Etik och Upphovsrätt

Linköpings Universitet CTE Sommarkurs i Etik, -05 Andreas Lindgren Kv04lian@hlk.hj.se Etik och Upphovsrätt En uppsats om moraliskt ställningstagande vid fildelning på Internet Andreas Lindgren

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 2 3. METOD OCH MATERIAL... 2 4. BAKGRUND... 3 5. DISKUSSION... 4 5.1 Frågan ur ett Utilitaristiskt perspektiv... 4 5.2 Frågan ur ett egoistiskt och kontraktsetiskt perspektiv... 4 5.3 Frågan ur ett rättighetsetiskts perspektiv... 5 5.4 Frågan ur ett pliktetiskt perspektiv... 6 5.5 Frågan ur mitt perspektiv... 6 6. SLUTSATSER... 8 7. KÄLLFÖRTECKNING... 9 1

1. Inledning Människan har ända sedan konstens födelse influerats av, stulit och plagierat varandras idéer. Så fort en konstnärlig ism eller en musikalisk stil blivit populära har det dykt upp människor som kopierat originalen dels för ekonomiskt vinning men även för att sprida konsten till en större allmänhet. Ännu idag är den illegala kopieringen av konst främst i form av musikskivor, filmer, program och spel något som pågår i stor skala och troligtvis i större skala än någonsin förut. Jag vågar påstå att en klar majoritet av den Svenska befolkningen med tillgång till Internet någon gång laddat hem piratkopierad musik, film, programvara eller liknande från Internet, de flesta utan att känna någon skam eller ens reflektera över ifall de gjort något fel. Den första juli 2005 infördes ett totalförbud mot att ladda hem piratkopierat material från Internet vilket är en av anledningarna till varför jag valt just detta ämne för min uppsats. Juridiskt sett bryter man mot lagen varje gång man laddar hem piratkopierat material men hur det är etiskt sett är svårare att svara på. Att ladda hem musik och filmer är idag ett av de främsta användningsområden som Internet har men är det rätt att hur som helst bryta mot upphovsrättslagen för att själv få hem den senaste musiken? Det ska jag försöka svara på i min uppsats utifrån de olika etiska teorierna; utilitarism, etisk egoism, kontraktsetik, rättighetsbaserad etik samt pliktetik. Därefter framför jag mina egna åsikter och en sammanfattning på vad jag har kommit fram till. 2. Syfte och frågeställning Det preciserade syftet med denna uppsats är att diskutera olika etiska teorier utifrån min frågeställning. Dessutom så har jag som syfte att reflektera över mina egna synpunkter på ämnet. Detta gör jag utifrån en tämligen snäv frågeställning som ändå fångar upp hela problemet. Frågeställningen är följande: Är det moraliskt acceptabelt att ladda hem från och/eller sprida piratkopierat upphovsrättsskyddat material på Internet? 3. Metod och material Det finns mycket skrivet om dataetik men väldigt lite rörande just det jag inriktat mig på. Till exempel finns det mycket skrivet om sekretess, dataintrång och liknande men att hitta kvalitativa texter som handlar om fildelning och piratkopiering fann jag svårt. Jag har i min diskussion utgått ifrån kurslitteraturen men även använt mig av ett antal utomstående källor som jag fann intressanta. Samtliga källor utöver kurslitteraturen har jag funnit på Internet. 2

4. Bakgrund Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är en lag som är oerhört uppmärksammad i Sverige när denna uppsats skrivs eftersom att nedladdning av piratkopierat upphovsrättsskyddat (fortsättningsvis nämnt skyddat ) material från Internet blev olagligt den 1 juli 2005. Men vad säger då egentligen lagen? Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk (Lag 1970:729 12). Detta innebär alltså att det är helt acceptabelt att kopiera filmer, skivor och så vidare för eget bruk men dock så får man inte sprida materialet till allmänheten. Men vad är det då som gör det olagligt att ladda hem piratkopierat material för eget bruk från Internet? I den proposition som sattes i bruk den 1 juli 2005 stod det att spridningsrätten är knuten till fysiska exemplar av verket som t.ex. böcker skivor målningar osv. I samband med att ett verk överförs i ett elektroniskt nätverk (det kan vara ett lokalt nätverk eller ett globalt som Internet) uppstår under överföringen regelmässigt nya exemplar av verket. Det exemplar som mottagaren slutligen tar del av är inte samma exemplar som det som avsändaren skickade (Regeringens proposition 2004/05:110, 56). Detta innebär alltså att man både som sändare och mottagare gör sig skyldig till att framställa en kopia för något annat än enskilt bruk och det är då alltså förbjudet att antingen ladda hem skyddat material eller göra detsamma tillgängligt för andra att ta del utav på Internet, det sistnämnda har varit förbjudet länge. Ett undantag är ifall det är den som har upphovsrätten som gör materialet tillgängligt eller har givit sitt godkännande att materialet finns tillgängligt för allmänheten. Det faktum att det tidigare har varit lagligt att ladda hem skyddat material har egentligen inte spelat någon större roll då man för det mesta är tvungen att dela med sig av skyddat material för att få tillgång till skyddat material. Detta brukar vanligtvis kallas fildelning då man delar med sig av piratkopierat material för att ta del utav andras liknande material. Eftersom att det är allmänt accepterat att ladda hem och att dela med sig av skyddat material på Internet har vi i Sverige idag överlag inget dåligt samvete för detta. Utöver en allmän acceptans så finns det flera andra aspekter som spelar roll. Till exempel så finns det inga fastställda straff och ingen har åtalats och dömts för att sprida skyddat material på Internet. Dessutom finns det inga poliser som letar brottslingar som bryter mot denna lag. Allt detta bidrar till att folk kan ladda hem och dela med sig hur mycket som helst utan att känna någon oro för att en dag bli åtalad och straffad för sina brott. Detta brott kan förutom att det inte kan straffas heller inte kritiseras av många i den svenska befolkningen då väldigt många svenskar är medbrottslingar. Tidigare försök har gjorts för att få stopp på fildelningen av skyddat material på Internet. Bland annat så har man i USA lyckats genom domstol lägga ner Napster som var ett av de första stora fildelningsprogrammen. I Sverige har ett privat företag vid namn Antipiratbyrån skapats, ett företag som är finansierat av bland annat skivbolag och som arbetar för att stoppa fildelning av piratkopierat material. Antipiratbyrån har inte lyckats speciellt bra med sitt arbete och har anmälts av tusentals privatpersoner för brott mot personuppgiftslagen. Även företag som till exempel Microsoft har försökt stoppa piratkopiering genom att skapa olika skydd på cd-skivor och dylikt som ska göra det omöjligt att kopiera dem. Samtliga försök för att minimera piratkopiering som jag har tagit upp har misslyckats med att hindra ned- och uppladdning av piratkopierat material. Nu återstår det att se om den nya lagen har någon effekt och om det kommer göras fler omfattande ändringar i framtiden. 3

5. Diskussion 5.1 Frågan ur ett Utilitaristiskt perspektiv Konst i alla dess former är någon som människan ser som något vackert och som därmed skänker njutning av olika slag. Eftersom målet för utilitarister är en värld med maximal lycka (Collste, 1996:34), enligt den mest grundläggande typen av utilitarism, så är spridande av upphovsrättsskyddat material något fantastiskt bra då det skänker oerhört många människor lycka. Detta grundas på om man jämför hur många som blir lidande av förlorade inkomster och hur många som blir glada över att få tag på en film utan att behöva betala något större belopp och då väger den andra delen över med en oerhörd tyngd. En vanlig förklaring till varför folk laddar hem istället för att köpa en skiva eller film är att de som skapat dessa ändå har så mycket pengar, vilket i många fall stämmer. En stor filmproducent kommer inte att gå i personlig konkurs ifall hans/hennes filmer finns att få tag i gratis på Internet, rent utilitaristiskt borde de vara glada