Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor

Relevanta dokument
Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor

Manuell muskeltestning, MMT

Manuell muskeltestning, MMT

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras.

Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén

Anatomi Kroppens muskler

Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör

YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera

FUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN

Utgåva den framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd

EXAMENSARBETE. Digital och traditionell skulptering i produktion. Digital ecorche. Joaquin Karlsén Gutierrez. Teknologie kandidatexamen Datorgrafik

Verksamhet och yrkesansvar. Anvisningar och regler

EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation:

KARL VT frågor med nummer dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor avseende muskellära

Deskriptiv anatomi handledning

RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 SKELETTET. Skelettets uppgifter. Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå

Instuderingsuppgifter rörelselära

ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING

anatomi 3 av 3 BAS 9

Deskriptiv anatomi handledning

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal

Caput=huvud. Collum=hals. Brachium=överarm. Truncus=bål. Antebrachium=underarm. Manus=hand. Femur=lår

Kursinnehåll kurser i Kinesiologi

STYRKA GENERELLT TEMPO ÖVNINGAR BEN/MAGE ÖVERKROPP HELKROPP MARKLYFT STÅNG BICEPS, GLUTEUS, TRAPEZIUS MFL SKIVSTÅNGSRODD

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!

COLUMNA VERTEBRALIS. Allt som heter vertebrae, vertebralia eller vertebralis syftar på kotor.

AVSNITT 3. Leder, ligament och rörelser! På kommande sidor kommer vi gå igenom kroppens leder och vilka rörelser de utför.

Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.

Specifik Rörelselära 1 KARL

C3 C4. C4 N. Axillaris Bakre thorakala hudgrenar. T6 N. Cutaneus brachii medialis N. Cutaneus antebrachii medialis. T8 Bakre lumbala hudgrenar T10 T10

Handbok för Terapeuter

CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM)

Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl

Behandlingsdagbok. Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik:

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

MODELLDEMONSTRATION VI: NEDRE EXTREMITETEN MẸMBRUM INFẸRIUS

Människan i rörelse. Förteckning över röntgenbilder s. 4 Studieråd anatomi s. 6 Praktisk anatomi s. 20

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet

Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Rättsantropologi. Niklas Dahrén

anatomi 2 av 3 BAS 9

Dominerande neurologiskt symtom:

Stretchövningar Längskidor

WORLD ARCHERY. Coach s Manual Nivå 2

Dissektionshandledning KARL. Termin 3

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi

Centrumbildning Axel armbågsprotes

Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning:

Anatomi. Benet och foten. Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? Ola Wahlström ortopedi

Stretchövningar Ishockey

Rättsantropologi. Niklas Dahrén

Ortopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal

Dominerande neurologiskt symtom:

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014

Miniundersökning huvud-nack symtom Huvud-nacke 1. Palpation M masseter dx. sin A temporalis dx. sin

Deskriptiv anatomi handledning

Erica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken

Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Arbetsterapeut

Skuldrans funktionella anatomi

Ortopedidagen Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg

Kroppens leder. Niklas Dahrén

Praktisk anatomi DFM3-1

Bröstrygg och Skuldra

Brända och obrända ben - En osteologisk analys av skelettmaterial ur fornsakssamlingen på Österlens museum

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

Stretchövningar Fotboll

Stretchövningar Tennis

85 % av totala poängen

hụmerus Överarmsbenet. Ledar proximalt mot skulderbladet och distalt mot radius och ulna. cạput hụmeri Humerus proximala ledkula.

Palpationsömhet, ev. påverkan* utbredning Ev Passiv rörelseinskränkning. kontraktionssmärta. Palpationsömhet, ev

Svenska RUL. Reumatologiskt Ultra Ljud. Innehåll. körkort 2 förkortningar 4 att komma igång 6 hand 12 armbåge 29 Axel 34 höft, knä 46 fot 58

Sala gruvkyrkogård Bilaga 3. Skelettkatalog

EXAMENSARBETE. Optimering av stakning i längdskidåkningens klassiska stil. Optimeringsingenjörsprogrammet, vt Optimeringsteknik C, 10p

Proximala humerusfrakturer Sjukgymnastik. Mia Gustafsson

Skelettdelar, muskler och leder att kunna i Anatomi o Fysiologi Kap

Funktionell anatomi Axel

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

! Välkomna! Well-being, Wellness & Wisdom! Jonas!Nordström,!PhD,!MSc! jonas@minskadinstress.se! Tel:!072A001!67!66!

Seminariet är obligatoriskt. Lycka till!

