Skelettdelar, muskler och leder att kunna i Anatomi o Fysiologi Kap
|
|
- Anton Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skelettdelar, muskler och leder att kunna i Anatomi o Fysiologi Kap Per-Åke Lundberg 2011 AXIALA SKELETTET kapitel 7 Axiala skelettet - Skeleton axiale Skalle/hjärnskål - Cranium Skallens ben Ossa cranii/craniala Ansiktets ben Ossa facei Hjärnskål Neurocranium Ansiktsskelett Viscerocranium Hjärnskålshålan Cavitas cranii Nackben Os occipitale Stora nackhålet Foramen magnum Hjässa Vertex Nacke Occiput Skallens bensömmar Suturae cranii/craniales Näshålan Cavitas nasi/nasalis Nässkiljeväggen Septum nasale Näsans bihålor Sinus paranasalis Hjässben Os parietale Pannbenet Os frontale Pannbenshålan Sinus frontalis Ögonbrynsbågen Arcus superciliaris Tinningbenet Os temporale Klippbenet Pars petrosa Tinningbenets vårtutskott Processus mastoideus Utskott som deltar i bildningen av okbenets båge Processus zygomaticus Grop för underkäkens ledhuvud Fossa mandibularis Utskott på tinningbenet Processus styloideus De små hörselbenen Ossicula auditoria/auditus Okbensbågen Arcus zygomaticus
2 Kanal som innehåller arteria carotis interna Canalis caroticus Yttre hörselgången Meatus acusticus externus Inre hörselgången Meatus acusticus internus Trumhålan Cavitas tympanica/cavum tympani Trumhinnan Membrana tympanica Kilbenet - Os sphenoidale Hypofysgropen Fossa hypophysalis Kilbenshålan Sinus sphenoidalis Silbenet Os ethmoidale Överkäksbenet Maxilla Ögonhåla Orbita/cavitas orbitalis Överkäkshålan Sinus maxillaris Näs-tårkanalen Canalis nasolacrimalis Tårkanalen Canalis lacrimalis Tårsäcken Saccus lacrimalis Gombenet Os palatinum Näsbenet Os nasale Näsöppningarna Nares Plogbenet Vomer Okbenet Os zygomaticum Tårbenet Os lacrimale Underkäksbenet Mandibula Tungbenet Os hyoideum Ryggraden Columna vertebralis Kota Vertebra Ryggradskanalen Canalis vertebralis Kotkroppen Corpus vertebrae/vertebrale Kotbågen Arcus vertebrae/vertebralis Kothålet Foramen vertebrale Tvärutskott Processus transversus Taggutskott Processus spinosus Halskotorna Vertebrae cervicales Första halskotan Atlas Andra halskotan Axis (epistropheus)
3 Uppåtriktat tandliknande utskott på axis Dens axis Bröstkotorna Vertebrae thoracicae Ländkotorna Vertebrae lumbales/lumbares Korsbenet Os sacrum/sacrale Korsbenskanalen Canalis sacralis Svansbenet Os coccygis/coccyx Bröstkorg Thorax Revben Costae Äkta revben Costae verae Falska revben Costae spuriae Brösthålan Cavitas thoracis/thoracica Revbenshuvudet Caput costae Revbenshalsen Collum costae Revbenskroppen Corpus costae Broskdelen Cartilago costalis Revbensvinkeln Angulus costae Bröstbenet sternum Översta handtagsliknande delen av bröstbenet Manubrium sterni Halsgropsfåran Incisura jugularis Bröstbenets centrala del Corpus sterni Svärdsutskottet Processus xiphoideus APPENDIKULÄRA SKELETTET kapitel 8 Extremiteternas skelett Skeleton appendiculare Skuldergördeln Cingulum membri superioris/cingulum pectorale Övre extremitetens skelettdelar Ossa membri superioris Nyckelben Clavicula Skulderbladet Scapula Korpnäbbsutskottet Processus coracoideus Skulderhöjden Acromion Skulderbladskammen Spina scapulae Överarmsbenet Humerus Överarm Brachium Överarmsbenets ledkula mot skulderbladet Caput humeri/humerale Underarm Antebrachium
4 Armbågsbenet, det mediala av de två underarmsbenen - Ulna Armbågsutskottet (ulna) Olecranon Strålbenet, underarmsben beläget lateralt om ulna Radius Strålbenets huvud som ledar mot capitulum humeri Caput radii/radiale Armbåge - Cubitus Handloven Carpus Handlovens ben Ossa carpi/carpalia Handens ben Ossa manus Mellanhanden Metacarpus Mellanhandsben Ossa metacarpi/metacarpalia Fingrarnas ben Ossa digitorum (phalanges) Fingerben/falanger Phalanges Månbenet Os lunatum Båtbenet Os scaphoideum/os naviculare Trekantiga benet Os triquetrum Ärtbenet Os pisiforme Stora mångkantiga benet Os trapezium/os multangulum majus Lilla mångkantiga benet Os trapezoideum/os multangulum minus Huvudbenet Os capitatum Hakbenet Os hamatum Mellanhandsbenets distala del (ledhuvud) Caput metacarpale Det distala fingerbenet (nagelförsedd ändfalang) Phalanx distalis Det mellersta fingerbenet (mellanfalang) Phalanx media Det proximala fingerbenet (grundfalang) Phalanx proximalis Fingerbenets distala del (ledhuvud) Caput (trochlea) phalangis Tumme Pollex Små ben som ligger i en sena eller i ett ligament Ossa sesamoidea Bäckengördeln Cingulum membri inferioris/cingulum pelvicum Den undre extremitetens skelettdelar Ossa membri inferioris Bäckenhålan Cavitas pelvis/pelvica Stora bäckenet Pelvis major Lilla bäckenet Pelvis minor Bäckenaxel Axis pelvis Det sagittala ingångsmåttet Diameter conjugata Mellangården - Perineum Gränsen mellan lilla och stora bäckenet Linea terminalis Höftbenet Os coxae/pelvicum Tarmbenet Os ilii/ilium/iliacum Sittbenet Os ischii/ischium Blygdbenet Os pubis
