden var 17 maj 8 juni 2010. Fokus låg på skrivprocessen och finansiering. Ett sk Draknäste, eller hearing, avslutade processen där ett antal experter inom respektive område, bla a sektorsgruppens ledamöter, som inte var involverade i ansökningarna, fick lämna synpunkter till deltagarna, på deras idéer och ansökningar. Därefter fick deltagarna möjlighet att återigen korrigera sina ansökningar innan de lämnades över till sektorsgruppen, som läste samtliga ansökningar, prioriterade och fattade beslut om vilka som skulle erhålla ett ekonomiskt bidrag. Sedan tidigare styrelsebeslut i Samhällskontraktet fanns 1,5 mkr att fördela till projekten. Huvudsyftet med MOPS 2010 beskrivs som ett tillfälle att träffa varandra, sk matchmaking. Seminarieserien startade innan sommaren 2010. Det blev lite stressat/pushat men vi tror inte det hade blivit så mycket bättre om det fått ta längre tid, över sommaren eller så 13

Det visade sig också att några projekt blev för stora och i vissa fall var närmare 10 personer med i ett projekt. Det innebar bland annat att det tog tid att kommunicera. Den dialog som var tänkt att föras blev då istället en envägskommunikation i många projekt. Det var också svårt för dem att hitta mötestider där alla kunde delta mellan seminarieträffarna. Tanken var att projekten skulle vara stabila, men de var istället i sin linda, mer prematura. Andra problem som projektledningen pekar på var svårigheten med att börja med finansiering och att många projektdeltagare var omedvetna om att det var mycket jobb mellan seminarieträffarna. Draknästet genomfördes under försommaren och därefter fick projekten arbeta vidare. Slutligen gjorde sektorsgruppen ett urval av de projekt som skulle få finansiering. De skulle då reflektera över att urvalet skulle ha ett forsknings-, verksamhets- och generaliseringsvärde. Sammanlagt fanns 1,5 MSEK att dela ut och 9 ansökningar att välja emellan. Hänsyn skulle tas till två kommuner och tre områden. Några projekt var väldigt starka redan från början, där fanns en överenskommelsen snabbt. Sen kom man fram till att några var spännande, och de ville man ge lite pengar så de kunde jobba vidare. Det var fyra projekt som fick medel 2. Men sektorgruppen ville ändå ge några projekt lite mer. Några projekt fick pengar utanför Samhällskontraktet. Eskilstuna kommun gick bland annat in med 300 000 kronor till ett följeforskningsprojekt och ett annat projekt erhöll också resurser. Förbättringspotential Efter MOPS 2010 avslutats, såg projektledningen en stor förbättringspotential och föreslog därför sektorsgruppen att man skulle genomföra en andra omgång. Baserat på sin egen erfarenhet från den första omgången, samt en utvärdering, MOPS: En potentiell praktikgemenskap, genomförd av forskare Mikael Holmgren, STAMP-gruppen, (Holmgren Caicedo 2011), utarbetades ett nytt förslag till process under namnet MOPS 2011. Bland annat ville sektorsgruppen avgränsa tydligare verksamhetsområden, som låg i linje med prioriterade områden inom socialtjänsten utifrån bl.a. statliga riktlinjer. Deltagarna skulle få mer kunskap om projektledning och projektarbete, och man ville skapa en bättre social stämning på seminarieträffarna. Dessutom önskade sektorsgruppen få en bättre hantering av inkomna ansökningshandlingar, då det under MOPS 2010 upplevdes betungande med alla möteshandlingar. Syftet var inte i första hand att projekten skulle vara innovativa och nytänkande utan att det skulle ge ett värde för verksamheterna. Nyttovärdet var viktigare än innovation. Till viss del fanns ett visst nytänkande i en del projekt, men projekten skulle provas empiriskt, så det var mera testbäddar, en möjlighet att komma ut och pröva. Det blev till en akademisk process, något som också 2 Grön omsorg, ALAIKT, Hai (senare namn: vårdarhundar) och Mötesplatser 14

framkommer i den tidigare nämnda rapporten från följeforskaren. Där framkommer också att parter från högskolan hade en mer styrande roll då det var de som skrev. Holmgrens (Holmgren, Caicedo 2011) utvärdering visade att MOPS är ett försök att bringa fram samverkan i större skala. MOPS struktur handlar om att hjälpa deltagarna att hjälpa varandra och att lära i praktiken, att lära sig samverkan. Det innebär att MOPS inte bara bidrar till att arbeta fram specifika projekt i samverkan utan även om att sprida, främja och utveckla samverkan i sig. Sammantaget visade studien att MOPS-modellen bidrar till; Forskning för samhällsnytta, innovation och konceptutveckling, nya kontakter och närmanden, lärande och personlig utveckling samt samverkansbildande satsning. Starten på MOPS 2011 Med MOPS-processen 2011 skulle projektutveckling stärkas, istället för som tidigare, finansiering. Sektorsgruppen var tydlig med att det denna omgång fanns ett krav på forskning. Det fick inte enbart vara fokus på kompetensutveckling. Seminarietider sattes upp i god tid. För att säkerställa att alla projektgrupper arbetade tillsammans, genomfördes gemensamma seminarier på endast en ort per tillfälle, i Eskilstuna respektive Västerås om vartannat. Detta för att undvika att deltagare från samma projektgrupp, vilket hade hänt i den första omgången, gick på olika orter. Projektledningen ville skapa mer struktur och organisation och möjlighet till utbyte och lärande mellan grupperna. 2011 prioriterades följande temaområden: Individ- och familjeomsorg: Familjehemsvård samt Tidigt normbrytande beteende hos barn och ungdomar Omsorg om personer med funktionshinder: Gruppbostad för utvecklingsstörda, Rehabilitering, kognition och folkhälsa Äldreomsorg: Hemtjänst, hemsjukvård och boendestöd MOPS 2011 skulle också inledas med en workshop, men endast ett fåtal anmälde sig till denna, mot förra omgången då det var omkring 100 personer. Workshopen ställdes därför in. Anledningar till varför antalet anmälda var så många färre tror projektledningen berodde på att det var för lite pengar i relation till den arbetsinsats som krävdes eller att projektidéerna var uttömda. Projektledningen uppfattade också ett svalare intresse från högskolan av att delta. Enligt inbjudan att delta i processen 2011 var kraven på ansökningarna och de sökande, följande; - anställning på MDH eller i kommunalt finansierad verksamhet (Det betyder att man öppnade för även privata vård- och omsorgsgivare att delta, eftersom det finns privata vård- och omsorgsgivare såsom Carema eller Attendo Care som utför kommunal verksamhet). - För att ansökan ska vara komplett ska den lämnas in av minst en person från Mälardalens högskola och minst en person från kommunalt finansierad verksamhet i någon av kommunerna Eskilstuna och Västerås. - Det är bara Samhällskontraktets tre parter som kan beviljas bidrag. 15

