AGERA MOT NÄTHAT. #fördigsomvillförändra

AGERA MOT NÄTHAT #fördigsomvillförändra

Utgiven av Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) Kungsängsgatan 74, 753 18 Uppsala, 018-147020 Kontakt: natvaro@diskrimineringsbyran.se DU:s webbsida: www.diskrimineringsbyran.se Nätvaros webbsida: www.natvaro.diskrimineringsbyran.se ISBN: 978-91-980473-5-6 Författare: Anna Adeniji, Andreas Alfredsson, Reb Kerstinsdotter Redaktörsgrupp: Sebastian Caicedo Gordh, Lina Gidlund, Ida Gulbrandsen Övriga i projektgruppen: Josefin Bergman, Aino Gröndahl, Bianca Palmqvist Språkgranskning och korrekturläsning: Majk Michaelsdotter Illustration: Anne Anttila Grafisk design: Yomaco Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB Utgivningsår: 2013 Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU). Det är tillåtet att citera, kopiera eller printa detta verk för icke-kommersiellt bruk. Källa ska alltid anges. Introduktion 6 Del 1: Vad är näthat? 9 Näthat och nätmobbning 11 Yttrandefrihet på nätet ett demokratiskt dilemma? 13 Makt 15 Relationen mellan internet och världen utanför 18 Del 2: Lagöversikt 29 Yttrandefrihetsgrundlagen 30 När näthat är olagligt 33 Diskriminering 41 Skollagen och internet 46 Personuppgiftslagen (PUL) 46 Lagen om elektroniska anslagstavlor 49 Del 3: Förebygg utsatthet på nätet 53 Värdegrundsarbete 55 Probleminventering 60 Nätinventering 64 Användarvillkor och trivselregler 65 Handlingsplan 73 Del 4: Åtgärda näthat 77 Kommunicera med den som är utsatt 80 Ta kontakt med den som publicerat materialet eller inte? 80 Få bort materialet kontakta ansvariga 82 Gör en rättslig prövning 86 Säkra bevis på internet 88 Rättsskydd och rättshjälp 91

4 5

INTRODUKTION Diskrimineringsbyrån Uppsala är en antidiskrimineringsverksamhet som bland annat driver olika projekt för att minska diskriminering och kränkningar i samhället. På Diskrimineringsbyrån Uppsala arbetar vi för ett samhälle där alla människor har möjlighet att delta, engagera sig och ta ansvar på likvärdiga villkor. Detta gör vi till exempel genom insatser för att förebygga och motverka diskriminering. Vi har också tagit fram en modell för hur vi ska kunna ge juridisk rådgivning för den som blir utsatt för näthat. Den här boken har vi tagit fram inom vårt projekt Nätvaro, som vi driver för att göra nätet till en tryggare plats för alla. Vi hoppas att du och din organisation, med hjälp av denna bok, ska kunna bidra i det arbetet och ge stöd till den som blir utsatt för näthat. Boken är indelad i fyra delar. Först introducerar vi dig till begreppet näthat och beskriver varför det är viktigt att tala om hur det kommer sig att hat och kränkningar sprids just på nätet. Del två är en lagöversikt där vi ger dig grundläggande kunskap om lagar som är relevanta för arbetet mot näthat. Om du vill fördjupa din kunskap om detta kan du läsa mer i Näthat En juridisk lathund, skriven av oss på Diskrimineringsbyrån Uppsala (2013) eller Näthat Rättigheter och möjligheter, skriven av Mårten Schultz (2013). Del tre i den här boken handlar om förebyggande arbete mot näthat, och det ni i er organisation kan tänka på för att ta ansvar för era egna webbplatser. Den fjärde och sista delen handlar om det åtgärdande arbetet, alltså det som ni kan göra om organisationen eller en medlem eller anställd i organisationen blir utsatt för näthat. 6 7