5 Blygdbensbågen Arcus pubis Höftbensgropen, ledpanna för lårbenets huvud Acetabulum Tarmbenskammen Crista iliaca Tarmbensvingen Ala ossis ilii Sittbensknölen Tuber ischiadicum/ischiale Ljumskkanalen Canalis inguinalis Lårbenet Femur/os femoris Lårbenshuvudet Caput femoris Lårbenshalsen Collum femoris Lårbenets skaftliknande centrala del Corpus femoris Knäskål Patella Knäskålens övre breda kant Basis patellae Knä - genu Skenben Tibia Den inre fotknölen (tibia) Malleolus medialis Den yttre fotknölen (fibula) Malleolus lateralis Vadben Fibula Fotens ben Ossa pedis Vrist Tarsus Vristens ben Ossa tarsi/tarsalia Språngben Talus Talusrullen Trochlea tali/talare Hälben Calcaneus Hälknölen Tuber calcanei Akillessenan/hälsenan Tendo calcaneus/achilles Båtbenet Os naviculare Det inre kilformade benet Os cuneiforme mediale Det mellersta kilformade benet Os cuneiforme intermedium Det yttre kilformade benet Os cuneiforme laterale Tärningsbenet Os cuboideum Mellanfotens ben Ossa metatarsi/ metatarsalia Mellanfotsbenets distala rundade del - Caput metatarsale Tårnas ben Ossa digitorum Tåben Phalanges Fot Pes Häl Calx Fotryggen Dorsum pedis Fotsulan - Planta pedis Stortå Hallux
6 LEDERNA kapitel 9 Kotkropparnas förbindelser med varandra Symphysis intervertebralis Mellankotsskivan Discus intervertebralis Den yttre halvmånformade broskskivan Meniscus lateralis Den inre halvmånformade broskskivan Meniscus medialis Den trådiga ringen Anulus fibrosus Den mjuka kärnan Nucleus pulposus De gula banden Ligamenta flava De smala ledbanden mellan tvärutskotten Ligamenta intertransversaria De breda ledbanden mellan taggutskotten Ligamenta interspinalia De längsgående ledbanden över ryggradens taggutskott Ligamenta supraspinalia Det främre längsgående ledbandet som förbinder kotkropparnas framsidor med varandra Ligamentum longitudinale anterius Det bakre längsgående bandet som till största delen förbinder mellankotsskivorna med varandra Ligamentum longitudinale posterius Skulderleden Articulatio humeri/glenohumeralis Armbågsleden Articulatio cubiti/cubitalis Leden mellan överarmsbenet och armbågsbenet Articulatio humero-ulnaris Leden mellan överarmsbenet och strålbenet Articulatio humeroradialis Övre leden mellan strålbenet och armbågsbenet Articulatio radio-ulnaris proximalis Nedre leden mellan strålbenet och armbågsbenet Articulatio radio-ulnaris distalis Den proximala handlovsleden Articulatio radiocarpalis Lederna mellan handlovens ben Articulatio carpi Den distala handlovsleden Articulatio mediocarpalis Lederna mellan distala handlovsben och mellanhandsben Articulationes carpometacarpales Tummens sadelled Articulatio carpometacarpalis pollicis Höftleden Articulatio coxae/iliofemoralis Ledkapsel Capsula articularis Blygdbensfogen Symphysis pubica Knäleden Articulatio genus/genualis Mediala sidoställda ledbandet Ligamentum collaterale tibiale Laterala sidoställda ledbandet Ligamentum collaterale fibulare Knäskålsbandet Ligamentum patellae
7 Korsbanden Ligamenta cruciata genus/genualia Det främre korsbandet Ligamentum cruciatum anterius Det bakre korsbandet Ligamentum cruciatum posterius MUSKELSYSTEMET KAPITEL 11 Kindmuskeln - Musculus buccinator Musculus depressor labii inferioris Musculus levator labii superioris Hakmuskeln - Musculus mentalis Munnens ringmuskel - Musculus orbicularis oris Musculus risorius Musculus depressor anguli oris Musculus zygomaticus major Musculus zygomaticus minor Musculus corrugator supercillii Musculus levator palpebrae superioris Ögats ringmuskel Musculus orbicularis oculi Samlingsnamn för de muskler som fäster på galea aponeurotica Musculus epicranius Pannmuskel - Venter frontalis Nackmuskel - Venter occipitalis Den platta hudmuskeln som breder ut sig på halsens framsida Platysma Muskler som rör ögat Raka over ögonmuskeln Musculus rectus superior Raka nedre ögonmuskeln Musculus rectus inferior Raka yttre ögonmuskeln Musculus rectus lateralis Raka inre ögonmuskeln Musculus rectus medialis Sneda övre ögonmuskeln Musculus obliquus superior Sneda nedre ögonmuskeln - Musculus obliquus inferior Den mest framträdande tuggmuskeln Musculus masseter Tinningmuskel Musculus temporalis Musculus pterygoideus lateralis Musculus pterygoideus medialis Ryggens muskler Musculi dorsi Samlingsnamn för den djupt liggande ryggmuskulaturen Musculus erector spinae Musculus longissimus thoracis Musculus longissimus cervicis Musculus longissimus capitis Musculus iliocostalis lumborum
