Hur fungerar krediter i portföljen?

Hur fungerar krediter i portföljen? Kreditcertifikat intressant alternativ både till traditionella ränteplaceringar och till aktier De senaste åren har räntan på stats- och bostadsobligationer fallit kraftigt. Detta är i första hand en effekt av strukturella och konjunkturella förändringar i världsekonomin. Men det beror också på att centralbankerna i syfte att få upp inflationen till önskad nivå sänkt sina styrräntor kraftigt och köpt stora mängder obligationer. En stor del av världens statsobligationer handlas idag till negativ ränta, och av återstoden är räntan mycket låg på de allra flesta. Men placerarnas behov av avkastning är detsamma som tidigare, om inte större. Det låga ränteläget har därför bidragit till en uppvärdering även av andra placeringstillgångar, som aktier och fastigheter. I de flesta fall är aktier och fastigheter idag attraktivt värderade jämfört med riskfria ränteplaceringar. Men direktägda fastigheter har mycket låg likviditet och fastigheter som börshandlas beter sig likt andra aktier, det vill säga med stor volatilitet och med konjunkturkänslig värdering. Aktier med obligationsliknande egenskaper har utvecklats starkt de senaste åren, vilket gör att värderingsrisken i dessa är högre än normalt. Kreditplaceringar ränteplaceringar med kreditrisk befinner sig mellan statsobligationer och aktier på riskskalan. Vissa bostadsobligationer och företagsobligationer med låg risk, så kallad investment grade har gynnats kraftigt av de låga styrräntorna och centralbankernas obligationsköp. High yield-obligationer, företagsobligationer med högre risk, har också gynnats men i något mindre utsträckning eftersom ECB inte köper high yield-obligationer. Samma sak gäller kreditcertifikat eftersom ECB inte heller är aktiv på derivatmarknaden. I de följande två avsnitten går vi igenom hur investment grade- och high yield-placeringar fungerar i portföljen. och kreditcertifikat med rörlig kupong har däremot endast kreditrisk. Den kreditrisk som följer med företagsobligationer och kreditcertifikat är ofta negativt korrelerad med ränterisken. Det vill säga när räntorna på statsobligationer stiger, då stiger även räntorna på kreditplaceringar men inte lika mycket, därför att kreditspreaden ofta krymper. Omvänt, när räntorna på statsobligationer faller är räntan på kreditplaceringar ofta mer stabil, det vill säga spreaden stiger. Kreditvärdigheten, och därmed spreaden på kreditplaceringar, gynnas generellt av starkare tillväxt och inflation (så länge de inte är alltför höga), vilket ofta missgynnar statsobligationer. Att ha en del av sin ränteportfölj i företagsobligationer och kreditcertifikat kan därför sänka risknivån totalt sett, trots att kreditrisken ökar. Hur mycket företagsobligationer / kreditcertifikat med investment grade är då lämpligt i en portfölj? Risken för kreditförluster i kreditplaceringar med investment grade är begränsad. Men om de inträffar, kan förlusten bli betydande. Det är därför lämpligt med en hög grad av riskspridning i portföljen, för att minimera genomslaget av enstaka kredithändelser. Kreditcertifikat Investment Grade Marknaden för företagsobligationer i EUR med investment grade-rating utgör cirka 18 procent av den totala marknaden för kreditplaceringar, som i sin tur utgör en fjärdedel av den globala obligationsmarknaden. Europeiska investment grade-obligationer är alltså en relativt liten del av en global obligationsportfölj. Hur stor del av en svensk placerares portfölj som bör bestå av företagsobligationer / kreditcertifikat bör däremot avgöras av andra faktorer, som behov av likviditet och behov av löpande och total avkastning. Ränteplaceringar med begränsad likviditet är inte lämpliga för placerare som när som helst kan behöva frigöra kapital snabbt. Diagrammet nedan visar att företagsobligationer/kreditcertifikat kan hjälpa till att sprida risken i en