BSAB 1 Ref. nr 518 september 2003 Ersätter 505 STYROFOAM Lösningar FLOORMATE grunden
Isolera rätt På detta uppslag finner ni allmänna råd om grundläggning för att förebygga fuktskador i byggnader. Fukt och mögel är byggbranschens stora gissel och kostar enorma summor varje år, men problemen går att förhindra. Genom att använda rätt metoder och konstruktioner kan man redan från början förebygga onödiga skador. Våra lösningar är enkla och säkra och bygger på lång erfarenhet och dokumenterat positiva resultat. På så sätt minskar även risken för byggfel. Här följer några råd som minskar risken för skador vid grundläggning. Lämpliga metoder Konstruktionerna ska vara enkla att utföra (minsta möjliga risk att det blir fel). Kända och beprövade material och konstruktioner ska användas. Ordentlig uttorkning av betongplattan (relativ ånghalt enligt golvfabrikanters anvisningar för att förhindra mattsläpp etc). Kontroll av relativ ånghalt före läggning av täta golvmaterial. Konstruktioner anpassade till lång livslängd. Förberedelse för alternativa funktioner. Organiska material ska isoleras från kontakt med grundkonstruktionerna. De största problemen med fukt i grundkonstruktioner kommer av byggfukt, markfukt och översvämningar (vattenskador). Vattenskadorna kan vara svåra att bygga bort. Däremot kan vi utforma konstruktionerna så att skadorna blir så små som möjligt och att uttorkningen underlättas. Byggfukt Fukt som byggs in i konstruktioner kallas för byggfukt (t ex vid betonggjutning, målning med vattenbaserade färger etc). Vissa byggnadsmaterial innehåller stora mängder vatten. Betong innehåller t ex 70-110 liter/m 3 En byggnad kan därför innehålla stora mängder vatten som måste torkas ut. Mängden byggfukt och uttorkningstiden kan minskas genom att använda torra metoder. Torra metoder Dessa metoder går ut på att uppnå minsta möjliga vattenmängd i konstruktionen genom att använda tunna betongplattor, små eller inga voter, hög betongkvalitet, luftinblandning, membranhärdning m m. Torra metoder gör det möjligt att snabbare torka ut byggfukt eller eventuella framtida vattenskador. Markfukt Markfukten varierar med årstid, årsmedeltemperatur och grundvattennivå. Vid fuktberäkning utgår man från att den relativa ånghalten i markens porer, d v s kvoten av aktuell ånghalt och mättnadshalt vid en viss temperatur, är 100 %. Ju högre temperatur, desto högre mättnadsånghalt (g/m 3 ) = större mängd fukt. För konstruktioner mot mark gäller det därför att isolera på utsidan så att temperaturskillnaden blir så stor som möjligt mellan marken och den bärande konstruktionen. Det är också viktigt att hindra markfukten från att tränga in i konstruktionen (tätt skikt under platta på mark och utanpå källarvägg, ångspärr på marken i torpargrund). Markfukten kan minskas genom att använda torra konstruktioner. 02
Torra konstruktioner Är metoder med väl utförd och säkerställd dränering. Merparten av isoleringen är på utsidan av konstruktionen, d v s utanpå källarväggen och under betongplattan. Väl utfört och säkerställt kapillärbrytande skikt. Grundkonstruktioner som hindrar diffusion av markfukt t ex vid tillfälliga sänkningar av rumstemperaturen (se BBR 6:531). ➀ Fuktbelastning Bilden (fig 1) visar fuktbalansen i en källarvåning som byggts med traditionella metoder, d v s utan värmeisolering på utsidan av konstruktionerna. Fuktvandringen styrs av ånghalten utomhus, inomhus och i marken. Värmeisolering på utsidan av konstruktionerna minskar temperaturen i jord och dräneringsskikt. Därmed höjs temperaturen i stommen och den relativa ånghalten sjunker. Tillförsel av markfukt Vid beräkning av temperaturgradienter för fuktberäkning utgår man från ett stationärt förhållande, bl a en viss rumstemperatur. Om rumstemperaturen sänks tillfälligt på grund av ändrad rumsfunktion så minskar också temperaturgradienten. Därmed uppkommer risk för fuktdiffusion från marken om inte ett tätt skikt anbringats mellan marken och betongplattan. Samma fenomen kan inträffa med golvvärme. Diagrammet (fig 2) visar vad som händer fyra månader efter det att golvvärmen stängts av. Ett diffusionsöppet kapillärbrytande skikt ➁ ➆ hindrar inte fuktvandring upp i betongplattan. ➃ ➂ ➇ ➄ ➅ ➈ Fig 1. Fuktvandring i uppvärmd byggnad Pilarna visar i vilken riktning fukten vill vandra genom väggar och golv. 1. Ånghalten utomhus är oftast lägre än inomhus. Fukt vandrar normalt inifrån och ut genom sockeln och ovan mark. 2. Hela grunden utsätts för fukt dels genom kapillär fukttransport och dels genom nederbörd. 