TRE FARBRÖDER SOM INTE VILLE DÖ

Transkript

1 TRE FARBRÖDER SOM INTE VILLE DÖ Av Guus Ponsioen Libretto Suzanne van Lohuizen Översättning Maria Tellander Från 5 år LÄRARMATERIAL

2 OM FÖRESTÄLLNINGEN En dag får de tre farbröderna, Charlie, Micke och Rickardsson, ett brev utan avsändare, ett brev där det står att nu är livet över. Detta motsätter de sig å det bestämdaste. Vadå över? Vem bestämmer det? Och vem har skickat brevet, kan det vara regeringen eller drottningen? Tre farbröder som inte ville dö är en mycket musikalisk liten teaterföreställning om livets stora frågor. Hur ska man leva sitt liv för att det ska vara så rikt som möjligt? En föreställning som är en hyllning till livet och betonar vikten av att fylla sitt liv med sådant som gör en verkligt lycklig; kärlek, musik och vänskap. I teaterns värld kan vi spegla oss och reflektera över omvärlden. Vi kan lära känna oss själva och omvärlden lite bättre. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse tillsammans och att det kan inspirera er att leka, samtala och reflektera kring de frågor pjäsen väcker. I det här materialet får du några förslag och idéer på vad du kan göra och prata om, före och efter teaterbesöket, med din klass.

3 FÖRE TEATERBESÖKET För elevernas upplevelse är det bra om de är lite förberedda på vad de ska vara med om och du kan hjälpa till att skapa lust och förväntningar inför teaterbesöket. Berätta vad pjäsen heter, att det är Byteatern ni ska se och vad pjäsen i korta drag handlar om. Du kan berätta om hur det går till att göra en teaterföreställning. Författaren och kompositören har skrivit manus och musik. Regissören, scenografen, ljussättaren och kostymören har ritat och bestämt hur allt ska se ut. Skådespelarna och musikerna har lärt sig allt utantill och tillsammans med regissören och kapellmästaren arbetat fram hur allt ska sägas, sjungas och spelas och hur de ska stå och gå på scenen. Ja, om man räknar efter, är det mer än 20 personer som alla har jobbat i flera månader för att föreställningen ska bli så bra som möjligt. I just den här föreställningen sjunger skådespelarna alla sina repliker! Musiken och sången ger en alldeles speciell, lekfull karaktär åt den värld som de tre farbröderna lever i. Hjärtligt välkomna in till oss! Vi tar hand om er under föreställningen och barnen får naturligtvis synas och höras och reagera så mycket de vill på det som händer på scenen. Teater ska överraska och väcka nyfikenhet.

4 EFTER TEATERBESÖKET Att prata om en scenkonstupplevelse När man ber elever prata om en scenkonstupplevelse är det vanligast att man börjar med frågan Vad tyckte ni? Detta leder ofta till ett kortfattat tyckande så som bra, dåligt, jag fattade inte vad den handlade om, o.s.v. Därmed har man lagt locket på för en djupare diskussion om föreställningen, utan värderingar. Om vi istället utgår från att teater är en mängd tecken som vi i publiken tolkar på olika sätt, och att alla tolkningar är rätt, öppnar vi för ett reflekterande samtal som fördjupar upplevelsen. Övning: Minne på linjen Börja med att be alla blunda och minnas någon bild/händelse i föreställningen. När eleverna har hittat sin bild, ber du dem öppna ögonen och titta på dig, det blir ett tecken på att alla är klara. Var och en får berätta vad de minns och det gör ingenting om man minns samma som någon annan. När alla har fått berätta sitt minne, ritar ni upp en osynlig linje på golvet i klassrummet. I ena änden av denna osynliga linje finns början på föreställningen och i den andra slutet. Be nu alla ställa sig på linjen i den ordning som deras bild/händelse kommer i pjäsen. Ni kan hjälpas åt att minnas och om ni inte minns exakt gör det inte så mycket. Nu kan ni berätta föreställningen från början med hjälp av allas minnen och om det är något mer ni minns under tiden kan ni hjälpas åt att placera det på linjen. Det här ger dig en indikation på vad som har fastnat hos barnen och den visar hur olika man kommer ihåg och att allas minnen är viktiga.

