ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01

INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med diabetes påverkar vardagslivet på flera sätt. Sjukdomen är inte synlig men gör sig ändå påmind, t.ex. vid måltider, i skolan, på jobbet och i umgänget. Har man diabetes behöver man olika hjälpmedel som blodsockermätare, stickor, nålar och insulinpennor. De flesta diabetiker måste dagligen synliggöra sin diabetes med sina hjälpmedel. Då är det viktigt att de är diskreta och inte märks eller hörs. Utvecklingen av hjälpmedel har gått framåt och idag finns sådana som underlättar ett så fritt och normalt liv som möjligt. För att öka kunskapen om vardagen med diabetes och insulinbehandling har vi tagit fram det här faktamaterialet. Som journalist kan du fritt använda material och pressbilder för artiklar. Ur innehållet: Vad är diabetes? Hur många är drabbade? Varför får man diabetes? Behandling vid diabetes Vardagen med diabetes Fakta om Humalog KwikPen Att tänka på! Humalog KwikPen en helt ny insulinpenna Nyligen lanserades Humalog KwikPen i Sverige. Det är den enda förfyllda insulinpennan med inbyggd fjädring vilket ger mjuka och jämna injektioner. Pennan är även kortare än många andra pennor och ergonomiskt designad för att underlätta behandlingen. Genom att den är liten och lätt att injicera med drar den inte uppmärksamhet till sig. På det viset kan patienter med diabetes leva ett så normalt liv som möjligt. Har du frågor som gäller diabetes och Humalog KwikPen? Kontakta gärna Anders Toll, Vetenskaplig rådgivare på Eli Lilly Sverige AB, 070-609 88 27, atoll@lilly.com 2

VAD ÄR DIABETES? Diabetes är inte en enda sjudom utan det finns flera olika typer. De har olika orsaker, men gemensamt för dem är att blodsockerhalten är för hög. De två vanligaste formerna av diabetes är typ 1 och typ 2: Vid diabetes typ 1 har kroppens produktion av insulin helt eller nästan upphört. Antikroppar förstör de insulinproducerande cellerna. Ofta utvecklas den här formen när man är ung, därför kallas typ 1-diabetes också för barn- och ungdomsdiabetes. Diabetes typ 1 har låg ärftlighet. Vid diabetes typ 2 som ibland kallas vuxendiabetes kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men det är inte tillräckligt för kroppens behov. Den här formen bryter ofta ut i vuxen ålder och har en hög ärftlig faktor. Sjukdomen kommer ofta smygande. Hur många är drabbade? Diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar. Ungefär 350 000 svenskar är drabbade. Av dessa har 50 000 personer typ 1-diabetes och 300 000 typ 2-diabetes. VARFÖR FÅR MAN DIABETES? Diabetes typ 1 Forskningen har ännu inte funnit något tillfredsställande svar på varför kroppens immunsystem angriper och förstör kroppens insulinproducerande celler så att insulinbrist uppstår. De flesta forskare är dock övertygade om att typ 1-diabetes är en kombination av ärftliga anlag och yttre miljöfaktorer. Diabetes typ 2 När man är drabbad av typ 2-diabetes har kroppen svårt att öka insulinproduktionen tillräckligt mycket när sockerhalten i blodet stiger, till exempel efter en måltid. Det beror bland annat på att kroppsvävnadernas förmåga att utnyttja insulinet är nedsatt. Övervikt och fetma är viktiga orsaker till att kroppens celler förlorar insulinkänsligheten. Ett annat skäl till att man drabbas av typ 2-diabetes kan vara för lite motion. Även rökning kan vara en bidragande orsak. Diabetes ett ökande problem Ju högre upp i åldrarna, desto vanligare blir typ 2-diabetes. I länder med ökad levnadsstandard, som i Sverige, förväntas typ 2-diabetes att bli vanligare. Vi äter mer framför allt mer fet mat samtidigt som vi i mindre utsträckning arbetar med kroppen. 3

