Beslut Huvudman kommurk&iinkoping.se Verksamhetschef vid sjukhusskolan Anderz.Bergholtz@linkoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Linköpings kommun Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
201 6-1 2-16 1 (7) Inledning Skolinspektionen genomför höstterminen 2016 en kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus. Syftet är att granska om särskild undervisning på sjukhus så långt det är möjligt motsvarar den undervisning eleverna inte kan delta i. Detta uppnås genom att följande frågeställningar besvaras: /. Vad innehåller den särskilda undervisningen på sjukhus? 2. Får elever, som på grund av sjukdom inte kan delta i den vanliga undervisningen, en behovsanpassad undervisning på sjukhus? Skolinspektionen besökte sjukhusskolan i Linköpings kommun den 22 november 2016. Ansvariga för granskningen har Anna Wide och Matilda Yvede varit. Vid besöket intervjuades lärare och verksamhetschef. Skolinspektionen har också studerat dokument från verksamheten. Vidare har en enkätundersökning genomförts med samtliga sjukhusskolor i landet. För mer information om granskningen se Skolinspektionens webbplats https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/kvalitetsgranskning/ Här hittar du underlag som använts i granskningen i form av bestämmelser på området och intervjuguider. Bakgrundsuppgifter om verksamheten Sjukhusskolan i Linköping tillhör sektionen för resurs och stödverksamhet inom barn-och ungdomsnämndens ansvarsområde. Sjukhusskolan leds av en verksamhetschef. Sjukhusskolan är placerad på universitetssjukhuset i Linköping. Lokalen för skolverksamheten som är kopplad till Soma (somatisk, kroppslig vård) ligger i anslutning till vårdavdelningarna. Lokalen för verksamheten som är kopplad till BUP (barn- och ungdomspsykiatrisk vård) ligger relativt nära vårdavdelningen och består av flera olika utrymmen för undervisning och samvaro. Lokalerna för Soma och för BUP är belägna på cirka 10 minuters gångavstånd från varandra. Vid enheten för Soma arbetar två lärare, vid enheten för BUP arbetar tre lärare. Lärarna arbetar i arbetslag.
Bashit 2 (7) Antal elever 2016 to m 1 september Sorna' BUP2 84 36 Antal lärare Soma BUP Antal Med lärarlegitimation Speciallärare/ specialpedagoger 2 2 1 3 3 1 Bedömning Samverkan och informationsöverföring Sjukhusskolan i Linköping har väl fungerande strukturer för samverkan med vårdnadshavare, elevens ordinarie skola samt barnklinikens avdelningar. Samverkan sker kontinuerligt från det att eleven börjar ges vård vid sjukhuset tills dess att eleven återgår till ordinarie skola. Sjukhusskolans verksamhet och pedagogiska perspektiv integreras i planeringen av behandlingsarbetet även om undervisningen tydligt är separerad från den medicinska behandlingen. Vid återgång till ordinarie skola lägger sjukhuslärarna stor vikt vid att se till att den kunskap de har om eleverna överförs dit för att öka förutsättningarna för att eleverna ska få en relevant och individanpassad undervisning. Detta gäller främst för elever med långa vårdtider. Till exempel beskriver sjukhuslärarna elevernas behov av extra anpassningar eller särskilt stöd men också andra faktorer som 1 Somatisk (kroppslig) vård 2 Barn- och ungdomspsykiatrisk vård