att de kan dela med sig så mycket som möjligt av sina filmer. Samtidigt finns det många som inte tjänar mycket pengar på sin musik eller sina filmer. Att ladda ner deras alster skulle kunna innebära att dom inte har råd att fortsätta skapa något nytt då uteblivandet av intäkter skulle kunna bli för stor. Ett problem med det utilitaristiska synsättet på denna fråga är att vi inte kan se vilka konsekvenser nedladdningen av piratkopierat material kommer få. Om antalet människor som laddar ner skyddat material kommer att stiga och antalet som hederligt köper det kommer att sjunka så kan det ha konsekvenser för nöjesindustrin som vi i dagsläget inte kan föreställa oss. Ur det utilitaristiska perspektivet på frågan så skänker möjligheten att ladda ner skyddat material stor tillfällig glädje till många fler än de som förlorar på det. Idag tjänar de flesta på det men vi kan inte veta vad som kommer att hända om vi fortsätter utnyttja detta hål i lagen som det faktiskt är. Eftersom att man inom utilitarismen försöker se till någorlunda självklara konsekvenser så är det helt okej att kringgå lagen om att man inte får ladda hem piratkopierat material eftersom att det skänker mer glädje än sorg, i alla fall kortsiktigt sett. Jag tar längre fram i uppsatsen upp en undersökning som visar på att piratkopiering inte bidrar till minskad försäljning men det finns många andra undersökningar som menar på att det visst minskar försäljningen vilket gör att en utilitaristisk syn på frågan kan vara vansklig. 5.2 Frågan ur ett egoistiskt och kontraktsetiskt perspektiv Enligt den egoistiska läran har vi som individer rätt att roffa åt oss av det vi vill ha. I detta som så många andra fall så skulle det bli konflikter om man anpassade sig efter etisk egoism. Varje individ skulle ha rätten att ladda hem vad hon ville men detta skulle samtidigt inte accepteras av skaparen av materialet. En etisk egoist skulle alltså inte acceptera att någon kopierar hennes material men skulle inte se några hinder för att stjäla andras, men det är ungefär på detta sätt Internet fungerar i dagsläget. Internet har ända sedan det började användas i civila och allmänna kretsar haft en anarkistisk prägel. Folk har fått publicera precis vad de vill och om de så velat även ha kunnat publicera det anonymt. Det är först på senare tid som regleringar och lagar skapats speciellt för Internet och som man har börjat jaga brottslingar på denna arena. Den etiska egoismen är oerhört enkel att tillämpa på Internet då man kan bete sig hur som helst då man enkelt kan slippa undan konsekvenser för dåligt beteende. När man laddar hem piratkopierat material gör man det oftast för egen vinning och 4

eftersom att fildelning är så pass utbrett som det är så är etisk egoism ganska vedertaget på Internet. Som jag konstaterat tidigare så finns det alltså lagar som idag gäller särskilt för Internet men finns det etiska regler som man bör anpassa sig efter? The Brookings Institution i Washington DC USA har en speciell institution, Computer Ethics Institute (CEI), som inriktar sig på dataetiska frågor och de har kommit fram till och publicerat tio etiska budord (bilaga 1) som man bör sträva efter att följa på Internet. Ett av dessa budord lyder: Thou Shalt Not Copy Or Use Proprietary Software For Which You have Not Paid (Barquin, 1992) vilket innebär att man varken ska använda piratkopierat material eller kopiera upphovsrättskyddat material utan tillåtelse. Dessa budord skulle passa bra in i ett kontraktsetiskt synsätt på frågan. Människan som, av vissa kontraktsetiker, i grund och botten anses vara renodlade egoister skulle med dessa etiska regler kunna hållas på rätt stig om man gjorde om dem till stränga lagar. Alla egoister som anses vara rationella skulle då vara förnuftiga om de höll sig till dessa regler eftersom att alla i längden tjänar på att hålla sig till reglerna. Det främsta skälet inom kontraktsetiken för att inte bryta mot de stränga reglerna