- Det finns inga speciella kvalifikationskrav, t.ex. utbildningsnivå. - Vi ser positivt på att fler aktörer från offentlig, privat och ideell sektor och även t.ex. brukare och studenter är delaktiga i projekten. - Idéerna ska kunna utvecklas till forsknings- eller utvecklingsprojekt. Det fanns en del skillnader mellan MOPS omgångarna och det var bland annat att de projektidéer som kom in till MOPS 2011 upplevdes som starkare och mer utvecklade. Möjligen kan det ha att göra med att en tydligare beskrivning av vad som efterfrågades. I MOPS 2011 har mindre tid har lagts på matchning mellan deltagare och projekt. Fokus i seminarieserien sattes på dialogen, att projekten fick läsa varandras arbeten och ge feedback. Att det ställdes krav på att läsa var positivt för utvecklingen av projekten under själva processen. Sex projekt deltog i MOPS 2011. Ett av projekten låg dock inte rätt i sektorsgruppen, men bedömdes ändå vara så intressant så att det kunde delta. De kunde dock inte söka pengar, vilket deltagarna var medvetna om. Totalt fanns 1,2 MSEK att söka för fem projekt. Något projekt hade trots det en budget på 5 miljoner i sina projektansökningar, vilket var förvånande för seminarieledarna. Fyra projekt fick medel att fortsätta med nya ansökningar till andra finansiärer eller med möjlighet att genomföra en pilotstudie. I denna andra omgång av MOPS uppfattar seminarieledarna att texterna var bättre och att många projekt kunde omsättas direkt i verksamheterna, att de var mer verksamhetsnyttiga än innovativa. Samtidigt var forskningsnytta klart uttalad i ansökningarna. Projektledningens tankar om utveckling av MOPS-modellen Funderingar som projektledningen har inför framtiden är om MOPS modellen kan användas i andra sammanhang där det finns ett intresse att skapa samverkan, samarbete och samproduktion som kan leda till att konkreta projekt formuleras och genomförs? MOPS modellen kanske kan bli en vedertagen arbetsmodell? 3.2 MOPS 2010, deltagarnas röst 10 projekt deltog i MOPS 2010 och av dessa valdes sex projekt ut för intervjuer. Tre av dem fick finansiering och tre fick inte några medel att fortsätta. Frågor som ställdes finns i Bilaga 3. Efter att intervjumaterialet sammanställts utkristalliseras ett antal områden som återkommande diskuteras av respondenterna i intervjuerna. Vi har också särskilt velat lyfta fram synpunkter på Draknästet, hur deltagarna ser på begreppen samverkan, samproduktion och samarbete samt vad de ser är resultat av arbetet i MOPS. Följande är synpunkter: Ostrukturerat och oplanerat Seminarieserien beskrivs som ostrukturerad och oplanerad vad det skulle leda till. Vi trodde vi skulle få forskningsfinansiering och driva projekt via processen. Det förstod vi inte då. Det var vid sista tillfället det kom fram. Samtidigt fanns det en viss förståelse för att det var första gången som MOPS genomfördes. Det förekom också kritik av delar av seminarieledningen som uppfattades som inte helt tillfredsställande. 16

Ska man vara lite krass, så kan man ja säga att modellen koms på samtidigt som den kördes. Om man får uttrycka det så. Det var ju första omgången också, så ja.. Organisationen omkring MOPS 2010 fungerade inte hela vägen Det fanns en person där som inte var bra. Oklart hur mycket pengar som projektet kunde få Många deltagare från MOPS 2010 berättar att de inledningsvis inte visste hur mycket pengar som de skulle kunna söka. Det gick olika historier om beloppen. Några ville skriva sina projekt kring en mindre summa men blev uppmuntrade att söka ett större belopp och att växla upp med EU- pengar, något som flera tidigare inte hade erfarenhet av. Det kröp fram på en fikapaus på Draknästet, - men det finns ju bara två miljoner, eller vad det var, men vi är ju 10 projekt. Från början visste ingen hur mycket pengar det rörde sig om, och vi sökte stora summor alla, man pratade om sammanlagt 40 miljoner. Tidigare prövade idéer Många hade med sig idéer som de tidigare forskat i och kanske ville göra en fortsättning på. Men det fanns också nya idéer i MOPS 2010. Det kändes som om vi var nyast, och så där skolaktiga, eller vad jag ska säga. Engagemang i det egna projektet Många deltagare kände ett stort engagemang med de projekt som de skrev fram. Det fanns en verklig vilja att göra något i projekten. Några hade tidigare aldrig arbetat med att skriva forskningsansökningar och hade en tuff resa med att formulera sig i en given mall. De hade en idé som de brann för och som de ville förmedla. Man behöver mer stöttning när man inte är inne iden här forskningsvärlden eller så det var så självklart för oss vad vi menade, men förstår dom vad vi menar? Andra projekt bestod av relativt många deltagare och där låg utmaningen i att försöka få alla att vara delaktiga lika mycket, att verkligen samarbeta och lyssna in alla. Vi ville inte att vi som forskare skulle sätta ramarna och de övriga komma med frågor. Det var den lätta vägen. Vi gjorde så att var och en utifrån sina förutsättningar skulle kunna vara med, utan att tvinga den personen. Kort om tid Många deltagare i projekten beskriver att tiden inte riktigt ville räcka till och att det var kort varsel mellan datum för träffar. Det tog också tid för deltagarna att prata ihop sig mellan mötena, hinna skriva och sedan läsa in. Det finns ju så mycket duktiga människor som vill göra någonting, men då vet jag inte varför det var sån panik, så kort om tid. Kort varsel med datum, träffar mm, stor stress sammanfattningsvis alltså 17