8 Musculus iliocostalis thoracis Musculus splenius cervicis Musculus splenius capitis Musculus spinalis thoracis Musculus spinalis cervicis Musculus spinalis capitis Musculus semispinalis thoracis Musculus semispinalis cervicis Musculus semispinalis capitis Musculi multifidi Musculi rotatores Musculi intertransversarii Musculi interspinales Musculi transversospinales Musculus longus capitis Den långa halsmuskeln - Musculus longus colli Nickmuskeln Musculus sternocleidomastoideus Musculus quadratus lumborum Musculus scalenus anterior Musculus scalenus medius Musculus scalenus posterior Yttre revbensmuskler - Musculi intercostales externi Inre revbensmuskler - Musculi intercostales interni Musculus transversus thoracis Främre sågtandade muskeln - Musculus serratus anterior Musculus serratus posterior inferior Musculus serratus posterior superior Den raka bukmuskeln Musculus rectus abdominis Den yttre sneda bukmuskeln Muskulus obliquus externus abdominis Den inre sneda bukmuskeln Musculus obliquus internus abdominis Den tvärgående bukmuskeln Musculus transversus abdominis Mellangärdet Diaphragma (thoraco-abdominale) Skulderbladslyftaren - Musculus levator scapulae Stora bröstmuskeln - Musculus pectoralis major Lilla bröstmuskeln - Musculus pectoralis minor Lilla rutmuskeln - Musculus rhomboideus major Stora rutmuskeln - Musculus rhomboideus minor Musculus subclavius Kappmuskeln - Musculus trapezius Deltamuskeln - Musculus deltoideus
9 Övre skulderkamsmuskel - Musculus supraspinatus Musculus subscapularis Musculus teres major Musculus teres minor Nedre skulderkamsmuskeln - Musculus infraspinatus Musculus coracobrachialis Den stora breda ryggmuskeln Musculus latissimus dorsi Trehövdade överarmsmuskeln/armsträckaren Musculus triceps brachii Tvåhövdade överarmsmuskeln/armböjaren Musculus biceps brachii Musculus brachialis Överarmsstrålbensmuskeln - Musculus brachioradialis Musculus anconeus Musculus pronator teres Musculus supinator Musculus flexor carpi radialis Musculus flexor carpi ulnaris Musculus palmaris longus Musculus extensor carpi radialis longus Musculus extensor carpi radialis brevis Musculus extensor carpi ulnaris Musculus abductor pollicis longus Musculus extensor digitorum Musculus extensor pollicis brevis Musculus extensor pollicis longus Musculus extensor indicis Musculus extensor digiti minimi Musculus flexor digitorum superficialis Musculus flexor digitorum profundus Musculus flexor pollicis longus Stora sätesmuskeln - Musculus gluteus maximus Lilla sätesmuskeln - Musculus gluteus minimus Mellersta sätesmuskeln - Musculus gluteus medius Lårfascians spännare - Musculus tensor fasciae latae Musculus obturator internus Musculus obturator externus Musculus piriformis Musculus gemellus superior Musculus gemellus inferior Musculus quadratus femoris Långa inåtföraren - Musculus adductor longus
10 Breda inåtföraren - Musculus adductor brevis Stora inåtföraren - Musculus adductor magnus Kammuskeln - Musculus pectineus Lårets slanka muskel - Musculus gracilis Ländmuskel - Musculus iliopsoas Tarmbensmuskeln - Musculus iliacus Stora ländmuskeln - Musculus psoas major Tvåhövdade lårmuskeln - Musculus biceps femoris Musculus semimembranosus Halvhinniga lårmuskeln - Musculus semitendinosus Skräddarmuskeln - Musculus sartorius Musculus popliteus Den fyrhövdade lårmuskeln/knästräckaren - Musculus quadriceps femoris Raka lårmuskeln - Musculus rectus femoris Yttre breda lårmuskeln - Musculus vastus lateralis Inre breda lårmuskeln - Musculus vastus medialis Mellersta breda lårmuskeln - Musculus vastus intermedius Musculus tibialis anterior Trehövdade vadmuskeln - Musculus triceps surae Den tvåhövdade ytliga vadmuskeln/tvillingvadmuskeln - Musculus gastrocnemius Musculus soleus Musculus fibularis longus/peroneus longus Musculus fibularis brevis/peroneus brevis Musculus plantaris Musculus tibialis posterior Musculus flexor digitorum longus Musculus flexor hallucis longus Musculus extensor digitorum longus Musculus extensor hallucis longus Musculus extensor digitorum brevis Musculus abductor digiti minimi
Anatomi Kroppens muskler