5 De minnen barnen har berättat blir en utgångspunkt för att gå vidare i samtalet och prata om sådant som barnen inte förstod. Låt barnen själva försöka tänka efter och förklara. Det finns säkert många förklaringar. Vad var det som hände? Varför hände det? Hur reagerade rollerna på det som hände? Ett par frågor till som kan vara bra att ha på lut och som kan få fart på tankarna: Vilken av farbröderna skulle du helst bjuda hem till dig? Kände du igen dig i något de sa eller gjorde? Övning: Teatermingel Stå i en ring på golvet. Prata lite om de olika farbröderna och vad som var speciellt för de olika karaktärerna. Dela sedan in eleverna i en Charliegrupp, en Mickegrupp och en Rickardssongrupp. Be var och en att tänka ut en rörelse eller en mening som farbröderna gjorde eller sa i föreställningen. Låt nu alla mingla runt i rummet och ta dem i hand som de möter och presentera sig som Charlie, Micke eller Rickardsson och lägga till den rörelse eller replik som var speciellt för de olika farbröderna. Varje gång man hälsar på någon upprepar man det. T.ex. - Hej jag heter Mick. Jag tycker så mycket om te! - Hej jag heter Rickardsson (skräms) - Hej jag heter Charlie. Jag har läst många böcker! Om man vill variera kan man öka tempot eller be alla göra det i slow motion.

6 ATT PRATA OM LIVET I föreställningen pratar farbröderna mycket om vad de har gjort i livet och vad de har drömt om att göra och vad som har känts viktigt. För farbröderna är det väldigt olika: Rickardsson: Har vi haft ett bra liv? Micke: Ja då. Det har jag. Jag har inget, inget att skämmas för. Jag har alltid sett mig för. Varenda dag har jag satt på mig rena kallsonger och strumpor. Jag har alltid uppfört mig väluppfostrat, alltid. Och jag har aldrig, aldrig knyckt så mycket som en femöring ens. Charlie: Verkligen. Ett underbart liv har jag haft. Har funderat, tänkt på allt. Jag har läst många böcker i mitt liv. Jag har förstått en del om myrorna och om stjärnorna och vida haven. Rickardsson: Jag har mött kärleken, kärleken, ja. Jag har mött en flicka, hon log mot mig. Hon hade lockar som ängel och hennes tänder satt en aning snett. När hon log så titta solen fram. När hon skrattade lös solen. När hon log börja solen lysa. Hon hade en röd cykel. Vad är viktigast för barnen? I deras liv? Vad drömmer de mest av allt om att göra i framtiden?

7 Övning: Ett drömbrev Låt barnen skriva brev till sig själva i framtiden. I brevet får de beskriva en framtidsdröm de har. Lägg brevet i ett kuvert med namn och datum och göm på en säker plats. Inför mellanstadiet kan ni öppna breven och se om drömmen har gått i uppfyllelse, eller om nyare, kanske viktigare drömmar har uppstått. Övning: Levande charader Dela in klassen i 2-3 grupper. Varje grupp väljer något som är väldigt viktigt i livet och gör det som en levande charad. T.ex. spela fotboll, göra läxor, leka, kramas m.m. Varje grupp får visa upp sin lilla scen och de andra får gissa vad det är de visar.

8 ATT PRATA OM DÖDEN Bra teater fungerar så att man kan gå in i den med sina egna erfarenheter. Ibland kan teater öppna för samtal som man kanske aldrig annars för. Om döden t.ex. Lars Björklund, kaplan, författare, föreläsare I pjäsen är det tre gamla farbröder som dör. Det är naturligt för de flesta barn att gamla människor dör. Det är livets kretsgång. Säkert kommer det att uppstå ett behov av att prata om vad som händer med de tre farbröderna, och vad som händer med oss alla, efter döden. Många barn i den här åldern har funderat mycket på saken. Farbröderna har olika förslag på vad som händer med oss när vi är döda. Barnen har säkert fler! Rickardsson: Vart kommer man egentligen när man är död? Charlie: Till ett kallt land, alldeles iskallt. Ett land av kritvit snö. Kritvit snö så långt man kan se. Rickardsson: Eller till ett land i jättestarkt ljus, med änglar och musik. Charlie: Eller till ett land bortom stjärnorna. Man svävar genom nattsvart natt och sedan så tittar man ned och då är världen liten som en pingisboll. Micke: Vilket struntprat. Man gräver en grop, där kistan sätts ner. Sen äter maskarna upp en.