DEL 1 VAD ÄR NÄTHAT? 8 9

VAD ÄR NÄTHAT? Ordet näthat är ganska nytt och det finns flera definitioner av vad det betyder. Inom lagstiftningen finns inget specifikt som heter näthat. Däremot kan olika brott om de begås via internet kallas för näthat. För att komplicera det ytterligare bör det också tilläggas att allt som uppfattas som näthat inte är brottsligt. Taskiga kommentarer kan vara hemska att få, men de är inte alltid så grova att de är brottsliga. Begreppet näthat används ofta för att beskriva hatiska kommentarer som förekommer i till exempel kommentarsfält, forum, bloggar och på andra webbplatser. Ordet näthat kan också användas för att beskriva propaganda mot hela grupper i samhället. Då kan det röra sig om hela diskussionsforum, portaler eller webbtidningar vars syfte är att sprida hatideologier. På Diskrimineringsbyrån Uppsala har vi valt att avgränsa vårt arbete till den typ av näthat som skyddas av diskrimineringslagen eller hatbrottslagstiftningen eller kränkningar som omfattas av skollagen. För att förstå vad näthat är och hur det kan förebyggas är det viktigt att se till mer än själva lagtexterna. Därför talar vi också om demokrati och mänskliga rättigheter, samt om relationen mellan internet och världen utanför. Hatet i näthat är egentligen ingenting nytt. Motsättningar, maktrelationer och hat mellan människor har alltid funnits. Det faktum att hatet sprids på nätet får däremot särskilda konsekvenser. Många organisationer i det civila samhället arbetar med att stötta medlemmar och arbetar för mänskliga rättigheter på olika sätt. Därför är det viktigt att veta mer om hur näthat fungerar och vad ni som organisation kan göra själva. Att arbeta mot näthat innebär att driva kampen för människors lika värde, både på och utanför nätet. Näthat och nätmobbning Många använder ordet näthat för att beskriva nätmobbning. Nätmobbning innebär liksom näthat att hat sprids via nätet men det kan vara viktigt att skilja dessa begrepp åt eftersom problemen kräver olika lösningar. Mobbning betecknar upprepade kränkningar och trakasserier som en person blir utsatt för, på och utanför nätet. Nätmobbning sker när en person blir utsatt på nätet av en eller flera andra som också finns i personens miljö utanför nätet, till exempel i skolan, jobbet eller föreningslivet. Då är det viktigt att de som ansvarar för verksamheten tar mobbningen på allvar. För dem som är ansvariga för verksamheten är det ingen skillnad om mobbningen sker online eller 10 11

Normkritiska perspektiv Att tillämpa normkritiska perspektiv innebär att synliggöra, problematisera och granska begränsande normer som råder i samhället. Alla samhällen och sammanhang har normer, och det gäller även på internet. Ett normkritiskt perspektiv på näthat handlar till exempel om att se vilka grupper och attityder som dominerar samtal på nätet, eller mer specifikt på vissa webbplatser eller i vissa kommentarstrådar, samt vilka som osynliggörs, tystas eller stöts bort. Ett normkritiskt arbete syftar också till att förändra de normer som ligger till grund för diskriminering, kränkningar och trakasserier. offline, men det kan vara svårare att upptäcka kränkningar som sker på platser på nätet där de ansvariga inte befinner sig. Mycket bra arbete har gjorts mot nätmobbning, i synnerhet riktat mot barn och unga. Om ni vill läsa vidare om mobbning på nätet så rekommenderar vi Stiftelsen Friends webbplats: www.friends.se När nätmobbning sker på en arbetsplats kan det vara fråga om diskriminering, beroende på hur mobbningen ser ut och vilka konsekvenser den får. Ideella föreningar täcks inte in av diskrimineringslagen men för att undvika och åtgärda kränkningar inom föreningar är det ändå viktigt att ha ett aktivt arbete mot diskriminering och mobbning. I avsnittet Lagöversikt beskriver vi diskrimineringslagen mer detaljerat. Begreppet näthat täcker in ett bredare spektrum av hat och innefattar, till skillnad mot nätmobbning, också anonyma kommentarer och hat mot grupper. Mycket av näthatet är brottsligt och ska behandlas av rättsväsendet. Näthat påverkar också ett samhälles normer och beteenden på ett bredare plan och kan därför behöva politiska lösningar grundade i normkritiska perspektiv. Yttrandefrihet på nätet ett demokratiskt dilemma? När internet blev tillgängligt för allmänheten uppstod möjligheter att kommunicera med människor över hela världen. Idag går det att få tag på information som tidigare bara experter hade tillgång till och människor kan dela både erfarenheter och kunskap med varandra på nya sätt. Nätet gör också att många fler än författare, journalister och forskare har möjlighet att publicera texter som många kan läsa. Detta har förändrat förutsättningarna för yttrandefriheten. Genom internet kan människor också lära sig mer om sina rättigheter och 12 13