ränteportfölj. Företagsobligationer och kreditcertifikat med fast kupong har både kreditrisk och ränterisk. Företagsobligationer Risken för kreditförluster måste också ställas i relation till risken att inte få någon avkastning alls. Svenska statsobligationer ger idag negativ avkastning upp till fem års löptid, före inflation och skatt. I en medelrisk-portfölj med 40-60 procent aktier kan en exponering på upp till en procent per bolag vara lämplig. I en lågrisk-portfölj bör andelen vara lägre, medan den kan vara något högre i en högrisk-portfölj. Allt under förutsättning att portföljen i övrigt har god riskspridning. 2

Ser vi några år framåt är den mest troliga utvecklingen en tillväxt som är svagare än historiskt och fortsatt låg inflation. I en sådan miljö kommer styrräntorna att förbli historiskt låga och bolagens vinster öka endast långsamt, vilket talar för kredit- snarare än aktieplaceringar. Samtidigt bör kreditplaceringar ge bättre avkastning än riskfria ränteplaceringar. Någon gång under de närmaste åren är det också troligt att vi får en ny lågkonjunktur, vilket normalt påverkar aktiemarknaden mer än krediter. Kreditcertifikat High Yield För den som vill ha högre avkastning än traditionella ränteplaceringar, men inte vill öka andelen aktier, kan därför high yield vara ett alternativ. Den globala high yield-marknaden utgör cirka 14 procent av den totala marknaden för kreditplaceringar, som i sin tur utgör en fjärdedel av den globala obligationsmarknaden. Trots att high yield vuxit på senare år är det alltså en ganska liten del av en global obligationsportfölj. Ett exempel: Utgå från en portfölj med 50 procent traditionella ränteplaceringar (investment grade) och 50 procent aktier. Placerar man 5 procentenheter av räntedelen i high yield, bör man samtidig minska aktievikten till 47,5 procent om man vill hålla portföljens totala risknivå konstant. Hur mycket high yield är då lämpligt i en portfölj? Att byta ut 10 procent av aktierisken i en portfölj mot motsvarande risk i high yield kan vara naturligt. I en portfölj med 50 procent aktier kan man alltså byta ut 5 procentenheter aktier mot 10 procent high yield utan att väsentligt påverka risknivån i portföljen som helhet. Den stora nackdelen med high yield-placeringar är förstås risken för kreditförluster, som är betydligt högre än för traditionella ränteplaceringar. Det är därför lämpligt med en hög grad av riskspridning i portföljen, för att minimera genomslaget av enstaka kredithändelser. Risken för kreditförluster måste också ställas i relation till Hur stor del av en svensk placerares portfölj som bör bestå av high yield bör däremot avgöras av andra faktorer som behov av likviditet och behov av löpande och total avkastning. Ränteplaceringar med begränsad likviditet är inte lämpliga för placerare som när som helst kan behöva frigöra kapital snabbt. High yield-index har historiskt uppvisat mindre dramatiska fall än aktiemarknaden. De har också tenderat att återhämta sig betydligt snabbare. Det europeiska high yield-indexet itraxx Europe Crossover återhämtade sig till exempel på 1,5 år efter finanskrisen 2007-2009; för europeiska aktier tog det ytterligare fem år innan man hade fått tillbaka sina pengar (i båda fallen inklusive kuponger och utdelningar). risken att inte få någon avkastning alls. Svenska statsobligationer ger idag negativ avkastning upp till fem års löptid, före inflation och skatt. Med dagens marknadsförutsättningar krävs betydande kreditförluster innan en bred portfölj med high yield-placeringar ger negativ totalavkastning på placeringens slutdag, även om placeringens värde kan svänga betydligt under löptiden. I en medelrisk-portfölj med 40-60 procent aktier kan en exponering på upp till en procent per bolag vara lämplig. I en lågrisk-portfölj bör andelen vara lägre, medan den kan vara något högre i en högrisk-portfölj. Allt under förutsättning att portföljen i