Risk och Sårbarhetsanalys för Lunds kommun 2011

Risk och Sårbarhetsanalys för Lunds kommun 2011 1 Antagen av kommunstyrelsen 2012-02-29

Enligt Lagen(2006:54) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap ska kommuner och landsting analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen respektive landsting och hur den kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk och sårbarhetsanalys, (2 kap.1 ). Risk- och sårbarhetsanalysen redovisas enligt följande: Övergripande beskrivning av kommunen och kommunens krisledningsorganisation Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifierade och värderade risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område Bedömning av kommunens förmåga motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse. Viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Planerade och genomförda åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder Arbetsprocess vid framtagande av Lunds kommuns risk- och sårbarhetsanalys Analysarbetet har genomförts i seminarieform vid flera tillfällen under 2010 och 2011. Medverkande har varit representanter från förvaltningar och kommunala bolag, Räddningstjänsten Syd och VASYD. Diskussionsövningar har även genomförts i POSOM-organisationen, Krishanteringsrådet och på Trygghetspunkterna tillsammans med kyrkans personal, lokala krisstödsgrupper och Frivilliga Resursgruppen. Arbetet har skett under ledning av Säkerhetssamordnare och Säkerhetschef på kommunkontoret. Diskussionerna har utgått från bestämda scenarios där risker, konsekvenser, hanteringsförmåga, beroende och lämpliga förebyggande åtgärder diskuterats. Resultaten har sammanställts och verksamheterna har haft möjlighet att titta på de samband och slutsatser som framkommit. Tre seminarier har haft fokus på de risker och sårbarheter som kan härledas till förväntade klimatförändringar. Sammanfattning av risk- och sårbarhetsanalysen Kommunen kan i stor utsträckning upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten under en extraordinär händelse. Krisplaner finns för kommunens övergripande krisledning och alla förvaltningar och bolag har egna krisberedskapsplaner. Krisledningsorganisationen bestående av Krisledningsnämnd, krisledningsgrupp och stab med tre funktioner har förtydligat rollerna i kommunens övergripande krisledning. Det finns även riktlinjer för information och samordning vid ett larm, externt och internt till kommunen. Analysen visar även på brister och behov av ytterligare åtgärder. Äldreboenden och tillagningskök är inte reservkraftförsörjda. Kommunens IP-telefoni är känslig och ett längre elavbrott medför stora kommunikationsproblem. Lunds kommun har inte säkrat upp leveranser av samhällskritiska tjänster i avtalen med externa leverantörer och entreprenörer. Detta gäller främst leveranser av livsmedel, dricksvatten och drivmedel samt tjänster inom äldre- och handikappomsorgen och socialförvaltningens LSS-verksamhet. På sidan 21-23 i analysen finns hela redogörelsen för Planerade och genomförda åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder. 2

Lunds kommun... 4 Ledning vid extraordinära händelser... 5 Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område... 7 Identifierade och värderade risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område... 10 Riskmatris... 14 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse... 15 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse... 15 Viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. 18 Kritiska beroenden mellan olika aktörer inom kommunens geografiska område... 20 Planerade och genomförda åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder... 21 3