3. Kondensvatten. 4. Ånghalten utanför grundmurens lägre del är oftast högre än inomhus. Fukt vandrar utifrån och in genom grundmuren. 5. Högsta grundvattenyta. 6. Dräneringsledning. 7. Ånghalten är lägre på utsidan av grundmuren när marken är kall. Fukten vandrar inifrån och ut genom grundmuren. Fukten kyls på utsidan av väggen och kondenserar. 8. Fukt från ytterväggar och golv, som tillförs inneluften. 9. Marken under huset värms upp och därmed ökas ånghalten. Maximal medel-rf (%) RF (%) 100 90 80 70 Mineralull EPS Floormate Byggnadens bredd (m) 4 mån efter avstängning Golvvärme alltid på 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Fig 2. Beräkning av relativ ånghalt i en betongplatta, dels med golvvärme och dels fyra månader efter det att golvvärmen stängts av. 03
Floormate grunden håller huset torrt Floormate isolerskivor för grundisolering ingår i Styrofoam* programmet, en komplett serie produkter för isolering av grund, tak, källarvägg, väg och mark. Produkterna består av extruderad polystyrencellplast (XPS) och har blå färg. Dows tillverkningsmetod ger ett homogent material med sluten cellstruktur och därmed mycket god isolerförmåga. Materialet är dessutom starkt, styvt och har högt diffusionsmotstånd. Floormate isolerskivor är därför ett utmärkt material för vatten och jord eftersom materialet inte är biologiskt nedbrytbart, d v s det angrips inte av syror eller andra ämnen i marken. Följaktligen påverkas inte materialets isolerande förmåga av lång tids placering under mark. Dow har mer än 60 års erfarenhet av Styrofoam som markisolering. Enkel och säker princip Floormate grunden är en konstruktion av typ platta på mark utvecklad av Dow Sverige AB. Konstruktionen innebär att Floormate isolerskivor läggs ut plant på en dräneringsbädd. På isoleringen läggs makadam och ovanpå denna gjuts betongplattan. Som kantbalk används Dow L-element eller U-element. grundläggning. L-element Miljöegenskaper Styrofoam isolering tillverkas med en unik skumteknik i en energisnål process. Resultatet är ett skum helt fritt från ozonnedbrytande kemikalier. Vi brukar en återanvänd koldioxid som jäsgas i vår produktion som inte ger någon negativ påverkan på växthuseffekten. Styrofoam är ofarligt för * Varumärke som tillhör Dow Chemical Company. Floormate Vid golvvärme rekommenderas en utkragning av isoleringen min 30 cm. 04
Låg flanktransmission Eftersom betongplattan vilar mot den stumma makadambädden blir flanktransmissionen i plattan låg. Det ger ökad säkerhet för att de i BBR ställda ljudkraven för lägenhets- och rumsavskiljande väggar uppnås. I vissa fall kan betongplattan göras tunnare med bibehållna krav. Kortare byggtid Det går snabbt att lägga ut isolerskivorna på dräneringslagret. Skivorna har falsade kanter som ger exakt passform. Alla nödvändiga rördragningar, som till exempel VA-installationer, är enkla att utföra i makadamlagret, liksom eventuella voter. Även armering och gjutning underlättas. Detta bidrar till kort byggtid och bra totalekonomi. Tål tung belastning Produkterna i Styrofoam programmet har mycket hög tryckhållfasthet. Makadambädden klarar trycket av både maskiner och lastbilar innan gjutningen. Isoleringen skyddas av makadamlagret under byggtiden. Bättre men inte dyrare Vi har låtit (ett oberoende företag) jämföra Floormate grunden med en traditionell grundkonstruktion. U-element Kostnaderna för material är något högre, men framförallt tack vare kortare byggtid och lägre etableringskostnader blir det inte nämnvärt dyrare att använda Floormate grunden. Alla fördelarna med en välisolerad grund får du på köpet. Kontakta oss gärna så skickar vi ett exemplar av kostnadsjämförelsen från Wikells byggberäkningar. 05