övrigt har god riskspridning. Inte desto mindre är risken i high yield-placeringar högt korrelerad med aktiemarknaden. En enkel tumregel beräknad på historiska samband kan vara att om man räknar high yield som en ränteplacering, bör man samtidigt reducera aktieportföljen med 50 procent av värdet på high yield-placeringen eftersom risken i high yield är ungefär hälften så hög som för aktier. Ser vi några år framåt är den mest troliga utvecklingen en tillväxt som är svagare än historiskt och fortsatt låg inflation. I en sådan miljö kommer styrräntorna att förbli historiskt låga och bolagens vinster öka endast långsamt, vilket talar för kredit- snarare än aktieplaceringar. Samtidigt bör kreditplaceringar ge bättre avkastning än riskfria ränteplaceringar. Någon gång under de närmaste åren är det också troligt att vi får en ny lågkonjunktur, vilket normalt påverkar aktiemarknaden mer än high yield. 3

Beskrivning Kreditcertifikaten är utgivna av Handelsbanken och har en löptid på drygt fem år. SHBC STE10, ger en kvartalsvis rörlig ränta som justeras i början av respektive ränteperiod, och uppgår till 3 månaders Stibor plus en fast kreditpremie. 3 månaders Stibor är en daglig referensränta, beräknat som ett medelvärde av de räntor som banker ställer till varandra för utlåning, med tre månaders löptid. Kreditpremien är det fasta påslag placeraren får för att ta kreditrisken i certifikatet. Preliminär kreditpremie uppgår till 5,9 procent och slutlig kreditpremie fastställs på affärsdagen den 21 april 2017. Baserat på nuvarande nivå på 3m Stibor om -0,435 procent samt preliminär kreditpremie skulle den första kupongen bli 5,465 procent (uttryckt på årsbasis). Kupongen justeras kvartalsvis och 3 månaders Stibor fastställs två bankdagar före varje ränteperiod. Räntan utbetalas den 10 januari, 10 april, 10 juli och 10 oktober varje år, första gången den 10 juli 2017. SHBC STE11, betalar en fast årlig ränta om preliminärt 6,5 procent. Räntan utbetalas årligen den 10 januari, första gången den 10 januari 2018 och sista gången på återbetalningsdagen den 10 januari 2023. Slutlig nivå på den årliga räntan fastställs på affärsdagen den 21 april 2017. Beräkning av kupong För att beräkna det belopp som utbetalas på respektive ränteförfallodag används följande formel: Teckningsbelopp x Kupong x Ränteperiod Kupongen i SHBC STE10 är 3 månaders Stibor plus fastställd kreditpremie. Ränteperioderna är faktiskt antal dagar i respektive ränteperiod dividerat med 360. Kupongen i SHBC STE11 är preliminärt 6,5 procent per år och ränteperioderna är antal dagar i ränteperioden, där varje månad anses ha 30 dagar, dividerat med 360. Återbetalt belopp Kreditcertifikaten innebär en kreditrisk både på Handelsbanken, som utgivare av certifikaten, och på Stena AB. Om ingen kredithändelse sker under löptiden återbetalar kreditcertifikaten teckningsbeloppet på återbetalningsdagen. Om en kredithändelse däremot skulle inträffa justerar Handelsbanken ner återbetalat belopp och kupongen reduceras till noll. Hur stort belopp som återbetalas vid en kredithändelse beror på vilket återvärde som kommer att fastställas. Vid en kredithändelse i Stena AB beräknar och justerar Handelsbanken återbetalningsbeloppet. I samband med att kredithändelsen inträffar fastställs ett så kallat återvärde. Återvärdet är det värde som en lämplig obligation utgiven av bolaget handlas till i marknaden. För ett placerat belopp om 100 000 kronor och ett fastställt återvärde om 30 procent blir det belopp som återbetalas på återbetalningsdagen 100 000 kronor x 30 procent = 30 000 kronor. Avkastningstabell Beräkningarna i tabellen nedan är baserade på ett nominellt belopp om 100 000 kronor och ett courtage om 1,0 procent. SHBC STE10 SHBC STE11 Placerat belopp Återbetalt belopp 3 månaders Stibor Rörlig ränta Årlig effektiv ränta Fast ränta Årlig effektiv ränta 101 000 100 000-0,25 5,65% 5,64% 6,50% 6,38% 101 000 100 000 0,00 5,90% 5,90% 6,50% 6,38% 101 000 100 000 0,25 6,15% 6,17% 6,50% 6,38% 101 000 100 000 0,50 6,40% 6,43% 6,50% 6,38% 101 000 100 000 0,75 6,65% 6,69% 6,50% 6,38% 101 000 100 000 1,00 6,90% 6,96% 6,50% 6,38% 101 000 100 000 1,50 7,40% 7,49% 6,50% 6,38% Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utfall. Källa: Bloomberg och Handelsbanken Capital Markets. 4

