Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud. Vi jobbar med de vi rivs med och då blir de bra resula. Läs mer
l Vi har en öppen dialog här. Om någo ine fungerar så säger vi ill. Vi löser problemen direk. De är både bra personkemi mellan personalen och bra ledarskap. Vår chef är bra på a söa gruppen. Hon har ill exempel ubildning i konfliklösning, de är bra, alla drar ju ine jämn, säger Therese Wesin. Therese är skyddsombud på förskolan. Hon har blivi vald ill de av sina arbeskamraer. De vill a hon ska ha exra koll på arbesmiljön. Men de är arbesgivaren som har ansvare. Therese kan påpeka olika saker, men de är chefen som ska se ill a de görs någo å de. Therese Wesin är nöjd med hur de fungerar på arbesplasen: Vi jobbar med de vi rivs med och då blir de bra resula. Alla är glada och revliga och då blir de bra i längden. De känns kul a gå hi på morgonen. Men de finns allid saker som kan orsaka olyckor eller sjukdomar. De här med smia och sjukdomar som kommer och går, är e exempel. De är svår a undvika på en förskola. Sedan vi började använda handspri mer så har de blivi bäre, vi har ine få den värsa magsjukan. Och vi är noga med hygienen, lär barnen a de är vikig a väa händerna, och ser ill a sädningen fungerar bra, säger Therese Wesin. Hög ljudnivå är e anna problem. Personalen försöker få barnen a praa lugn och ine skrika, men de går ju ine allid. Dämpande bord och exilier fungerar också men samidig går de ine a ha för mycke yg, då kan allergiker få problem. Hög ljudnivå blir de ofa i sora barngrupper. När vi gör olika akivieer i mindre grupper blir de bäre. Barnen får välja vad de vill göra och de blir en lägre ljudnivå, säger Therese Wesin. Smia, hög ljudnivå, unga lyf är några arbesmiljörisker Hög ljudnivå är e vanlig problem på förskolor och skolor. Vi försöker få ner ljudnivån genom a dela grupperna. FAKTA på förskola, men Therese Wesin ycker a den vikigase frågan är sress. Den beror ofa på a vi har hög ambiionsnivå. Vi vill så mycke, säger Therese Wesin. Hon ser allså sressen som en baksida av någo som egenligen är bra a medarbearna här brinner för sina jobb. Vill ligga på opp, som Therese säger. l Allvarliga illbud ska anmälas ill Arbesmiljöverke av arbesgivaren. Allvarlig illbud är en händelse som kunna leda ill personskada. Till exempel a någo började brinna även om ingen skadades. l Skyddsombud väljs av facke/de ansällda. Skyddsombude har rä ill ubildning och insyn i beslu som påverkar arbesmiljön. Men de är arbesgivaren som är ansvarig för arbesmiljön. De här jobbe kräver engagemang. De är svår ibland, och man måse våga a i. Ibland är någon bora och vi är för få som jobbar, någon förälder har synpunker, eller a man själv har en dålig dag och kanske är irrierad över någo. Då måse man vara öppen och säga de, ycker hon. Jag ycker a man aningen ska kasa problemen över axeln, eller så ar man ag i de direk, säger Therese Wesin. Sress blir de också om de blir för många barn och för få vuxna. Therese ycker a de är okej sorlek på barngruppen nu. Om någon av medarbearna är sjuk så finns vikarier a a in, men försa dagen brukar man
Therese har nyligen gå en skyddsrond illsammans med förskolans chef och e skyddsombud från Lärarförbunde. Själv är Therese medlem i Kommunalarbearförbunde och får ubildning via de fackförbunde. Enlig arbesmiljölagen ska de vara e skyddsombud om de är mins fem ansällda. Srepokocker, safylokocker och andra bakerier och virus sprids lä i förskolemiljön. Här på personaloaleen går de å mycke handspri. aldrig kalla in någon vikarie. Är vi för få så lägger vi ner planerade akivieer. Som när de var snösorm och många ine kunde a sig ill jobbe. Då fick barnen ia på film. De blev en mysig dag. Man måse vara flexibel, säger Therese Wesin. Silverbäcken har 16 avdelningar, varav fyra är skola. De är vå sora hus som ligger miemo varandra. Här finns småbarnsavdelningar och