Anatomi Kroppens muskler Nu kommer vi att titta på kroppens olika muskler och vi delar in dem i lite olika delar Sternocleidomastoideus Trapezius Deltoideus Triceps bracci Latissimus Dorsi Splenius capitis
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER STRUKTURLISTOR FÖR SJÄLVSTUDIER Strukturlistorna förtydligar målbeskrivningen när det gäller detaljerad deskriptiv anatomi genom att definiera de anatomiska strukturer som ska
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER MANUAL FÖR GRUPPUNDERVISNING Strukturlistorna anvisar vad som bör ingå vid lab-tillfällena. De är något mindre omfattande än strukturlistorna för självstudier beroende på att
Manuell muskeltestning, MMT
Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology på Svenska Kinesiologi Skolan
Manuell muskeltestning, MMT
Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology (MAK) på Svenska Kinesiologi
Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor
Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Följande teoretiska grundkunskaper i anatomi och rörelselära läser studenten in själv, innan den första grundkursen i Manuell Muskeltestning på Fysiopraktor Akademin
Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén
Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Musklernas ursprung och fäste Muskler på överkroppens framsida Muskler på överkroppens baksida Benmusklerna
Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor
Kurs i Anatomi (muskler och skelett) Följande kunskaper i anatomi gäller som grundnivå för studerande till Kinesiolog på Svenska Kinesiologiskolan och studerande till Fysiopraktor på Nordiska Praktorskolan
KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras.
KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras. Frågor Svar 1. Nämn en funktion för M. trapezius avseende skuldebladets rörelser. Alt. Höjer scapula, Sänker scapula, bakåtföring av scapula, utåt
EXAMENSARBETE. Digital och traditionell skulptering i produktion. Digital ecorche. Joaquin Karlsén Gutierrez. Teknologie kandidatexamen Datorgrafik
EXAMENSARBETE Digital och traditionell skulptering i produktion Digital ecorche Joaquin Karlsén Gutierrez Teknologie kandidatexamen Datorgrafik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation
Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör
Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85
Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera
Laborationer Laborationerna är till för att befästa era anatomiska kunskaper och att ge praktisk övning i att hitta, studera och förstå funktionen av människokroppens anatomi. De givna frågorna kan vara
Caput=huvud. Collum=hals. Brachium=överarm. Truncus=bål. Antebrachium=underarm. Manus=hand. Femur=lår
Caput=huvud Collum=hals Truncus=bål carpus metacarpus digiti manus, pollex Vuxen människa 206-220 ben (beroende på hur man räknar) En baby har ca 300 ben Största: femur (lårben) Minsta: stapes (stigbygeln)
Utgåva den 2015-04-15 framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd
Riktlinjer för utbildning och verksamhet 1 Denna folder är grunden för riktlinjer gällande utbildning och verksamhet för Kroppsterapeuternas medlemmar. Tilläggsinformation finns till alla specifika yrkeskategorier
KARL VT frågor med nummer dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor avseende muskellära
KARL VT 2011 10 frågor med nummer 1 100 dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor 51 100 avseende muskellära 8 frågor skall vara korrekta. (inom parentes korrekta alternativa
YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping
YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping Reviderat av: Björn Carlsvärd och Johan Wänström 2007-05-02 YTANATOMI termin 2 Nu är det dags för ytanatomi, en övning som brukar vara uppskattad. Läs på det
FUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN
FUNKTIONELL ANATOMI BÅLEN RYGGENS MUSKULATUR m. trapezius Ursprung: os occipitale, lig. nuchae, nedre processus spinosi cervicales + processus thoracales Fäste: laterala clavicula, acromion, spina scapulae
2013-03-20 RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 SKELETTET. Skelettets uppgifter. Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå
RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 EWA GRÖNLUND VT-13 SKELETTET Skelettets uppgifter Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå 1 Benvävnad Kalciumfosfat (Ca 3 (PO 3 ) 2 ) Kollagen
Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.