Kredithändelse, räkneexempel med mera Kredithändelse En kredithändelse är när ett bolag antingen försätts i konkurs, har ställt in betalningar, så kallat betalningsdröjsmål, genomför en rekonstruktion eller genom ett statligt ingripande (gäller endast finansiella bolag) under tiden från affärsdagen till och med slutdagen. Konkurs innebär att bolaget är på obestånd. Betalningsdröjsmål innebär att bolaget inte i rätt tid fullgör sina betalningsförpliktelser om minst motsvarande 1 miljon amerikanska dollar avseende finansiell skuld. En finansiell skuld är till exempel lån eller utgivna obligationer. Rekonstruktion innebär att bolaget omförhandlar villkoren avseende en finansiell skuld om minst motsvarande 10 miljoner amerikanska dollar till följd av försämrad kreditvärdighet eller minskad finansiell styrka. Statligt ingripande innebär att en statlig myndighet eller annat liknande organ helt eller delvis tvingar bolaget att vidta vissa åtgärder som påverkar en finansiell skuld om minst motsvarande 10 miljoner amerikanska dollar i syfte att exempelvis upprätthålla stabilitet i banksystemet. Definitionen på en kredithändelse bestäms av ett regelverk fastställt av ISDA, International Swaps and Derivatives Association. Kreditrating Ett kreditvärderingsinstitut bedömer emittenters (låntagares) kreditvärdighet, det vill säga deras förmåga att betala tillbaka lånet samt betala ränta i tid. Kreditvärderingsinstitutets bedömning av låntagaren mynnar ut i ett betyg som beskriver låntagarens sannolikhet att fullgöra sina åtaganden. Kreditbetygsskalan delas grovt in i två delar - Investment grade och non-investment grade. Begreppet Investment grade kommer från den amerikanska marknaden och innebär att bolaget är godkänt som placering för amerikanska pensionsstiftelser. De två största kreditvärderingsinstituten är Standard & Poor s och Moody s. De har olika skalor som anger kreditbetyget, se tabellen ovan. Moody's S&P Fitch Förklaring Aaa AAA AAA Minimal kreditrisk Aa1 AA+ AA+ Aa2 AA AA Mycket låg kreditrisk Aa3 AA- AA- A1 A+ A+ A2 A A Låg kreditrisk A3 A- A- Baa1 BBB+ BBB+ Baa2 BBB BBB Måttlig kreditrisk Baa3 BBB- BBB- Ba1 BB+ BB+ Ba2 BB BB Väsentlig kreditrisk Ba3 BB- BB- B1 B+ B+ B2 B B Hög kreditrisk B3 B- B- Caa1 CCC+ CCC+ Caa2 CCC CCC Mycket hög kreditrisk Caa3 CCC- CCC- Ca CC CC Nära default med möjlighet C C till återhämtning C SD DDD I default med låg D DD D sannolikhet för återhämtning Investment Grade Non-investment Grade Moody s publicerar årligen statistik över inträffade kredithändelser bland de bolagen som de analyserar. Enligt denna rapport är den historiska konkurssannolikheten sedan 1998 under en femårsperiod för bolag med en kreditrating om B1 13,6 procent. Sannolikheten för konkurs varierar dock över tiden och är även beroende av vilken bransch bolaget är verksam inom. Kreditcertifikat jämfört med företagsobligationer Kreditcertifikat skiljer sig från företagsobligationer. De viktigaste skillnaderna är: Ett kreditcertifikat innebär kreditrisk både på emittenten (utgivaren av kreditcertifikatet) och på bolaget kreditcertifikatet är kopplat till. Företagsobligationer innebär bara en kreditrisk på bolaget som gett ut obligationen. Kreditcertifikaten är börsnoterade vilket företagsobligationer oftast inte är. Därmed kan kreditcertifikaten placeras i Investeringssparkonto (ISK) och i kapitalförsäkring. Kreditcertifikaten kan köpas i poster om nominellt 100 000 kronor och i svenska kronor. Företagsobligationer handlas oftast i poster om 1 000 000 kronor och/eller i utländsk valuta. 5

