Växtbiologi II: Membran och signallering. Jessica Abbott

Relevanta dokument
Växtbiologi III: Stress och GMO. Jessica Abbott

Prov i Växtfysiologi (MolBio) Vt

Tenta i växtfysiologi (BL3005)

Tenta Växtfysiologi (BL2016)

Växter. Biologi 1 Biologi 2

STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG VÄXTFYSIOLOGI (BL2016 och BL3005)

Tillväxtregulatorer biologi

Tentamen i växtfysiologi 5 juni 2008 för Biogeo,

Vad gör växten med vattnet?

Prov i Organismernas mångfald och fylogeni (Molbi) Vt

Botanik 1. Föreläsning Johan Edqvist

Kapitel Var är vi i kursen???

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

PROV I Kärlväxters struktur och funktion för Biologi 40p

VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI

Prov i Organismbiologi botanik. MoBi-linjen

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Därför ska man odla baljväxter

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Baskurs Biologi, 20 p, ht Fysiologi - Föreläsningsanteckningar

Fortsättningen av biologikursen.

Växternas inkomster och utgifter

Cellen och biomolekyler

Fortsättningen av biologikursen.

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Kursens innehåll Biologi som ämne. Grundkurs i biologi, 4.5hp. Gruppindelning. Kursens olika moment. Första föreläsningen: Vad ni behöver göra

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Insikten växer. Insikten växer om att vi människor är beroende av den värld vi lever i.

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Näringsämnena och matspjälkning

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

Vem tänder på flisstackar?

Nanoteknologi för framtida växtskydd

VÄXTERS BEHOV OCH TRANSPORT AV MINERALNÄRING OCH VATTEN

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

KROPPEN Kunskapskrav:

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012

Tentamen Djurdelen i Fysiologi och Cellbiologi VT20I2 [7,Shp)

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Kemiska ämnen som vi behöver

Petter Holme. 8e September, 2008

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Biologi 2. Cellbiologi

SVAMP, STRESS OCH GRÄS

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Fotosyntes i ljus och mörker

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Pedagogisk planering Elev år 5

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Jord funderingar kring grunden för vår tillvaro Atlantis förlag 2012) Håkan Wallander

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)

Anders Lundquist. Osmoreglering

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

DNA- analyser kan användas för att

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Växtfysiologi VT 2013

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Betfor Inte bara nyttigt

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll Människan: biologi och hälsa SJSE11

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Transkript:

Växtbiologi II: Membran och signallering Jessica Abbott

Växtcellen WotC 4-6

Sammanfattning

Växter II Membran och membrantransport Transport av vatten och socker i kärl Interaktioner med symbioter och patogener Signallering

Membraner

Membranuppbyggnad LIPID BILAYER MEMBRANE PROTEINS

Fig 3-27

Lipider i vattenlösningar Miceller T ex tvål Dubbellager Fosfolipider,glykolipider

Dubbellagrets fluiditet

Membranfunktioner

Proteinernas sekundär struktur WotC 3-8

Membranproteinernas 3 klasser

Membraners glykogrupper

Membrantransport Diffusion fri energi, elektrokemisk gradient osmolaritet Transportproteiner Passiv och aktiv tranport Kanaler och bärare

Diffusion

Osmos

Olika typer av membrantransport

Aktiv/inaktiv transport

Bärarprotein PASSIV INDIREKT AKTIV WotC 8-6

Membrantransporter i en röd blodkropp WotC 8-2

Sammanfattning

Olika ämnens genomsläpplighet

12_24_Gated _ion_chan.jpg

Mekanisk reglering av jonkanal

Spänningsreglerad jonkanal: Venus flugfälla

Spänningsreglerad jonkanal: mimosa

Membranreceptorer

Stomata

Sammanfattning

Transport och mineralnäring Xylem: vatten, mineralämnen, mm Floem: socker, mm Mineralnäring

Vattnets transport

Näringsämnen tas upp över cellmembranet Akvaporiner=vattenkanaler

Vatten och mineraler diffunderar olika vägar in i roten

Bladets uppbyggnad

Ledningssträngarna blir tunnare och tunnare Klyvöppningar i epidermis

Vattentransporten upp i växten Vattenånga diffunderar ut genom klyvöppningarna Ersätts med vatten från mesofyllcellerna Vatten sugs upp i växten genom xylem (negativt tryck - tension) Vatten går in i roten med osmos