Stretching Det är bindväven som omger muskeln som man stretchar. Det är den som har tendens att bli kort. Först när muskeln är helt avslappnad kan man stretcha bindväven. Det är därför nödvändigt att ha
Verksamhet och yrkesansvar. Anvisningar och regler
Verksamhet och yrkesansvar Anvisningar och regler Utkom från Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85 80 www.svenskmassage.se
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING ÖVNINGAR MED GUMMIBAND, HANTLAR ELLER DEN EGNA KROPPEN SOM MOTSTÅND. ÖVNING 1 Hållningsträning/Axlar (M. trapezius) Sitt med god, stolt hållning och med stöd för ryggen. Ta ett
Deskriptiv anatomi handledning
Deskriptiv anatomi handledning LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET KARL Termin 3- HT 2010 Anca Dragomir Godfried Roomans Erik Wallin Öhman Johan Staaf Mats Hjortberg 1 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 1. ARMEN...
RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227)
KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI (Marieb: s. 218-227) RYGGRADEN Ryggraden utgörs av 26 kotor, sammanbundna på ett sådant sätt att man får en flexibel kurvad struktur. Den fungerar som det longitudinala
Stretchövningar Ishockey
Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014
Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014 Leder En led är en plats där två eller flera skelettdelar möts Rörligheten i lederna varierar mycket beroende på ledtypen De klassificeras utifrån
HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in
HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in 1. Os occipitale - nackbenet Foramen (hål) magnum, stora nackhålet eller stora håligheten, den hålighet
EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation:
EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation: Introduktion European Health and Fitness Association (EHFA) Standarder Följande EHFA kriterium finns för tillfället: Fitnessinstruktör
Deskriptiv anatomi handledning
Deskriptiv anatomi handledning LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET KARL Termin 3 VT-2015 Anca Dragomir Godfried Roomans Erik Wallin Öhman Johan Staaf Mats Hjortberg 1 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 1. ARMEN...
Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!
Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden
Stretchövningar Tennis
Stretchövningar Tennis 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem
Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Huvudets anatomi 2018-10-01 Peter Århem HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium. Syftet är att du med hjälp av detta kompendium, en
Instuderingsuppgifter rörelselära
Sara Bohman, Mats Hjortberg, Joakim Wiljelöf 2014 Instuderingsuppgifter rörelselära Klinisk Anatomi & rörelselära 8hp Neurobiologi, Homeostas & interaktion (huvudets osteologi) läkarprogrammet - termin
Specifik Rörelselära 1 KARL
Specifik Rörelselära 1 KARL Skuldergördeln AC-leden SC-leden GH-leden (Art. humeri) ST-leden (funktionell led) SC-leden- (3 frihetsgrader-funktionellt, rotatorisk och translatorisk komp.) - protraktion/retaraktion.
CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM)
MẸMBRUM INFẸRIUS Nedre extremiteten (benet och bäckengördeln). CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM) Bäckengördeln (höftbenen), bildar tillsammans med korsbenet bäckenringen. cọxa Höften fẹmur
Stretchövningar Fotboll
Stretchövningar Fotboll 4:2 Gluteus medius och minimus. Sitter tillsammans med Gluteus minimus från höftbenskammen och går på utsidan av höften ner till "höftkulan". Stretchas genom att man sitter på en
Stretchövningar Längskidor
Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas
COLUMNA VERTEBRALIS. Allt som heter vertebrae, vertebralia eller vertebralis syftar på kotor.
COLUMNA VERTEBRALIS Columna vertebralis Columna vertebralis bildas av till kotor staplade på varandra. De 9-0 sista kotorna är sammanväxta med varandra och bildar två separata ben, os sacrum och os coccygis.
Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1
Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1 Allmän Anatomi II Huvudets anatomi Anatomi Optiker Huvud-komp 07.doc 2015-09-18 HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium.
