7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma

Relevanta dokument
Kost och Fysisk Aktivitet

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Innehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Fysisk och psykosocial miljö

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Innehållsförteckning

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Hälsosamtalet i skolan - resultat

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program. Redovisning maj 2018

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

Hälsan i Sala kommun 2014

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Skolelevers drogvanor

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Analys Likabehandlingsärenden och elevers upplevelse av trygghet och trivsel i skolan

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002

Sveriges bästa självskattade hälsa?

Svenska elevers drogvanor

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Företagsamheten Norrbottens län

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Skolelevers hälsa och levnadsvanor Länsrapport läsår Hälsosamtalet i skolan

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Företagsamheten 2017 Norrbottens län

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med inskrivna barn.

Uppdrag, nuläge och mål

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Nyinvandrade elever i grundskolan

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Uppföljning av skolresultat för förskoleklass och grundskola läsår Dnr BUN15/

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

Elever i grundskolan läsåret 2008/09

DNR: KS2018/53/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret Dnr KS2018/53/11. Bildningsutskottet (1) Bu 16

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Särskilt stöd i grundskolan

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

16 JANUARI Psykisk hälsa

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012

Hälsoutmaningar i Norrbotten

Elever i grundskolan läsåret 2010/11

Nationella prov Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och Anneli Jöesaar

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Hur mår unga i Gävleborg?

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

4. Behov av hälso- och sjukvård

Sundbyberg stad Skolundersökning 2016 Elever grundskola Kymlingeskolan åk 3

Nationella prov Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och Anneli Jöesaar

Barn Mängden barn i Norrbotten

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten

Danderyds kommun Viktor Rydbergs samskola - Elever åk 8. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 89%

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Skolelevers drogvanor

Verksamhetsrapport Valla skola

utvärderingsavdelningen Dnr 2014: (40)

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Nationella prov 2016

Psykisk hälsa barn och unga

Transkript:

7 APRIL 1 Fysisk Hälsa Övervikt och fetma Liksom föregående läsår är andelen överviktiga eller feta pojkar genomgående högre bland pojkar än flickor, utom i förskoleklass (Figur 2). Medan andelen minskar med ökande ålder bland flickor, ökar den bland pojkarna. Det finns stora skillnader mellan kommunerna. I gymnasiet placerar sig, och över länsvärdet för både pojkar och flickor, likaså, för pojkarna (Figur, Tabell ). kommun ligger under länsvärdet för båda könen. Noterbart är att de mindre kommunerna, som slagits samman i Syd och Öst, har hög andel överviktiga eller feta barn, över länsvärdet i samtliga fall utom för flickor i årskurs sju. Även om kommunvisa skillnader finns vad gäller andel barn med övervikt eller fetma, ses i samtliga kommuner samma bild som i länet, med högre andel överviktiga eller feta pojkar än flickor i årskurs sju och gymnasiets första år. 4 9 2 1 4 1 19 19 21 2 17 1 12 Förskolekl Åk 4 Åk 7 Gy 1 Förskolekl Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fetma 2 4 9 Övervikt 19 19 17 1 12 21 2 Figur 2. Andel elever med övervikt och fetma, läsår 8-9,. 1

åk 7 7 APRIL 1 åk 7 4 1 4 1 Gy1 Gy1 4 1 4 1 Figur. Andel elever med övervikt eller fetma, årskurs sju och gymnasiets första år, läsår 8-9, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. De senaste tre åren finns tecken på att andelen fyraåringar i länet med fetma minskar. Bland de äldre barnen, utifrån hälsosamtalet, syns dock inga tydliga tecken på att andelen överviktiga eller feta skulle vara på nedåtgående i länet, och inte heller när man ser på andelen med fetma, separat. Vid analys över de två senaste åren ses dock för flickorna tecken på avplaning av andelen överviktiga eller feta, i årskurs fyra, sju och gymnasiet. Däremot har andelen bland flickorna i förskoleklass ökat under samma tid (Figur 4). Även för pojkarna ses i de flesta fall en antydan till avplaning under samma tvårsperiod, och t. om en indikation på att andelen i gymnasiet kan vara på nedåtgående. Däremot har andelen överviktiga eller feta pojkar i årskurs sju ökat något under samma tid. Bilden är svårtydd när så få år har gått, men trots de försiktigt positiva tecknen på avplaning de två senaste läsåren kan man konstatera att andelen överviktiga eller feta ligger på betydligt högre nivåer än läsåret /7 2. 2