9 FLER SAMTALSFRÅGOR Här är några fler frågor ni kan använda som följdfrågor i samtalet. Låt barnen avgöra hur mycket ni ska prata. Var fanns man innan man föddes? Det är inte lika läskigt att tänka på - att man redan en gång inte har funnits till. Dom som är döda ser dom oss? Vill de säga något till oss? Eller vill du säga något till någon som är död? Skriva ett brev kanske. Känner du någon som är död? Har någon i klassen varit med om någon som har dött en morfar, eller ett husdjur? Eller har någon sett ett dött djur i naturen? Många barn vill gärna berätta, men ingen får känna sig utsatt eller tvingad, förstås. Vill de berätta kan man uppmuntra dem att berätta om något de minns om den som gick bort - ett fint minne kan vara väldigt tröstande och roligt att tänka på. Har du varit på någon begravning? Eller ordnat en egen begravning för ett dött djur? Vad gör man på en begravning? Det är viktigt hur man säger farväl till den som är död, och det är så bra att få gråta!

10 Övning: En läskig historia Rickardsson försöker skrämmas. Det är hans sätt att ta udden av sin rädsla inför döden. Ett annat sätt kan vara att berätta det läskigaste man kan fantisera ihop. Att skrämmas lite lagom kan kännas riktigt tryggt och bra. Gör det som en gemensam berättelse. Sitt i en ring på golvet. Gör det gärna mysigt med kuddar och filtar. Var och en bidrar till historien med en mening var. Läraren börjar med första meningen: T.ex. - Det var en mörk och ruskig natt i november. Dom som inte vill kan passa om någon kommer igång ordentligt kan dom få säga mer än en mening. Om man inte vet hur man ska fortsätta kan man lämna över en oavslutad mening som: - Det knackade tre gånger på fönstret och när jag tittade ut fick jag syn på Med jämna mellanrum kan man stanna upp och be någon sammanfatta historien. Om gruppen är liten får ni gå några varv runt i ringen. Säg till strax innan slutet så att berättarna kan förbereda avslutningen.

11 Övning: Planera farbrödernas begravning Skriv ett tal eller några ord, en dikt, en sång eller rita något som skulle passa på farbrödernas begravning. Vill de ha blommor? Vad skulle de vilja att vi bjöd gästerna på? Ni får gärna skicka in förslag till oss på teatern och vi lovar att skicka vidare förslagen till farbröderna, som säkert skickar ett kort som tack för hjälpen. Lycka till och på återseende önskar Byteatern Kalmar Länsteater och Länsmusiken Kalmar Läns Musikstiftelse Kontakta oss gärna om ni har frågor kring föreställningen eller lärarmaterialet. Anna-Greta Larsson (Pedagog) Christina Florell (Producent) Byteatern Kalmar Läns Teater Barlastgatan Kalmar info@byteatern.se

12 LITTERATUR för barn Bröderna Lejonhjärta, Mio min Mio, Astrid Lindgren Ängeln Gunnar dimper ner, Barbro Lindgren 3-8 år Adjö, herr Muffin, Ulf Nilsson 3-6 år Alla döda små djur, Ulf Nilsson 3-6 år Min farfar och lammen, Ulf Nilsson 4-12 år Kan du vissla Johanna, Ulf Stark 6-10 år Mitt svarta liv, Amanda Eriksson 7 år - Kattmumien, Jacqueline Wilson 6-9 år Vi gräver upp mormor, Per Gahrton 4-7 år Faktaböcker Filosofiska mellanmål - Livet och döden, Brigitte Labbé Michel Puech Varför dör man, Eirik Newth Dödenboken, Pernilla Stalfelt Rut och Knut tittar ut på liv och död, Mattias Danielsson m.fl. Mysteriet döden, Jonathan Lindström Att tänka noga, En filosofibok av Liza Haglund Tips På Riksteaterns hemsida Skolscen Publikationer finns Att öppna nya världar - En handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola av Karin Helander, att ladda ner gratis.