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Muskler anatomi och funktion PDF ladda ner

Färgsprakande höst och rinnande näsor

Fysioterapi metoder för undersökning Startkort

HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in

anatomi 1 av 3 BAS 9

Kroppens skelettben. Niklas Dahrén

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s )

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

WORLD ARCHERY Coach s manual

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem

INNEHÅLLSFÖRTECKNING APPENDIX

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 7

Viktor Rydberg Gymnasium

Transkript:

Kurs i Anatomi (muskler och skelett) Följande kunskaper i anatomi gäller som grundnivå för studerande till Kinesiolog på Svenska Kinesiologiskolan och studerande till Fysiopraktor på Nordiska Praktorskolan / Fysiopraktor Skolan. Vi arrangerar varje höst en 4-dagarskurs i Anatomi. Den inleder våra yrkesutbildningar till Kinesiolog, Fysiopraktor och Akupraktor. Om du har förkunskaper sedan tidigare motsvarande minst detta innehåll behöver du inte gå denna kurs, utan får tillgodoräkna dig dina tidigare studier. Utbildningar där dessa kunskaper ingår är utbildningar till massör, massageterapeut och personlig tränare. Du som är utbildad sjukgymnast, kiropraktor, naprapat, osteopat har mycket mer än dessa minimikunskaper i anatomi. Vissa kortare massage-utbildningar har inte tillräckliga kunskaper, inte heller utbildning till undersköterska eller sjuksköterska. Anatomiska termer Superior Inferior Anterior Posterior Ventral Dorsal Kaudal Kraniell Medial Lateral Proximal Distal Palmar Plantar Radial Ulnar Rörelsefunktion Leder och rörelser En Kinesiolog / Fysiopraktor ska kunna beskriva och praktiskt utföra följande rörelser i de större lederna. Flexion Extension Abduktion Adduktion Rotation Medialrotation / Inåtrotation Lateralrotation / Utåtrotation Palmarflexion Plantarflexion Dorsalflexion Svenska Kinesiologiskolan www.kinesiologi.se Copyright Mac Pompeius Wolontis, Stockholm, Sverige (1.05) Augusti 2013 1

Supination Pronation Ulnarflexion Radialflexion Lateralflexion Axelled (Articulatio humeri) flexion/anteversion, extension/retroversion, abduktion, adduktion, lateralrotation, medialrotation, horisontal abduktion, horisontal adduktion. Armbågsled (Articulatio cubiti) flexion, extension. Underarmsled (Articulatio radioulnaris proximalis/distalis) supination, pronation. Handled (Articulatio radiocarpalis) flexion, extension, adduktion/ulnarflexion, abduktion/radialflexion. Höftled (Articulatio coxae) flexion/anteversion, extension/retroversion, abduktion, adduktion, lateralrotation, medialrotation. Knäled (Articulatio genus) flexion, extension, lateralrotation, medialrotation. Fotled (Articulatio talocruralis) plantarflexion/flexion, dorsalflexion/extension, supination (inversion, adduktion), pronation (eversion, abduktion). Nackryggrad flexion, extension, lateralflexion, rotation. Bröstryggrad / Ländrygg flexion, extension, lateralflexion, rotation. Muskler Goda kunskaper i funktion och palpation av muskler En Kinesiolog / Fysiopraktor ska ha goda kunskaper om följande muskler, inkl. palpation. (kunna palpera fram muskelns båda fästen och muskelbuk och kunna redogöra för de rörelsefunktioner som muskeln har i olika leder). Muskel i fet stil ingår i vår inledande 4-dagarskurs Fysiologisk Kinesiologi. Övriga muskler ingår i kommande kurser under yrkesutbildningarna (främst MMT manuell muskeltestning och olika kurser i Sportkinesiologi). Svenska Kinesiologiskolan www.kinesiologi.se Copyright Mac Pompeius Wolontis, Stockholm, Sverige (1.05) Augusti 2013 2

Diaphragma Mm. adductores (M. adductor longus, M. adductor brevis, M. adductor magnus, M. pectineus) M. biceps brachii (M. biceps brachii caput longum, M. biceps brachii caput breve) M. biceps femoris M. deltoideus (M. deltoideus pars clavicularis, M. deltoideus pars acromialis, M. deltoideus pars spinalis) M. erector spinae (M. iliocostalis lumborum, M. multifidus lumborum) M. fibularis longus / M. peroneus longus M. fibularis tertius / M. peroneus tertius M. gastrocnemius caput laterale, M. gastrocnemius caput mediale M. gluteus maximus M. gluteus medius M. gracilis M. iliacus M. infraspinatus M. latissimus dorsi M. levator scapulae M. masseter M. obliquus abdominis (M. obliquus externus abdominis, M. obliquus internus abdominis) M. opponens digiti minimi M. opponens pollicis M. pectoralis major pars abdominalis, M. pectoralis major pars clavicularis, M. pectoralis major pars sternocostalis M. piriformis M. popliteus M. psoas major M. pterygoideus lateralis M. pterygoideus medialis M. quadratus lumborum M. quadriceps femoris (M. rectus femoris, M. vastus lateralis, M. vastus intermedius, M. vastus medialis) M. rectus femoris M. rectus abdominis M. rhomboideus M. sartorius Mm. scalenii (halsens muskler) M. semimembranosus, M. semitendinosus M. serratus anterior M. soleus M. splenius, M. semispinalis (nackens muskler) M. sternocleidomastoideus M. subclavius M. subscapularis M. supraspinatus M. temporalis M. tensor fasciae latae M. teres major M. teres minor M. tibialis anterior M. tibialis posterior M. trapezius pars ascendens, M. trapezius pars transversa M. trapezius pars descendens M. triceps brachii (M. triceps brachii caput longum, M. triceps brachii caput laterale, M. triceps brachii caput mediale) Svenska Kinesiologiskolan www.kinesiologi.se Copyright Mac Pompeius Wolontis, Stockholm, Sverige (1.05) Augusti 2013 3

