Äldre människors livslopp, identitet och vardagsliv, 7,5 hp Kurskod 745A46

Avdelningen för Socialt arbete Filosofiska fakulteten Linköpings universitet VT2015 Studiehandledning Äldre människors livslopp, identitet och vardagsliv 7,5 hp Older People's Life Course, Identity and Everyday Life, 7,5 ECTS Credits Kurskod 745A46 Kursansvarig: Examinator: anna.olaison@liu.se Kursadministration: socionomstudent@isv.liu.se 1

Äldre människors livslopp, identitet och vardagsliv, 7,5 hp Kurskod 745A46 Inledning I kursen behandlas äldre människors livsvillkor med utgångspunkt från äldre som aktörer i mötet med välfärdsstaten. Kursen har ett särskilt fokus på teorier om livslopp, identitet och livsfaser och föreställningar om åldrandet i relation till äldre människors upplevelser som användare av omsorgstjänster. I kursen diskuteras och problematiseras även den kunskapsutveckling som skett inom det sociala arbetet med äldre i relation till de insatser som erbjuds och de metoder som används för att tillgodose behov. Kursen börjar vecka 14 och avslutas vecka 23 (2015), sammanlagt 10 veckor. Den ges på halvfart, vilket betyder att du bör ägna ca 20 timmar per vecka åt kursen. Föreläsnings- och seminariedagar är måndagar med något undantag (se schema). Kursens lärarledda moment består i en introduktion, 7 föreläsningar, 6 seminarier och en frågestund. Resterande kurstid ägnas åt självstudier. Utöver hemtentamen, som är en intervjuuppgift/skrivuppgift som påbörjas under kursens första veckor, ska ytterligare en kortare skriftlig redovisning lämnas in. I båda dessa uppgifter ingår att öva sig på att söka och värdera litteratur/kunskap. För den som är ovan vid litteratursökning rekommenderas kontakt med bibliotekarie, gärna redan under första kursveckan. Under rubriken KURSEN VECKA FÖR VECKA (sidan 8), finns läsanvisningar inför föreläsningarna och seminarierna. Kompletterande instruktioner till seminarierna ges efter kursstart, då upplägget i viss mån beror på studentgruppens storlek. Under rubriken HEMTENTAMEN (sidan 13) finns detaljerad information om vad denna innebär. Vi hoppas att den här studiehandledningen ska underlätta studierna och hjälpa dig att orientera dig genom kursen. Studiehandledningen ska ses som ett levande dokument, som efterhand med lärarnas och studenternas hjälp kan förbättras Kursens lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna - problematisera och kritiskt granska äldres livsvillkor, vardagsliv och situation i samhället. - redogöra för och kritiskt granska identitet och olika livsfasers betydelse för åldrandet. - kritiskt reflektera kring kategorier som ålder, kön och etnicitet samt deras betydelser för socialt arbete med äldre. - kritiskt reflektera över äldre människor som aktiva aktörer i förhållande till det sociala arbetets praktik. - kritiskt förhålla sig till forskningsämnet socialgerontologi och dess betydelse för praktiskt socialt arbete. - redogöra för och kritiskt granska samhällets insatser för att möta äldres behov. 2

