HA N DLEDNIN G S M A T E R I A L FÖR L Ä R A R E O C H A N D R A V U X N A > > ENSAM BLA N D A N D R A Foto: Micke Sandström
OM UPPSALA STADSTEATERS UNGDOMSENSEMBLE Ungdomsensemblen består av 10-15 ungdomar i åldern 15-20 år och de enda kriterierna för att vara med är att man är bosatt i någon av kommunerna inom Uppsala län. Vi ställer inga krav på teatervana utan söker de som inte tidigare kommit i kontakt med teater förut men gärna vill vara med. I år är fjärde året vi sätter upp en pjäs med ungdomsensemblen. Varje år sätter vi ihop en ny ensemble där några av de från tidigare år eventuellt finns med men de flesta är nytillkomna. Pjäsen skapar vi tillsammans utifrån oss själva och varje år är det ett nytt tema. I år är temat»ensamhet«och nästa år är det»viktigt«. Hur vi jobbar Hur vi skapar en föreställning kan se lite olika ut men vi utgår alltid från gruppens egna tankar, upplevelser och erfarenheter. Vi arbetar med temat genom olika dramaövningar och närmar oss på så vis själva kärnan i temat, vad det viktiga är och vad vill vi säga. Utifrån det samlar vi sedan ihop historier och situationer som vi dramatiserar och improviserar kring. Parallellt med detta skriver manusförfattaren ihop det hela till ett manus. Vilka jobbar med föreställningen? Även om ungdomarna som skådespelar i föreställningen är oerfarna och inte är utbildade skådespelare så är det en professionell föreställning. Alla andra som jobbar med föreställningen är utbildade inom sina olika yrken. Gruppen leds av en dramapedagog och regissör och vi jobbar med en kostymör och scenograf. Teaterns tekniker finns så klart också på plats, både ljudtekniker och ljustekniker. Ibland hjälper även teaterns skådespelare till med röstträning. Om du vill (eller känner någon som vill) söka till ungdomsensemblen 2017-2018 kan du skicka ett mail till teatergrupp@uppsalastadsteater.se Skriv lite om dig själv i mailet, var du bor, hur gammal du är och lämna ditt tefonnummer. 1.
ATT ARBETA MED EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Samtala gärna om föreställningen efteråt Alla minns saker olika från en föreställning. Att utbyta sina tankar och upplevelser efteråt i ett samtal kan belysa olika delar av pjäsen. Att föra samtalet från en beskrivande nivå över en associativ nivå till en mer personlig nivå kan vara ett sätt att komma förbi mer svävande omdömen som»bra«eller»dåligt«. I och med det öppna samtalet får eleverna träna sig i att reflektera, analysera och samtala om själva föreställningen. 1. MINNESRUNDA Börja med en minnesrunda där alla får berätta vad de minns från föreställningen kring tex följande frågor: Hur började föreställningen? Hur många personer såg du i föreställningen? Hur såg karaktärerna ut? Hur såg dekoren ut? Hur slutade det? 2. REFLEKTERA Reflektera gärna kring de mer konkreta minnen en får av pjäsen med följdfrågor som exempelvis: Hur upplevde du den scenen du beskrev? Kunde du känna igen dig i något? Vad kände du inför det du såg/upplevde? 3. SAMTALSFRÅGOR OM ENSAMHET Ensamhet är något som är svårt att prata om, något som många skäms över. Vad är egentligen ensamhet och varför måste det vara»fult«? Här följer några frågeställningar som ni kan prata om före eller efter att ni sett föreställningen. Vad är skillnaden mellan att vara ensam och känna sig ensam? Vilka olika slags ensamhet togs upp i föreställningen? När känner du dig ensam? Är det alltid dåligt att vara ensam? När kan det vara skönt att vara ensam? Vad gör du när du är ensam? Hur kan man bryta en ofrivillig ensamhet? Varför är det»fult«att vara ensam? Vad kan man göra på skolan för att färre ska känna sig ensamma? 2.