Lunds kommun Lunds kommun har i dagsläget strax över 110 000 innevånare och över 130 nationaliteter finns representerade Lunds stad utgör 49 km²av kommunens totala yta på 443 km², och har en stadskärna med 1000-åriga anor med allt vad det innebär av rika kulturminnen och traditioner. Lunds universitet och studentlivet är ett dominerande inslag med ca 38 000 studenter och fler forskare än något annat skandinaviskt universitet. Cirka 10 % av kommunens yta är bebyggd medan cirka 50 % består av åkermark och utanför Lunds tätort ligger Dalby, Södra Sandby, Veberöd och Genarp. Här finns också naturområden som är lite eller inte alls exploaterade t ex Vombsänkan med Krankesjön och delar av Häckebergaområdet. Kommunens näringsliv består huvudsakligen av ett flertal mindre och några större industrier, samt högteknologisk forskning. I kommunen finns ett välutvecklat vägnät och södra stambanan samt Västkustbanan har sin sträckning genom kommunen. Några av de stora vägar som går genom kommunen är E22, väg 11, 16 samt väg 108. Lunds kommun, en del av Öresundsregionen Öresundsregionen är en av Europas mest dynamiska gränsregioner. Här produceras en fjärdedel av Sveriges och Danmarks samlade BNP, och tillväxten ligger på 2,7 %. Här finns flera innovationsmiljöer i världsklass och ett välutvecklat samarbete mellan industri, universitetsvärlden och offentlig verksamhet. Regionens 12 universitet och högskolor rymmer ca 150 000 studenter och 14 000 forskare. Öresundsregionen kan lätt nås från hela världen. Köpenhamns internationella flygplats har direktflyg till mer än 130 destinationer och är en av Nordeuropas största flygplatser. På den svenska sidan ligger Malmö Airport med 1,88 miljoner passagerare per år. Inom Öresundsregionen är restiderna korta, tack vare stora investeringar i en god infrastruktur. Enligt en rapport framtagen av Centrum för verksamhetsplanering och Analys inom Region Skåne förväntas öresundsregionens folkmängd öka från 3,6 miljoner invånare 2007 till ca 4,0 miljoner 2027. Ökningen blir kraftigast de närmaste tio åren och folkmängden på den svenska sidan ökar mest. Transporterna i och genom regionen väntas växa betydligt. Flera av huvudstråken har redan idag problem med trängsel och det kommer att behövas betydande investeringar för att öka kapaciteten, på vägarna, järnvägarna, och i sjöfarten. I kommunen ligger också det "Södra Skånska Regementet" P7. Här utbildas två mekaniserade bataljoner för uppdrag såväl inom landets gränser som utanför. Vidare ansvarar regementet för fyra hemvärnsbataljoner, vilka kan biträda det civila samhället vid en krissituation. Kopplade till regementet finns också flera stora och unika övningsfält. I nordöstra delen av Lund, Brunnshögsområdet, växer en ny stadsdel upp runt de två forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Ett stort arbete läggs ner för att planera och projektera detta. Här kommer att bli plats för cirka 50 000 boende och sysselsatta. ESS - European Spallation Source, är ett europeiskt forskningscentrum baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla. Byggstart väntas ske 2012 och anläggningen beräknas vara i drift år 2020. Max IV, som nyttjar synkrotronljus för forskningsändamål, beräknas stå klar 2015 och är det hittills största infrastrukturprojektet i svensk forskning. 4

Ledning vid extraordinära händelser Lunds krisledning består av centralt placerade ledande tjänstemän som vid en kris aktiveras av kommunens beredskapssamordnare. Denne har ingen formell beredskap, men kan i princip ständigt nås per telefon. Krisledningen har tillgång till ett mycket brett kontaktnät med bl.a. andra organisationers krisgrupper, kyrkan, frivilligorganisationer och våra grannkommuner. Uppgiften vid en extraordinär händelse är att ge krisledningsnämnden beslutsunderlag för att kunna samordna de verksamheter som är berörda av händelsen. Kommunen har en uppdaterad krisledningsplan. Krisledningsorganisationen Krisledningsnämnd Krisledningsgrupp Stabschef Lägesuppföljning/Analys Information/Kommunikation Underhåll/Service Krisledningsnämnden Under en extraordinär händelse utövas den politiska ledningen av krisledningsnämnden som består av 5 ledamöter och 4 ersättare ur kommunstyrelsen. Denna nämnd kan, under den tid som krävs, ta över ansvar och ledning över kommunens övriga nämnder. Beslut som tas inom annan nämnds område skall anmälas i kommunfullmäktige. Krisledningsnämndens ordförande avgör vad som är en extraordinär händelse och om och när nämnden skall kallas in. Kommunstyrelsen beslutar varaktigheten på krisledningsnämndens verksamhet kopplat till aktuell händelse. Samlingsplats är i första hand Knutssalen i Rådhuset, i andra hand brandstationen på Gastelyckan. Krisledningsnämnd och krisledning övas minst en gång per mandatperiod. Krisledningsgrupp Ledningen av den operativa verksamheten utövas av krisledningsgruppen. Krisledningsgruppen består av kommundirektören, säkerhetschefen och presschefen. Till gruppen kan adjungeras tjänstemän och experter beroende på aktuell händelseutveckling. Förutom att bedriva operativ ledning, bereder också gruppen ärenden till krisledningsnämnden under aktuell händelse. Krisledningsstab Till krisledningsgruppen finns kopplat en stab. Krisledningsstaben verkar i två skift, som vardera leds av stabschefen. Staben består av tre funktioner. Dessa är lägesuppföljning/analys, information/kommunikation samt underhåll/service. Krisledningsstabens uppgift är bl.a. att skapa lägesbild, analysera händelseutvecklingen, omfallsplanera, ta fram underlag för budskap och information såväl internt som externt, säkra tillgång till erforderliga personella och materiella resurser för det akuta skadeavhjälpande arbetet samt att i övrigt ge förslag till beslut och inriktning för arbetet. För närvarande finns det ca 30 tjänstemän inom kommunen som är särskilt utbildade i stabstjänst. Därutöver kan personal adjungeras efter behov och i de flesta fall verka från ordinarie arbetsställe. Den expertis som finns i krisledningsgruppen såsom t ex presschef och säkerhetschef kan agera som stödpersoner till stabschefen. 5