Klyvöppningarna (stoma) har två slutceller Ljus: kalium och klorid tas upp av slutcellerna Vatten går in med osmos Mörker eller torka: kalium och klorid går ut igen Vatten lämnar slutcellerna

Sockertransporten

Sockret transporteras aktivt in i floemet Vatten går med osmos in Övertryck resulterar i massflöde ner Sockret lastas av i roten

Upptag av mineralämnen från jorden Markens komplexa uppbyggnad

Kvävets kretslopp

Kvävefixerande bakterier

Roten skickar ut signaler som attraherar bakterierna

Bildningen av en rotknöl

Ekonomiska värdet av kvävefixering

Symbios mellen rhizobia och bäljväxter Medspelarna Växten: Bäljväxter Papilionoideae Mimosoideae Caesalpinioideae Ulmaceae Parasponia sp. Fotosyntes Utbytet CO 2 Kolföreningar Bakterier: Rhizobia (allmän benämning) Allorhizobium Azorhizobium Bradyrhizobium Mesorhizobium Rhizobium Sinorhizobium NODULES Symbiotisk kvävefixering Kväveföreningar N 2 by Lindström

Nodulering Rhizobium Kemotaxis Nod gener: nod-factorer Flavonoider nod-factorer mitos nodulering

Nodulering i mer detalj signal: Flavonoider + nodd nod genes OH OH OH OH OH CH 2 HO HO O O CH 2 O NH HO O O CH 2 NH HO COCH 3 O CH 2 CH 2 O O O NH HO NH OH COCH 3 COCH 3 O OH NH COCH 3 Växtens respons Deformering av rothår Nodul-meristem Noduler Förändrad flavonoidproduktion Retur-signal: Lipo-chitooligosaccharider (Nod-factorer) Bakteriernas respons Tillväxt Kemotaxis Proteinexport Produktion av Nod factorer by Lindström

Köttätande växter får kväve och fosfor från insekter Venus flugfälla Silkeshår

Mycorrhiza

Arbuskulär mycorrhiza

Ectotrofisk mykorrhiza

Patogener

Parasiten får kolhydrater mm från värden Nässelsnärja

Externa signaler

Ljus

TORKA ÖVERSVÄMNING SALINITET SJUKDOMAR

Signaltransduktion

Reglering med ljus Rött / mörkrött ljus: fytokrom Blått ljus: fototropin Effekter: Kortdags/långdagsväxter Fototropism Nyktinasti

Växternas dygnsrytm

Biologiska klockor = circadian rhythms

Fotoperiodism

Fytokrom 5min red light

Auxin Cytokinin Gibberellin Abskissinsyra (ABA) Etylen Tropism Nastiska rörelser Växthormoner Växtrörelser

Apikal dominans

Auxin: fototropism

Auxin: fruktmognad

Cytokinin: samspel med auxin Auxin/cytokinin: apikal dominans, rot/skott inducering mm

Gibberellins: stjälktillväxt a. b. a: Robert E. Lyons/Visuals Unlimited; b: Sylvan Whittwer/Visuals Unlimited

Inhibering av GA-syntes

ABA: vinterdvala John Solden/Visuals Unlimited.

Vilostadier Vernalisering Stratifiering Scarification Vilande knopp

Etylen

Etylen

Ethylene och abskission Ingen abskission Abskission

gravity Växtrörelser: gravitropism Copyright The McGraw-Hill Companies, Inc. Permission required for reproduction or display. a. b. c. 25 mm a: Kingsley Stern; b: Courtesy Malcolm Wilkins, Glascow University; c: BioPhot

Växtrörelser: thigmotropism

Växtrörelser: seismonasti pulvinus vascular tissue cell retaining turgor cell losing turgor Before After

Växtrörelser: nyktinasti Prayer plant (morning) Prayer plant (night) a. Morning glory (morning) Morning glory (night) b. flowers open Circadian Rhythm Period (about 24 hours) flowers close 0 12 24 36 48 Time (hours) c.