Värde i att mötas Deltagarna beskriver MOPS som ett bra sätt att mötas, en grund också för kommande samarbeten. De har byggt upp ett kontaktnät med personer som de kan använda också i framtiden. Vi behöver varandra, kommunen och högskolan, oavsett om Samhällskontraktet fortsätter eller inte. Tror att det är många där ute som är intresserade och som har mycket idéer. Tankar om samverkan, samproduktion och samarbete Deltagare menar att MOPS-modellen uppmuntrar till samarbeten mellan deltagare. De uppfattar sig som jämbördiga partners, att de kommit överens och i viss mån tagit olika roller i processerna. Någon, ofta från högskolan, har tagit på sig rollen att skriva, andra har bidragit med de praktiska erfarenheterna. Alla upplever att de kompletterat varandra. I den mån det förekommit olika uppfattningar har deltagarna diskuterat och hittat lösningar. Ingen har någon klar bild av definitioner kring samverkan, samproduktion eller samarbete. En person menar att det varit en demokratisk process. Vi kallar det oftast för en väldigt demokratisk process, samarbetarprocess, demokratisk med alla. Tankar om Draknästet Deltagarna är positiva till Draknästet och menar att det var en spännande dag. De uppfattade att det var rätt drakar som var där, även om någon menar att det var en övervägande andel som representerade högskolan och någon efterfrågar mer verksamhetsnära personer i den verksamhet där de arbetade. Här finns det delade meningar om hur man uppfattade möjligheten och önskan om att kunna föra en dialog med drakarna. Några hade velat prata mer med panelen och andra uppfattade att de kunde diskutera med drakarna under själva presentationen. De fick feedback som de kunde ta med sig för att förbättra sina projektplaner. Tankar om resultat Det är många olika uppfattningar om vad resultatet är. Några tänker för sin egen del att de fått kunskaper och erfarenheter att arbeta fram ett underlag till en forskningsansökan. Att de bidragit till en forskningsprocess som fortgår. Möjligheten att träffa andra uppger några personer är ett resultat, att fått lära känna människor i andra organisationer som de kan kontakta för kommande samarbeten. Att få förståelse för varandra, hur arbetet fungerar i en annan organisation, uppger en person är ett resultat. Man ser att de sliter där, de gör väldigt bra arbete med de får tillbaka så lite från deras styrelse. Och det känns som att det där fokuset är starkare nu tror jag efter det här. En respondent har fått ett intresse för egen del och menar ett resultat för henne är att hon fått en lust att forska. 18

3.3 MOPS 2011, deltagarnas röst I MOPS 2011 deltog sex projekt. Alla valdes ut för intervju. Frågor som ställdes är de samma som för MOPS 2010 och återfinns i Bilaga 3. Även i denna projektomgång har ett antal områden utkristalliserats som deltagarna har synpunkter kring. Några är de samma som i MOPS 2010, några tillkommer och några faller ifrån. Även i dessa intervjuer har vi velat lyfta fram synpunkter på Draknästet, hur deltagarna ser på begreppen samverkan, samproduktion och samarbete samt vad de ser är resultat av arbetet i MOPS. Följande är synpunkter: Positivt kring organisation och struktur Alla uppfattar organisationen kring MOPS 2011 som mycket bra. Seminarieledaren får bara positiva synpunkter och många uppfattar seminarierna som väl planerade och strukturerade. Någon respondent har synpunkter på att kanske inte alla som deltar i projektet behöver lära sig allt om exempelvis hur en budget ska räknas fram. Andra menar att det är en poäng att alla kan och att de kan förstå. De har lärt sig nya saker som de kan använda i kommande projektplaneringar. Engagemang i det egna projektet Oavsett om projektet får finansiering eller inte är många hängivna sina idéer och söker efter MOPStiden andra lösningar. Det kan handla om att söka pengar i forskningsstiftelser, hitta nya partners eller utveckla idén på något sätt. Några fick idéer under Draknästet som de kan gå vidare med. En respondent beskriver sin projektidé som vi brinner för det här. Värde i att mötas Fördelen med MOPS, uppger flera, är möjligheten att träffas. Deltagarna har hittat nya kontaktmöjligheter och samverkanspartners. Personer som de kan fortsätta arbeta med och nya vägar in i respektive organisationer. Bristen på TID Återkommande svarar respondenter att de uppfattar tiden som en resurs som inte fanns där. Det kan handla om tid mellan MOPS seminarier, tid som de kan lägga från deras ordinarie arbete och på att arbeta med projektet, tid som de måste ta från sin fritid. En respondent upplever en stress kring deadlines under seminarieserien. Att hinna lämna in i tid så att de som skulle ge feedback hann läsa upplevdes ibland som stressande. Samtidigt som MOPS-processen varit i viss mån stressande uttrycker en respondent att strukturen varit en pådrivande kraft. Processen liknas vid en bra motor av samma respondent. Olika utrymme i tjänsten Som framgår ovan har några deltagare arbetat med MOPS på sin fritid, vilket är mycket olyckligt när arbetet omfattar deras ordinarie tjänst och i vissa fall mer eller mindre beordrats från chefen. För några respondenter har skrivandet skett på arbetstid och de har haft ett utrymme i tjänsten. En respondent ser ett värde i de 30 000 kronor som varje projekt kunde disponera och uttrycker att 19

Jag har aldrig varit med om att det funnits resurser för att skriva en ansökan. Det brukar man få göra på nätterna. Behov av att snäva ner projektet Några respondenter uttrycker ett behov av att inledningsvis fått hjälp med att snäva ner projektet. De menar att det varit en fördel om de haft någon som de kunde bolla projektet med på hemmaplan eller i MOPS-arbetet. Responsen från andra deltagare har varit värdefull, men skulle kunna kompletteras med feedback från personer som leder MOPS. Förankra i den egna organisationen En idé som föreslås från en respondent är att projektet ordnar ett seminarium under processtiden i de egna organisationerna. Detta kan då bidra till att förankra projektet, medvetengöra, skapa legitimitet, informera och för att få feedback från medarbetare och chefer. Om projektidéformuläret Nästan alla respondenter uttrycker att de har haft svårigheter med formuläret där projektidén presenteras. Problemen handlar om upplevelsen av upprepningar. vi svara på samma frågor om och om igen. Någon menar att det kunde vara en god idé att använda riktiga forskningsansökningar om man redan vet var man kommer att söka pengar till sin projektidé. Någon annan har själv skickat in förslag till MOPS ledningen på förändringar i formuläret och förslag till nya formulär som upplevs som lättare att arbeta med, dock utan att fått respons tillbaka. Några var ovana att skriva ansökningar, och kände sig obekväma med formuläret och frågorna. De kände sig dumma när de inte förstod. Ordval skapade viss förbistring. Organisation i projektet En fråga som ställdes till respondenter handlade om de i projektet upplevde att de var jämbördiga partners. En övervägande andel svarar att de upplever att de var jämbördiga. Samtidigt är det många projekt som upplever att de haft olika roller i projektet. Framförallt visade det sig att de anställda på Mälardalens högskola som ansvarat för skrivandet och kommunanställda som bidragit med andra delar. Det kan då handla om insikter i hur kommunen och omsorgen fungerar, där det praktiskt är tänkt att projektet ska konkretiseras. Oklara förutsättningar Flera respondenter uttrycker att de fick en förfrågan från chefer om att delta i MOPS. Några menar att de inte fick tillräckligt med information om vad som förväntades av dem i MOPS. Någon fick till svar att: Nej, men det är en föreläsningsserie Tidigare prövade idéer Inget av de MOPS projekt som presenterades i MOPS 2011 var genuint nya projektidéer som uppstått just då. Flera hade burit på idén under en tid och försökt att finansiera sin idé tidigare, i andra sammanhang, vilket gjorde att de ville försöka med MOPS och se vad det kunde ge. I flera fall var projektet något som respondenten redan tidigare arbetat med. 20