Examination Examinationen av kursen grundar sig på aktivt deltagande i obligatoriska seminarier samt inlämning av skriftliga individuella arbeten. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Mer information om examinationsformer och betygskriterier återfinns under särskilda rubriker senare i studiehandledningen. Uppgifterna examineras alltid individuellt även om de sker i en studiegrupp. Examinationerna ska även ses som lärtillfällen. Information om undervisning/arbetsformer Introduktion Kursens introduktion är ett viktigt tillfälle för det fortsatta arbetet i kursen. Där görs en närmare genomgång av kursens innehåll, arbets- och examinationsformer samt av litteraturen, allt med koppling till lärandemålen. Där ges också information om tidigare kursvärdering och ev. förändringar i kursen. Vid introduktionstillfället behövs studiehandledning och litteraturlista Föreläsningar Föreläsningarna är viktiga för kunskap, överblick och reflektion och ger dig möjlighet att ställa fördjupade frågor. Kursens föreläsningar skiljer sig åt vad gäller utrymme för aktivt studentdeltagande. Medan vissa liknar mer traditionella föreläsningar med en avslutande stund för frågor och kommentarer så har andra mer utrymme för frågor och diskussion. Vi förväntar oss att alla kommer till föreläsningarna och att den litteratur som anges inför föreläsningarna har bearbetats (se sidan 9 där kursen presenteras vecka för vecka) samt att alla deltar aktivt i diskussioner. Examinationen är en hemtentamen i form av en intervjuuppgift som liksom seminarierna knyter an till föreläsningarna. Följande föreläsningar ingår i kursen * Äldre i möten med välfärdstaten () (30/3) * Livslopp, vardagsliv och existentiell omsorg exempel från Sverige och Japan (Els-Marie Anbäcken) (7/4) * Parrelationer och demens (Elin Nilsson) (13/4) * HBTQ, åldrande och livslopp (Anna Siverskog) (20/4) *Äldres vardagsliv och ensamhet (Elisabet Cedersund) (27/4) * Beskrivningar av äldre i socialtjänstens utredningar () (11/5) * Kommunikation, identitet och vardagsliv vid demenssjukdom (Lars- Christer Hydén) (18/5) Seminarier Seminarierna är kopplade dels till teman som tas upp i föreläsningarna, dels till den obligatoriska litteraturen. Angiven litteratur ska ha lästs och bearbetats inför seminarierna. I förberedelserna inför ett av seminarierna ingår att själv söka efter relevant litteratur/kunskap inom ett valt område. 3

Följande seminarier ingår i kursen: Vid de flesta av kursens seminarier träffar ni med undantag från seminarium (13/4) där Elin Nilsson är seminarieledare. * Vad innebär den kunskapsutveckling som skett inom det sociala arbetet med äldre för möjligheterna att möta behov? Uppstarts/diskussionsseminarium med utgångspunkt i angiven litteratur och egna erfarenheter (30/3) * Livslopp och åldersordning (7/4) * Demens, relationer och identiteter (13/4). * Åldrande och identitet (20/4) * Åldrande, livslopp och vardagsliv (27/4) Muntliga presentationer baserade på litteratur/kunskapssökningar inom valda områden * Institutionell kategorisering (5/11) Seminariernas främsta syfte är att fördjupa och bearbeta den kunskap som inhämtats genom litteraturstudier, men också att träna studenten att göra en intressant presentation och att leda en diskussion. * I kursen ingår också ett examinerande seminarium som är en del av hemtentamen/intervjuuppgiften (1/6). LISAM Den utbildningsplattform som används under kursen är LISAM http://lisam.liu.se. All kursinformation, olika kursdokument samt kurskommunikation läggs ut där. Schema Aktuellt schema med lokaler publiceras i Time Edit https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/. Var uppmärksam på uppdateringar och förändringar av schemat och lokaler som kan ske under kursens gång. Lärare som medverkar i kursen FD kommer du att träffa vid flera tillfällen. Anna är verksam vid avdelning socialt arbete, ISV, Linköpings universitet., anna.olaison@liu.se; 011-363390 (kursansvarig och examinator) Övriga medverkande: Docent Els-Marie Anbäcken, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens Högskola Doktorand Elin Nilsson, Avdelning Socialt arbete, ISV, Linköpings universitet Professor Elisabet Cedersund, NISAL, ISV, Linköpings universitet Doktorand Anna Siverskog, NISAL, ISV, Linköpings universitet Professor Lars-Christer Hydén, NISAL/CEDER, ISV, Linköpings universitet Examination och obligatoriska moment *Alla seminarier är obligatoriska, vilket innebär att frånvaro från seminarium liksom uteblivna skriftliga uppgifter i samband med seminarier måste tas igen. Kompletterande uppgifter och instruktioner till seminarierna ges efterhand. Observera att de uppgifter som krävs för 4