Larmkedjan se fig. 1 Beredskapssamordnaren har mandat att sätta många resurser på fötter och svarar också för att kommundirektören och presschefen får direkt information om händelsen. Om kontakt inte kan upprättas med beredskapssamordnaren, larmas i stället Räddningschef i beredskap, RCB som finns tillgänglig dygnet runt, året om. RCB har samma mandat som beredskapssamordnaren. Fig. 1 6

Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Med samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv avses en verksamhet som uppfyller båda eller det ena av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Kommunikationer/Transporter Lunds kommun expanderar kraftigt och vägnätet i och omkring staden är hårt belastat, och pendeltrafikanter samsas med tunga transporter och genomfartstrafik. De största vägarna är E22, väg 11, väg 16 samt väg 108. Södra Stambanan och Västkustbanan har sin sträckning genom Lunds kommun och järnvägsstationen är en av de mest trafikerade i Sverige. Lund C är en viktig knutpunkt även inom den lokala Pågatågstrafiken. Antal på och avstigningar är ca 28 000 per dag. Flygtrafiken till och från Malmö Airport är omfattande och har under åren ökat. Under 2010 gjordes 18 461 landningar enligt uppgifter från Transportstyrelsen. Den kommunala vattenförsörjningen Sydvatten äger och driver Bolmentunneln, de två vattenverken Ringsjöverket och Vombverket samt huvudledningssystemet för distributionen av dricksvatten. Det dricksvatten företaget producerar tas från sjön Bolmen och Vombsjön. Vatten kan även tas från reservvattentäkten Ringsjön. Sydvatten distribuerar dricksvatten till delägarkommunerna som ansvarar för ledningsnätet inom respektive kommun. I Lunds kommun är det kommunalförbundet VA SYD som köper dricksvattnet av Sydvatten och levererar detta direkt till invånare och näringsliv samt samlar upp och renar avloppsvatten. För att distribuera vatten till konsumenterna finns ett ledningsnät som har en längd av drygt 500 km. Det finns två mindre vattenverk, Revinge vattenverk och vattenverk Gravaregården som levererar vatten lokalt. Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten I Lunds kommun finns ca 900 km avloppsledningar som samlar upp avloppsvattnet från hushåll, arbetsplatser samt regnvatten och vatten från dräneringar. I en stor del av kommunen är ledningsnätet separerat, vilket innebär att spillvatten och dagvatten går i separata ledningar men i centrala delar av Lund går detta i samma ledning s.k. kombinerat system. Det finns nio avloppsreningsverk i kommunen: Källby Södra Sandby, Dalby, Torna Hällestad, Revinge, Genarp, Veberöd, Björnstorp och Håstad. Elförsörjning I Lunds kommun finns tre elnätsbolag: Lunds Energikoncernen som äger elnätet i Lunds tätort. Skånska Energi AB äger elnätet i större delen av de östra kommundelarna och EON äger en mindre del av elnätet i den sydöstra delen av kommunen. 7

