Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript

1 Beslut Kristianstads kommun kommunakristianstad.se Verksamhetschef vid sjukhusskolan monika.czechakristianstad.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Kristianstads kommun Skolinspektionen.. wffli.skolinspektionen.se

2 1 (8) Inledning Skolinspektionen genomför höstterminen 2016 en kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus. Syftet är att granska om särskild undervisning på sjukhus så långt det är möjligt motsvarar den undervisning eleverna inte kan delta i. Detta uppnås genom att följande frågeställningar besvaras: /. Vad innehåller den särskilda undervisningen på sjukhus? 7. Får elever, som på grund av sjukdom inte kan delta i den vanliga undervisningen, en behovsanpassad undervisning på sjukhus? Skolinspektionen besökte sjukhusskolan i Kristianstads kommun den 11 oktober Ansvariga inspektörer har Kristina Svensson och Magnus Jonasson varit. Vid besöket intervjuades lärare och verksamhetschef. Skolinspektionen har också studerat dokument från verksamheten. Vidare har en enkätundersökning genomförts med samtliga sjukhusskolor i landet. För mer information om granskningen se Skolinspektionens webbplats Här hittar du underlag som använts i granskningen i form av bestämmelser på området och intervjuguider. Bakgrundsuppgifter om verksamheten Sjukhusskolan bedrivs i två olika lokaler på Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK). För elever som vårdas för somatiska sjukdomar (Soma) finns sjukhusskolans lokaler i direkt anslutning till barnkliniken. För elever som vårdas för psykiatriska sjukdomar (BUP) finns sjukhusskolans lokaler vid den barn- och ungdomspsykiatriska avdelningen. Sjukhusskolan tillhör det västra skolområdet i Barn- och utbildningsförvaltningens organisation i Kristianstads kommun. Inom det västra skolområdet ligger den så kallade resursskolan i vilken sjukhusskolan ingår. Resursskolan som är en kommunövergripande resurs, och således även sjukhusskolan, leds av en verksamhetschef. Verksamhetschefen har en utbildning som specialpedagog och har varit chef för sjukhuslärarna under lång tid. Lärarna vid sjukhusskolan utgör ett eget arbetslag men träffar även regelbundet de lärare som arbetar vid resursskolan. En av lärarna i sjukhusskolan undervisar de elever som vårdas på BUP och en av lärarna undervisar elever som vårdas på Soma.

3 L-193,19"1 2 (8) Antal elever 2016 t o m 1 september. Somal 60 BUP2 23 Antal lärare Antal Omräknat till heltidstjänster Med lärarlegitimation Soma BUP Speciallärare/specialpedagoger Bedömning Samverkan och informationsöverföring Sjukhusskolan i Kristianstad har väl fungerande strukturer för samverkan med ordinarie skola, vårdnadshavare samt sjukhusets personal under hela elevens vistelse vid sjukhusskolan. Sjukhusskolan har rutiner för att försäkra sig om att de känner till samtliga barn och ungdomar som ges vård vid barnkliniken och vid den barn, och ungdomspsykiatriska vården för att kunna erbjuda dem undervisning. Däremot saknas rutiner för att få vetskap om elever som fyllt 18 år och därför vårdas på vuxenavdelning. Detta gäller främst inom psykiatrin. På så sätt kan det finnas patienter/elever i gymnasieåldern som behöver men som inte erbjuds undervisning vid sjukhusskolan. För att säkerställa att samverkan med ordinarie skolan sker på bästa sätt kontaktar sjukhuslärarna vanligen samtliga lärare som undervisar eleven vid ordinarie skola. För att förtydliga att det huvudsakliga ansvaret för elevens skolgång kvarstår hos den ordinarie skolan försäkrar de sig om att den ordinarie skolan vet att de ansvarar för bedömning och betygssättning. De arbetsuppgifter som genomförs vid sjukhusskolan skickas till ordinarie skola för bedömning och sjukhuslärarna har regelbunden kontakt med den ordinarie skolan. På så sätt har de lärare som vanligen undervisar eleverna kunskap om elevens undervisning och kunskapsutveckling på sjukhusskolan. I samband med elevens återgång till ordinarie skola sker överlämnande på olika sätt för att säkerställa att information om elevens eventuella behov av anpassningar och särskilt stöd lämnas över till den ordinarie skolan. Sjukhusskolan vinnlägger sig även 1 Somatisk (kroppslig) värd 2 Barn- och ungdomspsykiatrisk vård

