Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Seychellerna 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Seychellerna har cirka 80 000 invånare utspridda på över 100 öar. Regeringen visar i allmänhet en vilja att efterleva de mänskliga rättigheterna även om det finns problem på vissa områden. De grundläggande konventionerna har ratificerats. Det finns kritik om bristande tillgång för oppositionen till det statliga tv- och radiobolaget. Domstolarna är ineffektiva, saknar resurser och det anses att politiska påtryckningar förekommer. Det finns också uppgifter om att polisen använder våld mot gripna personer. En uppmärksammad händelse i oktober 2006 när polis brutalt slog ned demonstranter utanför parlamentet som ville ha ökad pressfrihet har behandlas i en undersökningskommission. Slutrapporten kom under hösten 2007 och där finns bl.a. rekommendationer om sändningstillstånd, att en oberoende kommission för de mänskliga rättigheterna ska inrättas och att polisen skall utbildas om respekt för de mänskliga rättigheterna. Våld inom familjen och mot kvinnor är ett allvarligt problem. Regeringen lägger stor vikt vid att skapa ett socialt skyddsnät för att täcka hela befolkningens grundläggande behov. Utbildning och hälsovård är fri och tillgänglig för alla. När det gäller det politiska utrymmet går demokratiseringsprocessen framåt om än långsamt. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Seychellerna har ratificerat de flesta centrala konventioner om de mänskliga rättigheterna:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) samt de två tilläggsprotokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD). - Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Tilläggsprotokollet om enskild klagorätt har undertecknats men ännu inte ratificerats. - Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT), dock inte det fakultativa tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter (CRC). De två fakultativa tilläggsprotokollen om barn i väpnad konflikt respektive handel med barn, barnprostitution och barnpornografi har undertecknats men ännu inte ratificerats. - Flyktingkonventionen samt det tillhörande protokollet från 1967. Seychellerna har undertecknat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) men inte ratificerat den. Frågan om ratificering har varit uppe flera gånger med beslut inte fattats. Seychellerna har ratificerat den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter. Rapporteringen till FN:s övervakningskommittéer är bristfällig. Seychellerna har rapporterat en gång avseende CRC men har inte svarat på frågor och kommentarer med anledning av denna rapport. I övrigt har landet inte uppfyllt rapporteringskrav. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Grundlagen förbjuder uttryckligen tortyr. Det förekommer dock rapporter om att säkerhetsstyrkor och polis skall ha agerat brutalt mot personer som gripits. Det finns inga rapporter om av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar. Det finns inte heller några uppgifter om försvinnanden. Förhållandena på landets största fängelse, Long Island Prison, är mycket spartanska. Fängelset är överbelagt. Det har förekommit rapporter om att fångar skall ha behandlats illa av fångvårdspersonal. 4. Dödsstraff Dödstraff förekommer ej. 2
3 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Grundlagen föreskriver att en misstänkt måste ställas inför en domare inom 24 timmar. Det rapporteras dock om att säkerhetsstyrkorna godtyckligt arresterar personer före helger för att undvika nämnda regel. Rapporter finns om att flera personer, med begränsad framgång, har ansökt om stämning mot polisen för olagliga arresteringar. Det fanns inga rapporter om politiska fångar eller om politiskt motiverade försvinnanden. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Det förekommer kritik av rättsväsendet och dess oberoende. Regeringen har kontroll av tillsättningar av domare och åklagare. Det finns uppfattningar i landet om att domstolarna inte är opartiska och att de kan utnyttjas i politiska syften. De är också ineffektiva och saknar tillräckliga resurser. Bilden är inte entydig; det finns också exempel på god rättskipning. 7. Straffrihet Det finns inga uppgifter om att straffrihet är vanligt, men väl att straffrihet kan förekomma på grund av bristande opartiskhet i domstolarna. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Grundlagen föreskriver med vissa undantag yttrande- och pressfrihet. Dessa rättigheter är dock i praktiken till viss del begränsade genom civila domstolsprocesser som med lätthet kan initieras för att straffa journalister för påstådda förolämpningar. Regeringen har i det närmaste monopol på medieområdet såsom ägare till tvoch radiobolaget samt också den enda dagliga tidningen The Nation. Det finns utbredd kritik av statsägda mediers bristande neutralitet i rapporteringen under de senaste årens valrörelser Det finns endast två oppositionstidningar av betydelse i omlopp, Regar och Weekly. Den förstnämnda tvingades stänga en period efter presidentvalet 2006 på grund av trakasserier. Licensavgifterna för att starta TV- och radiostationer är höga, vilket förhindrar etablerandet av privata alternativ. Grundlagen föreskriver organisations- och mötesfrihet. Dessa rättigheter respekteras generellt. Polisen har dock i några fall vägrat att ge tillstånd till oppositionspartiet Seychelles National Party (SNP) för att genomföra
offentliga möten. En demonstration hölls utan tillstånd i oktober 2006 av SNP utanför parlamentet i samband med att ändringar i medialagen debatterades. Partiet vill ha en lagändring för att tillförsäkra att oppositionen får tillgång till sändningstid i statliga etermedier. Polisen agerade brutalt med gummikulor och tårgas för att bryta upp demonstrationen och ett antal oppositionspolitiker skadades. Presidenten tillsatte en kommission för att utreda händelsen som uppmärksammades internationellt. Oppositionen bojkottade parlamentsarbetet under perioden 3 oktober 2006 till 15 mars 2007. Kommissionen har under hösten slutfört sitt arbete och producerat en rapport överlämnades till presidenten den 31 oktober 2007. Den innehåller 37 rekommendationer av vilka 30 rör polisen och sändningsfrågor och övriga sju grundlagen, lagstiftning och mänskliga rättigheter. Det rekommenderas bl.a. att en oberoende kommission för de mänskliga rättigheterna ska inrättas, att polisen skall utbildas om respekt för de mänskliga rättigheterna och i hur man kontrollerar folksamlingar. Internet är tillgängligt utan några kända inskränkningar. Religionsfrihet föreskrivs i grundlagen och respekteras i praktiken. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Flerpartisystem infördes 1993. De senaste parlamentsvalen hölls i maj 2007 för en fyraårig mandatperiod. Regeringspartiet Seychelles People's Progressive Front (SPPF) erhöll 23 av de 34 platserna medan oppositionspartiet Seychelles National Party (SNP) fick resterande 11 platser. Under 2006 genomfördes presidentval och James Michel valdes till president för en femårsperiod. Denne var tidigare vicepresident men hade trätt in som president 2004 när France Albert René, vald 2001, frivilligt avgick. Presidenten och SPPF har en mycket dominerande ställning. Organisationen Freedom House ger Seychellerna betyget delvis fritt. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Seychellerna har ratificerat Internationella arbetsorganisationen ILO:s åtta centrala konventioner om de mänskliga rättigheterna. Diskriminering på arbetsmarknaden är förbjuden. Det finns dock rapporter om att gästarbetare från bland annat Indien och Filippinerna får lägre lön och tvingas arbeta längre tid än andra. 4
5 Arbetslösheten är relativt hög. Att organisera sig i fackföreningar är tillåtet. Strejk är olagligt utan ett på förhand erhållet godkännande från polismyndigheten. Lagstiftningen förbjuder tvångsarbete och det finns inga rapporter om att detta skulle förekomma, med delvis undantag enligt föregående stycke. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Regeringen har under lång tid hävdat att hälsovård är en mänsklig rättighet och att den bör vara tillgänglig för hela befolkningen. Den politik som drivits på området har resulterat i längre livslängd och minskad barndödlighet. Medellivslängden är för närvarande 67 år för män och 78 för kvinnor. Pensionsåldern är 63 år och äldrevården gratis. De senaste åren har dock allt mer kritik framförts över brister inom hälsovården. 12. Rätten till utbildning Regeringen har under flera år prioriterat utbildningssektorn och skolgången är gratis. Detta har resulterat i att uppskattningsvis 90 procent av befolkningen idag kan läsa och skriva. Målsättningen är att helt utrota analfabetism till år 2020. För universitetsstudier är man hänvisad till att söka sig utomlands. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Regeringen har uttalat en vilja att tillförsäkra befolkningens grundläggande behov. Utbildning och hälsovård är fri och tillgänglig för alla. Gällande bostadsplanering syftar till att säkerställa att ingen seychellier ska vara hemlös. Ungefär en tredjedel av budgeten går åt att finansiera de sociala tjänster som alla har tillgång till på hälso- och utbildningsområdet. Frågetecken har rests om kvaliteten i såväl utbildnings- som hälsosektorn. Oppositionen menar att ett helt avgiftsfritt system i längden inte är hållbart. Välbärgade seychellier vänder sig utomlands för sjukvård på grund av bristerna i kvaliteten. Dessa skulle t.ex. kunna betala för sig vilket skulle kunna leda till en behövlig kvalitetshöjning. Det finns dessutom uppgifter om att offentliga medel inte alltid används på bästa sätt. Seychellerna har i år halkat ned från plats 47 förra året till 50 av 177 länder i UNDP:s utvecklingsindex. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor på Seychellerna har samma rättigheter som männen. Pojkar och flickor har samma tillgång till utbildning och är i stort sett jämnt representerade
på alla nivåer i utbildningsväsendet. Kvinnor är dock alltjämt underrepresenterade i olika beslutsfattande funktioner i samhället. Ungefär 25 procent av parlamentsledamöterna är kvinnor. Våld inom familjen och mot kvinnor är ett allvarligt problem. Endast enstaka fall blir föremål för domstolsprövning. 15. Barnets rättigheter På utbildningsområdet kan noteras att avgiftsfri förskola har införts från tre års ålder. Därutöver är det avgiftsfri obligatorisk skolgång upp till 16 års ålder. Även utbildning på gymnasienivå är avgiftsfri. Gällande lagstiftning på Seychellerna skyddar barn mot våld och andra övergrepp. Av statistik och pressrapporter framgår att våldtäkt mot flickor under 15 år är ett problem. Det fanns också kritik om brister beträffande polisutredningar av påstådd barnmisshandel. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk De tidigare stora skillnaderna i utbildningsnivå mellan kreoler och medborgare av europeiskt och asiatiskt ursprung fortsätter att minska. Detta sker genom att alla har tillgång till utbildning på lika villkor. Kreolerna är i allmänhet idag väl integrerade i samhället. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Situationen för homo- och bisexuella och transpersoner är oklar. I princip ska de inte diskrimineras, men enkönade par får t.ex. inte ingå äktenskap. Några säkra uppgifter om homo-, bi- eller transsexuellas situation på Seychellerna har inte funnits att tillgå. 18. Flyktingars rättigheter Det finns inga rapporter om tvångsvis avvisning av flyktingar tillbaka till ett land där det föreligger risk för förföljelse. 19. Funktionshindrades rättigheter De finns inte någon lagstiftning för att tillförsäkra personer med funktionshinder möjlighet att nyttja offentliga transportmedel eller att få tillgång till offentliga tjänster och allmänna byggnader. Samtidigt fanns det inga rapporter om att funktionshindrade personer utsattes för direkt diskriminering vad avser till exempel utbildning, arbete och bostad. 6
7 ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett litet antal lokala organisationer som tillåts verka utan inskränkningar från statens sida. Den enda registrerade organisationen för de mänskliga rättigheterna, Center for Rights and Development (CEFRAD) har under 2005 och 2006 genomfört en serie om nio seminarier för regeringstjänstemän och representanter för det civila samhället, om mänskliga rättigheter. Organisationen verkar för att en nationell kommissionen för de mänskliga rättigheterna liksom val- respektive korruptionsbekämpningskommissioner ska upprättas. Under 2007 samarbetade CEFRAD med polisen för att stävja förekomsten av lätta vapen. Organisationen är också aktiv inom den regionala samarbetsorganisationen Regional Centre on Small Arms and Light Weapons (RECSA), med säte i Nairobi, som arbetar med uppföljning av FN:s handlingsprogram för lätta vapen. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Sverige har inte något samarbete med Seychellerna för de mänskliga rättigheterna. EU-kommissionen har i år beslutat om stöd till kapacitetsuppbyggnad rörande olika aspekter av respekt för de mänskliga rättigheterna och skall arbeta med polisen, domstolsväsendet, medier och det civila samhället om detta. Programmet har ännu inte inletts.