sprida information om när rättigheterna kränks. Det är en anledning till att vissa diktaturer begränsar sina medborgares tillgång till nätet. Vi vet att en del tyvärr använder nätet för att kränka andra och sprida tankar och handlingar som är icke-demokratiska. Kim Fredriksson, som är en avhoppad extremnationalist, berättar till exempel om hur han tillsammans med andra nationalistiska aktivister använde sig av nätet för att tysta sina motståndare i tidningarnas kommentarsfält: Vi koordinerade våra nätkampanjer. Det finns interna Facebookgrupper där man skickar in länkar till olika nyhetsartiklar, sedan går alla in och bombar kommentarsfälten med kommentarer. Sådana nätkrigare är inte särskild intresserade av att föra en debatt utan bara att nöta in olika mantran som tröttar ut motståndaren och saboterar deras nätkommunikation. Kim Fredriksson, Research.nu, 27 april 2013 I stället för att debattera sakfrågor är syftet att trötta ut och sabotera andras möjlighet till kommunikation, det vill säga begränsa andra människors yttrandefrihet. Att yttrandefrihet på nätet används på detta sätt är ett demokratiskt dilemma som måste tas på allvar. Makt Mycket av det näthat som är vanligt idag bygger på och förstärker maktordningar som också finns i övriga delar av samhället. En maktordning ger vissa grupper i samhället mer makt än andra. Det kan till exempel handla om att män ofta har högre lön än kvinnor, eller att personer som är födda i Sverige och som uppfattas som svenskar ofta har lättare att få jobb och bostad i Sverige än vad andra människor har. Att myndiga vuxna har mer makt än vad barn och ungdomar har är också en maktordning. Rasism, sexism, homofobi, transfobi, funkofobi, islamofobi, antiziganism, afrofobi och antisemitism är alla uttryck för olika slags maktordningar, och det är ofta detta som syns i hatiska kommentarer på internet. Det är alltså inte en slump att just kvinnor och tjejer blir utsatta för sexistiskt näthat eller att svarta personer blir utsatta för rasistiskt näthat. Det är inte heller ovanligt att näthat ger uttryck för flera olika sorters hat på samma gång. Ett exempel på hur olika sorters näthat sammanstrålat var när Aftonbladet granskade de extremnationalistiska webbplatserna Nationell.nu, Nationell idag, Patriot.nu, Avpixlat, Nordfront, Fria tider och Realisten under 2012. Det som hände var bland annat att tidningens chefredaktör, 14 15

Åsa Linderborg, blev utsatt för extrema mordhot och våldsamma sexuella trakasserier av anonyma personer via e-post i kommentarsfält och via sms. Hoten var inte bara rasistiska, som följd av att hon hade tillsatt en granskning av just rasistiska kommentarer på sajterna, utan också om Linderborg som kvinna. Flera av de anonyma näthatarna ansåg till exempel att hon borde våldtas för att lära sig att vara tyst. En konsekvens av att hat formuleras och sprids på nätet är att vissa personer och grupper tystas genom odemokratiska metoder såsom hot och våld. Säkerhetschefen säger det jag redan vet. De som skriver på nätsajterna, mejlar, ringer och skickar sms behöver man inte vara rädd för. De går aldrig från ord till handling. Det är den tysta svansen man inte vet nåt om. Allvaret i hotbilden går inte att bedöma, det kan vara från noll till hundra. Åsa Linderborg, Aftonbladet 12 december 2012 Det som hände Linderborg är tyvärr inget undantag, även om hoten var extrema. Vi ser ofta hur sexism, homofobi och olika former av rasism smälter samman i hatiska kommentarer och mailhot. 16 17