Fjärrvärme Lunds Energi producerar fjärrvärme med geotermisk energi som värmekälla. Anläggningen svarar för cirka 30 % av Lunds fjärrvärmeproduktion. Geotermisystemet består av två värmepumpar, fyra produktionsbrunnar och fem injekteringsbrunnar. Brunnarna är belägna i Skälsåker/Hansagården respektive Värpinge väster om Lund och värmepumparna finns på Gunnesboverket. Ledningarna som sammanbinder geotermisystemet har en sträckning på drygt 6 km. Lunds Energi levererar även fjärrkyla. Kommunala och fristående grundskolor och förskolor I Lunds kommun finns, förutom den kommunala grundskolan, förskolan och obligatorisk särskola även fristående grund- och förskolor, fritidshem, särskolor samt pedagogisk omsorg. Det finns fyra kommunala gymnasieskolor och fjorton fristående gymnasieskolor samt gymnasiesärskola, Vårdinrättningar, senior/äldreboende och gruppboende I lunds kommun ansvarar Vård- och Omsorgsförvaltningen för trygghetsboende, äldreboende, seniorboende, boende med särskild service inom LSS samt korttidsvistelse. Socialförvaltningen ansvarar för Tonårsboendet, Barnahus som har verksamhet för utsatta barn mellan 0-18 år, bostäder med särskild service för personer med omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov samt korttidsvistelse. Tillagningskök Matleveranser till Vård- och omsorgsförvaltningens brukare sker från Centralköket, Vevreköket och Solhemsköket. Dessa kök är prioriterade och kan även vid en kris hjälpa till med att leverera mat till socialförvaltningens boendeenheter. Serviceförvaltningen ansvarar för tillagningskökens verksamhet samt transporten av maten ut till brukarna. Socialtjänst Socialförvaltningen arbetar huvudsakligen med socialtjänstfrågor och myndighetsutövning. Verksamheten är organiserad i tre områden: Arbete och försörjning, Barn och förälder samt Vuxenstöd och socialpsykiatri. Verksamheten inrymmer bistånd, individ- och familjeomsorg samt handikappomsorg. Livsmedelskontroller och renhållning Miljöförvaltningen arbetar med miljöfrågor inom följande områden, miljöskydd, hälsoskydd och livsmedelshantering. I arbetet ingår bland annat strategiarbete, förebyggande arbete, miljöövervakning, tillsyn och information till enskilda och företag. Lunds Renhållningsverk ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. Kommunledning Se sid. 5, ledning vid extraordinära händelser. 8

Gatu- och väghållning Samhällsviktig verksamhet gäller främst kollektivtrafik inklusive färdtjänst samt trafiksäkerhet såsom väg- och trafikanordningar trafikplanering och trafikövervakning. Gatu- och trafikkontoret vid kommunens tekniska förvaltning ansvarar för skötsel och underhåll av gator, gång- och cykelvägar, broar och torg i Lunds tätorter. Arbetet planeras så att framkomlighet, trygghet och säkerhet garanteras så långt det är möjligt. Verksamheten är särskilt viktig vintertid då snöröjning måste fungera för att möjliggöra viktiga transporter. Skånes Universitetssjukhus i Lund, SUS SUS i Lund är en av Sveriges största vårdanläggningar med drygt 1176 vårdplatser och mer än 7850 anställda. Apotek Sjukhusapoteket på SUS i Lund är det enda i kommunen som är reservkraftförsörjt. Dit levereras bl.a. läkemedel som är dosförpackade, s.k. ApoDos, från Dosapoteket i Malmö. Försvarsanläggningen P7 på Revingehed P 7 utbildar och vidmakthåller numera endast förband med frivilliga rekryter och soldater. Man ansvarar även för fyra hemvärnsbataljoner och stöd till hemvärns- och frivilligverksamheten som samordnas av Södra skånska gruppen. Försvarsmakten har förband i olika former av beredskap. Beredskapen omfattar allt från incidentberedskap verksamhet som bedrivs dygnet runt, året om till beredskap för att kunna genomföra insatser utomlands. Tele/IT-kommunikation Kommunkontorets kommunikationsavdelning ansvarar för IP-telefoni och datatrafik. På varje förvaltning finns en IKT (informations- och kommunikationsteknik)-samordnare som är kontaktperson i IT-frågor, samordnare av förvaltningens IT-användning samt beställare av ITdrift. I Lunds kommun finns Telia Sonera, Tele2,3 och Telenor som teleoperatörer. Teracom står för infrastruktur och master. Socialförsäkringar Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är lokaliserade i centrala Lund. Drivmedelsförsörjning Statoil på Magistratsvägen 2 är utrustad med omkopplare för anslutning av reservkraft, men är inte försett med reservkraftverk. Polis Polismyndigheten i Skåne är indelad i fem polisområden. Mellersta Skåne med Lund som huvudort, nordvästra Skåne med Helsingborg som huvudort, polisområde Malmö, södra Skåne med Ystad som huvudort samt nordöstra Skåne med Kristianstad som huvudort Räddningstjänsten Syd (RSYD) Lunds kommun ingår i Räddningstjänsten SYD som är ett kommunalförbund inom räddningstjänsten och som, förutom Lund, omfattar kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, och Malmö. Syftet med förbundet är att skapa ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor och att genomföra räddningsinsatser effektivt och kraftfullt. 9