Floormate grunden med mekanisk ventilation Floormate grunden med mekanisk ventilation innebär att utjämningslagret ventileras. En frånluftsfläkt suger ut luft ur makadamlagret genom perforerade rör. Som tilluft utnyttjas frånluft från torra utrymmen i huset. Denna metod ger fler fördelar, framförallt ett varmt golv och ett effektivt skydd mot markradon. Fuktsäker lösning Genom att isolera hela betongplattan på undersidan skapas en effektiv spärr mot uppträngande markfukt och skivornas falsade kanter eliminerar risken för köldbryggor. I kombination med ventilationen ökas fuktsäkerheten ytterligare och hela huset hålls torrt och varmt. Torktiden för betongen blir betydligt kortare med en ventilerad grund eftersom en dubbelsidig uttorkning fås. Under husets hela brukstid ventileras även eventuell fukt i ångfas bort. Detta är viktigt speciellt vid större betongplattor, där fukt i ångfas kan vålla problem trots underliggande isolering. Effektivt skydd mot radon Floormateskivorna har falsade kanter och bildar en homogen och slät yta mot dräneringslagret. Detta i kombination med luftväxlingen i makadamlagret, gör att andelen jordluft i grunden blir liten och radonhalten i makadamlagret mycket låg. Dessutom råder undertryck i makadamlagret så markradon hindras från att tränga in genom springor eller otätheter i betongplattan. Därmed finns inte någon nämnvärd risk att inomhusmiljön påverkas av radon. Alltid varma golv När grunden ventileras med frånluft från huset, värms betong och makadam upp till nästan samma temperatur som innetemperaturen. Eftersom Värmeväxlare FAKTA VARMA GOLV Floormate grunden lämpar sig för såväl elburen som vattenburen golvvärme. Genom att utnyttja den billigare nattenergin lagras värme i grunden som sedan avges under dagen. Då golvvärme inte används ger mekanisk ventilation med varm frånluft golvet i stort sett samma temperatur som inomhustemperaturen. 06
frånluften normalt håller en något högre temperatur än luften alldeles ovanpå golvytan, blir också golvet varmare. Floormate grunden med mekanisk ventilation är därför ett utmärkt alternativ till golvvärme. Om du har golvvärme bör du inte använda den samtidigt med mekanisk ventilation. När golvvärme används frånkopplas Värmeväxlare grundens ventilation. Under sommaren, när golvvärmen stängs av, startas ventilationen och eventuell fukt ventileras effektivt bort med husets frånluft. Lagrar energi Betongplattan och makadamen ovanpå isoleringen är en bra termisk massa för lagring av energi. Konstruktionens värmetröghet gör att golvet behåller värmen under lång tid. Golvet blir inte kallt vid vädring vintertid och vid uppvärmning med el kan den billigare nattaxan utnyttjas. Komponenter i systemet De delar som ingår i ventilationslösningen består av perforerade plaströr, täta kanaler, separat fläkt med transformatorstyrd effekt i fyra eller fem steg, eller anordningar för anslutning till ventilationssystemet för allmänventilation, samt injusteringsspjäll. De perforerade plaströren ska ha en minsta innerdiameter av 100 mm. För de täta kanalerna används markavloppsrör och Spirorör med samma diameter. I kalla utrymmen behöver Spirokanalerna kondensisoleras eftersom frånluften från grunden, speciellt i uttorkningsskedet innehåller mycket fukt. Det är viktigt att filter ansluts till varje kanal för lufttillförsel till den ventilerade grunden. Fläkten kan väljas fritt efter dimensionering. Beroende på placering måste fläkten i vissa fall ljudisoleras. FAKTA GOLVVÄRME Golvvärmen används under vinterperioden och aldrig samtidigt som ventilationen. Under sommaren är enbart ventilation fullt tillräckligt (i nybyggnadsskedet eller vid vattenskada kan både systemen köras samtidigt för snabb uttorkning). För mer information om golvvärme kan material beställas från Dow. 07