4. ENSAM BLAND ANDRA Här följer några frågor att samtala kring, utifrån specifika scener och repliker ur pjäsen. Försök minnas scenerna tillsammans och prata om hur ni uppfattade och upplevde det som sades och hände.»det är som om jag är i en bubbla som det inte går att tränga ut igenom. Jag minns alla ensamma raster«alla har inte lika lätt att känna sig sedda eller ta plats och då kan det vara svårt att få kompisar att hänga med på tex rasterna. Även om man har kompisar kan det vara svårt att känna sig som en del av gruppen när man har svårt att bli lyssnad på. Prata om vad som hände i scenen där fyra vänner pratade om en fest som varit i helgen men där en av dem inte inkluderades i samtalet. Kunde du känna igen dig? Hur skulle man kunna arbeta på skolan för att fler ska känna sig delaktiga på rasterna? Hur ska vi bli bättre på att inkludera andra? Hur skaffar man vänner?»hur kan jag få vänner i ett land där jag inte känner någon?«många ungdomar kommer hit ensamma utan någon familj. Andra ungdomar som talar samma språk blir ofta de första och närmaste vännerna. Men det är ju också viktigt att lära känna andra, som inte talar samma språk eller kommer från samma land. Men hur ska det gå till? Hur är det att komma ensam i ett nytt land? Hur kommer man som ny i ett land in i samhället? Vad kan man göra för att ungdomar som kommit hit ensamma ska få fler svenska vänner? Vad kan du göra?»javisst vi söker just såna som dig?«många som känner sig ensamma och inte har några vänner blir uppfångade eller söker sig till föreningar av olika slag. Det kan ju vara jättebra men det kan också leda till att man dras in i något man egentligen inte vill, bara för att få känna samhörighet. Hur upplevde du scenen om»snöfritt land«, vad var det som hände? Hur kan man förhindra att sånt händer? 3.
»Men jag är inte en av dom. Men jag är inte en av dom. Men jag är inte en av dom«kim är trans och är kille men föddes som tjej. Hans lärare och klasskompisar kan inte förstå det här när rumsindelningen ska göras på klassresan. Prata om vad som hände i den scenen. Hur skulle kompisarna agerat? Hur tycker du att läraren agerade? Skulle hon kunnat göra på något annat sätt?»drunknar. Pulsen bultar i mitt öra. Skärrad, rädd för att jag kan höra. Min ångest«psykisk ohälsa är något som är väldigt vanligt, men som det fortfarande pratas väldigt lite om. När man mår dåligt kan det vara svårt att vara i stora grupper, det kan vara svårt att prata med sina kompisar om hur man mår. Man kanske är rädd att de ska tycka att man gnäller, och tröttna på en. En del blir även destruktiva i sin längtan efter att döva ensamhet och ångest vilket ytterligare gör att andra kanske tar avstånd från en. Hur hanterar man en vän som mår psykiskt dåligt? Hur kan man bryta känslan av att vara ensam i sin psykiska ohälsa? Hur kan vi bli bättre på att stötta varandra? Vad skulle du vilja att andra säger till dig när du mår dåligt? 5. HETA STOLEN KRING ENSAMHET Så går det till: Alla sitter på stolar i en ring. Som ledare ställer du ett av de påståenden du hittar här nedan. Deltagarna kan välja att svara JA, NEJ eller VET INTE på påståendet. Om de håller med räcker de upp handen. Om de inte håller med håller de handen nere. Om de känner sig tveksamma kan de lägga armarna i kors. Be sedan några berätta hur de tänker, varför de t.ex. höll med. Det är inte en diskussionsövning, vilket innebär att man inte får börja argumentera mot varandra. Däremot kan flera få berätta hur de tänker. Man får alltid ändra sig! Kanske vill man ändra sig under pågående samtal, låt gärna personen berätta det och om varför. Det är i mötet med varandras olika tankar som vi utvecklas och förändras. Kom ihåg att det aldrig finns et rätt eller fel svar. Påståenden: Det kan vara skönt att vara ensam Det är viktigt att ha många vänner En som är på många fester är mindre ensam Att vara ensam är samma sak som att inte ha några kompisar Man behöver träna sig att njuta av ensamhet Ensam är stark Det går att bryta ensamhet Vi måste alla bli bättre på att se varandra 4. Copyright 2017 Uppsala Stadsteater
Foto: Micke Sandström Om du har frågor kring föreställningen eller det här materialet kan du maila dramapedagog Maria Trost: maria.trost@uppsalastadsteater.se UP P SALA>>> > ST A DSTEATE R BILJ/INFO: 018-14 62 00 WWW.UPPSALASTADSTEATER.SE