Identifierade och värderade risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område Se riskmatris sid. 14 Stora bränder Verksamheterna inom industrin i Lund spänner över ett brett fält. Anläggningar som producerar varor och/eller tjänster där särskilt brandfarliga varor ingår utgör de största riskerna. Skånes universitetssjukhus, SUS är omöjligt att utrymma helt och det finns svårigheter med att stänga av ventilationen. Brand och rök kan via ventilationssystemet snabbt sprida sig till fler avdelningar och våningar. På Lunds universitet förekommer forskning, laboratorieverksamhet och utbildning ofta i samma byggnad. Många av lokalerna är inrymda i äldre och kulturellt värdefulla byggnader. I dessa, ofta sammanbyggda, byggnader är det omöjligt att få till stånd ett fullgott brandskydd samtidigt som det är svårt att utrymma. Publika anläggningar i Lunds kommun som särskilt bör beaktas är köpcentret Nova Lund med ett stort antal butiker fördelade på ca 27 000 kvm, badanläggningar, bibliotek, Konsthallen, Stadsteatern, Stadshallen och idrottshallar, På gymnasieskolor, grundskolor och förskolor är bränder och skadegörelse ett återkommande problem i större eller mindre omfattning. På äldreboenden och särskilda boenden innebär en brand svårigheter med en snabb och säker utrymning. Trafikolyckor Trafikolyckor med mindre omfattning inträffar i stort sett dagligen, högst belastning är under rusningstid då underdimensionen av vägarna blir påtaglig. En stor olycka med många fordon eller buss inblandad och med många skadade och/eller döda ställer stora krav på räddningstjänsten och på kommunens förmåga att ge psykosocialt stöd. Flygtrafiken från Malmö Airport innebär att inflygning och starter sker över Lunds kommun. En större flygolycka kan leda till stort skadeutfall med många döda. Farligt godsolyckor, utsläpp av skadliga ämnen Kemikalieutsläpp Verksamheterna inom industrin i Lund spänner över ett brett fält. På vissa universitetsinstitutioner och vid forskningsföretag hanteras olika farliga ämnen vilket ökar risken för bränder och gasolyckor. Södra Stambanan och Västkustbanan På vissa platser är avståndet mellan järnvägen och bebyggelsen väldigt kort. Varje dag passerar godståg genom Lunds centrum, och en större tågolycka med farligt gods inne i centrala Lund får stora konsekvenser. Den vanligaste lasten i farligt godstransporterna är gaser, brandfarliga ämnen samt oxiderande och frätande ämnen. Större vägar Här transporteras också en stor mängd farligt gods som vid en olycka kan få mycket stora konsekvenser för hälsa, miljö och egendom. De vanligaste ämnen är gaser, petroleum och andra brandfarliga vätskor. Drivmedel Lunds tätort finns ett 20-tal bensinstationer som hanterar stora mängder brandfarlig vara. 10