Dimensionering av ventilationsanordning Ventilationsflödena i grunden bestäms av bottenplattans storlek. Systemet för ventilation av Floormate grunden dimensioneras för ett luftflöde på 1,0 eller 1,5m 3 /hm 2. Efter tillräcklig uttorkning av betongplattan (för tider se fuktdimensioneringsavsnittet) kan ventilationen minskas till 0,2m 3 /hm 2. Lufttillförseln kan återigen ökas om en fuktskada skulle uppkomma (översvämning, läckage eller dylikt) för att påskynda uttorkningen. Beroende på strömningsmotståndet i grunden fås olika dimensionerande tryckfall mellan till- och frånluftskanaler. Strömningslängden och ventilationsbehovet (luftflödet) är ingående parametrar för dimensioneringen. I fig 3 kan dimensionerande tryckfall utläsas för strömningslängder mellan 4 och 8 meter. Strömningslängder överstigande 8 meter bör inte väljas. Flera ventilationsrör måste då användas se fig 4. En anslutningspunkt till de perforerade plaströren för till- respektive frånluft kan betjäna högst 15 längdmeter rör. Anslutningspunkterna placeras centriskt plus minus 2 meter. Om större rörlängder erfordras krävs således fler anslutningar. Givetvis måste även hänsyn tas till tryckfall i anslutningskanaler, filter och don med mera. Fig 3. Tryckfall i Floormate grunden vid olika strömningslägen. Tryckfall (Pa) 0-25 -50-75 -100-125 -150-175 -200 0 100 200 300 400 Ventilationsbehov (m 3 /h) <8 m <7 m <6 m <5 m <4 m Strömningslängd 08
Dimensionering med hänsyn till fukt Innan golvmaterialet läggs på plats 15 m per anslutningspunkt måste byggfukten i betongen torkas ut till en nivå som är lägre än det kritiska 8 m fukttillståndet (RFkrit) för aktuellt golvmaterial. Även makadambädden ska vara torr. Det kritiska fukttillståndet för olika golvmaterial ges i Hus AMA 98. Observera att de angivna värdena bör minskas med cirka 5-10 % för att erhålla en säkerhetsmarginal. Den ventilerade Floormate grunden ger ytterligare säkerhetsmarginal eftersom uttorkning kan fortsätta även efter att en tät golvbeläggning stop- 8 m 15 m per anslutningspunkt pat uttorkningen uppåt. På sikt kommer betongplattan att få samma Fig 4. Alternativa dragningar av ventilationsrör i Floormate grunden. = frånluftledning med ändarna tätade + = tilluftledning med ändarna tätade o = anslutningspunkt, centriskt placerad ± 2 m fuktighet som luften inne i byggnaden. Fig 5 ger en uppskattning av torktiden. 70 + 20 C, K25 h=100 mm, RFkrit=90% Erforderlig uttorkningstid (dygn) 60 50 40 30 20 1,0 m 3 /m 2 h Vent 1,5 m 3 /m 2 h 10 20 40 60 80 RF (%) inne Fig 5. Nödvändig uttorkningstid +20 C, K25, h = 100 mm, RFkrit = 90 %. 09
Arbetsanvisningar Dräneringslager Dräneringslagret ska vara minst 100 mm tjockt och bestå av dränerande grus, alternativt makadam. Om silt eller leriga jordarter kan tränga in i dräneringslagret ska dessa separeras med en geotextil (fiberduk). Dräneringslagret anslutes till dräneringsledning utanför husgrunden vars högsta punkt ska ligga i underkant på dräneringslagret. Isolering De falsade Floormateskivorna läggs ut med väl ihopskjutna skarvar på det avjämnade och packade dräneringslagret. Skivorna bör fogas samman med Foamlock. En effektiv fästanordning som förhindrar att skivorna glider isär när man lägger ut fyllnadsmassorna. Var noga med att anslutningar vid genomföringar och vid kantisoleringen blir täta. (Obs skivskarvarna får inte tätas med tejp eftersom nederbörd under byggtiden då kan samlas i grunden). Rördragning Vatten, avlopp och de perforerade ventilationsrören läggs i utrymmet mellan isoleringen och betongplattan. För placering av ventilationsrören se fig 4. Rören fixeras efter behov mot Floormateskivorna, förslagsvis med grovgängad skruv. Från- och tilluftrörens ändar tätas med lock. Utjämningslager På isolerskivorna läggs ett lager av makadam, tjocklek minst 200 mm, fraktion 8-16. Makadamlagret behöver inte vara tvättat. Lagret avjämnas och packas. Tack vare Floormateskivornas höga tryckhållfasthet kan man på makadamlagret köra med traktor eller lastare. Max ringtryck 600 kpa på 200 mm makadamlager. Observera att markavlopp och dräneringsrör inte får belastas med ovanstående last. För att undvika att cementslam från