igentagning ska genomföras och lämnas till kursansvarig innan kursens slut (om inte annat anges vid presentationen av uppgiften). Betygssättning för seminarier: G eller U. * Hemtentamen Hemtentamen är designad i form av en intervjuuppgift där du med utgångspunkt i 2 av kursens teman (livslopp, vardagsliv eller identitet) skall genomföra en intervju med en äldre person. Syftet är att du teoretiskt skall fördjupa dig i några dessa teman och forma en frågeställning som du vill belysa i en intervju. De valda temana diskuteras och problematiseras sedan i relation till de resultat som framkommer under intervjuen. Mer detaljerad information finns under rubriken EXAMINATIONSUPPGIFT på sidan 13. Betygssättning för hemtentamen: VG, G eller U. Urkund Slutversionen av den individuella examinationsuppgiften skickas till Urkund annol90.liu@analys.urkund.se och till Annas mailadress anna.olaison@liu.se Sammanställning av moment, provkoder, poäng och betygsnivåer Moment Uppgift Poäng Betyg SEM 1 Diskussionsseminarium med utgångspunkt i angiven litteratur och egna erfarenheter 0,5 hp U el. G SEM 2 seminarium 0,5 hp U el. G SEM 3 seminarium 0,5 hp U el. G SEM 4 Muntliga presentationer 1 hp U el. G baserade på egen litteratur/kunskapssökningar. SEM 5 seminarium 0,5 hp U el. G SEM 6 seminarium 0,5 hp U el. G EXAM1 Individuell hemtentamen samt examinerande seminarium 4, hp U, G el. VG Kriterier för betygssättning Seminarier För betyget godkänd på seminarium 4 krävs närvaro, muntlig presentation samt genomförd litteratur/kunskapssökning och inlämnad skriftlig, värderande, sammanställning om ca en A4- sida av den använda litteraturen/kunskapen. 5

För betyget godkänd på övriga seminarier krävs närvaro, aktivt deltagande under seminariet samt att studenten visar kunskap om och reflektion kring den angivna litteraturen. Hemtentamen Hemtentamen innebär att du ska skriva en text där du utifrån litteraturen diskuterar två av kursens teman samt belyser en frågeställning med hjälp av en intervju. För betyget G (godkänd) på hemtentamen krävs att den studerande genom sin examinationsuppgift har visat förmåga att ha tillgodogjort sig kursens innehåll i form av litteratur, föreläsningar och andra kursmoment. Därutöver krävs att det finns en teoretisk medvetenhet. Ett vedertaget referenssystem skall ha använts samt att texten skall vara inlämnad inom den angivna tidsramen. Förutom detta krävs närvaro och aktivt deltagande vid examinerande seminarium. För att erhålla betyget väl godkänd VG på den individuella skriftliga examinationsuppgiften krävs att kriterierna ovan beträffande texten uppfyllts på synnerligen god nivå. Därutöver krävs visad förmåga att på ett analytiskt sätt argumentera och problematisera den kunskap som inhämtats och att olika perspektiv kan läggas på de argument som framförts. För att få betyget G på kursen i sin helhet krävs betyget G på samtliga seminarier samt G på hemtentamen. För att erhålla betyget VG på kursen krävs betyget G på samtliga seminarier samt VG på hemtentamen Fusk och plagiat Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd (www.student.liu.se/regler/disciplinarenden/atgard ), som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här: www.urkund.se/se/support_handboken.asp. För att kunna upptäcka plagiat kan en examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds databas. Återkoppling Återkoppling vad gäller kursens seminarier (innehåll och aktivitet) kommer att ske muntligt i anslutning till respektive seminarium. Viss muntlig återkoppling kommer att ske i samband seminarierna kring den individuella inlämningsuppgiften i anslutning till seminarium 4. Återkoppling vad gäller hemtentamen sker skriftligt utifrån de bedömningskriterier som finns i samband med återlämning av tentamen. Kursutvärdering Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar. 6