7 APRIL 1 (Obs skalan) 4 1 1 /7 7/8 8/9 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Figur 4. Utveckling av andelen elever med övervikt eller fetma över tre läsår i. Mätning i förskoleklass inleddes läsår 7/8. Stora skillnader ses mellan kommunerna, både bland äldre barn och fyraåringar. Små kommuner, sett sammantaget, hade lägre andel överviktiga eller feta fyraåringar jämfört med. För elever ligger däremot över länsvärdet endast bland flickor i förskoleklass, och i högre åldrar ligger värdet under eller nära länsvärdet (Figur, Tabell ). De kommuner som har flest överviktiga eller feta pojkar i årskurs sju är, de små kommunerna i Öst och Syd, samt och. Samma kommuner, och, har flest överviktiga eller feta pojkar även i gymnasiet (Figur, Tabell ). Bland flickorna är det i årskurs sju, och som har högst andel överviktiga eller feta. I gymnasiet ligger också högst för flickor, tillsammans med de andra, mindre, kommunerna i region Syd, och. Vissa tecken på förändringar över tid ses på kommunnivå (Figur -). Alla kommuner har inte deltagit från början, varför eventuella förändringar inte är kända för dem ännu. För finns en stadigt ökande andel överviktiga eller feta i årskurs sju, oavsett kön, sedan -7. Även i fanns en ökning mellan de första läsåren i årskurs sju, som nu visar försiktigt positiva tecken på att ha stannat av. har haft en oförändrad nivå för flickor, medan en ökning skett mellan läsår 7-8 och nuvarande läsår för pojkar. På länsnivå syns ingen ljus bild för pojkar i årskurs sju, vad gäller utvecklingen av övervikt. För flickor i gymnasiets första år syns en uppgång mellan de två senaste läsåren, i, medan positivt tecken på stadig nedgång finns i sedan -7. Andelen överviktiga eller feta pojkar ligger på samma nivå i detta och föregående läsår.

7 APRIL 1 4 4 1 1 Årskurs sju / /7 7/8 8/9 Figur. Andel elever med övervikt eller fetma i årskurs sju. Utveckling över fyra läsår, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Länsdata för - redovisas ej då endast ett fåtal kommuner deltog. Där staplar saknas, saknas också data från kommunen för läsåret. 4 4 1 1 Gymnasiet år 1 / /7 7/8 8/9 Figur. Andel elever med övervikt eller fetma i årskurs gymnasiets första år. Utveckling över fyra läsår, kommuner i. : Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn; : Haparanda, Överkalix, Övertorneå. Länsdata för - redovisas ej då endast ett fåtal kommuner deltog. Där staplar saknas, saknas också data från kommunen för läsåret Allergi Bilden av allergi är nästan identisk den från föregående läsår. na i förskoleklass har något oftare än flickorna haft besvärande allergi, och med sti- 4

7 APRIL 1 gande ålder är bilden omvänd. I gymnasiet har flickor oftare besvär än pojkar (Figur 7). Mönstret ses i samtliga kommuner (Tabell 7). i har oftare än i andra kommuner haft allergiska besvär. Även föregående läsår hade högre andel av flickorna i gymnasiet i besvär jämfört med övriga kommuner och länet. 1 1 1 19 19 22 19 17 ibland eller sällan ofta eller alltid Förskolekl Åk 4 Åk 7 8 Gy 1 Förskolekl Åk 4 Åk 7 Gy 1 Figur 7. Andel elever i förskoleklass, årskurs 4, 7 och gymnasiets första år som haft besvärande allergi de senaste tre månaderna, läsår 8-9,.