KORT VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 2016
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANSVARSPERSONER DEL I, BEFOLKNINGENS VÄLFÄRD 1. INDIKATORER OCH ANNAN INFORMATION SOM BESKRIVER VÄLFÄRDEN Ekonomi och livskraft Barn och barnfamiljer Unga och unga vuxna Människor i arbetsför ålder Äldre 2. TYNGDPUNKTER OCH LINJEDRAGNINGAR I KOMMUNSTRATEGIN DEL II, VÄLFÄRDSPLAN FÖR ÅR 2017 3. PROGRAM OCH PLANER SOM STÖDER FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD Välfärdsplan DEL III, FULLMÄKTIGEBEHANDLING
ANSVARSPERSONER De ansvariga instanserna och de personer som utarbetat berättelsen (tjänstemän, förtroendepersoner, arbetsgrupper): Som ledningsgrupp för välfärdsarbetet verkar stadens ledningsgrupp till vilken hör: Denis Strandell, stadsdirektör (ordförande) Lasse Tallqvist, kanslichef Juha Kuittinen, stadskamrer Jukka Takala, teknisk chef Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör (sekreterare) Karl-Erik Gustafsson, bildningschef Jennika Friman, direktör för kultur- och medborgarverksamhet Marika Pulliainen, turistchef Katianna Kuula, direktör för hälsoövervakningen Nina Granqvist, personalchef Nina Näsänen, informatör/ledningens assistent Välfärdsarbetets styrgrupper enligt åldersgrupper: Hyvä gruppen (välfärdsgrupp för barn och unga): Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör (ordförande) Karl-Erik Gustafsson, bildningschef Marjut Vihervuori, verkstads förman (sekreterare) Elisabeth Sundberg, socialvårdschef Marika Källström, tf. socialarbetare Sirpa Jyrkkänen, ledande skötare Emmi Koljonen, sjukskötare Birgitta Mannström, dagvårdschef Tommy Gröndahl, ungdoms- och idrottschef Alexandra Asplund, skolpsykolog I arbetsför ålder: Stina Kvarnström, företagsläkare Harriet Viio, företagsskötare Äldre serviceboendegrupp: Anja Roos, fullmäktigeledamot (ordförande) Ulf Lindström, fullmäktigeledamot Birgitta Gran, fullmäktigeledamot Barbro Wikberg, fullmäktigeledamot Pekka Tuunanen, fullmäktigeledamot Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör (sekreterare) Leena Hytti, äldrevårdscentralens servicechef Sirpa Råberg, hemvårdens chef
DEL I: BEFOLKNINGENS VÄLFÄRD Detta är Hangö stads korta välfärdsberättelse för år 2016. Som bas har använts kommunförbundets elektroniska välfärdsberättelse och dess indikatorer, vilka till största delen är från år 2014 och 2015. Som jämförelsekommuner har använts Raseborg, Ingå och Lojo samt medeltalsuppgifter från Nyland och hela landet. Som utgångsläge används de resultat som man fick när man gjorde den omfattande välfärdsberättelsen 2015, då indikatorernas resultat främst var från 2013 och jämför dem med resultaten från 2014 och 2015. När kommunens social- och hälsovård i samband med Sote-reformen flyttas i sin helhet till landskapet blir ändå ansvaret för det hälsofrämjande arbete kvar i kommunen och det arbete bör genomsyra alla sektorer i kommunen. 