Tankar om Draknästet I intervjuerna diskuterades Draknästet och många respondenter ansåg att det var rätt drakar som var där. Några respondenter reagerade dock på att det var få representanter från forskningssidan med. Samtidigt fokuseras mycket i skrivandet på att det ska vara forskningsliknande, menade några respondenter. De ansåg att mycket handlade om ekonomi och att drakarna såg mycket mer i kronor och ören än vad de förväntat sig. En annan respondent ansåg att drakarna speglade verkligheten och hur det ser ut på kommunalnivå, med allt vad det innebär med mulitsjuka patienter etcetera. Flera upplever att de fick konstruktiv kritik i mötet med drakarna. Det fanns delade meningar om möjligheten till och önskan om dialog där några av respondenterna gärna hade velat få möjlighet att diskutera mer med drakarna, medan andra respondenter inte såg eller hade det behovet. Tankar om begreppen samverkan, samproduktion och samarbete Det var intressant att fundera över begreppen samverkan, samproduktion, samarbete och partnerskap. I intervjuerna ställdes frågan hur respondenter uppfattade det arbete som de gjort tillsammans. I många fall var det svårt för respondenterna att klargöra hur de ville benämna arbetet. Begreppen var inte helt klara. Många användes sig av de olika begreppen oberoende av hur de definierade dem. Det var på vår fråga som de funderade lite djupare, men inte kom till något svar. Några var avståndstagande till begreppet samproduktion, som uppfattades som mer inriktat mot produktion, vilket förknippas i högre grad med produkter och inte tjänster. Tankar om resultat Några respondenter uttrycker att de ser klara resultat. Det kan handla om att de har möjlighet att skriva fram en större projektansökan, att genomföra en pilotstudie eller att de kan bidra till något i de sammanhang som projektet handlar om, exempelvis i familjebehandling i grön miljö, att det kan leda till att barn och vuxna i en försöksverksamhet kan må bättre. Många har lärt sig nya saker som de kan använda i kommande projektplaneringar, tex att skriva ansökningar eller att räkna fram en budget. Att ha fått nya kontakter är ett konkret resultat. De som inte fått del av pengar från Samhällskontraktet, vill ändå gå vidare med sin idé. En respondent känner en frustration med att ha blivit först lockad att medverka, sedan lagt ner egen tid i att skriva och tänka med mera och sedan inte få ta del av pengar. 3.4 SWOT om MOPS 2011 Under Draknästet i november 2011 genomfördes en SWOT analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot som deltagarna ser med MOPS-modellen. Dels gjordes en gemensam SWOT i form av seminarium och dels fick deltagarna själva skriva ner vad de tänkte. Alla synpunkter samlades in och har sammanställts nedan. Av de 16 deltagarna på MOPS 2011 seminariets träff svarade elva personer på frågorna. Alla utom två var kvinnor. Styrkor Flera personer ser en styrka i samarbeten och samverkan, att lära om varandras kunskaper, att olika professioner möts, mötas och samverka över gränserna. Med gränser menas här mellan högskola och kommun. Att lära känna varandra som individer nämns också. Det har skapats en gemenskap. 21

Strukturen på seminarierna upplevs som en styrka. Många tycker att strukturen varit mycket bra och att organisationer kring MOPS träffar fungerat mycket bra. Tidsplanen har varit bra och att få stöttning för idén till konkretion. En annan styrka är att de kunnat utveckla projekt som annars inte varit aktuella. Det är en ekonomisk möjlighet. MOPS modellen beskriv som en mötesplats för inspiration och framåttänkande. En person menar att det känns som en kompetensutveckling. En annan lyfter också att en styrka med modellen är att den är ett sätt att lära sig. Att få möjlighet att få och ge kritik är en annan styrka som nämns med MOPSmodellen. Svagheter Framförallt lyfter deltagarna bristen på tid som en svaghet i MOPS. De har svårt att hitta tid för att arbeta med projektansökningarna. Hälften av de som svarat på enkäten uttrycker att de har haft svårt att finna tid för sina projekt och att tid inte är förankrad hos chefen, vilket gör att flera arbetat med projektansökningar på ledig tid. Andra svagheter som deltagarna ser är att formulären är svåra att jobba med, att mallen avviker i förhållande till forskningsansökan. Möjligheter Bland möjligheter som deltagarna ser är att de får ny kunskap, nya kontakter, utbyter erfarenheter, nya perspektiv, lära sig projektarbete och nya influenser. Samarbeten och samverkan ser de som en möjlighet, och menar att de kan skapa bättre lösningar över gränserna. De framhåller också nätverksbyggandet som en möjlighet för tillväxt. En deltagare menar att genom samverkan och samarbeten med nya aktörer ser hon/han utvecklingsområden också i den egna organisationen. En annan möjlighet är att sprida MOPS till andra sektorer. Hot De eventuella hos som deltagarna lyfter i enkäten är att dåligt med resurser i form av tid och pengar avsatta för arbetet. Detta ser flera är ett hot som kan göra att inte fler vill eller kan vara med. 22

3.5 Resultat av enkät Under Draknästet 2011 fick deltagarna fylla i en enkät där de ombads gradera ett antal påståenden om samverkan och själva MOPS-processen som de genomgått. Påståenden graderades på en skala från 1 till 5 där 1 motsvarade Inte alls och 5 I hög grad. Sammanlagt 14 personer av 16 närvarande på Draknästet svarade på enkäten. Elva personer eller 79 procent var kvinnor och 2 personer, eller 14 procent, män (en person har inte uppgett kön). Fördelningen per arbetsplats är mer jämn, där sju personer kommer från Mälardelens högskola och sex från Västerås eller Eskilstuna kommun. En person representerar näringslivet. Samtliga värden är medelvärden. Tabell 1, om samarbetet i projektet Påståenden Alla (n 14)* Högskolan (n 7) Kommunen (n 6) Vi har haft en god samverkan 4,6 4,3 5,0 Vi har haft en samsyn kring vad som ska göras 4,4 4,1 4,5 Det har varit till nytta att samverka 4,9 4,9 5,0 Alla har fått komma till tals 4,7 4,6 4,8 Vi har haft ett gemensamt mål 4,6 4,1 5,0 Det finns/ har funnits ett engagemang i gruppen 4,6 4,3 4,0 Kommunikationen har fungerat bra 4,4 3,9 5,0 Jag upplever att alla varit delaktiga och tagit ansvar 4,3 3,7 5,0 Allas åsikter är/har varit lika mycket värda i diskussioner 4,8 4,6 5,0 Alla deltagare har varit villiga att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper 4,6 4,3 4,8 Vi har haft en öppen dialog 4,7 4,4 5,0 Jag känner förtroende för alla i gruppen 4,7 4,4 5,0 Vi har organiserat arbetet på ett bra sätt 4,4 3,9 5,0 Samverkan har varit förknippad med problem 2,8 3,0 2,8 *en person är från Näringslivet. Alla påståenden får höga värden av deltagarna. Deltagarna upplever att samverkan varit till nytta, att allas åsikter är/var lika mycket värda i diskussioner och att alla har fått komma till tals. Det kan dörför sägas att samverkan har fungerat bra i projekten. Endast påståendet Samverkan är förknippat med problem får ett medelvärde lägre än 3, vilket i sig är positivt eftersom påståendet är negativt formulerat. Eftersom antalet som svarat är relativt få kan några statistiska skillnader mellan grupperna inte konstateras. Deltagare från kommunen verkar dock i något högre grad än deltagare från högskolan ge ett mer positivt värde. En fördelning mellan kvinnor och män har inte varit möjlig att göra beroende på att antalet män som svarat endast var två personer. 23