Mer om Stena AB Stena AB Stenakoncernen är en av de största familjeägda företagsgrupperna i Sverige och Stena AB har sina verksamheter inom sex affärsområden: Färjelinjer, Offshore Drilling, Shipping, Fastigheter, Stena Adactum och Stena Finans. Färjelinjer, som är en av världens största internationella passagerar- och fraktverksamheter, bedrivs via Stena Line. Drillingverksamheten, med halvt nedsänkbara oljeborrningsriggar och oljeborrningsfartyg, bedrivs av Stena Drilling. Bolaget äger fyra borrfartyg för ultradjupt vatten samt tre borriggar. Shippingverksamheten bedrivs av Stena RoRo, Stena Bulk och Stena LNG. Stena Fastigheter äger fastigheter främst i Göteborg, Stockholm och Malmö och är en av Sveriges största privatägda fastighetsägare. Den internationella verksamheten har fastigheter ibland annat Europa och USA. Den totala portföljen består av cirka 2,4 miljoner kvadratmeter, i huvudsak svenska bostäder men även kommersiella fastigheter. Stena Adactum är Stenas helägda investmentföretag och investerar i företag utanför koncernens traditionella kärnverksamhet. Innehaven utgörs av bland annat Ballingslöv, Blomsterlandet, Envac, Gunnebo, Midsona, Svedbergs och Stena Renewable (vindkraftverk). Stena Finans huvudsakliga mål är att hantera Stena AB-koncernens finansieringsbehov på kort och lång sikt. Dessutom hanterar Stena Finans de operativa affärsenheternas finansiella risker på ränte-, valutaoch oljemarknaderna. Under 2015 omsatte Stena 33 miljarder kronor och rörelseresultatet uppgick till 6,8 miljarder kronor (resultatet för 2016 presenteras den 28 april 2017). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 5,7 miljarder kronor. Vid årets slut uppgick de räntebärande nettotillgångarna till 46 miljarder kronor och nettoskuldsättningsgraden till 1,1 gånger. Stena har kreditbetyget BB- från Standard & Poor s med negativa utsikter och B1 från Moody s med stabila utsikter. Nyckeltal 2015 2014 2013 Nettoskuld / EBITDA, ggr 3.7 5.9 6.5 EBITDA / Räntekostnader, ggr 4.7 3.9 3.4 Totala skulder / Kapitalisering, % 57 63 63 Källa: Bloomberg. EBITDA = Rörelseresultat före av- och nedskrivningar Stena AB, historisk 5 årig kreditspread Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utfall. Källa: Bloomberg och Handelsbanken Capital Markets. 6

Kreditcertifikaten i sammandrag Anmälan, betalning och courtage Kreditcertifikaten köps till kurs 100 procent av teckningsbeloppet. Teckningsbeloppet är i poster om nominellt 100 000 kronor. Sista anmälningsdag är den 19 april 2017. Affärs- och likviddag är den 21 april 2017. Courtage är 1 procent på teckningsbeloppet. Kupong Kupongen i kreditcertifikatet SHBC STE10 är rörlig och justeras kvartalsvis. Vid varje räntejusteringstillfälle fastställs kupongen till Referensränta plus fastställd kreditpremie. Kupongen i kreditcertifikat SHBC STE11 är fast under hela löptiden. Vid en kredithändelse reduceras kupongen i båda alternativen till noll och inga fler kuponger kommer att utbetalas. Referensränta och Kreditpremie Referensräntan är 3 månaders Stibor, avläst 2 Bankdagar före den första dagen i respektive ränteperiod. 3 månaders Stibor läses av på Reuters sida STIBOR=. För den första ränteperioden är referensräntan en linjär interpolering mellan 2 månaders och 3 månaders Stibor. Kreditpremien är fast under hela löptiden och uppgår preliminärt till 5,9 procent. Slutlig kreditpremie fastställs på affärsdagen 21 april 2017. Nivån avgörs bland annat av hur kreditspreadarna på Handelsbanken och Stena AB rör sig fram till affärsdagen. Ränteförfallodagar För SHBC STE10 betalas kupongen kvartalsvis den 10 januari, 10 april, 10 juli och 10 oktober varje år. Första gången den 10 juli 2017 och sista gången på återbetalningsdagen den 10 januari 2023. För SHBC STE11 utbetalas kupongen årsvis den 10 januari varje år, första gången den 10 januari 2018 och sista gången på