Kursen utvärderas även muntligen efter genomförandet av det examinerande seminariet den 1/6. Kurslitteratur En sammanställd lista med den obligatoriska kurslitteraturen finns på kursens hemsida http://www.isv.liu.se/avd/soc/masterutbildning/aldre-manniskors-livslopp-identitetvardagsliv?l=sv Referenslitteratur Förslag på referenslitteratur som kan användas som komplement till den obligatoriska litteraturen Biggs S. (2001) Toward critical narratively: stories of aging in contemporary social policy, Journal of Aging Studies, 15, p. 303 16 Dahlberg, L., Andersson, L., McKee. K., & Lennartsson, C. (2015) Predictors of loneliness among older women and men in Sweden: A national longitudinal study, Aging & Mental Health, 19(5), p. 409-417. DOI:10.1080/13607863.2014.944091 Dannefer, D. (2010) The SAGE handbook of social gerontology. London: SAGE.(övriga kapitel) Eriksson, L.,,Svensson, L., A. och Nilsson, G. (2013)Gemenskaper Socialpedagogiska perspektiv Göteborg: Daidalos. (kapitel 6 och 7). Ernsth Bravell, M. (red.) (2011) Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi. [2:a rev. utg] Malmö: Gleerups. (övriga kapitel) Forssell, E., Torres, S & Olaison, A. (2014) Anhörigomsorg mot betalning: Biståndhandläggare om sent-i-livet-invandrares önskemål. Socialvetenskaplig Tidskrift; 21(2), p. 114-137. Gilleard, C & Higgs, P. (2010) Aging without agency: Theorizing the fourth age. Aging & Mental Health 14(2), p. 121-128. Gubrium, J & Holstein, J. (2002) Ways of Aging. New York: Wiley-Blackwell. Hall, C., Juhila, K, Matarese, M & van Nijnatten, C. (2014) Analyzing social work communication: discourse in practice. London: Routledge (kapitel 3). Hydén L-C & Örulv, L. (2009) Narrative and identity in Alzheimer's disease: A case study. Journal of Aging Studies, 23(4). p. 205 214. Jönson, H. (2009) Åldrande, åldersordning, ålderism. Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet (övriga kapitel) Phillips, J., Ajrouch, K & Hillcoat-Nalletamby, S. (2010) Key concepts in social gerontology. London: Sage. 7

KURSEN VECKA FÖR VECKA Här nedan kommer en beskrivning av vad som händer vecka för vecka. Här finner du även läsanvisningar. Därefter följer en beskrivning av examinationen. OBS FÖRÄNDRINGAR KAN KOMMA ATT SKE. SE ALLTID TIMEEDIT FÖR AKTUELLT SCHEMA. DENNA SAMMANSTÄLLNING SYFTAR I FÖRSTA HAND TILL ATT GE EN ÖVERBLICK: (*Publikationen finns tillgänglig via internet; antingen fritt tillgänglig eller via universitetsbibl. Unisearch. Vissa artiklar kommer att läggas ut på LISAM) V. 14 MÅNDAG 30 MARS Kursintroduktion Introducerande föreläsning och uppstartseminarium med utgångspunkt från angiven litteratur och egna erfarenheter Äldre i möten med välfärdstaten. Vad innebär den kunskapsutveckling som skett inom det sociala arbetet för möjligheterna att möta behov? () Socialstyrelsen (2014) Vård och omsorg Om äldre. Jämförelser mellan kommuner och län. Stockholm: Socialstyrelsen. Sid 15-24 och 39-54 Marta Szebehely & Gun-Britt Trydegård (2014) Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens visioner och äldreomsorgens realiteter i Petterson, U Tre decennier med socialtjänstlagen. Utopi, Vision, Verklighet. Malmö: Gleerups. (Kap 7) 8