Relationen mellan internet och världen utanför I er organisation har ni ansvar för vad som händer på er webbplats, precis som för vad som händer på era andra mötesplatser och aktiviteter. Internet är ingen isolerad plats utan något som hänger ihop med vardagslivet i övrigt. Det är alltså inte en värld som står utanför eller bortom det riktiga livet. Lagen gör inte heller skillnad mellan nätet och övriga delar av samhället. Det som står i lagboken om exempelvis olaga diskriminering och andra brott gäller lika mycket på internet som utanför. Ofta görs dock en uppdelning mellan internet och den övriga världen. Detta riskerar att brott och kränkningar som sker på nätet inte tas på så stort allvar som det borde. Det gäller tyvärr både bland personer som kränker, bland personer som blir utsatta och bland dem som har till ansvar att stötta dem som utsätts för brott. kränkningar spridas lika snabbt. Vissa som aktivt sprider hat på nätet för att provocera eller för att de faktiskt hatar den eller det som de skriver om vill gärna få uppmärksamhet och skriva saker som får stor spridning. Andra, som kanske inte menar att sprida hat, kan skriva något i stundens hetta för att sedan se hur kommentaren växer till något mycket värre om många andra hänger på. På så sätt gör nätet det lätt att mobba. Sociala medier har en form som gör att det lätt skapas en mobb en stor mängd människor som triggar varandra till att bekräfta och utföra kränkningar. En kommentar som först inte verkar så farlig kan några minuter senare ha förvandlats till en hatstorm eftersom hundra människor har tryckt på gillaknappen under den. Ibland är kommentaren i sig hatisk och det är dessutom många människor som gillar och sprider den, vilket förstås gör det ännu värre. Det finns dock skäl att peka på några saker som faktiskt gör nätet speciellt och vad detta får för konsekvenser. Spridning, hastighet, massa Er organisation når ut med information till massor av människor på en sekund, via nätet. Tyvärr kan dock Maria jävla pack, åk hem för fan Like Reply 117 2 hours ago Thomas eller skjut dom bara hela bunten Like Reply 92 2 hours ago Henke Vart är Breivik när man behöver honom. Like Reply 312 3 hours ago 18 19 Lisa ja, han hade vart bra nu Reply 108 3 hours ago

Anonymitet och distans En av internets stora fördelar och nackdelar är möjligheten att vara anonym i kommunikation med andra människor. Anonymiteten gör att många vågar säga saker som de inte skulle göra annars och det kan både vara bra och dåligt. Några bra saker är att personer som aldrig annars skulle våga fråga om känsliga saker kan få tillgång till kunskap, kontakt med nya vänner eller bättre stöd i svåra situationer. Detta har varit mycket positivt för ungdomsmottagningars jourverksamhet och vid brottsofferstöd eftersom personer kan få hjälp utan att avslöja vilka de är. De stora nackdelarna med anonymiteten är att det är enklare att säga kränkande saker och det är svårare att bevisa vem som egentligen har skrivit vad. Anonymiteten lyfts ibland fram som någonting sunt som en temperatur på vad folk tycker egentligen. Det är nog klokt att ta detta med en nypa salt, eftersom det ibland kan vara samma person bakom flera anonyma alias. En del postar också provocerande saker för att de tycker att det är kul, utan att tänka efter om de står för det eller inte. Allt näthat är dock inte anonymt. Mycket hat sprids 20 21

via sociala medier där personer har egna profilsidor med sitt eget namn. Ibland skriver även personer på forum och i kommentatorsfält under med sina namn, men det är inte lika vanligt. Vi skulle alltså inte komma tillrätta med problemen med näthat genom att förbjuda anonymitet. Jag tänker alltid igenom noga innan jag länkar något vidare eller trycker på gillaknappen. Det finns också något annat som är speciellt med nätkommunikation och det är distans. Även om du inte är anonym så finns det ofta ett fysiskt avstånd mellan dig och den du kommunicerar med och du ser inte alltid personens direkta reaktioner på det du skriver. Denna distans verkar ha betydelse. Forskare på universitetet i Haifa i Israel har gjort experiment bland studenter för att se skillnaden i kommunikation beroende på om personerna kan se varandra eller inte. "Det visade sig att det var dubbelt så vanligt att studenterna var fientliga mot varandra om de inte hade ögonkontakt, skriver vetenskapssajten Scientific American. I de fall studenterna hade ögonkontakt förekom hotfull stämning bara i undantagsfall." Dagens Nyheter, 17 september 2012 Gör du det även om du blir arg eller om kommentaren får dig att skratta? Spelar det någon roll om det är en etablerad skribent eller någon du inte känner till? 22 23