som fastställs är att man då blir utfryst och bestraffad. Det är här som de stränga lagarna på Internet blir svåra att genomföra då det är så enkelt att anonymt göra vad man vill och eftersom många kontraktsetiker antas vara egoister så skulle de inte kunna hålla sig borta från att i hemlighet bryta mot lagarna eftersom att ingen skulle få reda på det och därför så skulle troligtvis Internet vara totalförbjudet (eller radikalt modifierat) i en kontraktsetiskt präglad stat. Sammanfattningsvis kan jag alltså påstå att kontraktsetiken, i sin strängaste form, inte skulle tillåta att man laddade hem piratkopierad musik eller film. 5.3 Frågan ur ett rättighetsetiskts perspektiv Enligt rättighetsläran är rätten till att styra över sin privata egendom något av det viktigaste i människans tillvaro. Ingen får röra någon annans egendom utan ägarens tillåtelse och därför har ingen i första anblick rättigheten att använda eller ladda hem piratkopierat upphovsrättsskyddat material. Rättighetsläran har alltså en tydlig ståndpunkt på denna fråga men samtidigt väcks en annan relevant fråga som ibland uppstår när man talar om det är acceptabelt att ladda hem från Internet: Kan man säga att något så abstrakt som en inspelning av en låt kan tillhöra någon? Man kan självklart konstatera att en cd-skiva kan ha en ägare men att påstå att ljudvågorna som skapas när man spelar den i sin stereo skulle tillhöra någon går att ifrågasätta. Med detta menar jag inte att jag ifrågasätter piratkopieringens legitimitet idag utan ifall ljudvågor är något som skulle accepteras som en egendom inom rättighetsläran. Enligt rättighetsläran så förutsätter äganderätten ett arbete eller att man rättmätigt tagit emot något. Om man lägger ner arbete på att kopiera något så borde resultatet av arbetet då tillfalla den som utfört arbetet. Det faktum att man faktiskt kopierar (vilket enligt rättighetsetiken inte är tillåtet då det är stöld) någon annans egendom utan tillåtelse går att kritisera men om man har köpt en skiva så finns det inga hinder till att man skulle få kopiera och ge bort eller sälja vidare skivan eftersom att det efter köpet är ens egendom. Här uppstår en paradox, om man köpt en skiva kan inte innehållet tillhöra någon annan än ägaren och därför kan upphovsrätten inte existera inom rättighetsläran. Det som alltså skulle ha värde är inte själva innehållet på skivan utan mediet på vilket innehållet lagras. Alltså är det acceptabelt att ladda hem piratkopierat material från Internet enligt rättighetsläran eftersom den som lägger upp materialet i de flesta fall godkänner att andra laddar hem det. 5

5.4 Frågan ur ett pliktetiskt perspektiv Det centrala och mest viktigaste inom pliktetiken är att man alltid handlar enligt det kategoriska imperativet. Dvs. att man alltid handlar så som man tycker att det är okej att alla andra handlar. Om man laddar hem musik så måste man acceptera att alla andra gör det och tvärtom. Det främsta problemet med denna syn på frågan är att alla inte sitter i samma sitts. Den som inte har något upphovsrättsskyddat i sitt namn kan utan att få känna på några konsekvenser acceptera att alla får ladda hem material medan den som har det troligtvis skulle tycka att ingen borde ladda hem något, i alla fall om stora ekonomiska förluster var inblandade. Många skivbolag har gått i spetsen när det gäller att finansiera jakten på piratkopierare och lagförslag mot nerladdning på Internet därför att försäljningen av skivor minskat drastiskt de senaste åren. En undersökning utförd av två Amerikanska forskare från bland annat Harvard Business School visar dock att det inte finns någon tydlig parallell mellan den sjunkande försäljningen och nedladdningen från Internet. De skriver bland annat att we find that file sharing has no statistically significant effect on purchases of the average album...this result is plausible given that movies, software, and videogames are activatly downloaded, and yet these