V. 15 TISDAG 7 APRIL Föreläsning 2 Livslopp vardagsliv och existentiell omsorg exempel från Sverige och Japan (Els-Marie Anbäcken) Jeppsson Grassman, E. & Whitaker, A. (red.) (2012). Åldrande och omsorgens gestaltningar. Mot nya perspektiv. Lund: Studentlitteratur (kap.8) Wilinska, M & Anbäcken, & EM (2013). In Search of the Everyday Life of Older People in Japan; Reflections based on Scholarly Literature. Journal of Cross- Cultural Gerontology. Seminarium Livslopp och åldersordning Featherstone, M., & Hepworth, M. (1991). The mask of ageing and the postmodern life course. In M. Featherstone, M. Hepworth, & B. S. Turner (Eds.), The body: Social process and cultural theory (pp. 371 389). London: Sage. Dannefer D. (2010) The SAGE handbook of social gerontology London SAGE. (kap1 ). Gunnarsson, Evy (2011) Äldre kvinnors och mäns vardagsliv - i en ny tid. I Gynnerstedt, Kerstin & Wolmesjö, Maria (red) Tredje åldern Sociala aspekter och medborgarskap. Malmö: Gleerups. V. 16 MÅNDAG 13 April Föreläsning 3 Seminarium Demens, relationer och identiteter Parrelationer och demens (Elin Nilsson) Hydén L-C & Nilsson, E Couples with dementia: Positioning the we Published online before print October 17, 2013, doi: 10.1177/1471301213506923 Elin Nilsson McGovern, J. (2011) Couple Meaning- Making and Dementia: Challenges to the Deficit Model. Journal of Gerontological Social Work 54(7): 678-690. 9

Banks, S. & Nøhr, K. (red.) (2012) Practising social work ethics around the world: cases and commentaries. New York: Routledge. (Kap. 3) V. 17 MÅNDAG 20 APRIL Föreläsning 4 HBTQ, åldrande och livslopp (Anna Siverskog) Bromseth, J., Siverskog, A. (red.) (2013) LHBTQ-personer och åldrande: Nordiska perspektiv Lund: Studentlitteratur (s. 17-30 oh 229-250) Siverskog, A. (2014) They just don t have a clue : Transgender aging and implications for social work. Journal of Gerontological Social Work, 57(2-4): 386 406. Seminarium Åldrande och identitet Dannefer D. (2010) The SAGE handbook of social gerontology London SAGE. (kap 17 & 19) Katz, S (2000) Busy Bodies: Activity, Aging, and the Management of Everyday Life. Journal of Aging Studies, vol. 14, no. 2:135-152 V. 18 MÅNDAG 27 APRIL Föreläsning 5 Äldres vardagsliv och ensamhet Elisabet Cedersund Cedersund, E (2013) Socialpedagogik och socialgerontologi - hur kan de mötas? Om äldre människor i ensamhet och gemenskap Kap 3 sid 65-81. Pettigrew, S. & Roberts, M. (2008). Adressing Loneliness in Later Life. Aging & Mental Health, 12(3), 1 8. 10

Seminarium Åldrande, livslopp och vardagsliv Frågestund och information om examinationsuppgift Muntliga presentationer baserade på egna litteratur/kunskapssökningar. Skriftlig sammanställning över använd litteratur/kunskap lämnas V.19 Eget arbete med examinationsuppgift samt förberedelse inför seminarium 6 V. 20 MÅNDAG 11 Maj Föreläsning 6 Beskrivningar av äldre i socialtjänstens utredningar () Seminarium- Institutionell kategorisering Olaison, A (2012) Creating home care recipients- Using categorization as a tool in home care case management. In Cecci, C, Bjornsdottir, K and Purkis, M-E. Home care- Comparative and international perspectives. Routlege: Publishers. Juhila, K., & Abrams, L. (2011). Special issue Editorial: Constructing Identities in Social Work Settings. Qualitative Social Work, 10(23), 277-292. Gubrium, J.F. (2014) Turning Troubles into Problems: Clientization in Human Services London: Routledge Kapitel 1,2 & 8 11

V. 21 MÅNDAG 18 Maj Föreläsning 7 Kommunikation, identitet och vardagsliv vid demenssjukdom (Lars- Christer Hydén) Hydén L-C. (2011) Narrative collaboration and scaffolding in dementia. Journal of Aging Studies 25(4): 339 347. Hydén L-C & Örulv, L (2009) Narrative and identity in Alzheimer's disease: A case study. Journal of Aging Studies, 23(4). P. 205 214. Summering och frågerstund V. 22 Eget arbete med examinationsuppgift V.23 MÅNDAG 1 JUNI Examinerande seminarium och utvärdering 12