Bes 3 (7) kan vara avgörande för elevens undervisning. Det kan handla om förhållningssätt, strukturer, kunskap om hur elevens medicinska tillstånd påverkar skolsituationen med mera. Informationsöverföringen om elevens kunskapsutveckling är inte bara inriktad på att redovisa skriftliga resultat utan också på att överföra information om elevens tänkande och förmågor som framkommit i till exempel samtal och diskussioner. Sjukhusskolan har rutiner för att försäkra sig om att de känner till samtliga barn som ges vård vid barnkliniken. Däremot saknas fungerande rutiner för att säkert få vetskap om elever som fyllt 18 år och därför vårdas på vuxenavdelning. Det saknas också rutiner för att försäkra sig om att elever som är yngre än 18 år men vårdas på annan avdelning än barnavdelning blir identifierade av sjukhusskolan. I de fall sjukhusskolan får kännedom om elever vid annan avdelning erbjuds alltid dessa elever undervisning i samma utsträckning som elever som ges vård vid avdelningar på barnklinik. Anpassning och genomförande av undervisningen Sjukhuslärarna skaffar sig på olika sätt kännedom om elevernas individuella behov, förutsättningar och kunskapsnivå. De genomför samtal med elever och vårdnadshavare samt har alltid kontakt med elevens ordinarie skola. De har också en kontinuerlig kontakt med den medicinska personalen för att kunna anpassa undervisningen utifrån de möjligheter och begränsningar som elevens sjukdomstillstånd innebär. Eleverna ges möjlighet till delaktighet i planering och genomförande av undervisningen. I de fall sjukhuslärarnas kompetens inte räcker för elevernas behov av undervisning samverkar lärarna med andra lärare samt använder sig av digital teknik, till exempel Youtube. Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden:
4 (7) Sjukhusskolan behöver försäkra sig om att det finns fungerande system för att få kännedom om elever som vårdas på andra avdelningar än barnavdelningar och som kan vara i behov av särskild undervisning vid sjukhus. Resultat Här redovisas uppgifter från enkät, dokument och intervjuer. Introducering av sjukhusundervisning Sjukhuslärarna skaffar sig information om elever som läggs in på någon barnavdelning samma dag som de börjar ges vård på sjukhuset. Sjukhuslärarna besöker ofta eleverna samma dag och har en omedelbar kontakt med vårdnadshavare. Lärarna tar också en tidig kontakt med ordinarie skola. De genomför vid undervisningens start samtal med eleven, vårdnadshavare och med elevens ordinarie skola för skaffa sig en bild av elevens situation och behov. Elever som vårdas vid någon barnavdelning identifieras alltid av sjukhusskolan. När det gäller elever under 18 år som vårdas på vuxenavdelning eller elever som fyllt 18 år och därför vårdas på vuxenavdelning framkommer att sjukhusskolans personal inte är riktigt säker på om de alltid identifieras. De har försökt med informationsinsatser på sjukhusets olika avdelningar men menar att det kan vara så att dessa insatser är otillräckliga eller inte aktualiserade och att de behöver se över hur dessa elever med säkerhet kan identifieras så snabbt som möjligt. Lärarna på sjukhusskolan inriktad mot BUP har telefonkontakt med den vuxenpsykiatriska avdelningen var fjortonde dag för att höra om det finns eventuella elever där. Lärarna uppger också att den medicinska personalen inte alltid "har ett skolintresse". Vid verksamhetschefens faktagranskning framkommer att det på vuxenpsykiatriska avdelningen finns en koordinator utsedd som ska ha i uppgift att kontakta sjukhusskolan när en patient som studerar inom skolväsendet blir inneliggande där.