återbetalningsdagen den 10 januari 2023. Startdag och Slutdag Startdag är den 21 april 2017 och Slutdag är den 20 december 2022. Återbetalningsbelopp och Återvärde Om det inte sker en kredithändelse förfaller kreditcertifikatet till teckningsbeloppet. Om det sker en kredithändelse beräknas ett så kallat återvärde. Med återvärde avses det procentuella marknadsvärdet på en obligation utgiven av det bolag där kredithändelsen har inträffat, eller det värde som enligt Handelsbanken är mer riktig. För en mer utförlig beskrivning, se Slutliga villkor. Riskindikatorn För att hjälpa till att säkerställa att val av placering överensstämmer med behov, avkastnings- och riskprofil har en branschgemensam riskindikator tagits fram som ökar jämförbarheten mellan olika utgivare och mellan strukturerade placeringar. Genom att använda två mått i riskindikatorn kan investeraren i en strukturerad placering få en bättre uppfattning inte bara om hur risken ser ut i ett normalutfall utan kan också bättre förstå risken vid extremt negativt utfall. Riskindikatorn åskådliggör marknads- och emittentrisken. Marknadsrisk Riskmåtten Risknivå normalutfall och Risknivå extremutfall förklarar produktens marknadsrisk, det vill säga den del av risken som beror på hur produktens underliggande tillgångar utvecklas. Risknivå normalutfall Måttet beskriver den förväntade risken i placeringen om denna hålls till förfallodagen. Den förväntade risken översätts sedan till en skala mellan 1 till 7, där 7 är den högsta risken. Riskklass 1 innebär inte att placeringen är riskfri. Placeringens riskklass fastställs vid emissionstillfället och kan förändras under löptiden beroende på utvecklingen i de underliggande tillgångarna. Risknivå extremutfall Måttet beskriver risken vid extrema utfall för placeringen om denna hålls till förfallodagen. Ett extremt utfall kan liknas med de kraftiga kursfallen på världens börser under finanskrisen 2008. Även denna översätts till den sjugradiga skalan där 1 representerar lägst risk och 7 högst risk. Riskmåtten i kombination skall ge en samlad bild av marknadsrisken och ge information om sannolikheten för att man kan förlora delar av kapitalet samt hur mycket av kapital man kan förlora. Emittentrisk Emittentrisk visar emittentens risknivå vid emissionstillfället, enligt ratingbolagen Standard & Poor s Rating Services eller Moody s. Standard & Poor har högsta rating om AAA och lägsta rating om D. Moody har högsta rating om Aaa och lägsta rating om C. För mer information om riskindikatorn, se www.strukturerade.se. Läs mer om olika typer av risker på sidan 10. Återbetalningsdag Den 10 januari 2023 förutsatt att ingen kredithändelse har inträffat. Har en kredithändelse inträffat, kan återbetalningsdagen komma att senareläggas och infaller då snarast möjligt efter konstaterad kredithändelse. 7

Courtage och Arrangörsarvode På affärsdagen fastställs villkoren för certifikaten och likvid inklusive courtage betalas. Courtaget är 1 procent på teckningsbeloppet. Därefter tillkommer inga löpande förvaltningsavgifter eller avgifter vid återbetalning. Handelsbanken kalkylerar med ett arrangörsarvode motsvarande maximalt 0,5 procent per år av certifikatets teckningsbelopp. Arrangörsarvodet tas ut som en engångskostnad vid start och är inkluderat i certifikatets pris. Vid en investering om 100 000 kronor innebär det: Courtage: 1 000 kronor. Arrangörsarvode: maximalt 2 850 kronor, det vill säga totalt maximalt 3 850 kronor. Beskattning Kreditcertifikatens skattemässiga status är inte klarlagd. Enligt Handelsbankens bedömning torde de beskattas som fordringsrätt. Kapitalvinst respektive kapitalförlust borde således behandlas på samma sätt som räntor vid kvittning mot andra förluster respektive vinster. Kreditcertifikaten bedöms vara marknadsnoterat. Detta är endast allmän information utifrån vad som i dagsläget är känt och kan komma att ändras i framtiden. För rådgivning