Kunskaper om övriga muskler En Kinesiolog / Fysiopraktor ska ha kunskaper om följande muskler. (behöver inte kunna palpera fram muskeln, men i stora drag känna till dess namn, lokalisation och ungefärliga funktion). M. anconeus M. brachialis M. brachioradialis M. buccinator M. coracobrachialis M. extensor digitorum longus, M. extensor digitorum brevis M. extensor hallucis longus, M. extensor hallucis brevis M. fibularis brevis M. flexor hallucis longus, M. flexor hallucis brevis M. gluteus minimus M. levator ani, M. ischiococcygeus M. pectoralis minor M. pronator quadratus M. pronator teres M. scalenus anterior, M. scalenus medius, M. scalenus posterior, M. longus capitis, M. longus colli M. splenius, M. semispinalis capitis, M. semispinalis cervicis M. supinator Skelett Goda kunskaper och palpation av skelett En Kinesiolog / Fysiopraktor ska ha goda kunskaper om och kunna palpera följande delar i skelettet. vertebra cervicalis, C1 - C7 (halskotor) - atlas (C I) - axis (C II) - vertebra prominens (C VII) vertebra thoracalis, T1 - T12 (bröstkotor) vertebra lumbalis, L1 - L5 (ländkotor) - processus transversus - processus spinosus vertebra sacralis, S1 - S5 (sakralkotor) vertebrae coccygeae, Co1 - Co5 (svanskotor) os hyoideum (tungben) clavicula (nyckelben) sternum (bröstben) - processus xiphoideus costae, costa I - XII (revben 1-12) scapula (skulderblad) - spina scapulae - margo lateralis - margo medialis - angulus inferior - acromion - processus coracoideus Svenska Kinesiologiskolan www.kinesiologi.se Copyright Mac Pompeius Wolontis, Stockholm, Sverige (1.05) Augusti 2013 4

articulatio humeri (axelled) humerus (överarmsben) - tuberculum majus - tuberculum minus - sulcus intertubercularis - epicondylus medialis humeri - epicondylus lateralis humeri articulatio cubiti (armbågsled) ulna - olecranon - processus styloideus ulnae radius - processus styloideus radii os metacarpi I-V (fingerben 1-5) os digitorum I-V (fingrar 1-5) os coxae (höftben) - acetabulum - os ilium / ilium - crista iliaca - spina iliaca anterior superior (SIAS) - spina iliaca posterior superior (SIPS) - os ischii / ischium - tuber ischiadicum - os pubis (blygdben) - symphysis pubica articulatio sacroiliaca (SI-led) os sacrum (korsben) os coccygis (svansben) articulatio coxae (höftled) femur (lårben) - trochanter major - epicondylus medialis femoris - epicondylus lateralis femoris articulatio genus (knäled) patella (knäskål) tibia - malleolus medialis fibula - caput fibulae - malleolus lateralis articulatio talocruralis (fotled/ankelled) talus calcaneus (hälbenet) os naviculare - tuberositas ossis navicularis os metatarsi I-V (tåben 1-5) Svenska Kinesiologiskolan www.kinesiologi.se Copyright Mac Pompeius Wolontis, Stockholm, Sverige (1.05) Augusti 2013 5

Cranium os frontale (pannben) - tuber frontale - glabella os parietale (hjässben) - tuber parietale os temporale (tinningben) - processus mastoideus os occipitale (nackben) - protuberantia occipitalis externa os sphenoidale basis cranii (kranialbas) sutura coronalis sutura sagittalis sutura lambdoidea sutura squamosa articulatio temporomandibularis (käkled, TMJ - temporomandibular joint) os zygomaticum - arcus zygomaticus os nasale maxilla (överkäksben) mandibula (underkäksben) - angulus mandibulae bregma (främre fontanellen) lambda (bakre fontanellen) pterion asterion nasion gnathion inion Svenska Kinesiologiskolan www.kinesiologi.se Copyright Mac Pompeius Wolontis, Stockholm, Sverige (1.05) Augusti 2013 6