4 Bes ut 3 (8) om att samverka kring elever som växelvis får undervisning i hemmet och i sjukhusskolan. Anpassning och genomförande av undervisningen När elever erbjuds undervisning i sjukhusskolan skaffar sjukhuslärarna sig på olika sätt kännedom om elevernas individuella behov, förutsättningar och kunskapsnivå och undervisningen utgår sedan från den kunskap de skaffar sig om eleverna. Det finns en stor flexibilitet utifrån elevens behov vad gäller arbetssätt, arbetsuppgifter och vilka ämnen eleven får undervisning. Det kan dock finnas elever i sjukhusskolan vid BUP som inte får den undervisningstid de behöver då det finns begränsningar i sjukhusskolans organisation. Det kan även förekomma att det finns patienter/elever som är mottagna i grundsärskola i inriktningen träningsskola som behöver men inte erbjuds undervisning vid sjukhusskolan. Elever som är mottagna i grundsärskola som läser ämnen erbjuds undervisning i sjukhusskolan. Sjukhuslärarna vinnlägger sig om att undervisningen ska kännas meningsfull för eleverna. De motiverar elever som kan ha erfarenhet av en bristfällig skolgång till att delta i undervisningen och eleverna ges möjlighet till delaktighet i planering och genomförande av undervisningen. Arbetet med normer och värden kommer på ett naturligt sätt in i undervisningen då elever har olika behov som ibland är kopplade till deras sjukdomar och behandlingar. Sjukhuslärarna får fortbildning både i pedagogiska frågor och för undervisningen betydelsefulla medicinska frågor. I de fall sjukhuslärarnas kompetens inte räcker för elevernas behov av undervisning samverkar lärarna med lärare vid elevens ordinarie skola och använder sig av digital teknik. Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Sjukhusskolan behöver utveckla rutiner för att identifiera och erbjuda elever som ges vård vid andra avdelningar än barnavdelningar särskild undervisning vid sjukhus. Sjukhusskolan vid BUP behöver se över sin organisation i syfte att försäkra sig om att elever erbjuds undervisning i en omfattning som så

5 4(8) långt som möjligt motsvarar den undervisning som de inte kan delta i på sin ordinarie skola. Sjukhusskolan kan utveckla arbetet med att identifiera och erbjuda undervisning till elever som är mottagna i grundsärskola i inriktningen träningsskola. Resultat Här redovisas uppgifter från enkät, dokument och intervjuer. Introducering av sjukhusundervisning Elever som vårdas vid BUP identifieras i samband med de så kallade behandlingskonferenser som genomförs inför inskrivningar då sjukhusläraren alltid deltar. De kan också identifieras av personalen på mottagningen som tar kontakt med sjukhusläraren för att meddela att de har en patient som skulle behöva få undervisning vid sjukhusskolan. Det kan vara elever som på grund av att de regelbundet och återkommande får vård vid sjukhuset och då går miste om undervisning vid sin ordinarie skola, men även elever som har haft längre skolfrånvaro på grund av andra anledningar. Därefter kontaktas ordinarie skola, efter vårdnadshavares godkännande. Undervisningen påbörjas i normalfallet inom två dagar från det att eleven kommit till avdelningen eller från det att sjukhusläraren fått kännedom om att en elev behöver få undervisning. När det gäller patienter/elever som vårdas på psykiatrisk vuxenklinik finns dock inga rutiner för att identifiera eventuella elever där. Sjukhusläraren på Soma identifierar elever genom att varje dag gå in i journalsystemet för att få kännedom om vilka patienter som vårdas på barnkliniken. På barnkliniken vårdas patienter upp till det att de fyller 20 år. Efter det att sjukhusläraren läst i journalen går sjukhusläraren tillsammans med lekterapeuten runt på avdelningen för att identifiera vilka som kan erbjudas undervisning. Det är patientens sjukdomstillstånd samt vistelsetid som avgör detta. Det är sällan läkare avråder från undervisning på BUP. På Soma är det vanligt att läkare initialt avråder från undervisning då eleven är svårt sjuk. Det pedagogiska ställningstagandet dokumenteras inte i de fall undervisning inte ska ske. Sjukhuslärarna har sällan varit med om att elever och vårdnadshavare tackat nej till undervisning, men det kan förekomma att elever initialt inte vill ha undervisning. I dessa fall vinnlägger sig sjukhuslärarna om att motivera eleverna. Sjukhuslärarna menar att undervisningen kan vara central för elevens tillfrisknande, ett andningshål där de får känna sig "normala och friska".