Internet kan alltså skapa en känsla av att du är skyddad bakom din skärm vilket i sin tur gör att du beter dig på ett sätt du inte annars skulle. En positiv sak är att det också kan vara enklare att ge komplimanger och stöd till andra på nätet, tack vare distansen! Låt oss hoppas att nästa forskningsstudie kan stödja den erfarenheten också. Tankeövning: Vad gör du på internet idag som du inte trodde att du skulle göra för tio år sedan? Vad gör du på internet idag som du inte trodde att du skulle göra för ett år sedan? Vad tror du att du kommer att göra på internet om fem år som du inte gör idag? Jag skriver gärna inlägg på artiklar jag har läst i tidningar på nätet. Jag lägger självklart ut egna privata bilder, både på mig och på andra i familjen. Skriver du alltid under med ditt eget namn? Om inte, varför gör du inte det? Frågar du om lov innan du lägger ut bilder? Är det någon skillnad om det är kompisar, en partner, dina egna barn eller kollegor? 24 25

Förändrade sociala beteenden Ju större plats internet får i våra liv desto tydligare blir det att vi skapar nya sociala beteenden när tekniken utvecklas. Många av oss håller kontakt med familj och vänner via sociala medier, läser nyheter, spelar spel, knyter nya kontakter och arbetar med och via nätet. Den tekniska utvecklingen av de apparater vi använder för att surfa på nätet datorer, telefoner och läsplattor går snabbt och med det påverkas också hur vi använder dem. Samtidigt förändras också vilka beteenden på nätet som känns okej och inte. I och med att många är uppkopplade på nätet nästan hela tiden är det mycket lättare att lägga upp bilder och uppdateringar direkt när något händer. För bara några år sedan var vi kanske tvungna att vänta tills vi kom hem och hade datorn framför oss. Vi förväntas också svara och kommentera mycket snabbare än förut vilket gör att det är lättare att skriva något som inte är helt genomtänkt. för andra. Fråga alltid om du är osäker på om någon vill eller inte vill vara med på bild eller i taggningar. Det är bra att tänka på att inte alla vill eller kan ta del av tekniken på nätet bara för att den är tillgänglig för många. Det som är självklart för vissa att fota och lägga upp bilder, att tagga och platsmarkera, att gilla och kommentera kan innebära otrygghet eller risk 26 27

DEL 2 LAGÖVERSIKT 28 29

LAGÖVERSIKT I den här delen kommer vi att kortfattat presentera olika lagar som berör näthat. Det är viktigt att komma ihåg att lagarna utgör en juridisk grund för bedömning, inte ett facit. I praktiken kan liknande händelser kan bedömas på olika sätt beroende på omständigheter och motiv. Yttrandefrihetsgrundlagen Sverige har en lång tradition av att försvara yttrandefriheten. Den första tryckfrihetsförordningen kom redan 1766 och syftade till att förhindra statlig censur och främja offentlighetsprincipen. Tryckfrihetsförordningen handlar om tryckta medier. Den nuvarande yttrandefrihetsgrundlagen är från 1991 och kompletterar tryckfrihetsförordningen genom att ta sikte på andra medier. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att uttrycka tankar, känslor och åsikter och dess syfte är att skydda medborgarna från statens censur. Yttrandefrihetsgrundlagen berör alltså tv, radio och andra ljud- och bildupptagningar samt databaser och webbplatser som har utgivningsbevis. För att få ett utgivningsbevis för en webbplats måste det finnas en ansvarig utgivare och sidan ska vara öppen för allmänheten. Det är viktigt att förstå att yttrandefrihetsgrundlagen behandlar relationen mellan stat och medborgare, inte mellan privata aktörer. Reglerna om censur gäller alltså inte på privata hemsidor, för företag eller ideella organisationer. Alltså handlar det inte om censur när en person eller en organisation blockerar användare eller tar bort material från sin egen webbplats. Så länge ni håller er inom lagens ramar får ni i er organisation själva bestämma vad som ska publiceras på er webbplats. För att förstå vad det innebär att yttrandefrihet är en grundläggande mänsklig rättighet är det en bra idé att läsa i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (som ofta förkortas Europakonventionen). Där tydliggörs att yttrandefriheten medför både rättigheter och skyldigheter. Detta är viktigt att betona när vi talar om näthat. Alla har rätt till sina åsikter och känslor, och att sprida tankar och uppgifter, men yttrandefriheten begränsas av vissa lagar som bland annat skyddar andra människors rykte och rättigheter. Vi har en skyldighet att inte kränka andra när vi framför våra åsikter. 30 31