1. INDIKATORER OCH ANNAN INFORMATION SOM BESKRIVER VÄLFÄRDEN EKONOMI OCH LIVSKRAFT Verksamhetsomgivning och kommunens befolkningsutveckling Hangö stads befolkningsutveckling har varit negativ hela 2000-talet befolkningen har minskat varje år och befolkningsprognosen är fortfarande negativ. I slutet av år 2015 var invånarantalet 8 865. Minskningen av arbetsplatser och avsaknaden av andra stadiets utbildning anses vara de största faktorerna till att antalet invånare minskar. I Hangö stads invånarstruktur har hela 2000-talet funnits en förvrängd trend. Antalet över 64-åringar av befolkningen är redan över 27 %, vilket är det högsta i Nyland. En åldrande befolkning ökar efterfrågan på små bostäder. Det ökade fritidsboendet på bostadsmarknaden har ändå kompenserat befolkningsminskningen bostadspriserna har inte sjunkit och antalet tomma bostäder är inte betydande. Arbetsplatsutveckling Arbetslöshetsgraden i Hangö hölls till år 2008 rätt rimlig, men har efter det varit hög. Enligt den senaste statistiken är arbetslöshetsgraden 13,9 %, vilken är bland de högsta i Nyland. Minskningen av bilimporten och stålfabrikens konkurs är de största faktorerna till, att arbetsplatserna minskat de senaste åren. Speciellt icke yrkesutbildade personer har svårt, att hitta arbete. Arbetsplatssjälvförsörjandegraden i Hangö har varit exceptionellt hög och är fortfarande över 100 %. Invånare från grannkommunerna arbetar i Hangö. Näringslivets utveckling Hangö var till slutet av 1980-talet en stad med arbetskraftsintensiv industri och hamnverksamhet. På grund av strukturförändringen och teknologiutvecklingen har industrins och hamnens arbetsplatser minskat ända tills de senaste åren, då hamnens kraftiga tillväxt har skapat nya hamnarbetsplatser. I processindustrin och inom servicebranscherna har arbetsplatserna bevarats eller ökats. Industrins och hamnens arbetsplatser ökar inte alltid, trots att volymerna ökar. Automationsökning och processeffektivering minskar i proportion till arbetskraftsbehovet. Inom turismen och övriga servicebranscher har arbetsplatserna ökat. Övriga utvecklingsperspektiv I alla Hangö hamnar (Västra hamnen, Yttre hamnen och Koverhar) pågår eller planeras betydande investeringar, vilka ökar kapaciteten. På Fabriksudden byggs ett spa och bostäder. Hotellutvidgningen håller på att komma igång. På Drottningberg planeras t.o.m. ca 200 nya bostäder. Även andra större fritidsprojekt är under byggande. Pågående och planerade hamnutvidgningar samt betydande turismprojekt hämtar nya arbetsplatser och kan fördröja befolkningsminskningen.
Det pågår ett par optiskfiberkabelprojekt till Hangö och de öppnar nya möjligheter de närmaste åren, vad gäller datacentraler och digitalisering. Koverharområdet utvecklas med avsikt, att skapa förutsättningar för hamn- och företagsverksamhet. Barn och barnfamiljer Skolhälsoundersökningen misslyckades 2015, vilket betyder att inga nya resultat finns att hämta för att jämföra med läget 2013. Antal barn i åldern 0-17 år placerade utanför hemmet är fortfarande högre än i jämförelsekommunerna om än mindre än 2013. Antalet har dock igen varit på stigande under år 2016. Det förebyggande arbetet i staden kommer att intensifieras och det har bl.a. införts hembesök till nyblivna föräldrar både före och efter förlossningen. I dem deltar både rådgivningens familjearbetare och hälsovårdare. Betydelsen av förebyggande arbete poängteras i samtliga enheter. Familjecentret jobbar förebyggande med familjer och samarbetar med de övriga sektorerna i kommunen. I den nygrundade