Bröstrygg och Skuldra
Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens
Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi
Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten introduktion Fall 1 a Kvinna, 24 år, fotboll trampar snett Laterala fotranden Supination Ligamentum fibulo-talare anterior Ligament
Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye
Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta
Behandlingsdagbok. Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik:
Behandlingsdagbok Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik: Adress: Telefon - och dagar / tid för kontakt: INNEÅLL
Anatomi. Benet och foten. Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? Ola Wahlström ortopedi
Anatomi Benet och foten Ola Wahlström ortopedi Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? 1 1 2 1 Henrik, 28 år, fotbollspelare Fälld under löpning på vänsterkanten Intensiv smärta benet Helt instabilt
anatomi 3 av 3 BAS 9
anatomi 3 av 3 BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen
Deskriptiv anatomi handledning
Deskriptiv anatomi handledning LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET Termin 3-4 Godfried M. Roomans Anca Dragomir Harriet Nilsson Mats Hjortberg 1 Reviderad VT 2009 INNEHÅLL 1. HUVUD... 3 SKELETTET... 3
MODELLDEMONSTRATION II: BÅLEN SKẸLETON AXIẠLE
SKẸLETON AXIẠLE Axialskelettet, består av kranium, kotpelare (inklusive sacrum och coccyx) och bröstkorg. Ansluter sig till extremiteterna via skuldergördeln och bäckengördeln. SKẸLETON APPENDICULẠRE Extremitetsskelettet,
MODELLDEMONSTRATION VI: NEDRE EXTREMITETEN MẸMBRUM INFẸRIUS
MẸMBRUM INFẸRIUS Nedre extremiteten (benet och höftgördeln) CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM) Bäckengördeln (höftbenet och korsbenet) cọxa Höften fẹmur Låret, från höftleden till knäleden.
Rörelseapparaten. Anatomi och fysiologi 2015 Roland Bendroth, Lunds universitet
Rörelseapparaten Anatomi och fysiologi 2015 Roland Bendroth, Lunds universitet SKELETTET Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Endokrin / 2010
Rörelseapparaten SKELETTET
Rörelseapparaten Anatomi och fysiologi, SJSB14 Roland Bendroth, Lunds universitet SKELETTET Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Endokrin /
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet
Nikolaos Christidis Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet Den del av muskeln som sitter på den rörliga kroppsdelen För tuggmuskler: Mandibeln Hållningsmuskler
C3 C4. C4 N. Axillaris Bakre thorakala hudgrenar. T6 N. Cutaneus brachii medialis N. Cutaneus antebrachii medialis. T8 Bakre lumbala hudgrenar T10 T10
16 Dermatom och perifera nerver N. Occipitalis major N. Occipitalis minor N. Opthtalmicus C2 N. Maxillaris N. Mandibularis N. Auricularis minor Bakre cervikala hudgrenar Nn. supraclaviculares T4 T8 Bakre
Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar
Skelett och leder Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas
Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar
Skelett och leder Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas
anatomi 2 av 3 BAS 9
BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen eller förbereda
Rättsantropologi. Niklas Dahrén
Rättsantropologi Niklas Dahrén Introduktion till rättsantropologi Vad innebär rättsantropologi? ü Vetenskaplig undersökning av mänskliga skelettdelar med syftet att försöka identifiera personen. Även skadeanalys
Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal
Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Tibio-femorala leden Patello-femorala leden Quadriceps senan och
Innehållsförteckning Skelettet... 2 Musklerna... 5 Nervsystemet... 10 Cirkulationssystemet... 11
Kroppen Innehållsförteckning Skelettet... 2 Skelettets uppgift... 2 Tillväxt och förnyelse av skelettet... 2 Styrketräning när man växer?... 2 Leder... 2 Olika typer av leder:... 3 Skelettbild... 4 Musklerna...
267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ
267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ 1 Inledning och Allmän benlära Jag nämnde att osteologi är studiet av alla ryggradsdjurs skelett, såväl människans som de övriga djuren. Men i denna
Rättsantropologi. Niklas Dahrén
Rättsantropologi Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Introduk*on *ll rä-santropologi Anatomi för rä-santropologer Könsbestämning Åldersbestämning Bestämning av kroppslängd Introduktion
Kroppens leder. Niklas Dahrén
Kroppens leder Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Ledernas uppbyggnad Olika typer av leder Axelledens anatomi Rotatorkuffen stabiliserar axelleden Hö
Seminariet är obligatoriskt. Lycka till!