I tabellen nedan har på ståenden om MOPS modellen sammanställts. Även här har en uppdelning mellan deltagare från högskolan och deltagare från kommunen gjorts. Alla värden är medelvärden. Tabell 2, om MOPS modellen Påståenden Alla (n 14)* Högskolan (n 7) Kommunen (n 6) MOPS modellen är ett idealt sätt att arbeta 4,0 4,3 3,8 Det har varit värdefullt att få feedback från andra grupper när vi träffats i seminarierna 4,5 4,1 4,8 De som gett oss feedback på våra projekt har varit förberedda och inlästa 3,7 3,7 3,8 Vi har haft tid mellan träffarna att arbeta med vår projektidé 2,8 2,9 2,8 Jag upplever att den tid som avsatts i seminarierna varit tillräcklig för vårt syfte 3,9 3,7 4,2 *en person är från Näringslivet Deltagarna upplever att MOPS modellen är ett bra sätt att arbete. De anser att det varit värdefullt att få feedback från andar grupper när de träffats i seminarierna. De anser också att de som gett feedbacken varit relativt bra förberedda och inlästa. Tiden som avsatts mellan seminarierna upplevs som tillräcklig medan tiden att arbeta med projektidén till viss del varit begränsad. I enkäten fanns det plats för en öppen fråga och tre personer har lämnat synpunkter. De skriver att Bra projektledning och bra stöd. Egen tidsbrist har bidragit till att jag inte kunnat delta vid MOPS Träffar Mycket trevlig MOPS ledning vid seminarierna! Detta har gjort det hela till en mycket positiv tid. Bra organiserat! MOPS formuläret är komplicerat 24

4 Analys och slutsats Utifrån den öppna datainsamlingen och tidigare empiriska sammanställningen har vi utvecklat några teman för att fördjupa analysen av materialet. I denna första rapport ligger fokus på att samla och bearbeta deltagarnas synpunkter på MOPS-processen. 4.1 Deltagandet vid MOPS-seminarierna MOPS-seminarierna är uppskattade av deltagarna, som tex. den kritiska och konstruktiva dialogen, strukturen, feedback, draknästet mm. Deltagarna är i stor utsträckning nöjda med upplägget, där synpunkter på förbättringar i huvudsak gäller specifika detaljer, som möjligen dialog med drakarna vid Draknästet eller att få mer feedback av projektledarna i MOPS. En observation är att MOPS-seminarierna utnyttjar arbetsformer som är vanliga in en akademisk kontext. Frågan är hur anpassade de är till en praktikerkontext. Vi kan dock notera att enkäten som genomförts med deltagare vid Draknästet antyder en större positiv värdering från praktikergruppen. En rad förbättringar gjordes mellan MOPS 2010 och MOPS 2011 som har fungerat bra. Det handlar då om att enbart ha seminarier i en stad åt gången, tydligare information om vad MOPS innebar och förändringar i organisationer kring MOPS. 4.2 Information, kommunikation och marknadsföring kring MOPS och Samhällskontraktet MOPS 2011 har inneburit en ökad tydlighet jämfört med första omgången när det gäller uppläggning. Det fanns dock ändå kommentarer att deltagarna trodde att det främst det var en föreläsningsserie, och inte hade klart för sig innebörden och arbetsinsatsen i deltagandet. Detta berodde då på bristande information från chefer som presenterade MOPS. Här finns en möjlighet för förbättring, samtidigt blir processen mer och mer känd vilket borde innebära att behovet av information i blir mindre i någon grad. Rekrytering av deltagare har under MOPS 2011 visat ett svalare intresse från högskolans sida något som kan ha flera orsaker. Det kan bero på att antalet projektidéer är uttömda men också att det är mindre pengar i systemet, vilket i också kan kopplas tillbaka till bristande information i MOPS 2010 som kan ha gjort att det höga intresset var ovanligt stort inledningsvis och att det nu stabiliserats till en lagom nivå. Hur ser man på finansieringen genom Samhällskontraktet? Det finns en osäkerhet hos deltagarna när det gäller vad som Samhällskontraktet finansierar, i vissa fall grunderna för finansieringsbeslut, och hur mycket som Samhällskontraktet kan bidra med. Detta har dock tydliggjorts mer i MOPS 2011 jämfört med första omgången. I vissa fall har man sökt orealistiskt stor del från Samhällskontraktet. Vad är det som ska finansieras i projekten? Det är tex. pilotstudie/experiment, konceptutveckling, forskningsarbete, arbete med projektansökningar. Det är främst forskningens insatser som behöver finansieras i projekten, något som Samhällskontraktet i liten del kan bidra med mer än i form av förstudiearbeten som grund för fortsatt projektutveckling och projektansökan. 25