BeSb(re: 5 (7) Lärarna gör en pedagogisk bedömning om elever är i behov av undervisning på sjukhus. Ställningstagande om eleverna ska erbjudas undervisning eller ej dokumenteras. Lärarna bedömer så gott som aldrig att elever av pedagogiska skäl inte skulle vara i behov av undervisning. För elever som vårdas vid BUP men inte är inneliggande tar sjukhuslärarna ställning till elevens behov utifrån om de har en fungerande skolgång vid ordinarie skola eller ej. Undervisning ses som en friskhetsfaktor för eleverna av såväl vården som sjukhusskolan och samverkan sker kontinuerligt och på olika sätt mellan dessa två parter. Undervisningens genomförande Sjukhuslärarna kartlägger elevernas behov, förutsättningar och kunskapsnivå genom samtal med eleven, vårdnadshavare och ordinarie skola. Om lärarna inte får omedelbar kontakt med elevens ordinarie skola startar de ändå undervisningen utifrån den information och de samtal de har med elev och vårdnadshavare. Lärarna lägger stor vikt vid att verkligen förstå varje elevs unika situation, historia och erfarenheter. De beskriver att ordinarie skola ofta har en relativt god bild av elevens behov och situation men ibland kan en elevs svårigheter ha starkt samband med skolsituationen. Det händer att ordinarie skola över- eller underskattar elevens förmåga. Sjukhuslärarna för då oftast tillsammans med eleven en dialog med ordinarie skola, om förändringar i planeringen för eleven. Lärarna inom BUP beskriver att det är viktigt att inte ha en låst struktur för arbetet med en elev initialt. De menar att de först behöver kartlägga och förstå eleven och sedan tillsammans med elev, vårdnadshavare och ordinarie skola bygga en relevant struktur för undervisningen. Eleverna har inflytande över såväl planering som genomförande. Sjukhuslärarna lämnar ibland betygsunderlag till ordinarie skola men betonar också att det inte bara är provresultat eller genomförda arbetsuppgifter som överlämnas utan också bedömningar och iakttagelser kring elevens kognitiva förmåga, kunskapsutveckling, förmåga till reflektion och hur eleven genomför arbetsuppgifter, till exempel inom ämnet hem-och konsumentkunskap. Om en elev behöver undervisning inom ett område där sjukhusläraren saknar ämneskompetens tar lärarna hjälp av andra lärare eller använder digital teknik.
assuf: 6 (7) Lärarna ger exempel på hur de med hjälp av andra lärare eller till exempel youtube undervisat i webbdesign, japanska och mandarin. Lärarna uppger att det bara är elevens mående och vårdtid som utgör begränsning, annars har de aldrig behövt säga nej till något. Elever inom träningssärskolan deltar sällan i sjukhusskolans undervisning. Enligt lärare och verksamhetschef är det en grupp där den medicinska personalen, vårdnadshavare, ordinarie skola eller de själva sällan efterfrågar undervisning. Inte heller har deras rektorer efterfrågat undervisning för eleverna. Vid faktagranskningen påtalar verksamhetschefen att dessa elever kan få och ibland får -undervisning vid sjukhusskolan om det bedöms behövligt. Återgång till ordinarie undervisning Lärarna beskriver att vid kortare vårdtider består samverkan med ordinarie skola mest av att de talar om vad de gjort när eleven undervisats vid sjukhusskolan. Däremot är samverkan mer intensiv om eleven vårdats längre tid vid sjukhuset. Till exempel beskriver lärarna att de kan lägga upp undervisningen och planera anpassningar i schema tillsammans med elev och lärare vid ordinarie skola när eleven ska återgå dit. De kan sedan planera in ett uppföljande möte inom fjorton dagar och komma överens om att inga förändringar ska göras i elevens planering eller schema förrän uppföljningsmötet genomförts. Sjukhuslärarna tydliggör för ordinarie skola om eleven har behov av anpassningar eller särskilt stöd. De förmedlar elevens behov och om behoven har förändrats under tiden eleven fått undervisning på sjukhusskolan. Sjukhuslärarna beskriver att den ordinarie skolan ofta efterfrågar deras insikter om elevernas behov och tar hänsyn till vad sjukhuslärarna framför. Sjukhusskolan dokumenterar kontinuerligt arbetet med eleverna och den dokumentationen överförs vid återgång till den ordinarie skolan. Uppföljning Linköpings kommun ska senast den 16 juni 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena.
B9Sh_9(i: 7 (7) Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, eller via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 40-2016:200) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredaren Matilda Yvede deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist enhetschef Anna Wide undervisningsråd/föredragande