eller information om vilka skatteregler som gäller rekommenderar vi att du kontaktar en skatterådgivare eller revisor. Värdet under löptiden andrahandsmarknad Kreditcertifikaten kommer att noteras på Stockholmsbörsen från och med den 26 april 2017. Kurser finns på www.handelsbanken.se/certifikat. Värdet avgörs framför allt av marknadens prissättning av Handelsbankens och Stena ABs kreditvärdighet, marknadsräntor samt återstående löptid. Observera att kreditcertifikaten i första hand är en löptidsplacering. Skillnaden mellan köp- och säljkurs kan vara stor och under perioder kan andrahandsmarknaden vara begränsad. Tilldelning och villkor för emissionens genomförande Avräkningsnota beräknas sändas ut den 20 april 2017. Volymen i respektive certifikat är begränsad till 200 000 000 kronor. Handelsbanken förbehåller sig dock rätten att utöka eller ytterligare begränsa detta belopp. För ytterligare information se Slutliga villkor. Handelsbanken kommer att ställa in alternativ om kreditpremien i SHBC STE10 inte kan fastställas till minst 5,50 och kupongen för SHBC STE11 inte kan fastställas till minst 6,0 procent. Handelsbanken har rätt att ställa in emissionen i vissa fall. För ytterligare information se Slutliga villkor. Om emissionen ställs in efter att betalning genomförts, betalar Handelsbanken tillbaka beloppet till det konto som angetts. Kapitalförsäkring Kreditcertifikaten kan läggas i en kapitalförsäkring. Då betalas ingen kapitalvinstskatt, utan istället en årlig avkastningsskatt. För mer information om Handelsbankens kapitalförsäkring Kapitalspar Depå, se www.handelsbanken.se/kapitalspar_depa. Investeringssparkonto Kreditcertifikaten kan läggas i ett Investeringssparkonto. Då betalas ingen kapitalvinstskatt, utan istället beskatttas en årlig schablonintäkt. För mer information om Handelsbankens Investeringssparkonto, se www.handelsbanken.se/investeringssparkonto. Kunskapsnivå Placerare ska förvissa sig om att kunskapen om handel med certifikat är tillräcklig för att kunna fatta ett affärsmässigt beslut. Placerare i certifikat bör uppmärksamma att om återbetalningsbeloppet är noll förloras hela det placerade beloppet. Fullständiga villkor Kreditcertifikaten ges ut under Handelsbankens MTN-, Warrant- och Certifikatprogram. Det fullständiga prospektet utgörs dels av Grundprospektet för Handelsbankens MTN-, Warrant- och Certifikatprogram, dels av Slutliga villkor. Båda dokumenten finns på www.handelsbanken.se/prospektochprogram. Grundprospektet för Handelsbankens MTN-, Warrant- och Certifikatprogram har godkänts av Finansinspektionen. Försäljningsrestriktioner Erbjudandet riktar sig till personer i Sverige vars deltagande inte förutsätter ytterligare prospekt, registreringseller andra åtgärder utöver de som vidtas av Handelsbanken. Prospektet får inte distribueras i något annat land där distributionen eller erbjudandet kräver sådan åtgärd eller strider mot reglerna i sådant land. Förvärv av värdepapper som emitteras i enlighet med detta prospekt i strid med ovanstående kan komma att anses vara ogiltigt. Ansvarsbegränsning Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från 8

källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av materialet får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat skriftligt medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler. Finansiella instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Important notice - in English This communication is a product of Svenska Handelsbanken AB (publ). It is not an independent or objective research report prepared by research analysts. This information is not directed to persons whose participation requires prospectuses, registration, or other measures beyond those taken by Handelsbanken. This information may not be distributed in any country, for instance the US, in which distribution requires such measures or contravenes the laws of such country. Handelsbanken är ansluten till Strukturerade Placeringar i Sverige (SPIS) och har därmed åtagit sig att följa Svenska Fondhandlareföreningens branschkod för vissa strukturerade placeringsprodukter. Den anger riktlinjer för innehållet i marknadsföringsmaterialet, se vidare på www.strukturerade.se. 9

