Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 15 december 2015 Deltagare: Jordbruksverket: Jackis Lannek, Ann-Charlotte (Lotta) Franzén, Göran Ekbladh LRF/NR: Magdalena Presto (anteckningar) KRAV: Paula Quintana Fernandez Kiwa: Maria Karlman HS Certifiering: Gunnel Sigurd Valiguard: Josefine Liew SMAK: Anna Grundberg Prosanitas: Lotta Davidsson Intertek: Sophie Albrektsson Ekologiska lantbrukarna: Marianne Schönning Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion: Åsa Odelros Vi konsumenter: Linda Cederlund Jordbruksverket: Christina Winter 1. Kommande möten: Referensgruppsmöte 10.00-11.30 14 januari 2016 21 januari 2016 2 februari 2016 (heldag) 25 februari 2016 COP preliminärt/kalibreringsmöte/extra möte Inför COP-möte den 20 januari -16 Extra möte (tid avsatt om behov för extra möte finns) Extra möte. OBS! Fysiskt möte i Stockholm, heldag Inför COP-möte den 1-2 mars -15 och efter kalibreringsmöte i februari Att göra inför nästa möte Ansvarig person Skicka ut förslag/planering av mötespunkter och tidsschema för det fysiska mötet den 2 februari, samt förslag på var fokus bör ligga i frågorna om förtroende/trovärdighet för ekologisk produktion och tekniska frågor/process/hantering om användning av tillsatsmedel till referensgruppen för synpunkter. Ta fram ett förslag till skrivning till tillämpning för vegetativa förökningsmaterial i ekologisk produktion i Sverige. Skickas till referensgruppen för synpunkter. Magdalena Åkerfeldt Christina Winter Göran Ekbladh 2. Föregående minnesanteckningar 2015-11-26 fastställdes. 3. Ändring i 3 kap 13 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:29) om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion. Ändringen gäller omställning av ekologisk djurproduktion i företag med färre än 45 platser för uppbundna nötkreatur. Jackis Lannek redogjorde för att man haft för avsikt att möjliggöra att befintliga producenter kan fortsätta hålla sina djur uppbundna. Däremot hade man missat att även omfatta producenter som påbörjat omställning av växtodlingen och med intention att ställa om djurhållningen under 2016. Dessa ska också omfattas, varför Jordbruksverket nu
beslutat att ändra i förskrifterna. Ändringen har skickats ut på remiss, dock med mycket kort tid för svar eftersom det är angeläget att kunna genomföra ändringen fr.o.m. 1 januari 2016. Marianne Schönning kommenterade att hon ansåg det orimligt att kräva remissvar på bara 5 arbetsdagar. Dessutom ifrågasatte hon varför Jordbruksverket beslutat att nya företag inte ska kunna tillämpa undantagsregeln om uppbindning. Det finns åter ett intresse från producenter att ställa om till ekologiskt och även hos producenter som inte har påbörjat en omställningsprocess. Efterfrågan på ekomjölk är stor och merpriset har på nytt gjort det intressant med en omställning, även för lantbrukare med uppbundna djur. Marianne var mycket frågande till varför Jordbruksverket försvårar för intresserade lantbrukare att bli ekoproducenter. Det verkar heller inte finnas motsvarande bestämmelser i andra länder. Jackis svarade att det är upp till varje enskilt medlemsland att bestämma hur detta ska tillämpas och redogjorde också för bakgrunden till regleringen. Dels vill Jordbruksverket låta befintliga producenter kunna fortsätta sin ekologiska produktion under rådande förutsättningar, men man vill också beakta principerna för ekologisk produktion om att sträva mot att djur ska hållas i frigående system. Det är få berörda producenter som drabbas, Jordbruksverket har bedömt att det inte är fler än maximalt 20 producenter som det rör sig om. Marianne ansåg att detta är en tillämpningsfråga och undrade också varför det inte har diskuterats och förankrats i referensgruppen. Magdalena Åkerfeldt nämnde att hon inte kan se att frågan inte har diskuterats i referensgruppen efter samrådet eller efter att förslaget skickades ut på remiss i april 2015, men att alla representanter i gruppen ju har förslagsrätt och får ta ansvar för att lyfta frågor om man anser att något behöver