Förorenat/smittat dricksvatten Vattenförsörjningen, leverans och kvalité, är en av flera viktiga samhällsfunktioner som måste upprätthållas även i en krissituation. Förorenat eller smittat vatten kan bero på exempelvis läckage i en vattenledning, tekniskt fel eller sabotage. Detta kan i värsta fall resultera i att invånare insjuknar och värst drabbas barn, äldre och sjuka. Exempel på abonnenter med särskilda behov är sjukhus och andra vårdinrättningar, äldreboende, förskolor och skolor, livsmedelsproducenter, centralkök och verksamheter med djurhållning. Pandemi Verksamheter inom kommunens geografiska område som är särskilt känsliga och som måste fungera är sjukhuset och andra vårdinrättningar, äldrevård, måltidsservice, kommunal krisledning, socialtjänst, Räddningstjänsten Syd och polisen. Naturgasolycka Naturgasen transporteras genom trycksatta, nedgrävda gasledningar ända fram till hushållen och naturgasnätet sträcker sig över hela kommunen och stora matarledningar passerar genom och i närheten av tätbebyggda områden. Naturgas är brandfarligt och ett avbrott på något rören skulle medföra risk för brand och explosion. Avbrott i elförsörjning Ett avbrott i elförsörjningen drabbar hela samhället och ger störningar i flera samhällsviktiga verksamheter. Värme Konsekvenserna blir särskilt påtagliga för vård- och omsorgs verksamhet och för andra utsatta grupper vid brist på värme vintertid. De stora tillagningsköken i kommunen måste fungera för att kunna leverera mat till prioriterade grupper. Finansiella tjänster Ett datahaveri som drabbar de finansiella systemen ger konsekvenser när elektroniska betalsystem, betalkort och automater för kontantuttag inte fungerar. Det finns inga krav från lagstiftaren på att exempelvis banker ska hålla en viss lägsta driftsäkerhet för betaltjänster. Transporter/drivmedel Även transportsektorn, framför allt tågtrafiken påverkas. Hemtjänst, färdtjänst och markentreprenad kan få problem med tillgången av drivmedel. IT/Teleavbrott Ett avbrott i datasystemen kan bero både på elavbrott, virus eller dataintrång. Förutom de stora problem som uppstår när datatrafiken ligger nere faller även kommunens IP-telefoni bort. Detta medför också tur att en del larmsystem, såsom trygghetslarm inte fungerar. Fjärrvärmeavbrott Vattnet i ledningarna har en temperatur på cirka 20 C när det pumpas upp och cirka 4 C när det återinjekteras. Ett avbrott i distributionen skulle om temperaturen utomhus är låg innebära att inomhustemperaturen snabbt sjunker. Blir avbrottet långvarigt finns även risk att vattnet i ledningssystem fryser. 11

Social oro/hot och våld Begreppet social oro innefattar bland annat organiserad brottslighet, anlagda bränder missbruk, ohälsa och sociala konflikter. Dessa frågor hanteras av kommunen i samverkan med polisen i Lunds brottsförebyggande råd LBRÅ. Inom flera kommunala verksamheter finns risk för våld och hot om våld. Antalet allvarliga incidenter har dock hittills varit få. Publika arrangemang I Lunds kommun finns några årligen återkommande evenemang där riskbilden är något förhöjd. Lundakarnevalen anordnas vart fjärde år och samlade i maj 2010 ca 400 000 personer på karnevalsområdet. Kulturnatten och Lundakalaset anordnas årligen. Valborgsfirandet i Stadsparken i Lund sägs vara Sveriges största spontanfest. 2011 deltog ca 25 000 personer i firandet i Stadsparken under några intensiva timmar och det kommer folk inresande från hela landet. Konsekvenser av ett förändrat klimat Bakgrund Klimatmodellerna visar bland annat att den pågående klimatförändringen kommer att leda till fler episoder av extremt väder och till fler värmeböljor. Vid den extrema värmen i Europa sommaren 2003 inträffade upp till 70 000 fler dödsfall än normalt. Enligt redan genomförda studier har varma dagar och värmeböljor också haft oväntat stor betydelse för hälsan i Sverige. Extrem värmebölja Om en längre värmebölja inträffar med höga temperaturer och s.k. tropiska nätter kommer sårbara grupper, exempelvis de som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation, att drabbas särskilt hårt. Det finns ingen luftkonditionering i något av äldreboendena. Personalbehovet inom vård- & omsorg kommer att öka och behovet av utbildad personal blir stort särskilt under semestertider. Översvämningar Studier¹ har visat att risken för stora översvämningar som gör att byggnader måste utrymmas är små, men det som däremot kan skada människor är föroreningsspridning till dricksvatten. Behållare kan undermineras, och industrier som använder kemikalier i sina processer kan svämmas över. Erfarenheterna visar också att både privatpersoner och kommunala och ickekommunala verksamheter förlitar sig på räddnings-tjänstens förmåga att pumpa bort vatten. Verkligheten är dock den att räddningstjänsten har få pumpar och dessa har låg kapacitet när det handlar om stora vattenmängder. Vid behov kan pumpar med hög kapacitet att rekvireras via MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker. I kommunen finns två nedlagda soptippar, en i tätorten Lund och en i Rögle. Bägge är täckta sedan många år. Om stora mängder regnvatten passerar genom deponierna riskeras det att bildas s.k. lakvatten som ofta är förorenat av till exempel tungmetaller och salter. En sådan händelse skulle innebära stora miljöpåverkningar om det rinner ner i grundvattnet. ¹ TVVR 11/5002 Berggren Petra, Christiansson Jon 12