BEHANDLING VID DIABETES För både typ 1 och typ 2-diabetes går behandlingen ut på att hålla en så normal blodsockernivå som möjligt. Detta görs på olika sätt. Diabetes typ 1 Alla som har typ 1-diabetes behandlas med insulin och injektioner är idag det enda sättet att tillföra det. Det finns flera sorters insulin: snabbverkande-, långtidsverkande- och kombinerade mixinsuliner. Vid typ 1-diabetes försöker man återskapa kroppens naturliga insulinnivåer vilket gör att man måste ta flera insulininjektioner varje dag. Dels snabbverkande insulin till varje måltid och dels långverkande insulin en till två gånger per dag. Ett annat sätt att få bra insulinnivåer över dygnet är att använda en bärbar insulinpump. Diabetes typ 2 Goda och regelbundna kostvanor och motion är ibland tillräckligt för att hålla blodsockret på en bra nivå. Men för många är detta inte tillräckligt utan man behöver dessutom komplettera med medicinsk behandling. Blodsockersänkande tabletter är första steget. De ökar insulinkänsligheten och/eller stimulerar kroppens egen produktion av insulin. Särskilt för överviktiga patienter finns ytterligare en möjlighet innan man börjar med insulin. Det är ett läkemedel som också injiceras och förutom lägre blodsocker även ger viktminskning. Räcker inte detta kan man behöva insulininjektioner. Av de med typ 2-diabetes är det ungefär en tredjedel som behöver dagliga insulininjektioner. Som diabetiker får man lära sig att justera insulindosen utifrån sin livssituation, till exempel om man börjar motionera mer än vanligt, ändrar sina matvanor i samband med en resa, eller om man blir sjuk några dagar. För lite insulin och för mycket Om kroppen inte har det insulin den behöver stiger blodsockervärdena vilket är skadligt för bland annat blodkärl och nerver. Det ger på sikt upphov till diabeteskomplikationer som njurskador och hjärtinfarkt. För mycket insulin, å andra sidan, medför att blodsockernivån blir för låg insulinkänning eller hypoglykemi ett tillstånd som visar sig som blekhet, skakningar, svettning, hjärtklappning, hunger och oro. Om inte blodsockret normaliseras kan det få allvarliga konsekvenser. 4

VARDAGEN MED DIABETES Att leva med diabetes innebär ofta en stor utmaning. Man behöver använda kost, fysisk aktivitet och medicin som redskap i behandlingen. Syftet är att finna en bra balans mellan det som höjer och det som sänker blodsockret. Målet är att nivån ska vara jämn och låg. I vardagen får man därför använda olika hjälpmedel som blodsockermätare, stickor, nålar och insulinpennor. Diabetes är en sjukdom som inte syns på utsidan, men den gör sig ändå påmind i många situationer, t.ex. i samband med att man ska äta. Måltider är ofta en social företeelse, oavsett det är i umgänget, när man äter ute på stan, går i skolan eller är på en arbetsplats. För de allra flesta är det därför viktigt med hjälpmedel som är diskreta, tysta och lätta att använda. HUMALOG KWIKPEN NYTT HJÄLPMEDEL FÖR EN ENKLARE VARDAG Eli Lilly har nyligen lanserat Humalog KwikPen i Sverige. Det är den enda förfyllda insulinpennan som har en inbyggd fjädring, vilket ger mjuka och jämna injektioner. Pennan är även kortare än många andra pennor och är ergonomiskt designad för att underlätta behandlingen. Genom att den är nästan ljudlös, samt liten och lätt att injicera med, drar den inte uppmärksamhet till sig. På det viset kan patienter med diabetes leva ett så normalt liv som möjligt. Fördelarna med Humalog KwikPen: Lätt att lära sig lätt att använda Kräver mindre styrka för injektion, ger mjukare injektioner Väger lite och är kortare än flera andra insulinpennor Förfylld med 300 enheter Humalog-insulin Finns i diskret mörkblåmetallic färg som inte för tankarna till ett medicinskt hjälpmedel Extra lämplig för personer med diabetes som just har börjat ta insulin, eller som ändrar sin medicinering till flera injektioner om dagen Den är också extra lämplig för barn och äldre som är i behov av redskap som inte kräver starka händer KwikPen skrivs ut av behandlande läkare och finns att hämta ut på svenska apotek. Diabetesläkemedel omfattas av subventionen. 5

ATT TÄNKA PÅ! Källor Information. Diabetes är en livslång sjukdom som påverkas av hur man lever. Därför är det viktigt att skaffa sig god kunskap om sjukdomen, både i förebyggande syfte och för att kunna ha en god livskvalitet. Viktiga värden. Sitt blodsocker kontrollerar man själv med hjälp av en blodsockermätare. Man får dessutom medicinera om man har högt blodtryck eller förhöjda blodfetter. För att undvika problem med ögon, fötter och andra organ som kan påverkas bör man regelbundet gå på kontroller hos läkare och diabetessköterska. Kosten. Goda matvanor är viktigt. Man bör äta regelbundet och fördela sina måltider jämnt över dagen. Det är bra att äta mycket grönsaker, och att minska sitt intag av fett och sötsaker är viktigt. Frukt bör man äta i måttlig mängd och sprida intaget under dagen. Fysisk aktivitet. Motion ger inte bara bättre blodsockervärden man får även bättre kontroll över sin vikt. Fysisk aktivitet sänker dessutom blodfettsnivåerna, vilket är viktigt för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Apoteket www.apoteket.se Vårdguiden www.vardguiden.se Diabetesförbundet www.diabetes.se Lilly Diabetes www.lillydiabetes.se Netdoktor www.netdoktor.se 6