avdelningar för sörre barn. De små har låga bord som passar dem. Men de passar naurligvis ine en vuxen kropp. De ar på ryggen a sia halvböjd illsammans med de små. De finns en sors rullande pallar, som man kan höja eller sänka, men ergonomisk är de ju ine. Dessuom blir de ju en del lyf på en småbarnsavdelning. Vi försöker få barnen a göra så mycke som möjlig själva. Till exempel a klära upp på en sege ill sköborde, så vi slipper lyfa. Och vi försöker gå ner på barnens nivå, då slipper vi också lyfa upp dem, säger Therese Wesin. Rullpallarna behövs också på avdelningarna med sörre barn, annars är de lä a sia med krokig rygg när man sier med barnen. På varje avdelning finns de e bord med normal höjd och vanliga solar, så a de vuxna kan sia korrek. De måse de finnas enlig Arbesmiljöverkes riklinjer. Therese Wesin är vald ill skyddsombud av sina arbeskamraer. Hon ska ha särskild koll på arbesmiljön, men de är arbesgivaren som är ansvarig för a den är bra. Therese Wesin slappnar av en sund i vilrummes massagesol. Vi försöker få barnen a göra så mycke som möjlig själva. E par gånger om åre är de skyddsrond och då går man igenom en checklisa så a inge glöms bor. Är de någo som är rasig? Bullrar venilaionen? Behöver vi mäa ljudnivån? Är lamporna hela? Vi uppäcke en grind på gården som frusi fas och gå sönder, beräar Therese Wesin. Och så praade vi en del om allergier. Vi har ill exempel en bakmaskin mi i köke. Men vi kan ine använda den efersom vi har en jej som är allergisk mo mjöl. Vad ska vi göra av den nu? På en avdelning har man hel agi bor exilier på grund av a en person är allergisk. De är små som sor som kommer upp på skyddsronden. De vikiga är a all as upp. Även små saker, som exempelvis en rasig elkonak, kan leda ill sora olyckor. De är själva idén med skyddsronder och e sysemaisk arbesmiljöarbee alla risker ska uppäckas redan innan någo händer. På förskolan försöker man vara ue så mycke som möjlig. De är bra både för barnen och de ansällda. Till exempel sprids ine smia så lä. Inspira förskolor & skolor som driver förskolan köper in jackor och byxor ill personalen, så a de ska slippa frysa. På förskolan finns e vilrum med en massagesol. Den är populär. De kan vara skön a få dra sig undan en sund från soj och sök.
1 (4) Uppgifer Här är uppgifer a arbea vidare med efer a ha läs reporage. Uppgiferna kan vara a a reda på svare genom a söka i boken eller på näe. De kan också vara diskussionsuppgifer som löses i grupp eller en uppgif som handlar om a uföra någo. 1. Roller i arbesmiljöarbee Tänk dig a du är ansälld på förskolan och a du ycker a bullernivån är för hög. Vad kan du göra som ansälld för a se ill så a probleme ågärdas? (Di ansvar som ansälld) Vad kan arbesgivaren göra? (Arbesgivarens ansvar) Vad kan arbesledaren/chefen göra? (Chefens ansvar) Vad kan skyddsombude göra? (Skyddsombudes ansvar) Sök svar i Fokus-boken i kapile Lagar och regler på arbesplasen. Om du arbear å e bemanningsföreag på en förskola, vem har arbesmiljöansvar för dig? Arbesgivaren på arbesplasen eller din arbesgivare på bemanningsföreage? Sök svar i boken i kapile Lagar och regler på arbesplasen sam på Arbesmiljöverkes hemsida, www.av.se. C. Ta reda på Vad händer om arbesgivaren ine ar ansvar för arbesmiljön, och om Arbesmiljöverke påpekar de? Sök svar i regelverke på www.av.se sam på www.arbesmiljoupplysningen.se. Exra på näe Webbubildning Uppgif Tesa dina kunskaper om ho och våld och a minska riskerna genom a göra ese i webbubildningen Säker i buik. Kräver regisrering och inloggning, vänder sig ill dem som arbear i handeln. www.sakeribuik.se D. Ta reda på Vad är e regional skyddsombud? E. Ta reda på Kan vem som hels bli skyddsombud? Hur uses skyddsombud? F. Ta reda på Har skyddsombud rä ill ubildning? Är skyddsombude ill för alla på arbesplasen även för dem som jobbar illfällig eller är inhyrda från bemanningsföreag?