enheten service för barnfamiljer inom socialservice avdelningen, finns det en möjlighet att beviljas service utgående från socialvårdslagen, som en del av det förebyggande arbetet i kommunen. I stadens Hyvägrupp, där det finns representanter från socialvården, hälsovården dagvården, bildningen och ungdomssektorn koordineras helheten. Tidigt stöd till familjen och öppenvårdsinsatser bör prioriteras så att man i framtiden kunde undvika de dyra korrigerande insatserna. Antalet barn i ålder 0-17 år som placerats utanför hemmet, % av samma åldersgrupp i befolkningen 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hangö 1,70 1,80 2,10 2,20 2,10 2,30 1,80 Nyland 1,50 1,40 1,40 1,50 1,50 1,50 1,40 Hela landet 1,30 1,30 1,30 1,40 1,40 1,40 1,40 Raseborg 0,70 0,70 0,60 0,80 0,90 0,90 0,70 Lojo 1,10 1,10 1,20 1,10 1,50 1,60 1,50 Ingå 0,40 0,40 Antalet 0-17 åringar, som omfattas av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård har fortsatt att öka och är klart fler än i jämförelsekommunerna. Dessa åtgärder kommer i fortsättningen att falla inom ramen för den förebyggande enheten service för barnfamiljer. Antalet vårddagar i psykiatrisk anstaltsvård hos personer i åldern 0-16 år hade halverats från år 2012 till 2013, men nu åter stigit och är markant högre än i jämförelsekommunerna. Till antalet behöver det inte vara frågan om många barn och unga men de har däremot haft många vårddagar. Man har satsat på förebyggande verksamhet inom primärvården i Hangö och mödrarådgivningen som har en delad egen familjearbetarresurs samt barnrådgivning. Elevvården och barn och ungdomsmottagningen arbetar i nära samarbete med socialvårdens förebyggande enhet för barnfamiljer samt med stadens barnskydd.
Antal vårddygn i åldern 0-16 inom psykiatrisk institutionsvård/1000 i samma ålder 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hangö 296,40 312,80 144,20 45,30 414,30 205,90 360,40 Nyland 163,10 170,70 158,80 147,90 134,70 101,70 86,50 Hela landet 160,80 152,10 142,60 135,90 128,50 116,70 110,90 Raseborg 102,90 211,40 99,90 254,80 185 141,10 91,80 Lojo 221,30 208,80 151,90 87 64,10 121,20 62,90 Ingå 37,70 32 203,40 63,20 57,70 74,50 55,30 Unga och unga vuxna Klart flera 17-24 åringar blir utan utbildning än i jämförelsekommunerna men situationen har blivit något bättre sedan år 2013. Hangö har egna gymnasier, ett svensk- och ett finskspråkigt, men övriga andra stadiets utbildningar finns på svenska närmast i Ekenäs och på finska i Lojo. Samarbete med yrkesläroanstalterna har intensifierats, speciellt med Luksia i Lojo. Man har strävat efter att hitta nya inlärningsmetoder med möjlighet till närstudier i Hangö samt flexibla studiestigar och tidtabeller, som passar in i studerandes resetidtabell och dygnsrytm. 