4.3 Utrymme för projektutveckling En central dimension av projektutveckling är i vilken utsträckning det finns utrymme för involverade att utveckla idén och projektet. Speciellt när det gäller bottom-up-ansatser, med öppenhet för alla att bidra med projektidéer och utveckla projekt är detta en utmaning. Vanligen har de som medverkar inte någon formell utvecklingstid eller utvecklingsbudget att utnyttja eller formellt mandat att arbeta med utvecklingsfrågor. En central ledarskapsuppgift är att hitta eller skapa utrymme för involverade i projektutvecklingen, både för involverade själva och för de som på olika sätt är ansvariga för utvecklingsfrågor. Utrymmet kan uttryckas på olika sätt, tex. som tid, pengar, sociala normer, mandat eller legitimitet. Speciellt tid är en central utvecklingsresurs. Ett återkommande tema i intervjuer och samtal är frågan om att ha tid eller inte ha tid för projektarbete och projektutveckling. Detta är ett uttryck för att det finns slack eller outnyttjade resurser i organisationen som deltagarna kan använda för projektutvecklingen. Detta är i forskningen en dimension av innovativa organisationer (Rogers,2003), och en resurs för tillväxt och förnyelse (Penrose, 1959). I MOPS-arbetet uttrycker det sig i att inte alla projektdeltagare deltar vid MOPS-seminarierna, vid projektmöten eller i projektutvecklingsarbete (tex. diskussion och skrivande av projektplan, informationssökning, kontaktskapande). Det finns olika tolkningar av och orsaker till att deltagarna anser att tiden är begränsad eller inte finns, eller alternativt anses finnas: - MOPS bidrar till utvalda projekt med pengar som kan allokeras till MOPS-relaterat arbete. En kommentar är att dessa resurser inte alls är tillräckliga för det faktiska arbetet i MOPSprocessen. - Det finns inte allokerad tid i tjänsten för utvecklingsarbetet i MOPS. Dvs. personen har arbetsuppgifter som behöver utföras, där MOPS-arbetet blir ett extra arbete som inte kan räknas in i ordinarie arbetsuppgifter. Utifrån detta perspektiv så blir MOPS-arbetet en obetald arbetsuppgift. Om ledningen är intresserad av att projektutvecklingen ska göras, så borde den ersättas fullt ut är en synpunkt. I vissa fall så har deltagarna tid i sin tjänst som går att allokera till MOPS-arbetet. - Vissa deltagare, både kommun och högskola, kan hitta tidsutrymme i tjänsten i förhållande till andra arbetsuppgifter, och kan göra en egen prioritering att MOPS-deltagandet är tillräckligt värdefullt för att delta. - Inte alla projektdeltagare deltar, eller deltar inte fullt ut, i MOPS-seminarier och MOPSarbetet, beroende av att man inte ser att det går att avsätta den tiden eller att andra har ett större ansvar i projektutvecklingen (tex. skrivande av projektplan). - En synpunkt är att en svårighet är tidspressen, tex. inför inlämningar och seminarier i MOPS. Var och en har sina ordinarie arbetsuppgifter, som gör att det ibland kan köra ihop sig, och vid vissa tillfällen kräva kvälls- och helgarbete för att hinna med. - En synpunkt är att projektutveckling i sig sällan är fullt finansierat i arbetet, utan man deltar för att man ser möjligheterna som det tänkta projektet och dess finansiering i 26

Samhällskontraktet eller på annat sätt kan ge på sikt för egen del och den verksamhet man är del i. - Vissa ser värdet för målgrupperna som projektet fokuserar på, eller för högskolan, kommunen och andra intressenter, och ser utifrån detta värdet av att delta och lägga ner tid i projektarbetet. - Många har ett engagemang för de frågor som projektet fokuserar på, vilket gör att man inte bara tittar på formell arbetstid utan lägger även ner en del av fritiden i arbetet. Många kände ett engagemang med projektet och med övriga i projektteamet som gjorde att de avsatte egen tid till att arbeta. Citat: Frågan är om man kan förvänta sig att folk ska arbeta med att utveckla verksamheten som ideell verksamhet, den kan du ta med dig... Engagemanget samt det värde deltagarna ser i projektets utveckling och genomförande antyder samhällsentreprenöriella incitament. - Samverkan kopplade till projektutvecklingen och projektarbetet bidrar till förbättringar i ordinarie arbetsuppgifter, dvs. dessa underlättas på olika sätt, tex. för att anordna arbetsplatsförlagd utbildning. Detta gör att deltagarna ser att värdet av den tid som läggs ner i arbetet ger positiva effekter som motiverar projektdeltagandet. - Tidstemat är även ett uttryck för att det finns underliggande bilder av i vilken utsträckning samverkan är en del av yrkesrollen och den professionella identiteten. Det är troligen även en indikation på i vilken utsträckning det finns en praktikgemenskap som sträcker sig över organisations- och sektorsgränser. 4.4 Samverkan och samproduktion Vid intervjuer av projektdeltagare har frågor kring samverkan och samproduktion tagits upp. Innebörden av dessa begrepp har visat sig oklara i praktiken, tex. hur skilja mellan samverkan och samproduktion eller välja ett begrepp som förklarar vad man gör tillsammans. Samproduktion har nyligen lyfts fram som en central profil för Mdh. Det har inte varit ett fokuserat begrepp i MOPSarbetet, utan man har mer allmänt talat om samverkan. Samhällskontraktet har dock lyfts fram som ett gott exempel på samproduktion. Med tanke på Mdh s profilering finns anledning att fördjupa analysen i en kommande fördjupningsrapport utifrån teoretiska referensramar, men även i denna rapport lyfta fram vissa reflektioner utifrån datamaterialet. Hur har samverkan fungerat i projektutvecklingen? Utifrån den bild som framträder ur empirin så är deltagarna i stort sett positiva till hur samverkan fungerat, men i en del fall har vissa parter saknats eller inte varit närvarande. Parterna har känt sig jämbördiga men samtidigt tagit olika roller. Man kan se en tendens till minskad samverkan i MOPS 2011. Det kan ha lett till en effektivare resuranvändning. Hur fördelar sig bidrag och ansvar i projekten? Det finns här flera olika varianter, från ett gemensamt ansvar för alla delar av projektutvecklingen till ett tydlig uppdelat ansvar. En reflektion är att i många projekt, framförallt i MOPS 2011, var det forskarna och personerna från högskolan som tog rollen att vara projektledare och skriva ansökan. I MOPS 2010, var det inte självklart. Där fanns mer av en nybyggaranda. I MOPS 2011 var ramarna klarare vilket medförde att 27