Samhällskritiska transporter Samhällskritiska transporter är sådana transporter som under en given situation om de uteblir innebär en påtaglig risk för oacceptabla samhällskonsekvenser. Exempel på dessa är transporter inom sjuk- och hemvård, räddningstjänst, polis, livsmedelsförsörjning, ordning och säkerhet, information och kommunikation inklusive ledning, kommunalteknisk verksamhet och djurhållning. Livsmedelskontroller och renhållning Störning eller bortfall av verksamhet såsom livsmedels- och vattenkontroller kan utgöra hot mot individens liv och hälsa och kan orsaka skador på den yttre miljön. Utebliven renhållning och sophantering kan leda till ökad smittspridning och kan också orsaka skador på den yttre miljön. Verksamheten är särskilt viktig under den varma årstiden Apotek Personer med regelbunden och stabil medicinering och som inte kan klara sin läkemedelshanterings själv använder ApoDos. Läkemedlen förpackas på Dosapoteket i Malmö och levereras till sjukhusapoteket. Bland annat är många av Vård- och omsorgs brukare beroende av att leveranserna fungerar och att sjukhusapoteket är öppet. 13

Riskmatris Riskmatrisen visar sannolikheten för att en oönskad händelse ska inträffa samt hur allvarliga konsekvenserna bedöms att bli. Händelse Sannolikhet Elavbrott 2 Liv o hälsa Egendom Samhällsviktig verksamhet Miljö Förtroende IT-/Teleavbrott 3 Farligt godsolycka 1 järnväg Farligt godsolycka 2 vägar Över- 1 svämning Förorenat 1 dricksvatten Pandemi 1 Stora bränder 2 Fjärrvärme- 2 avbrott Naturgas- 1 olycka Social oro 1 Flygolycka 1 Stor 3 trafikolycka Utsläpp av farliga 2 ämnen Extrem värmebölja 3 Sannolikhet Konsekvens 3 Hög Allvarliga 2 Medel Betydliga 1 Låg Lindriga 14

Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse Följande bedömningsnivåer har använts vid en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Bedömningen att förmågan är Förmågan är god innebär att det inom kommunens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Det finns en viss förmåga men den är bristfällig innebär att resurserna inom kommunens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga i kriser. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga innebär att verksamheterna inom kommunens ansvarsområde står i det närmaste oförberedda. Nivå Beskrivning av förmåga Långvarigt elavbrott IT/Teleavbrott Olycka med farligt gods/utsläpp av farliga ämnen Översvämningar 15

Förorenat dricksvatten Pandemi Stora bränder Fjärrvärmeavbrott Naturgasolycka Social oro/hot och våld Flygolycka 16