6 5 (8) Främst för de elever som har haft en bekymmersam skolgång och elever som haft stor skolfrånvaro. Det är ovanligt att elever i grundsärskola i inriktningen träningsskola deltar i sjukhusundervisning. Dessa elever tas om hand av habiliteringen. Det är ovanligt att denna målgrupp kommer till BUP och när de vistas på Soma är de ofta för sjuka för att undervisas. Verksamhetschefen menar att de kan ha varit dåliga på att identifiera denna målgrupp. Elever som läser ämnen i grundsärskola deltar dock i sjukhusundervisning på samma grunder som elever i grundskola. Sjukhuslärarna kontaktar alltid elevens rektor inledningsvis och är måna om att sedan få kontakt både med elevens mentor och samtliga lärare som eleven får undervisning av för att få material överskickat. Om eleven ligger inlagd länge hålls möten med ordinarie skola. Om sjukhusläraren på Soma fått klartecken från vårdnadshavare eller om eleven har med sig skolmaterial vid inskrivning, kan undervisning komma igång direkt. Sjukhusläraren på Soma har dock alltid som målsättning att kontakta ordinarie skola inom två dagar från inskrivning. Undervisningens genomförande Den ordinarie skolan har vanligen gjort en planering för eleven och sjukhuslärarna är noga med att inledningsvis informera ordinarie skola om att det är de som är ansvariga för bedömning och betygssättning av elevens kunskaper. Oftast omfattar planeringen matematik, svenska och engelska men också samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. Det är sällan undervisning i praktiska ämnen ges vid sjukhusskolan. Dels brukar de inte ingå i den planering sjukhuslärarna får från ordinarie skola och dels saknar sjukhusskolan de lokaler och utrustning som kan behövas för dessa ämnen, såsom för trä- och metallslöjd. Vissa delar i naturorienterande ämnen, såsom en del laborationer, är också svåra att genomföra. I övrigt anser sjukhuslärarna att lokaler och utrustning inte begränsar vad de kan erbjuda eleverna för undervisning. Sjukhuslärarna för även en dialog med eleven om vad eleven tycker är roligt i skolan. Det finns elever som haft en stor skolfrånvaro eller oklar skolplacering och då blir sjukhuslärarens uppdrag att på egen hand ta reda på vad eleven befinner sig kunskapsmässigt. Det förekommer även att eleven på grund av sitt sjukdomstillstånd inte befinner sig kunskapsmässigt på samma nivå som eleven gjort tidigare och de medskickade uppgifterna är på för hög nivå för eleven. Sjukhusläraren får då på egen hand hitta material och uppgifter som passar elevens behov och förutsättningar. Sjukhuslärarnas uppfattning är dock att ordinarie skola till allra största del skickar med relevant planering och uppgif-

7 "F) ZY3Sligt 6(8) ter utifrån elevens kunskaper, behov och förutsättningar. Det finns en stor flexibilitet vad gäller arbetssätt, arbetsuppgifter och vilka ämnen eleven får undervisning i utifrån elevens behov. Flexibilitet finns även utifrån var eleven får sin undervisning, i sjukhusskolans lokaler eller på sitt rum, individuellt eller i grupp, allt utifrån behov. Vid sjukhusskolan på BUP kan det förekomma att undervisningstiden för elever begränsas utifrån organisationen. Det finns bara en lärare och det kan inte vara mer än ett visst antal elever i gruppen på grund av elevernas behov och de lokaler som finns. Det finns även elever som på grund av sitt sjukdomstillstånd bara kan undervisas enskilt. Det förekommer att elever behöver betydligt mer undervisningstid än de kan få. Det finns elever som inte går i skolan alls som kan få sex timmar undervisning i veckan och sjukhusläraren menar att de skulle kunna behöva undervisning upp till 15 timmar i veckan, men kan inte erbjudas det. På Soma finns det större flexibilitet då lekterapins personal, som är specialpedagog, kan gå in och stödja i undervisningssituationer vid behov. Denna möjlighet finns inte på BUR På Soma styr elevens behandlingar och undersökningar när och hur mycket undervisning eleven får men även hur mycket undervisning eleven klarar i förhållande till sjukdomen. Sjukhuslärarna återrapporterar dagligen till ordinarie skola vad eleven gjort under dagens undervisning, men har även samverkan om fortsatt skolgång en gång per vecka med den ordinarie skolan. Det förekommer att eleven har kontakt med sina lärare digitalt via exempelvis "facetime" eller följer med i undervisning via "skype" i ämnen som sjukhuslärarna inte har tillräcklig kompetens i, främst i moderna språk. Ofta har elevens ordinarie skola något digitalt system som eleven har tillgång till och på så sätt kan eleven ta del ordinarie skolas planeringar, när behov finns av det. Om en elev behöver undervisning i ett gymnasieämne som sjukhuslärarna inte har kunskap i, brukar de lösa det genom kontakt med ordinarie skolas lärare. Det förekommer även att elever får avancerad sjukvård i hemmet och då går sjukhusläraren hem till eleven för att undervisa, ofta i samverkan med elevens ordinarie skolas specialpedagog. Sjukhuslärarna har möjlighet att gå in i elevens omvårdnadsjournal för att få relevant information om sjukdomstillståndet. På BUP deltar sjukhusläraren i de behandlingskonferenser som genomförs och får på så sätt information om elevens sjukdomstillstånd för att kunna anpassa undervisningen till elevens behov, men kan även skriva i elevens journal hur eleven utvecklas i sjukhusskolan. Sjukhuslärarna vinnlägger sig också om en god samverkan med vårdnadshavare då de menar att samverkan med dessa är en avgörande faktor för en god skolgång vid sjukhusskolan.