2 (4) Uppgifer 2. Lagar och aval Ge exempel på föreskrifer inom den bransch du hade änk dig a arbea inom, ill exempel förskola eller anna omsorgsarbee. Sök svar på www.av.se ill exempel i de branschanpassade regelpakeen. Finns de några gränser för hur många barn de får finnas i en barngrupp? Är de sora skillnader på barngruppens sorlek om de är småbarn eller 5-6 åringar ill exempel? Vad ycker du är lagom? Sök svar på inerne, eller fråga några förskolelärare. C. Ta reda på Angränsande lagsifning ill Arbesmiljöverkes föreskrifer är läroplanen för förskolan. Läs igenom läroplanen och se vilka gemensamma nämnare de finns med arbesmiljölagsifningen. Läroplanen finns på www.skolverke.se. Arbesmiljölagsifningen beskrivs korfaa i boken. D. Ta reda på Får du jobba hur länge som hels? Har du rä ill paus eller ras? Kan du lämna jobbe för a ex röka eller göra någo anna? Sök svar i boken och på www.av.se. E. Diskuera En del vill a bor karensdagen i sjukförsäkringen för dem som jobbar på ill exempel förskola. Varför då? Vad ycker du/ni? 3. Sysemaisk arbesmiljöarbee Vad är sysemaisk arbesmiljöarbee, SAM? Sök svar i boken, www.av.se eller www.arbesmiljoupplysningen.se. Vad i reporage är en del av de? B. Uppgif På förskolan använder de olika checklisor för a undersöka miljön vid en skyddsrond. Gå en skyddsrond på skolan. Välj u e avgränsa område a undersöka, exempelvis rivsel, buller, brand och andra nödsiuaioner eller skyddsurusning. Använd gärna någon av checklisorna på www.preven.se a ugå från. Tips: på www.av.se finns en buller-app som kan användas för a mäa ljudnivån.
3 (4) Uppgifer Exra på näe Förslag på illvägagångssä: Välj u e område a undersöka. Ta reda på vad som gäller genom a söka informaion i boken och i regelverke på www.av.se. Ladda ner en checklisa från www.preven.se och a u de område du/ni val a undersöka. Genomför undersökningen och fyll i alla fäl. 4. Risker Vilka risker, som ansällda kan usäas för, beskrivs i reporage? Gör en sammansällning och a reda på om dessa är ypiska för branschen. Kan du komma på andra risker inom barn- och friidsverksamheen? Sök svar på www.av.se. Vilka risker kan du själv påverka som ansälld och hur? 5. Arbeslokaler På förskolan i reporage finns e vilorum med massagesol. Måse de finnas e vilorum på en arbesplas? Finns de vilorum på din skola? Webbubildning Uppgif Lär dig mer om krishanering genom a gå in på webbubildningen www. handelnsarbesmiljo. se. Välj kapile Om någo allvarlig händer, Söd i krissiuaion. Ubildningen vänder sig ill handelsansällda, men informaionen om krishanering är generell. 6. Personlig skyddsurusning Vad är skillnaden mellan arbeskläder och personliga skyddskläder? Vilken yp av kläder och urusning är nödvändiga inom barnomsorgen? Vilka kläder eller urusning brukar arbesgivaren på en sådan arbesplas så för? B. Diskuera Kan man vara klädd hur som hels på e arbee? Hur är de med niqab, burka eller urban kan man ha de i alla yrken? Eller korbyxor? Sök informaion i nyhesariklar på webben för a få vea mer om hur diskussionerna går.
4 (4) Uppgifer 7. Må bra på jobbe A. Diskuera Barn- och friidsverksamheen är ofas kvinnodominerade arbesplaser. Diskuera med varandra vad ni som arbeskamraer skulle kunna göra för a underläa för en ensam kille på en arbesplas. Diskuera också vad arbesledningen kan göra, dvs arbesgivaren och chefen eller arbesledaren. Underlag finns i boken. B. Diskuera vidare Vad är de som gör a man rivs på en arbesplas oavse om man är kille eller jej, ung eller gammal? Hur beer vi oss mo varandra? Hur urycker vi oss? Är vi sressade? Hur är de med mobilelefoner? Är de ill exempel okej a allid svara i mobilelefonen när de ringer oavse när? Underlag finns bland anna i boken. 8. Hälsa di ege ansvar eller fundera på En förusäning för a må bra på arbesplasen handlar om hur du mår de vill säga din personliga hälsa. Vad är vikig för dig för a du ska må bra? Underlag finns i boken. Exra på näe Försa hjälpen-app Tips Försa hjälpen är bra a kunna. Men ibland kan de vara svår a minnas hur man gör. På www. redcross.se finns en försa hjälpen-app med vå bildspel som guidar genom de vikigase momenen i hjär-lungräddning på vuxna sam lufvägssopp för barn respekive vuxen. 9. Tillbudsrapporering Tillbud är händelser som kan leda ill olyckor eller ohälsa. Ges några exempel på sådana i reporage? I sådana fall, vilka? Allvarliga illbud ska rapporeras. Till vem? Varför då? Hur används denna rapporering? 10. Olyckor och arbesskador I reporage beskrivs några exempel på belasningar som är vanliga inom barnomsorgen. De vanligase anmälda arbesolyckorna generell är de som orsakas av lyf eller fallolyckor på hal underlag. Hur kan man förebygga belasningsskador och fallolyckor?