deltagarna i projekten fick/skapade tydligare roller. Deltagare från högskolan var projektledare och skrev ansökan. Deltagare från kommunerna fick rollen som frågeställare och verksamhetsförankrare. Samverkan och samproduktion kräver att ömsesidigt värde i projekten, och att det finns en balans och mix av olika intressen: nyhetsvärde (ny kunskap), praktiskt värde för verksamhetsutveckling, samverkansvärde. Det har här varit varierande fokus i projekten. Samhällskontraktet har speciellt pekat på nyhets- och generaliseringsvärde, t.ex. vid avslagen av finansiering i MOPS 2010. MOPS innebär en fokus på utveckling av Mode2-forskning (Gibbons, 1994), dvs. forskning som sker i samverkan med intressenter i samhället istället för avskilt från dessa (Mode 1). MOPS är ett initiativ för att öka tillgången till forskningsresurser för praktikrelevant och praktiknära forskning, samt omsättning av kunskaper i verksamhetsutveckling. Detta har viktiga implikationer för projektutvecklingen och genomförandet som är värt att notera. T.ex. en efterfrågan på instrumentellt användbar forskning (t.ex. vad fungerar, metoder, evidensbaserad praktik), och mindre av kritisk eller beskrivande forskning. Mode2-forskning skapar speciella krav, former för styrning, kompetensbehov och resursbehov när det gäller projektutveckling. T.ex. krävs ett arbete att utveckla kommunikation med och sätt att skapa värde för olika intressenter, något som i vissa fall utvecklats över en längre tid långt före MOPS-arbetet. Samverkan som kan ses som ett mål i sig, dvs. som ett värde i sig att t.ex. utveckla praktikgemenskaper, eller medel, dvs. som ett sätt att utveckla ett bättre fungerande projekt och uppnå bättre resultat. Här varierar fokus i projekten, t.ex. hur man sett på prioritering av allas deltagande i MOPS-arbetet. Samverkar eller samproducerar man i projekten? Med utgångspunkt från Mälardalens högskolas empiriska definition kan man dela upp den i ett antal delmoment, som kan anses ska vara uppfyllda: Med samverkan avser MDH att med utgångspunkt i högskolans egen kompetens i olika former samarbeta med företag, samhällsinstitutioner eller organisationer. Det kan gälla enskilda utbildningseller forskningsprojekt som till exempel projektkurser, examensarbeten eller undersökningar inom utbildning på forskarnivå. Med samproduktion avser MDH att i utbildnings- eller forskningsprojekt, med utgångspunkt i en gemensam kunskapsbas, samarbeta långsiktigt med företag, samhällsinstitutioner eller organisationer där båda parter är ansvariga och aktiva för att åstadkomma resultat. Vad innebär dessa begrepp i praktiken? Hur vet man om man samverkar respektive samproducerar? Det är relativt enkelt och öppet vad som kan genomföras för att det ska anses vara samverkan. Av ordet att döma ska man verka tillsammans d.v.s. göra något ihop. Med vem ska man göra något? Man exemplifierar med företag, samhällsinstitutioner och organisationer. Vad ska man göra tillsammans? Här exemplifierar man med utbildnings- eller forskningsprojekt som till exempel projektkurser, examensarbeten eller undersökningar inom utbildning på forskarnivå. Utifrån denna kortfattade beskrivning så bör samtliga projekt som genomgått MOPS 2012 kunna ses som samverkansprojekt. Talar vi om samproduktionsbegreppet blir det lite knivigare. Samhällskontraktet, per se, har ju långsiktiga ambitioner. Bland annat har styrelsen för Samhällskontraktet uttalat ett arbetssätt där parterna ska sätta upp tydliga gemensamma mål och visioner samt tänka långsiktigt och ha tålamod och uthållighet. I tidiga beslutsdokument (KSKF/2008:216) och på hemsidan (www.mdh.se/samhällskontraktet) beskriver organisationen att 28

den tillsammans utvecklar idéer och sprider kunskaper och erfarenheter i båda riktningarna. Det kan tolkas som båda parter är ansvariga och aktiva i att åstadkomma resultat. De projekt/projektansökningar som lämnats in hade i projektledningen för MOPS 2011 ställt krav på projekten att vara forskningsanknutna. Även att parterna ska ha deltagare från såväl MDH som från minst en kommun. På systemnivå fanns en samproduktionsvilja, ett önskemål att Samhällskontraktet, och MOPS 2011 som redskap, utgjorde inte enbart ett samverkans-, utan ett samproduktionsmedel. Däremot på individnivå var detta inget som deltagarna var nämnvärt medvetna om. Att samverka nämndes, men samproduktion var, med något undantag, inte ett levande begrepp. Så på individnivå var den diskussionen inte lika aktuell. MOPS-processen kan ses som ett konkret och reellt försök att förverkliga MDHs samproduktionsnisch. MOPS-processen har inneburit en klar samproduktion utifrån MDHs definition. Däremot är det inte klart att MOPS är ett långsiktigt projekt med bestående effekter. Deltagarna lär känna varandra, de bygger något i gemenskap. Att forskaren och praktikern har olika roller har ingen betydelse. De såg en möjlighet att utnyttja varandras kompetenser och skapade tillsammans. MOPSprocessen kan också ses som ett led i en mer långsiktig kedja av engagemang, samproduktionsförmåga, som stäcker sig längre än de veckor processen pågår. Det är dock oklart hur långt. För att skapa bestående effekter kan det behövas att deltagarna fortsätter att mötas. De bör då ha ett gemensamt syfte, med mötet, annat än att bara träffas. 4.5 Fortsatt diskussion om utveckling av MOPS Avslutningsvis ser vi olika utvecklingsmöjligheter för MOPS. Dessa bör diskuteras och vidareutvecklas gemensamt med projektledningen: Större tydlighet när det gäller vad som förväntas av deltagarna Det var i flera fall oklart vad MOPS innebar i tid som måste avsättas. Här är det viktigt att informera chefer och andra för att underlätta för medarbetare som deltar. Detta har förbättrats från MOPS 2010, men det finns utrymme för ytterligare förtydliganden. Samtidigt har MOPS blivit mer välkänt och fler är därmed medvetna om vad MOPS är och innebär. Tydligare marknadsföring av erbjudandet Under MOPS 2011 var deltagandet från högskolan lägre än i den första omgången. MOPS bör ses som en möjlighet att arbete fram en idé och kan på så vis innebära ett värde för deltagarna. Detta behöver tydliggöras i marknadsföringen av MOPS-processen inför kommande omgångar, tex. i form av ett utvecklingskoncept som kan erbjudas till högskole- och kommunanställda, liksom till till de inom näringslivet och sociala ekonomin. Utveckling av projektformulär Många ansåg att projektformuläret behövde utvecklas. Ett förslag för hur det skulle kunna göras är att redan i MOPS-processen fundera över var projektet efter MOPS-tiden kommer att göra en ansökan. Genom att knyta an till specifika ansökningsformulär kan tid sparas i skrivandet genom att redan under själva MOPS processen arbeta med dessa mallar. Samtidigt finns en styrka i att alla arbetar med samma mall. 29