diskuteras. I förslaget till föreskrifter som skickades ut på remiss, nämndes att regeln skulle gälla t.o.m. 1 januari 2018. Detta är borttaget i de beslutade föreskrifterna och Magdalena undrade om det betyder att regeln gäller tills vidare, d.v.s. tills den nya eko-förordningen träder i kraft. Jackis meddelade att så är fallet. Magdalena kommenterade att eftersom det ännu är ovisst om hur uppbindning av nötkreatur kommer att regleras i den nya förordningen, bör väl producenter som vill satsa på att ställa om sin produktion till ekologisk, med undantaget om att få hålla djur uppbundna, vara medvetna om att spelreglerna ändå kan komma att förändras inom en relativt snar framtid. Marianne konstaterade att det tyvärr är så, att ekologiska producenter ofta får förhålla sig till ett otydligt regelverk med oklara spelregler. Även Linda Cederlund påpekade att man från konsumenthåll frågat sig varför Jordbruksverket vill försvåra omställning av mjölkgårdar. Slutsats: Ändringen av föreskrifterna är ute på remiss och remissvar ska skickas in till Jordbruksverket senast 18 december. Jordbruksverket informerar om när ändringen är beslutad. Ny slutsats (tillägg 2015-01-12): Flera remissinstanser bl.a. KRAV och Ekologiska Lantbrukarna, förordade att Jordbruksverket inte skulle begränsa möjligheten att ställa om sin produktion av nötkreatur till ekologisk i små besättningar. Några av skälen som instanserna framförde var att djurvälfärden blir bättre i ekologisk produktion jämfört om än om djuren fortsätter hållas konventionellt, att gårdar med uppbundna djur försvinner i hög takt och att EU:s regler håller på att omarbetas. Jordbruksverket tog till sig av synpunkterna och ändrade så att möjligheten att ställa om för företag med högst 45 platser för uppbundna nötkreatur gäller tillsvidare. Förutsättningen är att reglerna om rastning av djuren minst två gånger per vecka uppfylls. 4. Kalibreringsfråga om beläggning i kycklingstallar
Jackis Lannek informerade om att Sverige har argumenterat för behov av ändrade regler för slaktkyckling beträffande beläggningen i slaktkycklingstallar. I de nuvarande reglerna anges att beläggningen ska vara 10 fåglar med högst 21 kg levandevikt/m 2, vilket är olyckligt och orimligt att leva upp till i de produktionssystem vi har. Sverige har därför föreslagit en ändring till 10 fåglar eller högst 21 kg levandevikt/m 2 eller en lösning i enlighet med EGTOPs förslag (i Sverige tillämpas dock 20 kg levandevikt/m 2 enligt svenska djurskyddsregler). Kommissionen vägrar dessvärre att ändra reglerna och vill att alla fjäderfäregler ska hanteras i samma förordningsändring. Jordbruksverket bedömer att nya regler för fjäderfän inte kommer att träda i kraft inom en snar framtid. Sedan kalibreringsmötet i februari har kontrollorganet gett producenter med överbeläggning avvikelse, men utan krav på åtgärd eftersom vi hoppats på ändrade regler. Med anledning av att reglerna inte ändras och att det inte går att ge avvikelser för något som vi inte kräver en åtgärdsplan för hos berörda producenter, har Jordbruksverket haft ett extra kalibreringsmöte med kontrollorganen för denna fråga. Där beslutades att Sverige ska tillämpa att producenter som har fler än 10 fåglar men håller sig under 20 kg levandevikt/m 2 inte ska få någon avvikelse. Ingen i referensgruppen motsatte sig detta. Slutsats: Slaktkycklingproducenter som har fler än 10 fåglar men håller sig under 20 kg levandevikt/m 2 ska inte få någon avvikelse. 5. Fysiskt referensgruppsmöte 2 februari 2016 Magdalena informerade om att hon tillsammans med Jackis och Göran påbörjat planering av de punkter som ska vara med på mötet. Dessa skickas ut till referensgruppen för allmänna synpunkter och idéer om var fokus för frågorna bör ligga. Marianne framförde att hon gärna ser att vi på mötet diskuterar roller för referensgrupp, Nationella riktlinjer och myndigheter och hur ansvarsfördelningen ser ut och vilka frågor som hör till vilka forum etc. Magdalena kommenterade att det även inkommit förslag på att styrgruppen för Nationella riktlinjer bör medverka på mötet för att förtydliga hur de ser fortsättningen med NR och referensgruppens roll i det. Slutsats: Magdalena tar med det i planeringen och tidsschemat och skickar ut förslag på mötespunkter och var fokus för frågorna bör ligga till referensgruppen för synpunkter. 