industries have continued to grow since the advent of file sharing (Oberholzer, Strumpf, 2004:24). Denna undersökning ändrar synen på nedladdning av piratkopierat material radikalt. En av de största andledningarna till varför man moraliskt sett inte ska ladda hem musik och dylikt är för man inte ska bidra till att någon inte får betalt för sina konstnärliga skapelser men om det är som undersökningen säger att nedladdningen inte bidrar till minskad försäljning utan snarare ökad så borde man som enskild individ vara moralsikt berättigad att sprida piratkopierat material. Även skaparen av materialet borde vara nöjd med både ökade inkomster och ökad kännedom. Det borde alltså enligt pliktetiken vara acceptabelt att ignorera lagen och istället ladda hem piratkopierat material eftersom att det är något alla tjänar på förutsätt att den empiriska undersökningen som nämndes tidigare är reliabel. 5.5 Frågan ur mitt perspektiv Om man ska ladda hem piratkopierat material eller inte är enligt de flesta ingen svår eller känslig fråga. Jag ser inga moraliska hinder för att ladda hem musik om den undersökning som jag refererade till i diskussionen om pliktetik stämmer att mitt fildelande inte bidrar till att någon förlorar pengar på det. Den juridiska och etiska fråga man dock bör ställa sig själv är om det är värt att bryta en lag för att ta sig friheten att ladda hem något. Man kan även fråga sig hur etiskt korrekt lagen om upphovsrätt är. Den bidrar till att musik, film, konst och så vidare blir en klassfråga då det är dyrt att till exempel gå på bio eller köpa en skiva. Om man resonerar på detta sätt flyttar man den moraliska tyngdpunkten till riksdag och regering. När man talar om själva lagen så vill jag även ställa frågan om man kan säga att något blivit stulet när ingen har blivit av med något? Alla vet mycket väl vem som är skaparen av ett musikstycke både före och efter det har blivit kopierat. Att kopiera musik eller film och sedan uppge sig själv som skapare av det är strängt moralsikt fel men så länge en kännedom om vilka som skapat materialet finns så existerar inget mer fel än att man just bryter mot lagen. Jag vill understryka en aspekt som jag tidigare har varit inne på och det är att man som artist borde vara mer nöjd över ett kändisskap och en kännedom som innebär beundran istället för att vara ute efter att tjäna enorma summor pengar. Mycket musik görs idag främst i syftet att tjäna pengar vilket flyttar den moraliska frågan till musikindustrin och då främst de mellanhänder som finns mellan artist och lyssnare. Konst ska skapas som uttryck för känslor och spridas för att dela med sig av dessa och har man denna tanke som grund känns det 6

väldigt fel att blanda in så kolossalt mycket pengar i den branschen, det blir helt enkelt en moralisk fråga då nöjesindustrin kräver överdrivet mycket pengar som istället skulle kunna gå till bättre ändamål. Det som jag nu har tagit upp får det att låta som om jag tycker att det är rätt att nöjesindustrin skulle vara gratis men så menar jag inte. Det jag menar är att industrin i sig och myndigheter borde ta ett större moraliskt ansvar till varför det har blivit som det är idag, att väldigt många inte betalar för musik, film, program och dylikt. De har också det moraliska ansvaret att rätta till det. Man ska betala för att ta del av de medierna i fråga men priset har blivit alldeles för högt och därför har det blivit moraliskt acceptabelt att ladda hem och dela med sig av gratis piratkopierad musik. När man återställt en ekonomisk balans mellan artist och konsument så bör man satsa mer på lagar som förbjuder piratkopiering eftersom att många människor fungerar så att de väljer att kringgå lagen om tillfälle erbjuds, till exempel kan man se på hur många som anlitar eller erbjuder svarta tjänster för att undvika skatter (dock är frågan om svart arbetskraft något mer allvarlig och tabubelagd). Sammanfattningsvis menar jag alltså att alla enskilda individer i dagens samhälle har den moraliska rätten (inte den lagliga rätten), trots att det finns en lag som hindrar dem, att ladda hem och dela med sig av piratkopierat material på Internet. Detta eftersom att materialet säljs lagligt till överdrivet höga priser. Om priset sjunker till en överkomlig nivå ändras åsikten i frågan då det enda moraliskt rätta borde bli att betala för sig. Jag har även fört fram det argument att det är moraliskt berättigat att inte betala så länge skaparen av till exempelvis ett musikstycke är känd men detta förutsätter även att priserna är för höga. 7