Problem- eller utmaningsorienterad MOPS MOPS-varianter kan genomföras med specifika teman, t.ex. utifrån centrala problem och utmaningar i den kommunala verksamheten som kräver kreativitet och utvecklingsinsatser, där olika intressenter och lokala och nationella finansiärer kan medverka för att stödja projektutveckling samt projektfinansiering. MOPS som del i reguljär verksamhet MOPS skulle kunna ingå i högskolans reguljära verksamhet, exempelvis kan MOPS genomföras inom ramen för Idélab eller RECO. Här skulle arbetet i en MOPS- process kunna föregås av förinkubation av projektidéer och deltagare, tex. genom samverkanscoacher, kurser. MOPS skulle kunna ses som en samproduktionsskola och även ges fortsatt stöd efter själva processen. Den egna organisationen, en ytterligare dimension Ett konkret förslag från en deltagare är att ordna seminarier i den egna organisationen där projektet kan diskuteras. Det finns flera fördelar med detta: projektet förankras, medvetandegörs, skapar legitimitet, tillfälle för information och möjlighet att diskutera projektet med medarbetare och chefer. Deltagarbaserad forskning Ett sätt att stärka projektutvecklingen kan vara att utnyttja metoden kring deltagarbaserad forskning (aktionsforskning, interaktiv forskning etc.) för att stärka projektutvecklingen. MOPS-processen innebar diskussion kring projektidéer men kan utvecklas ytterligare. Att stärka praktiker och forskare i mötet är en del i detta för att få alla att samproducera. Utveckling av MOPS från projektledning mot att även integrera samhällsentreprenöriella dimensioner Deltagarna hade ett stort engagemang i sina projekt och många hade burit med sig projekten under flera år. Det finns samhällsentreprenöriella dimensioner i arbetet med att utveckla och realisera projekt som skulle kunna mer explicit lyftas fram och stödjas i MOPS. Det kommer att ytterligare diskuteras i rapport 2. Finansieringsmodeller Finansiering är en utmaning när det gäller det fortsatta MOPS-omgångar. Finansiering av inkubation av tidiga ide- och innovationsfaser är allmänt en utmaning, eftersom osäkerheten kring vad som kommer att lyckas är stort. Det är delvis fråga om en såddfinansiering, men också fortsatt utveckling av arbetsformer som ökar chanser till goda resultat. Det är värt att titta på olika finansieringsmodeller, där samverkan med olika typer av finansiärer kan vara en möjlighet som kan ge en mer reguljär finansiering av en inkubatorverksamhet. Här finns anledning att titta på existerande finansieringsmodeller för förinkubatorer och inkubatorer, där det också kan finnas samarbetsmöjligheter. 30

5. Källförteckning Almqvist mfl, (2009) STYRNING FÖR SAMPRODUKTION, En kunskapsöversikt och ett förslag till en framtida Forskningsagenda, Version 2009 09 14. Etzkowitz H. (2005) Trippelhelix den nya innovationsmodellen: högskola, näringsliv och myndigheter i samverkan. Stockholm: SNS Förlag. European Commission (2007) The New Programming Period 2007-2013, Indicative Guidelines on Evaluation Methods: Evaluation During The Programming Period, Working Document No. 5, European Commission. Forsknings- och utbildningsstrategi, FUS, 2013-2016, MDH. Gawell, M, Johannisson, B. & Lundqvist, M., red. (2009) Samhällets entreprenörer. En forskarantologi om samhällsentreprenörskap. Stockholm: KK-stiftelsen. Gibbons M. mfl. (1994) The new production of knowledge: the dynamics of science and research in contemporary societies. London: Sage. Halvarsson, A, Öhman, A, (2009), Hur teori kan bidra till lärande interaktiv forskning i nationella utvecklingsprogram, kapitel 7 i Svensson, L, Brulin, G, Jansson, S, Sjöberg, K, (Red), Lärande utvärdering genom följeforskning, studentlitteratur, Lund. Holmgren Caicedo, M (2011) MOPS: en potientiell praktikgemenskap, STAMP-gruppen vid Mälardalens högskola. Jasanoff S. (ed.) (2004) States of knowledge. The co-production of science and social order. New York: Routledge. Johannisson, B., Gunnarsson, E. & Stjernberg, T., red. (2008) Gemensamt kunskapande den interaktiva forskningens praktik. Växjö: Växjö University Press. Johannisson, B. and Nilsson, A. (1989), Community entrepreneurs: networking for local government, Entrepreneurship & Regional Development, Vol. 1 No. 1, pp. 3-19. Nutek, 2008:16, Nytta med följeforskning en vägledning för utvärdering av strukturfonderna 2007-2013. Penrose, E. (1959) The theory of the growth of the firm. Blackwell: Oxford Rogers, E. (2003) Diffusion of innovation, 5 th ed. London: Simon&Schuster Ltd. Reitberger G. (2009), Högskolans samverkansuppgift. Ramar, inslag, erfarenheter och incitament. En översikt. Svensson, L. mfl., (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. Watson, D. (2007) Managing Civic and Community Engagement. Maidenhead: McGraw-Hill and Open University Press. 31

Elektroniska källor KK-stiftelsen 2012a. http://www.kks.se/medel/sitepages/samproduktion.aspx, 2012-04-05 MDH 2012a. http://www.mdh.se/hogskolan, 2012-03-14. MDH 2012b. http://www.mdh,se/hogskolan/fakta, 2012-03-14 MDH 2012c. http://www.mdh.se/samhallskontraktet, 2012-03-14 MDH 2012d. http://www.mdh.se/samhallskontraktet/om, 2012-03-14 MDH 2012 e. http://www.mdh.se/samhallskontraktet/om/vision, 2012-03-14 MDH 2012f. http://www.mdh.se/samhallskontraktet/prioriteradeomraden, 2012-03-14 MDH 2012g. http://www.mdh.se/samhallskontraktet/sektorsgrupper, 2012-03-14 Samt intervjuer och samtal med deltagare och projektledning Samhällskontraktet 32

Bilaga 1, Frågor till MOPS 2011 Gradera på en skala från 1 till 5 följande påståenden Om arbetet i projektgrupperna. Om projektgrupper Vi har haft en god samverkan Vi har haft en samsyn kring vad som ska göras Det har varit till nytta att samverka Alla har fått komma till tals Vi har haft ett gemensamt mål Det finns/har funnits ett engagemang i gruppen Kommunikationen har fungerat bra Jag upplever att alla varit delaktiga och tagit ansvar Allas åsikter är/har varit lika mycket värda i diskussioner Alla deltagare har varit villiga att dela med sig av erfarenheter och kunskaper Vi har haft en öppen dialog Jag känner förtroende för alla i gruppen Vi har organiserat arbetet på ett bra sätt Samverkan har varit förknippat med problem 1, inte alls 2 3 4 5, i hög grad Om MOPS-modellen Om MOPS MOPS modellen är ett idealt sätt att arbeta Det har varit värdefullt att få feedback från andra grupper när vi träffats i seminarierna De som gett oss feedback på vårt projekt har varit förberedda och inlästa Vi har haft tid mellan träffarna att arbeta med vår projektidé Jag upplever att den tid som avsatts i seminarierna varit tillräcklig för vårt syfte 1, inte alls 2 3 4 5, i hög grad Övrigt som jag vill tillägga: Jag jobbar på: 1. Kommunen 2. Högskolan Jag är: 1. Kvinna 2. Man 33

SWOT-Analys Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot ser du när det gäller projektet? Styrkor: Svagheter: Möjligheter: Hot: Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot ser du när det gäller MOPS modellen? Styrkor: Svagheter: Möjligheter: Hot: 34