17-24 åriga personer utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma åldersgrupp 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hangö 27,80 24,40 22,70 23,20 23,30 20,10 17,20 Nyland 15,10 14,30 14,20 14 13,40 11,80 10,80 Hela landet 11,80 11,40 11,40 11,20 10,80 9,40 8,60 Raseborg 15,40 12,70 13,60 13,20 12,60 10,90 10 Lojo 16,70 16,10 15,70 14,20 13,40 13,20 10,50 Ingå 15 11,10 12,10 11,10 9,30 8,70 8,20 Arbetslösheten bland 18-24 åriga hangöbor är hög och det är svårt att få ett jobb efter yrkesstudier i den egna hemkommunen. Staden har ökat anslagen, för att flera unga har möjlighet att få sommarjobb i åldersklassen 15-17 åringar. Barnskyddet har i samråd med ungdomsväsendet anställt ca 20 st. 14-15 åringar för korta perioder. Detta ger de unga en möjlighet att pröva på arbete och motiverar till att arbeta och förtjäna egen lön. Man har i Hangö satsat på den rehabiliterande arbetsverksamheten och TYP verksamheten där TE-byrån, FPA och socialvården utvecklar samarbetsmodeller har påbörjats. En arbetspsykolog har anställts. Ett förslag om att anställa en sysselsättningskoordinator har framförts till stadsstyrelsen. Bildningssektorn har fått en tilläggsresurs vars uppgift är att arbeta med ungdomar under 25 år. Arbetslösa ungdomar, % av arbetskraften i åldrarna 18-24 år 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hangö 6,10 21 14,40 13,90 18,10 21,40 19,40 16,60 Nyland 4,30 7,80 7,50 6,90 7,20 9,10 10,70 11,90 Hela landet 8,80 13,80 13 11,90 12,40 14,60 16 17,30 Raseborg 6,50 10,50 9,50 7,90 8,90 11,80 13,90 14,60 Lojo 5 11 10,50 9,80 10,70 15,10 18,50 20,10 Ingå 3,10 5,70 9,50 6,10 6 7,20 9,20 10,80
Antalet sådana som får långtidsutkomststöd är hög, men har minskat något sedan 2013. I jämförelsekommunerna har det däremot ökat. 18-24-åriga långvariga mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma åldersklass 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hangö 1,90 2,40 2,50 3,50 4,90 4 3,90 Nyland 2,20 2,60 2,80 2,80 2,90 3,50 3,90 Hela landet 2,40 2,90 3 2,90 3,10 3,40 3,60 Raseborg 2,10 2,90 2,30 1,60 2,50 2,90 3,20 Lojo 1,40 2,40 1,80 2,30 2,10 2,90 2,60 Mentalvårdsproblem som fordrat sjukhusvård bland 18-24 åringar har varit klart fler år 2013 än i jämförelsekommunerna. Information om detta finns inte för år 2014. Ett nätverk av stödfunktioner för den unga vid tröskeln till vuxenvärlden är viktig. Här behövs ett nära samarbete mellan hälsovården, socialvården samt ungdomsväsendet för att stöda och vägleda den unga till de stödformer som finns. 18-24 åringar som vårdats på sjukhus för psykiska störningar/1000 i samma åldersklass 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hangö 11 19,40 18,20 17,60 13,70 12,60 Nyland 8,30 8,50 7,60 7,70 8 8,10 7,70 Hela landet 8,70 8,70 7,80 8,20 8,20 8,30 8 Raseborg 8,80 10,60 11,30 9,10 7,30 2,80 7,60 Lojo 13,40 11,20 11 14 8,90 11,70 7,70 Ingå 0 0 0 Människor i arbetsför ålder Antalet människor i arbetsför ålder är i Hangö och Raseborg i jämförelse lägre än i jämförelsekommunerna. Antalet sådana som får invalidpension i åldersklassen 25-64 år är högre än i jämförelsekommunerna, men har minskat sedan år 2013. Svårt sysselsatta i åldern 15-64 är högre än i jämförelsekommunerna och har ökat sedan år 2013. Däremot toppar inte Hangö bland dem som får utkomststöd i åldersklassen 25-64 år men antalet har stigit sedan år 2013. Det finns jämförelsevis ett större antal stöd- och rörelseorgans sjukdomar samt blodcirkulationssjukdomar som leder till sjukpension i åldersklassen 16-64 år än i jämförelsekommunerna även om det minskat. Äldre I Hangö är andelen 65 år fyllda av befolkningen större än i jämförelsekommunerna och har stadigt ökat (2015).