Stor trafikolycka Extrem värmebölja 17

Viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Lunds Krishanteringsråd Lunds kommuns krisledning och representanter för de större företagen i Lund, Lunds universitet, Region Skåne, Lunds närpolis, Lunds stift och kyrkliga samfällighet, SOS-alarm, Räddningstjänsten SYD, Försvarsmakten, Länsstyrelsen, Malmö Stad, Skånes Universitetssjukhus i Lund, VASYD och Lunds Energi bildar Lunds Krishanteringsråd. Rådet träffas vid behov, dock minst två gånger per år. Syftet med krishanteringsrådet är att på ett effektivt sätt försöka samordna de olika aktörerna inom kommunens geografiska område för att vid en kris försöka få en gemensam lägesuppfattning, diskutera vilken inriktning man bör ha för sina åtgärder samt vilka prioriteringar som bör göras. Informationsnätverk I de flesta förvaltningar finns utbildade kommunikatörer och vid behov kan detta informatörsnätverk eller delar av det kallas in som förstärkning. Utanför Lunds tätort finns medborgarkontor i Dalby, Södra Sandby, Genarp och Veberöd som utgör en viktig del i informationsarbetet. Tolkar kan kallas in från tolkförmedlingen och Hörsel och Dövenheten i Lund har en särskilt utbildad krisgrupp för döva. Lunds kommun är användare av det webbaserade informationssystemet WIS. Psykiskt och social omsorg POSOM-staben är ett nätverk som fungerar som samordnare av större uppdrag som gäller psykosocial omsorg. I nätverket sitter ledande representanter för kommunala förvaltningar, sjukvården, polisen, räddningstjänsten och trossamfunden. Staben är inte en operativ organisation utan uppgiften är att säkra att samordning sker mellan de olika ingående organisationerna. POSOM-staben träffas vid behov, dock minst två gånger per år och alla i staben kan ta beslut om att kalla in nätverket. Krisstödsgruppen består av personal från socialförvaltningen som vid behov arbetar på skadeplatsen med psykosocialt stöd till drabbade och vittnen. Krisstödsgruppen ska aktiveras vid sådana händelser där många personer berörs, direkt eller indirekt. Gruppen är en resurs att ta till när de ordinarie verksamheterna inte räcker till och kallas in av beredskapssamordnaren. Trygghetspunkter Vid en utrymningssituation eller när det finns ett stort informationsbehov kan vid behov drabbade och utsatta människor samlas på en Trygghetspunkt. Där kan man, förutom information och tak över huvudet, få något att äta och dricka och någon att tala med. I kommunen finns sju trygghetspunkter, Petersgården, Maria Magdalena kyrka och samlingslokal på Brunnslyckans äldreboende i Lunds tätort samt församlingshemmen i Veberöd, Genarp, Södra Sandby och Dalby. Trygghetspunkterna öppnas vid behov av beredskapssamordnaren. Frivilliga resursgruppen, FRG Gruppen består av personer från olika frivilligorganisationer som är utbildade och övade för att kunna vara en extra resurs genom att bl. a bemanna Trygghetspunkter, informera och vid behov stödja kommunens olika verksamheter. FRG kallas in av beredskapssamordnaren. 18

RAKEL Inom kommunens ansvarsområden finns det ett antal verksamheter där säkerställd kommunikation är av väsentlig betydelse för att uppdraget ska kunna fullföljas även om normala kommunikationsvägar är ur funktion. Kommunens krisledningsorganisation har för närvarande tre terminaler som är konfigurerade enligt en operativ kommunikationsplan (OKP) där det finns inlagt talgrupper för varje kommun inom Räddningstjänsten Syds område och ett antal gemensamma grupper för samverkan över kommungränserna. Lunds brottsförebyggande råd, LBRÅ Lunds brottsförebyggande råd arbetar för att skapa en tryggare kommun att bo, leva, arbeta eller studera i. LBRÅ arbetar med social prevention i form av välfärdsreformer och arbete mot riskgrupper, samt med situationell prevention, vilket innebär att förändra situationer som inbjuder till brott. Rådet består av kommunala företrädare samt representanter från polisen, Handelsföreningen, fastighetsägare, Brottsofferjouren, PRO och AF-bostäder. Försvarsmakten Södra Skånska Regementet har gett hemvärnsbataljonerna i uppgift att öka det civilmilitära samarbetet inom områdena kris/krisledning och stöd till det civila samhället samt att förbättra kontakterna med kommuner, polis, räddningstjänst etc. inom sina respektive områden. Syftet är bland annat att skapa personkännedom och nätverk, öka kunskapen om varandras resurser, skapa förutsättningar för stöd mellan varandra etc. 19

Kritiska beroenden mellan olika aktörer inom kommunens geografiska område Med kritiska beroenden menas beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. De karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. V e r k s am h e t Beroende av Arbets-kraft Vård/ omsorg IT-tele komm Vatten/ avlopp Arbetskraft Elförsörjning Akutsjukvård Transporter/ Drivmedel Socialtjänst Elförssörjning Akutsjukvård Vård- och omsorg IT-tele komm Vatten/ avlopp Transporter Socialtjänst = inget beroende = litet beroende = stort beroende = kritiskt beroende 20