ANATOMI OCH FYSIOLOGI, 15 hp Vårtermin 2011 Rörelseapparaten kapitel 6 11 FÖRELÄSNING Kapitel 6 och 10 Benvävnad och Muskelvävnad. Ingår i tentamen 12 hp EGEN INLÄSNING Kapitel 7 och 8 Skelettet. Ingår
STYRKA GENERELLT TEMPO ÖVNINGAR BEN/MAGE ÖVERKROPP HELKROPP MARKLYFT STÅNG BICEPS, GLUTEUS, TRAPEZIUS MFL SKIVSTÅNGSRODD
STYRKA GENERELLT TRÄNINGSTYP BELASTNING AV HASTIGHET REPS / SET VILA MAX I % TEMPO MAX STYRKA 85-100 % HÖG/MAXIMAL 1-5 REPS / 2-5 SET 3-5 MIN MELLAN SET MUSKELTILLVÄXT 65-85 % LÅNGSAM/HÖG 6-12 REPS / 2-4
Dissektionshandledning KARL. Termin 3
Dissektionshandledning KARL LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET Termin 3 Tommie Olofsson Anca Dragomir Mats Hjortberg Gustav Linder Pontus Lundberg Gustav Stålhammar Reviderad VT 2015 1 Innehåll HALS 2-
Diagnostiskt prov i klinisk anatomi
ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid
hụmerus Överarmsbenet. Ledar proximalt mot skulderbladet och distalt mot radius och ulna. cạput hụmeri Humerus proximala ledkula.
MẸMBRUM SUPẸRIUS Övre extremiteten (armen och skuldergördeln) CỊNGULUM MẸMBRI SUPERIỌRIS (CỊNGULUM PECTORẠLE) Skuldergördeln (skulderbladet och nyckelbenet) axịlla Armhålan brạchium Överarmen, från axelleden
Kursinnehåll kurser i Kinesiologi
Kursinnehåll kurser i Kinesiologi Grundkurs 1 Terapilokalisering - TL Indikatormuskel - IM Neurovaskulära punkter - NV Neurolymfatiska punkter - NL Hur man utför en muskeltestning Hypertoniska muskler
Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl
Handbok för Terapeuter Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl Innehållsförteckning: Förord 5 Anatomiska termer 7 Förkortningar 8 Allmänna termer och begrepp 9 Muskelplanscher
Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna
Öron Näsa Hals Anatomiamanuenserna 1 Översikt övre luftvägar Cavum nasi Tuba auditiva Cavum oris Pallatum durum Pallatum molle Uvula Lingua Epiglottis Os hyoideum Trakea Esofagus 2 Munhålestatus 12 11
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)
UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,
Praktisk anatomi DFM3-1
Praktisk anatomi DFM3-1 Av Maja Deckner och Anna Josephson 2004 (modifierad av Jonas Broman 2008) Introduktion Varför? Ni måste försöka tänka er alla de anatomiska strukturerna inuti människan, inte bara
Benceller. Osteoblast bygger upp Osteoklast bryter ner Osteocyt- står för benvävnadens underhåll
Rörelseapparaten Anatomi och fysiologi Roland Bendroth P.G.Dipl.Image Reporting,BCU,UK Beskrivande Radiograf Klinisk Vejleder BDA Nordsjaellands Hospital Hilleröd, DANMARK SKELETTET Benceller Osteoblast
Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti
Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti Ursäkta röran! Vardagskaos. Sömnkaos. Trafikkaos. Jobbkaos. Ja, det hör väl till när semestern är över, arbetet kallar, skolor och förskolor öppnar och rutinerna ska återupptas.
Dissektionshandledning. Termin 3
Dissektionshandledning NYA LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET Termin 3 Tommie Olofsson Anca Dragomir Mats Hjortberg Gustav Linder Reviderad HT 2008 1 Innehåll NEUROKRANIET, ORBITAN, ANSIKTET OCH PAROTISREGIONEN...
Diagnostiskt prov i klinisk anatomi
ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid
Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt
Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas
WORLD ARCHERY. Coach s Manual Nivå 2
WORLD ARCHERY Coach s Manual Nivå 2 Innehåll Innehåll Förord, Introduktion. 3 Etik.. 15 Anatomi... 21 Barebow.. 37 Cloutskytte.. 53 Compound... 61 Skyttar med funktionshinder 83 Kampen mot dopning 101
Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat
Kroppen Skelettet Skelettet Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben. Allra minst är hörselbenen,
Minnesregler för anatomiskt lärande
Minnesregler för anatomiskt lärande Sammanställd av David Holmberg i samarbete med: Calle Ebbesson Elina Einarsson Hannes Laaksonen INLEDNING Vad man än säger så är ramsor och andra minnesregler ruggigt
cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium)
cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium) Modeller: Kraniet, huvudets ben. Skyddar bl.a. stora delar av CNS. - Sagittalsnitt gạlea aponeurọtica - Kranium Syns på sagittalsnittet. Bokst. a på
Träningsbok. Sommar Tillhör:
Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st
Handbok för Terapeuter
Handbok för Terapeuter Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl Titel: HANDBOK FÖR TERAPEUTER Behandling av ledproblem, nackbesvär och ryggont. 2:a omarbetade upplagan 2009 Johnny
Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7
Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7 Namn: Person nr: Markera alla sidor med samma kod som finns på
Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.
Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk
Köpmansgatan i Laholm
Osteologisk analys Köpmansgatan i Laholm Osteologisk analys av skelett från Köpmansgatan, RAÄ 19, i Laholm Laholms stad och kommun Hallands län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:47 Anna Kloo
Centrumbildning Axel armbågsprotes
Centrumbildning Axel armbågsprotes Funktionell anatomi armbåge Ingrid Hultenheim Klintberg Med dr, Specialistfysioterapeut Armbågens leder 1. Humero-ulnara leden gångjärnsled, mkt stabil i max extension
Människan i rörelse. Förteckning över röntgenbilder s. 4 Studieråd anatomi s. 6 Praktisk anatomi s. 20
Människan i rörelse Förteckning över röntgenbilder s. 4 Studieråd anatomi s. 6 Praktisk anatomi s. 20 2 3 Röntgenbilder på ben I dissektionssalen finns en permanent rtg.bild-utställning. Dessa studerar
Leif Jonsson LJ-Osteology Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän
Leif Jonsson LJ-Osteology 2016.10.04 Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän Det undersökta benmaterialet bestod huvudsakligen av obrända däggdjursben samt ett fåtal fiskben. Analysresultatet redovisas
Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar
Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar Läs gärna foldrarna Varför du ska stretcha och Smärta av Mikael Dahlström Levator Scapulae Mål: Lätta på trycket i nacken förhindra nackspärr Nacksmärta:
Ortopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal
Ortopedidagen 2018 Anatomi armbåge Funktionell anatomi Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal Armbågens skelett Trochlea humeri Capitulum humeri Processus coronoideus Fossa coronoideus
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Muskler anatomi och funktion PDF ladda ner
Muskler anatomi och funktion PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. Att studera människans muskler kan många gånger vara komplicerat - det är många begrepp som ska läras in och då inte bara
Svenska RUL. Reumatologiskt Ultra Ljud. Innehåll. körkort 2 förkortningar 4 att komma igång 6 hand 12 armbåge 29 Axel 34 höft, knä 46 fot 58
Svenska RUL Reumatologiskt Ultra Ljud FHL FDL TP Michael Ziegelasch Hamed Rezaei Erik af Klint Stefan Engstrand MM Innehåll körkort 2 förkortningar 4 att komma igång 6 hand 12 armbåge 29 Axel 34 höft,
Kroppens skelettben. Niklas Dahrén
Kroppens skelettben Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Skele&ets funk,on Tre olika typer av ben Kroppens skele&ben Pelvis anatomi Armens anatomi Benets anatomi Scapula Ryggradens anatomi
Klinisk anatomi & rörelselära HT 2010 KARL Institutionen för medicinsk cellbiologi
Målbeskrivning med strukturlista Klinisk anatomi & rörelselära HT 2010 KARL Institutionen för medicinsk cellbiologi Undervisningen är baserad på: Föreläsningar rörelselära, radiologi och topografisk anatomi
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-02-12; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-02-12; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. a) Hur förväntar du dig att tungan ser ut hos en patient som sedan en längre tid har en skadad n. hypoglossus dexter,
Målbeskrivning med strukturlista Klinisk anatomi & rörelselära VT 2013 KARL
Målbeskrivning med strukturlista Klinisk anatomi & rörelselära VT 2013 KARL Kursledare: Mats Hjortberg B3-1 018-471 4269, 0708-659716 mats.hjortberg@mcb.uu.se Kursadministratör: Lina Thorvaldson A2-1 018-471
SKẸLETON APPENDICULẠRE
SKẸLETON AXIẠLE Axialskelettet, består av kranium, kotpelare (inklusive sacrum och coccyx) och bröstkorg. Ansluter sig till extremiteterna via skuldergördeln och bäckengördeln. SKẸLETON APPENDICULẠRE Extremitetsskelettet,
Dominerande neurologiskt symtom:
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 10; 14 02 30 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform
EXAMENSARBETE. Optimering av stakning i längdskidåkningens klassiska stil. Optimeringsingenjörsprogrammet, vt 2000. Optimeringsteknik C, 10p
EXAMENSARBETE Optimering av stakning i längdskidåkningens klassiska stil Ingrid Hartung Janulf Sjöström Optimeringsingenjörsprogrammet, vt 2000 Optimeringsteknik C, 10p Förord Ingen segrare tror på tillfälligheter
AVSNITT 3. Leder, ligament och rörelser! På kommande sidor kommer vi gå igenom kroppens leder och vilka rörelser de utför.
AVSNITT 3 Leder, ligament och rörelser! På kommande sidor kommer vi gå igenom kroppens leder och vilka rörelser de utför. Du kommer se en massa begrepp på bilderna, men det viktigaste som du bör ha koll