65-74-åringar, % av befolkningen 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hangö 11,50 12,40 13,60 14,80 16 16,80 17,20 18 Nyland 7,40 7,60 8,10 8,60 9,10 9,40 9,70 10 Hela landet 8,90 9 9,40 9,90 10,40 10,90 11,20 11,70 Raseborg 10,30 10,60 11,10 11,90 12,40 12,90 13,20 13,70 Lojo 8,80 9,10 9,60 10,30 11 11,40 11,80 12,50 Ingå 9,80 9,60 10,30 11,10 11,70 12,40 12,90 13,60 Andelen hemmaboende 75 år fyllda är 92 % (2014) och på samma nivå som i Lojo och har ökat under de senaste åren. De riksomfattande kvalitetsrekommendationerna är att 91-92 % av 75 år fyllda ska bo i sina hem. Av hemmanboende 75 år fyllda är ensamboende 46,10 % (2015) och har minskat markant sedan år 2013. Bara Lojo och Ingå har mindre ensamboende. De insatser som gjorts genom välfärdsträffar och hälsogranskningar riktade till 70-, 75-, 80-, 85-, 90-, 95-, och äldre har burit frukt. Hangö har även väl resurserad lågtröskel dagverksamhet för äldre, med vilken man strävar efter att stärka gemenskapen och den sociala verksamheten. Hemmaboende 75 år fyllda, % av jämngamla i befolkningen 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hangö 89,90 89,50 88,10 87,40 89,40 90,50 92 Nyland 88,80 88,90 89,80 89,60 90,20 90,70 91,30 Hela landet 89,30 89,40 89,50 89,50 90 90,30 90,50 Raseborg 89,50 90,50 91,40 89,90 88,70 90,30 90,60 Lojo 91,60 92,70 92,80 91,80 92 92 92 Ing8 87,30 86,40 88,80 90,30 90,50 88,40 90,90 Av 75 år fyllda Hangöbor får 9,90 % regelbunden hemvårdstjänst (2015). Endast i Lojo och Ingå är antalet lägre. Antalet har minskat sedan år 2013, men man bör notera att mätningen görs under endast en dag, den 30.11 och antalet med regelbunden hemvårdstjänst varierar under året. Den nationella rekommendationen är 13-14 %. Personer i åldrarna 75 år och över som fick regelbunden hemvård 30.11, % av befolkningen i samma ålder 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hangö 10,60 11,30 14,60 13,90 13,70 13,40 11,90 9,90 Nyland 10,30 10,60 10,70 11,20 10,60 10,70 10,30 10,20 Hela landet 11 11,30 11,80 12,20 11,90 11,90 11,80 11,80 Raseborg 10,50 8,60 9,40 9,70 9,80 11,30 11,40 11,70 Lojo 9,30 9,90 11,30 10,20 7,90 8,40 8 8 Ingå 9,90 6,90 9 8,70 9 6,90 7,20 7,30
I effektiverat serviceboende bodde 7,5 % av 75 år fyllda (2014) och har minskat sedan år 2013. Endast i Ingå är antalet högre, de övriga kommunerna har lägre antal än Hangö. Den nationella rekommendationen är 6-7 %. När det gäller långtids anstaltsvård finns det inte uppgifter för Hangös del för år 2014. Från och med 2013 har Hangö kunnat erbjuda långtids anstaltsvård endast på basis av medicinska orsaker på hälsocentralens bäddavdelning och antalet har varit lågt. Genom att man stängt den ena bäddavdelningen och minskat på bäddavdelningens platser samt sett till att den äldre finns på rätt plats i vård- och omsorgskedjan kommer antalet att hållas lågt och inom de nationella rekommendationerna som är 2-3 %. Av antalet 75 år fyllda erhöll 3,4 % stöd för närståendevård 2014. Det är en aning mera än 2013. De nationella rekommendationerna är 6-7 %. En helhetsmässig utveckling av stöd för närståendevård är under arbete. Speciellt kommer man att se över vårdarvoden, närståendevårdarnas lediga dagar och möjlighet till korttidsvård för den äldre. Även välfärds- och hälsogranskningar för närståendevårdare och kamratstöd bör ökas. Stöd för närståendevård för 75 år fyllda, % av befolkningen i samma ålder 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hangö 2,10 1,70 1,90 2,30 2,30 3,20 3,40 