Europakonventionen Artikel 10: Yttrandefrihet 1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag. 2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet. När näthat är brottsligt Yttrandefriheten har begränsningar, däribland att det inte är tillåtet att uttrycka vad som helst om det strider mot brottsbalken. Här kommer vi att nämna några av de brott som förekommer på internet. De brott som vi tar upp i det här kapitlet är olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande, förtal, förolämpning, olaga förföljelse, hets mot folkgrupp och hatbrott. För er organisation kan det vara bra att känna till dessa lagar, för att kunna hantera kommentarer i era nätforum eller ifall era medlemmar, er personal eller er organisation mottar hatiska budskap på nätet. 32 33

Olaga hot Om någon lyfter vapen mot annan eller på annat sätt hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Brottet olaga hot innebär att någon hotar en annan person med syftet att den hotade ska bli allvarligt rädd för sin eller någon annans säkerhet. Det räcker att det uppfattas som ett allvarligt försök att skrämmas. Olaga hot gäller även för uttalanden som är förtäckta, till exempel att skriva jag vet var du bor eller skicka en bild som visar att den som hotar vet var den hotade arbetar, eftersom det kan antyda att något obehagligt kommer att hända på den platsen. För att någon ska dömas för olaga hot måste hotet ha nått den hotade, antingen direkt eller genom någon annan. Ofredande Den som handgripligen antastar eller med skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende som på annat sätt ofredar annan, döms gärningspersonen för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. För att en handling ska utgöra ofredande ska den ses 34 35

som hänsynslöst beteende och den ska kränka en person kännbart. Den som blir utsatt måste känna till handlingen annars räknas det inte som ofredande. Hittills har det varit mycket ovanligt att någon faktiskt har dömts för ofredande på nätet. Ett exempel är när två personer skapade en facebooksida i en annan persons namn, och skrev inlägg i personens namn för att hämnas för något. Personerna dömdes till ofredande av tingsrätten men friades av hovrätten eftersom det inte kunde bevisas vem som gjort vad. Sexuellt ofredande Handlingar som är menade att kränka någon annans sexuella integritet kan utgöra sexuellt ofredande. I ett fall tog sig några personer in på en annans konto på Lunarstorm och skickade meddelanden därifrån i offrets namn. Eftersom meddelandena var av grov sexuell karaktär dömdes personerna för sexuellt ofredande samt för dataintrång eftersom de hade tagit sig in på kontot utan lov. Förtal Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller i annat fall lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms gärningspersonen för förtal till böter. Förtal kan beskrivas som att lämna ut nedsättande uppgifter om någon för att den personen ska få dåligt rykte. Det kan göras exempelvis genom att sprida kommentarer, bilder eller filmer om en person. Förtal är däremot inte att fälla ett värdeomdöme om någon, till exempel att säga att du tycker att någon är dum eller ful. Bedömningen av vad som kan anses nedsättande för en person görs i förhållande till exempelvis den ort, samhällsgrupp eller personkrets där den utsatte ingår. Förtal handlar om risken att påverka en persons anseende i dess egna sociala sammanhang och behöver alltså inte riktas direkt till personen. Brottet förtal är i högsta grad relevant på nätet eftersom det inte bara är den som startar ryktet som kan dömas. Den som sprider uppgifter, genom att till exempel re-tweeta någonting kränkande om en annan person är också skyldig till förtal. Det är dock än så länge ovanligt att åklagare väcker åtal för förtal om det inte är grovt förtal. Brottet kan bland annat bedömas som grövre ju större spridning uppgiften har fått. Det fall då två personer spred bilder och kränkande kommentarer på Instagram, under vintern 2012, slutade i åtal och fällande dom för grovt förtal. 36 37