6. Slutsatser I min diskussion har jag kommit fram till hur olika etiska teorier ställer sig gentemot min frågeställning. Jag kom fram till att utilitarismen kan ha en farlig inställning eftersom att en individs konsekvenser kan vara (och oftast är) oförutsägbara i det långa loppet vilket är en nackdel för teorin i sig men annars så har teorin en positiv syn på fildelning. När det gällde kontraktsetik kom jag fram till att Internet, som det är känt idag, inte skulle vara förenligt med den läran eftersom Internet är allt för anarkistiskt och tillåtande. Gällande rättighetsläran så skulle lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk inte kunna finnas då en individ inte skulle kunna ha rätten att äga något som är någon annan individs egendom. Därför ställer sig även rättighetsläran sig positiv till fildelning och kopiering. I min diskussion gällande pliktetiken lades tyngden på argumentet att det skulle vara godtagbart att ignorera lagen och ladda hem och dela med sig av piratkopierat material eftersom att man anpassar sig efter det kategoriska imperativet. De flesta skulle tjäna på att ladda hem och därför acceptera att andra gör det. Sist i diskussionen lade jag fram mina egna enskilda åsikter och där påpekar jag att det är moraliskt acceptabelt att ladda hem piratkopierat material så länge som det är dyrt att få tag i det lagligt. Frågan om det är moraliskt acceptabel att ladda hem och dela med sig av piratkopierat material har visats vara en svår fråga att svara på och ingen av de teoretiska teorierna jag har undersökt erbjuder något bra svar på frågan. Det är viktigt att ha i åtanke att det finns en lag som faktiskt förbjuder det svenska folket att ladda hem piratkopierat material och de etiska teorier som trycker på att det är viktigt att följa lagar ger följaktligen det svaret att det är moraliskt förbjudet att bryta mot lagen. Varför är då de teorier som då tillåter fildelning otillräckliga? Utilitarismen är fel därför att den teorin vill att till exempelvis musiker inte ska tjäna de pengar som de förtjänar för sin musik. Rättighetsläran är fel därför att den inte skulle erbjuda något skydd för artisterna och detsamma skulle gälla pliktetiken då en liten del av befolkningen skulle behöva anpassa sig till resten och därför förlora sin upphovsrätt. Sammanfattningsvis kan jag alltså konstatera att jag lyckats svara på min frågeställning utifrån de olika etiska teorierna men jag har inte kommit fram till något från dessa som skulle kunna tillämpas för att lösa det problem som ignorans för upphovsrätt innebär. Den lösning jag har föreslagit på problemet är enbart grundat på egna åsikter och skulle innebära att man gör fildelning lagligt till dess att det material man laddar ner blivit billigare. Hur man ska gå tillväga för att få materialet att bli billigare har jag dock inget svar på. 8

7. Källförteckning Tännsjö, T (2003) Grundbok i normativ etik. Falun: Bokförlaget Thales Collste, G (1996) Inledning till etiken. Lund: Studentlitteratur http://lagen.nu/1960:729 http://www.regeringen.se/sb/d/4456/a/40699 Barquin, R (1992) Ten commandments of computer ethics http://www.brook.edu/its/cei/overview/ten_commanments_of_computer_ethics.htm Oberholzer, F & Strumpf K (2004) The effect of file sharing on Record Sales, An empirical analysis. http://www.unc.edu/~cigar/papers/filesharing_march2004.pdf 9