Viktiga datum Sista dag för teckning: Onsdagen den 19 april 2017 Affärs- och likviddag: Fredagen den 21 april 2017 Noteringsdag: Onsdagen den 26 april 2017 Återbetalningsdag: Tisdagen den 10 januari 2023 Risker med certifikat Det finns risker som är viktiga att känna till innan köp av certifikat. Kreditrisk emittentrisk Vid köp av värdepapper emitterade under Handelsbankens MTN-, Warrant- och Certifikatprogram tar placerare en kreditrisk på Handelsbanken. Med kreditrisk menas risken att Handelsbanken inte skulle kunna fullfölja sina betalningsåtaganden gentemot placeraren. Om Handelsbanken skulle hamna på obestånd riskerar placeraren då att förlora delar av eller hela sin placering, oavsett hur den underliggande marknaden har utvecklats under värdepapprets löptid. Oberoende kreditbedömningsinstitut ger betyg på bankers och andra företags förmåga att klara av sina finansiella åtaganden. Handelsbanken har höga kreditbetyg: AA- från Standard & Poor s ( S&P), Aa2 från Moody s, AA från Fitch och AA (low) från DBRS. Med Moody s rating Aa2, S&P rating AA-, Fitch rating AA och DBRS rating AA (low) menas hög kvalitet med mycket låg kreditrisk. Handelsbanken är en universalbank och har därmed ett komplett utbud av olika bankprodukter. Därigenom uppkommer en rad olika risker som identifieras mäts och hanteras på ett systematiskt sätt inom koncernens alla delar. Placerarens möjlighet att erhålla betalning under ett värdepapper är beroende av bankens möjlighet att infria sina betalningsåtaganden, vilket i sin tur är beroende av utvecklingen i bankens verksamhet och bankens hantering av de olika riskerna i dess verksamhet. Handelsbanken ställer inga säkerheter för emitterade värdepapper och en placerare som placerar i värdepapper omfattas inte av den statliga insättningsgarantin. Kreditrisk bolag Vid ett köp av kreditcertifikat tar placeraren utöver kreditrisken på Handelsbanken även en kreditrisk på de bolag, som är kopplat till respektive kreditcertifikat. Bolag som har ett kreditbetyg om minst BBB- från Standard & Poor's och Baa3 från Moody's innebär att bolaget har så kallad investment grade status. Investment grade kommer från den amerikanska marknaden och innebär att de bolag som har kreditbetyg över en viss nivå är godkända som placeringar för amerikanska pensionsstiftelser. För bolag som har ett kreditbetyg under BBB- och Baa3 innebär det en högre kreditrisk. Marknadsrisk Under löptiden påverkas värdet på certifikatet av flera faktorer, bland annat kreditspreadarnas utveckling, återstående löptid och marknadsräntor. Likviditetsrisk Under vissa perioder kan det vara svårt eller omöjligt att sälja ett certifikat. Detta kan till exempel inträffa vid dålig likviditet i marknaden, vid kraftiga kursrörelser eller då handeln på någon relevant marknadsplats stängs eller åläggs restriktioner under viss tid. Även tekniska fel kan störa handeln. Valutarisk Valutakursförändringar kan direkt och indirekt påverka avkastningen. Avkastningen påverkas direkt av valutakursförändringar till exempel när investeringen görs i annan valuta än den i vilken underliggande tillgång är uttryckt. I de fall direkt valutapåverkan neutraliserats med så kallat fast växelkursförfarande kan eventuell indirekt valutapåverkan fortfarande föreligga. Indirekt valutapåverkan kan uppstå om underliggande tillgång till exempel utgörs av ett index, en fond eller en korg som uttrycks i en annan valuta än de tillgångar som ingår i indexet, fonden eller korgen. En investering kan således påverkas av valutakursförändringar såväl direkt som indirekt, i kombination eller var för sig.