Förolämpning Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot en annan döms för förolämpning till böter. Är brottet grovt, döms gärningspersonen till böter eller fängelse i högst sex månader. Brottet förolämpning liknar förtal men det finns några viktiga skillnader. Förtal handlar om kränkande påståenden om en person inför andra medan en förolämpning riktas direkt till personen. En förolämpning enligt lag behöver inte heller vara en nedsättande uppgift utan kan vara att kalla någon annan för nedsättande skällsord eller öknamn. Precis som vid förtal kan både text, bild och film utgöra en förolämpning. Det måste nå fram till personen för att vara en förolämpning. Olaga förföljelse Olaga förföljelse, eller stalkning (efter det engelska uttrycket stalking ) handlar om att någon vid upprepade tillfällen kränker en och samma person genom olika enskilda brott såsom misshandel, olaga tvång, hot, hemfridsbrott eller olaga intrång, ofredande, sexuellt ofredande, skadegörelse, åverkan eller överträdelse av kontaktförbud. Flera av dessa brott kan genomföras via internet. Kravet för att handlingarna ska bedömas som olaga förföljelse är att var och en av gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet. Ju grövre varje enskilt brott är desto färre krävs för att det ska vara olaga förföljelse. Straffet för olaga förföljelse är högre än var och ett av de enskilda brotten. Hets mot folkgrupp Hets mot folkgrupp är att uppsåtligen, i uttalande eller i annat meddelande som sprids, hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet hets mot folkgrupp skyddar grupper av människor och inte enskilda personer. Brottet berör inte uttalanden som kan bedömas som en saklig diskussion och inte heller uttalanden som görs i det privata. För att ett uttalande ska räknas som hets mot folkgrupp så måste det spridas till flera personer. Brottet döms som grovt om uttalandet är särskilt hotfullt eller om det spritts till ett stort antal personer för att väcka stor uppmärksamhet. Hets mot folkgrupp gäller inte bara muntliga uttalanden utan även text, bilder, symboler 38 39

och gester som är menade att sprida hot och hat mot en grupp. Hatbrott Hatbrott är inte ett särskilt brott, utan lägger fokus på motivet för den brottsliga handlingen. Regeln vid hatbrott är att en gärningsperson kan få ett hårdare straff om motivet för ett brott var att kränka en person eller en grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. Det här kan också uttryckas som att någon blir utsatt för ett brott på grund av att gärningspersonen antar att offret antas tillhöra en viss grupp. Brott som motiveras av hat mot en särskild grupp ger högre straff eftersom dessa brott orsakar större skada, både hos den som blivit utsatt och för samhället i stort. Dessa brott strider mot de mänskliga rättigheternas grundprincip om alla människors lika värde. Hatbrott drabbar inte enbart personen som blivit direkt utsatt utan alla i den grupp personen tillhör eftersom brottet sprider rädsla och misstro. DISKRIMINERING Diskrimineringslagen definierar på vilka grunder diskriminering kan ske och vilka samhällsområden lagen täcker in. Det är olagligt att behandla en person sämre utifrån personens etniska tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering enligt diskrimineringslagen kan enbart ske inom vissa områden, som till exempel utbildning, arbetsliv och bostadsmarknad. Du kan alltså inte bli diskriminerad enligt lag på en privat fest eller av en privatperson mitt på gatan. Skyddet mot diskriminering enligt diskrimineringslagen gäller när någon agerar utifrån en viss position. Det kan till exempel vara en lärare gentemot en elev på en skola, ett butiksbiträde i förhållande till en kund eller händelser på en arbetsplats. Ideella föreningar omfattas av diskrimineringslagen när de till exempel har anställda, håller utbildningsinsatser eller ordnar offentliga sammankomster. Det är inte särskilt vanligt att diskriminering sker på nätet eftersom det mesta näthat som vi ser sprids på sociala medier eller i kommentarsfält. Om en nät- 40 41