Nyland 3,50 3,50 3,30 3,50 3,50 3,60 3,60 Hela landet 4,10 4,10 4,20 4,40 4,50 4,60 4,50 Raseborg 2,50 2,30 2,90 3,20 3,40 3,60 4,60 Lojo 2 2,20 2,40 3,30 3,80 4,30 3,80 Ingå 3,10 3,80 4,40 3,50 3,90 4,20 3,20 2. TYNGDPUNKTER OCH LINJEDRAGNINGAR I KOMMUNSTRATEGIN Hangö strategi 2025 gott liv i staden vid havet Enligt strategin är Hangö år 2025 en växande, dragkraftig, havsnära stad, i vilken det goda livet grundar sig på en fungerande vardag, trivsam omgivning och livskraftig företagsverksamhet. Nya företag finns i branscher som främjar hållbar utveckling. Visionen framhäver framtida Hangös tro på framtiden, mångsidig dragkraft, säker och fungerande vardag och livlig företagsverksamhet med mångsidiga, nya verksamheter. Verksamhetens värdegrund är att Hangö stad i sin verksamhet är invånar- och klientcentrerad, ansvarig arbetstagare som individ och organisation som helhet, öppen liberal, samarbetsvillig, villig att förnya sig och framgångsrik. De strategiska målsättningarna är utvecklingsmålsättningar, vilka på lång sikt fokuserar på visionen och dessa är 1. ökning av företagsverksamhet och arbetsplatser, 2. förbättring av resultatet, 3. aktivt Hangö året runt, 4. främjande av hälsa och välmående, 5. omsorg om stadens profil och om att omgivningen är städad 6. styrkor utnyttjas utan fördomar. DEL II VÄLFÄRDSPLAN FÖR ÅR 2017 3. PROGRAM OCH PLANER SOM STÖDER FRÄMJANDET AV VÄLFÄRD Målsättningen för stadens välfärdsprogram bör vara att minska hälsoskillnaderna bland kommuninnevånarna, verka förebyggande och prioritera verksamhet som främjar hälsa och välmående. Hangö stads strategi 2025 Stadens allmänna beredskapsplan
Beredskapsplan för social- och hälsovårdsväsendet Plan för kvalitetsledningen och patientsäkerheten (341/2011) Tillsynsplanen för Sydspetsens miljöhälsa Välfärd för barnfamiljer och unga i Hangö Elevvård i förskolan Välmående elev i en trygg skola Handlingsplan mot mobbning för förskola och dagvård Krisplan för dagvård och förskola, om det ofattbara inträffar Hangö trafiksäkerhetsplan och arbetsgrupp för trafiksäkerheten Gemensam handlingsplan för rådgivning, skola, studerandehälsovård samt barn och ungas förebyggande hälsovård Plan för att stöda äldrebefolkningen (980/2012) Välfärdsplan 1) Tyngdpunktsområde och utvecklingspunkt(er) Prioritering av verksamhet som främjar hälsa och välmående och verkar förebyggande Målsättningar Åtgärder Resurser Utvärderingsmätare Ökande av familjearbete där Rådgivningsverksamhet, tidigt ingripande och barn- och Förebyggande arbete Mätarna i den yrkesövergripande teamarbete ungdomsmottagning, bland barn och i elektroniska är centrala arbetsmetoder familjearbetare, barnfamiljer välfärdsberättelsen. småbarnsfostran, skolor, elevvård, barnskydd. Stödande av unga arbetslösa och långtidsarbetslösa Effektivering av sektorövergripande samarbete. Ungdomsverkstadsverksamhet. Ökning av den rehabiliterande arbetsverksamheten i kommunen för långtidsarbetslösa Effektivering av hälsogranskning av långtidsarbetslösa med nedsatt funktionsförmåga och hänvisning till medicinsk rehabilitering vid behov Alla kommunens verksamheter Socialväsendet Hälsovården Mätarna i den elektroniska välfärdsberättelsen. Mängden deltagare i ungdomsverkstäderna Mängden deltagare i rehabiliterande arbetsverksamhet/pliktavgifter Mängden av hälsogranskningar