HEMTENTAMEN INTERVUUPPGIFT MED FOKUS PÅ LIVSLOPP, IDENTIET OCH VARDAGSLIV Hemtentamen på kursen är individuell och består av en intervjuuppgift där du med utgångspunkt i 2 av kursens teman, livslopp, identitet eller vardagsliv, skall genomföra en intervju med en äldre person. Syftet är att du teoretiskt skall fördjupa dig i 2 valfria teman och forma en frågeställning som du vill belysa i en intervju. De valda temana diskuteras och problematiseras sedan i relation till de resultat som framkommer under intervjuen. Fokus för intervjuuppgiften är i första hand att du ska genomföra en intervju och fördjupa dig teoretiskt i de av kursens teman som du valt. I din rapport ska du ge en kort beskrivning av vilken metod du använt dig av för att genomföra intervjuen, med hänvisning till metodlitteratur, men uppgiften syftar inte till att du ska fördjupa dig i en diskussion kring din intervjumetod utan fokus för uppgiften ligger på de resultat du fått fram från intervjuen. Rapporten vara indelad i rubrikerna 1) Inledning och frågeställning(där du beskriver syftet och den/de frågeställningar som du vill belysa) 2) Metod (en kortfattad beskrivning av hur du gått tillväga vid intervjuen med kopplingar till metodlitteratur) 3) Resultat (där du gör en sammanfattning av intervjuen dvs. vilka resultat du fått fram som du sedan belyser i relation till de teman som du valt) 3) Diskussion (intervjuens innehåll diskuteras i relation till teman samt övrig kurslitteratur). Texten skrivs i form av en rapport som ska innefatta 7-8 sidor. Referenserna i texten och referenslistan skall skrivas enligt ett vedertaget referenssystem exempelvis Harvard, Oxford eller Vancouver. För en beskrivning av dessa se länk till biblotekets hemsida http://www.bibl.liu.se/citera-och-referera/citeringsteknik?l=sv Rapporten skall skrivas med Times New Roman, Textstorlek 12p, 1 1/2 radavstånd. exkl. försättsblad och referenslista. Var noga med att skriva namn när du lämnar in hemtentamen. Till din hjälp har du den obligatoriska kurslitteraturen, referenslitteraturen, föreläsningarna samt litteratur som du själv söker. Ett krav är att du i din rapport använder dig av och refererar till minst sju artiklar eller bokkapitel varav en du sökt på egen hand (det går även bra att hänvisa till kursens föreläsningar utöver den litteratur som anges). Din rapport mailas till anna.olaison@liu.se senast 29.5. kl. 12.00 samt till urkund annol90.liu@analys.urkund.se Om du inte blir godkänd på hemtentamen gäller omtentamen. Vad gäller den skriftliga uppgiften så innebär omtentamen fortsatt arbete med den underkända texten. Det examinerande seminariet omtenteras genom en kompletterande uppgift. Examinationsseminarium Syftet med examinationsseminariet den 1/6 är att den studerande får visa förmåga att diskutera och applicera den kunskap som inhämtas vid den skriftliga examinationsuppgiften. Examinationsseminariet fungerar även som ett inlärningstillfälle där möjlighet ges att ta del av andra studenters resultat från intervjuuppgiften i syfte att resonera kring och tillämpa olika perspektiv på temana livslopp, identitet och vardagsliv från den skriftliga hemtentamen. Vid seminariet kommer vi arbeta mer ingående med ett valfritt tema utifrån examinationsuppgifterna som sedan redovisas för de övriga studenterna. Samtliga studenter kommer få förbereda en presentation under seminariet utifrån en frågeställning där ni skall redogöra teoretiskt utifrån kurslitteratur men också till det som ni fått fram i er intervju dvs. hur ni har tillämpat resultaten från er intervju relaterat till kursens innehåll v.g. kursliteratur och föreläsningar. Vid seminariet kommer samtliga studenter ges möjligheter att redogöra för och diskutera hur man behandlat frågeställningen i sina respektive hemtentamen. Mer detaljerade instruktioner inför seminariet kommer läggas upp på LISAM veckan innan. Observera att varje student själv ansvarar för att ta med sig en utskriven kopia av sin hemtentamen till examinationsseminariet. 13