Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Saint Lucia 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Saint Lucia är en parlamentarisk demokrati med en folkmängd på 165 000 invånare. Vid valet i december 2006 segrade oppositionspartiet United Workers Party (UWP) under ledning av Sir John Compton över regeringspartiet Saint Lucia Labour Party (SLP) och erövrade 11 av totalt 17 platser i den folkvalda församlingen. Internationella valobservatörer har betecknat valet som fritt och rättvist. Sir John Compton valdes till premiärminister men avled den 7 september 2007 och ersattes av hälsovårdsoch arbetsmarknadsministern Stephenson King. Brott mot de mänskliga rättigheterna förekommer. Det rapporteras bland annat om polisvåld, svåra förhållanden i landets fängelser samt bristande rättssäkerhet.. Yttrande- och tryckfriheten utnyttjas dock effektivt av media och av den politiska oppositionen. De civila myndigheterna utövar generellt en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Saint Lucia har ratificerat följande centrala konventioner avseende mänskliga rättigheter: Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) men inte det fakultativa protokollet om enskild klagorätt som heller inte har undertecknats Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC), men inte de två fakultativa protokollen om barn i väpnade konflikter respektive handel med barn, barnprostitution och barnpornografi Saint Lucia har inte undertecknat eller ratificerat varken FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) eller FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR).Saint Lucia har inte undertecknat eller ratificerat konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), eller tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr. Saint Lucia har inte undertecknat eller ratificerat den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter. Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) har endast undertecknats men inte ratificerats. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr och annan grym eller omänsklig behandling förbjuds i grundlagen. Människorättsorganisationer har dock kritiserat de svåra förhållandena i fängelset och förekomsten av polisbrutalitet. Drygt 200 anmälningar om polisvåld registrerades under 2006. 4. Dödsstraff Dödsstraff verkställdes senast år 1993. Den starkt ökande brottsligheten under de senaste åren har dock lett till allmänna krav på hårdare tag mot brottslingar och lett till att regeringen överväger att upphäva det tillfälliga stopp av dödsstraff som de facto förekommer. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Grundlagen förbjuder godtyckliga arresteringar och frihetsberövanden och alla har rätt till en rättvis och offentlig. Reglerna om en häktningstid om högst 72 timmar respekteras emellertid inte i alla situationer och rättssystemet uppges vara ineffektivt och överbelastat. Flera fall av polisvåld med dödlig utgång i samband med att polisen utfört arresteringar har rapporterats. Anklagelser om 2
3 fysiskt våld mot interner har framförts. Fängelsesituationen har generellt förbättrats sedan ett nytt fängelse uppfördes 2003 med skilda avdelningar för män, kvinnor och ungdomar. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolsväsendet utgör en integrerad del av det karibiska rättssystemet med Privy Council i London som högsta instans. Landet har anslutit sig till, men inte ratificerat, konventionen om inrättandet av den karibiska högsta domstolen. Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem. 7. Straffrihet Straffrihet för poliser inblandade i brott förekommer. Ett arbete pågår för att reformera poliskåren, öka transparensen och undersöka de anklagelser om polisvåld som förekommer. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet garanteras i lag vilket generellt efterlevs.. Enligt en lag från 2003 kan personer dock dömas till två års fängelse för att ha spridit falska nyheter. Den kontroversiella lagen har särskilt kritiserats av journalister. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna I lag ges medborgarna rätt att med fredliga medel välja regering genom att delta i periodiskt återkommande fria och rättvisa val genom allmän rösträtt. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor I lag ges arbetstagare rätt att fackligt organisera sig. De flesta offentligt anställda och 36 procent av den privata arbetskraften är fackligt anslutna. Rätten att förhandla kollektivt är reglerad i lag. Lagen föreskriver också strejkrätt. Poliser och brandmän äger dock ingen sådan rätt. Barn- och tvångsarbete är förbjudet i lag. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälso- och sjukvården är förhållandevis väl utbyggd. Arbetstagare äger rätt att avbryta hälsofarligt arbete utan att riskera förlora sin anställning. 12. Rätten till utbildning Grundutbildningen är obligatorisk mellan 5 och 15 års ålder och en registreringsavgift krävs. De flesta skolor är statsfinansierade och undervisningen avgiftsfri. Ungefär en tredjedel av eleverna fortsätter till sekundär undervisning. Regeringen ger hög prioritet till utbildningsinsatser för ungdomar. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Saint Lucia klassificeras som ett medelinkomstland med en folkmängd på cirka 165 000 invånare och en BNP per capita på närmare 6 000 US-dollar. Landet hamnar på 72:a plats av totalt 177 länder i FN:s välfärdsindex (HDI). OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Regeringen ger hög prioritet åt kvinnors rättigheter. Ministern för kvinnofrågor ansvarar för dessa frågor men även för jämställdheten på arbetsmarknaden. Våld mot kvinnor utgör dock alltjämt ett allvarligt problem. Prostitution är förbjudet enligt lag, men polisen angriper inte det växande problemet. Sexuellt ofredande på arbetsplatser är sedan den 1 januari 2005 förbjudet i lag men utgör ett fortsatt problem. 15. Barnets rättigheter Ministern för kvinnofrågor är även ansvarig för barnets rättigheter och ger dessa frågor hög prioritet, inte minst ifråga om utbildningsmöjligheter och hälsovård. Fysiska och sexuella övergrepp mot barn är inte desto mindre ett utbrett och allvarligt problem. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Lagen förbjuder inte diskriminering av dessa grupper men inga sådana fall rapporterats. Däremot förekommer ofta diskriminering mot personer som har drabbats av hiv/aids. Regeringen har inlett ett program för att motverka dessa negativa attityder och bekämpa en fortsatt spridning av hiv/aids.. 4
5 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Sexuellt umgänge mellan personer av samma kön är förbjudet enligt lag men det inga fall av diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet har rapporteras under det senaste året. 18 Flyktingars rättigheter I praktiken ger regeringen skydd till personer som vid återsändande till hemlandet riskerar att bli förföljda, men flyktingstatus eller asyl beviljas inte rutinmässigt. 19. Funktionshindrades rättigheter Det finns ingen lagstiftning som ger skydd mot diskriminering av personer med funktionshinder. Särskilda skolor har inrättats för döva och blinda samt mentalt funktionshindrade. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Frivilligorganisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Dock är myndigheterna inte särskilt lyhörda för synpunkter och rekommendationer, även om regeringen förklarat sig villig att samarbeta med organisationerna som arbetar med mänskliga rättigheter. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Information om särskilda insatser saknas.