Stödande av de äldres funktionsförmåga och boende hemma samt förebyggande av ensamhet. Helhetsmässig utveckling av närståendevårdarstödet Förnyande av hemvårdens tjänster via projekt. Uppdatering av datasystem och mobil apparatur för att motsvara nutidens utmaningar. Erbjuds välfärdsträffar för ensamboende och för sådana som lider av ensamhet (70-, 75-, 80-, 85-, 90-, 95- och 100 år fyllda) Effektiverad hemrehabilitering. Lågtröskel gruppverksamhet, motionsrådgivning och deltagande i olika projekt (Kraft i Åren). Klienthandledaren utreder den äldres servicebehov. Justering av närståendevårdarnas vårdarvoden, närståendevårdarnas lediga dagar och möjlighet till kortvård. Välfärds- och hälsogranskningar för närståendevårdare Servicecentralen för äldrevårdstjänster, fysioterapeuter och samarbete med idrottsväsendet. Klienthandledare Antal hemmaboende över 75 åringar (målsättning 91-92 %). De som hör till regelbunden hemvård (målsättning 13-14 %). De som hör till närståendevård (målsättning 6-7 %). De som bor i effektiverat serviceboende (målsättning 6-7 %). De som bor i långtids anstaltsboende (målsättning 2-3 %). Projektens förverklighetsgrad. Antalet deltagare i grupperna. Minska rökning Konst i vården och omsorgen Hangö har anslutit sig till programmet Rökfri kommun år 2016 En arbetsgrupp bestående av olika förvaltningsenheter ansvarar för projektets framskridning. Kulturväsendet Medlemmarna i arbetsgruppen Hälsocentralen Antalet rökande i olika åldersklasser i Hangö. 2) Tyngdpunktsområde och utvecklingspunkt(er) Trygghet i den dagliga verksamheten. Målsättningar Åtgärder Resurser Utvärderingsmätare Utarbetning av ett trygghetsprogram och en beredskapsplan. Bullerbekämpning Ökning av allmän säkerhet. Stadens ledningsgrupp uppdaterar och uppgör beredskaps- och säkerhetsprogrammet. Bullerområdenas modellering i samband med projekt. Tillräckligt med statliga myndighetsresurser. Ledningsgruppens medlemmar och vid behov andra parter. Tekniska sektorn Polisen och övriga professionella inom säkerhetsbranschen. Programmets färdigställande 2017. Projektens förverkligande. Brottsmängden i Hangö.
3) Tyngdpunktsområde och utvecklingspunkt(er) Förebyggande av folksjukdomar och uppmuntran till sunda levnadsvanor. Målsättningar Åtgärder Resurser Utvärderingsmätare Ökning av förebyggande arbete i primärhälsovården och förebyggande av folksjukdomar. Ökning av hälso- och motionsrådgivning. Sporrande av motion på egen hand. Expertgrupper för olika folksjukdomar bildas bestående av professionella inom hälsovården, socialvården och åldringsvården. Klientansvariga koordinerar vården och gör vårdplan för personer med kroniska eller många sjukdomar och/eller klienter som behöver mycket tjänster. Hälso- och motionsrådgivning. Förebygga användningen Utveckling och utbildning för av rusmedel och främja personalen inom arbete för den mentala hälsan missbrukar-och mentalvård. 4) Tyngdpunktsområde och utvecklingspunkt(er) Regionalt samarbete och samarbete över kommungränserna Hälsovården, socialvården, åldringsvården. Klientansvarig. Hälsovården, åldringsvården Idrottsväsendet Fysioterapeuterna Hela stadens personal Sjuklighetsindex Gjorda aktiveringsplaner. Antalet som deltagit i utbildningar. Målsättningar Åtgärder Resurser Utvärderingsmätare Samarbete med Samarbetsmötenas hälsoorganisationer och Samarbetsmöten Alla förvaltningsenheter förverkligande. övriga regionala aktörer. Sote-samarbete. Regelbundna samarbetsmöten med närkommuner. Deltagande i landskapets samarbetsgrupper Grundtrygghetens ledning Stadens ledning Den politiska ledningen Samarbetsmötenas förverkligande. DEL III FULLMÄKTIGEBEHANDLING Behandlas i fullmäktige 13.12.2016