betongen rinner ner i utjämningslagret läggs en geotextil (fiberduk) ut på makadambädden. Dränering Dräneringsledningen placeras utanför yttervägg. Normalt används ledning med invändig diameter 70 mm och med minsta fall 1:200 mot avloppet. Vattengången i ledningens högsta punkt ska ligga minst lika djupt som underkanten på det anslutande dräneringsskiktet. Dräneringsskiktet under grundplattan förbinds med dräneringsledningen. Under kantförstyvningar utförs förbindningen som ett min 100 mm tjockt dräneringslager. Lagret ska vara av grus, singel eller makadam med d 5 > 2,0 mm. 100 mm betong geotextil fiberduk 200 mm grovmakadam 200 mm 2 lager med Floormate isolering 100 mm makadam Floormate Vid golvvärme rekommenderas en utkragning av isoleringen min 30 cm. 10
Markradon i Sverige Markradon från jordlager och berggrund under och omkring en byggnad kan ge upphov till mycket höga radonhalter i inomhusluften. Radondotterhaltens årsmedelvärde På högradonmark ska hus byggas i radonsäkert utförande. Detta innebär att huset ska byggas så att radondotterhalten understiger gränsvärdet 70 Bq/m 3, trots den höga radonhalten får inte överstiga 70 Bq/m 3 i utrymmen där man vistas permanent. i jorden. Radonhalten är alltid tillräckligt hög för att orsaka förhöjda radonhalter inomhus om stora volymer jordluft läcker in i huset. Vid bygge på mark med hög luftgenomsläpplighet, bör man därför rutinmässigt vidta åtgärder för att hindra detta. Risken för höga radonhalter varierar i landet. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska kommunerna upprätta översiktsplaner för markens användning bland annat med avseende på radonförhållandena. Marken klassas som hög-, normal- respektive lågradonmark. Gränsen mellan olika riskområden är oskarp. Inom ett normalriskområde kan finnas mindre områden med högradonmark. Alunskiffer Kända områden med större eller mindre förekomster av graniter, pegmatiter och vissa andra bergarter som är särskilt radioaktiva >0,25 msv/h. Alunskiffer i förekomster längs fjällranden Större uranmineraliseringar Jordart Radium-226 Bq/kg Radon-222 Bq/m 3 Morän, normal 15 65 10 000 40 000 Morän, med granitiskt material 30 75 20 000 60 000 Morän, med uranrikt granitiskt material 75 360 40 000 200 000 Åsgrus 30 75 10 000 150 000 Sand, silt 6 75 4 000 50 000 Lera 25 100 10 000 120 000 Jordarter som innehåller alunskiffer 175 2 500 50 000 >1 milj Fig 9. Normala halter av radium och radon i svenska jordarter uppmätta på 1 meters djup. 11
Information Webbsajt Webbsidan, styrofoameurope.com, är en onlineresurs som hjälper konstruktörer att utveckla Styrofoam Lösningar för Tekniskt stöd Dows tekniska avdelning erbjuder omfattande tekniskt stöd och konsulttjänster för konstruktörer, bl a: egna projekt. I sajten ingår: Vägledning om praxis vid isolering. Nedladdningsbara konstruktionsuppgifter. Detaljerad information om produkttillämpningar De senaste fallstudierna med Styrofoam Lösningar. www.styrofoameurope.com Så här kontaktar du vår tekniska avdelning: E-mail: styrofoam-se@dow.com CD-ROM CD-skivan är en fullständig handledning om Styrofoam Lösningar. Den innehåller: All information i ett lättåtkomligt format Typgodkännanden Interaktiva byggspecifikationer Konstruktionsuppgifter Beställ din CD-ROM från Isovers informationsavdelning: Tel: 042-840 00 Fax: 042-844 52 Information och fakta i denna broschyr lämnas i god tro och är, så vitt Dow känner till, korrekta och ersätter fakta och information som kan ha lämnats tidigare. Dow påtar sig inte genom denna broschyr något ansvar eller åtagande eller lämnar någon garanti vad avser produkternas slutegenskaper. Det förhållandet att någon referens till patent eller immateriella rättigheter inte görs innebär inte att sådana rättigheter ej är förenade med produkterna. Denna handling är inte någon produktspecifikation. Dow Sverige AB Box 783, 601 17 NORKÖPING Säljs och marknadsförs av Saint-Gobain Isover AB Box 501, 260 50 Billesholm. Tel 042-840 00, info@isover.se www.isover.se 03-09 02-0840 www.holstreklam.se Tryck: Duro Grafiska, 14998