8 r;),,askst 7 (8) Eleverna är delaktiga vid planeringen av undervisningen, även om sjukhuslärarna till stora delar jobbar på uppdrag av ordinarie skola. För att eleverna ska bli medvetna om varför de går i skolan för sjukhuslärarna samtal om elevernas framtid och det förekommer även att de kallar in studie- och yrkesvägledare för att samtala med elever. När det gäller värdegrundsarbete blir det på många sätt naturligt att ta upp olikheter och respekt för individen då eleverna har olika sjukdomar. De kan komma till sjukhusskolan med en droppställning med en blodpåse eller sakna hår på grund av medicinsk behandling. På BUP kan det förekomma att elever har svårt med socialt samspel och får då träna på det i gruppen. Sjukhuslärarna får relevant fortbildning i såväl pedagogiska frågor som medicinska för att kunna möta elevernas behov. Återgång till ordinarie undervisning Allt skriftligt som eleven producerar skickas regelbundet till ordinarie skola för bedömning. Det händer även att elevens muntliga prestationer spelas in och skickas till ordinarie lärare för bedömning. Ibland kommer ordinarie lärare till sjukhusskolan vid situationer som kräver bedömning vid exempelvis muntliga uppgifter vid nationella ämnesprov och genomför dessa. Eftersom sjukhuslärarna har regelbunden kontakt med ordinarie skola hela sjukhusvistelsen får skolan kontinuerlig information om såväl undervisningens innehåll som elevens kunskapsutveckling. Detta betyder att skolan när eleven skrivs ut har kunskap om vad eleven arbetat med och hur eleven har utvecklats i sjukhusundervisningen. Den dokumentation som görs kring eleven gäller dels den kontinuerliga överlämningen av material samt att sjukhuslärarna har möjlighet att skriva i elevens journal. Verksamhetschefen anser att de skulle behöva utveckla den dokumentation som görs kring eleverna då det skulle bidra till en bättre helhetsbild av eleven. På Soma förekommer det att elever snabbt avslutar sin vård. Vid korta sjukhusvistelser på en till två dagar är det inte alltid sjukhusläraren kontaktar ordinarie skola. I dessa fall har ordinarie skola oftast fått en återrapportering från elev eller föräldrar. Om elever legat på sjukhus under en längre tid och elevens sjukdom påverkar hur eleven behöver undervisas vid ordinarie skola görs en mer noggrann återapportering vid så kallade överlämnandekonferenser om hur undervisningen behöver anpassas för eleven. Det förekommer även att elevens assistent (om sådan finns) kommer till sjukhusskolan för att se hur de jobbar där för att överföra kunskap om elevens behov. På BUP har de skolkonferenser där sjukhusläraren träffar elevens lärare och rektor vid den ordinarie skolan och där förs samtal om extra anpassningar och särskilt stöd.

9 Besbit 8 (8) Uppföljning Kristianstads kommun ska senast den 2 maj 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, eller via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :200)1 de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredare/jurist Magnus Jonasson och undervisningsråd Anna Wide deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist enhetschef Kristina Svensson Undervisningsråd/Föredragande