6. Beräkning av volymenheter eller ts i biogasanläggningar Det står olika i KRAV:s regler och i Nationella Riktlinjer vad gäller beräkning av andelen ingående gödselmedel och utgående rötrester i biogasanläggningar vilket skapar förvirring. Paula Quintana Fernandez tydliggjorde att KRAV anser att det bör vara beräkning på torrsubstansbasis och har för avsikt att ändra detta i sina regler. Magdalena kommenterade att det också har diskuterats i referensgruppen och att man då kom fram till att det bör anges att beräkningen ska vara på torrsubstansbasis. Slutsats: Andelen ingående gödselmedel och utgående rötrester i biogasanläggningar ska beräknas på torrsubstansbasis. Formulering i NR står kvar. 7. Uppdaterad arbetsordningen för referensgruppen
Den uppdaterade arbetsordningen innehåller en del förtydliganden vad gäller gruppens sammansättning och representation. T.ex. att det vid behov adjungeras kompetens utanför referensgruppen och att Jordbruksverket i dessa fall i första hand ska vända sig till branschorganisationer eller lärosäten för att be dem utse en lämplig expert. I andra hand kan verket vända sig direkt till en av referensgruppen föreslagen person. Det har också förtydligats hur sammanträden sker och vad som gäller för kallelse, dagordning, minnesanteckningar och återkoppling. Ett utkast till arbetsordning hade skickats ut till referensgruppen för synpunkter. Inga synpunkter hade inkommit. Slutsats: Referensgruppen ansåg att den uppdaterade arbetsordningen kunde antas. 8. Återkoppling hur stor andel av ingredienserna i bearbetade livsmedel som måste vara av jordbruksursprung och om begreppet huvudsakligen bör definieras. Frågan har diskuterats på kalibreringsmöte och Anna Grundberg som ska återkoppla avvaktar beslut och minnesanteckningar. Återkommer med information när frågan är utredd. 9. Vegetativt förökningsmaterial. Det finns oklarheter om vad som gäller för vegetativa förökningsmaterial i ekologisk produktion i Sverige. Grundfrågan är hur snart ett konventionellt förökningsmaterial kan betraktas som ekologiskt efter plantering på ekologiskt certifierad mark. En tillfälligt tillsatt arbetsgrupp för vegetativt förökningsmaterial inkom till referensgruppsmötet den 26 november med ett förslag till tillämpning. Dock kunde inte referensgruppen enas och hade svårt att ta ställning till förslaget och det kompromissförslag som också diskuterades. Man bestämde därför att arbetsgruppen skulle arbeta fram ett ändringsförslag till det ursprungliga förslaget på omställningstid för plantor och vegetativt förökningsmaterial. Det nya förslaget som arbetats fram till dagens möte innebär att för kategorin Plantor (med rötter) till fleråriga växter, jordgubbar respektive hallon, ändras 6 veckor och endast som plantering av två- eller flerårig kultur till 6 veckor och endast som plantering av två- eller flerårig kultur under 2016. Därefter krävs ekologiska plantor för skörd samma år som plantering. Detta motiveras av att det är rimligt att de jordgubbsodlare med ekologisk produktion som redan har beställt/köpt konventionella plantor ska ha möjlighet att plantera dem och sälja skörden som ekologisk under 2016. Det är inte rätt att ändra villkoren för odling med mycket kort varsel, rimliga övergångstider är nödvändiga. I övrigt är det ursprungliga förslaget oförändrat. Däremot föreslog Christina att texten i Nationella Riktlinjer bör lyda på motsvarande sätt som KRAV:s formulering Från och med 2017 ska du till ettåriga växter använda ekologiska plantor. Det ska du också göra om du odlar fleråriga växter och du tänker sälja skörden som ekologiskt certifierad samma kalenderår som du planterat plantorna. Detta för att undvika olika tolkningar mellan EU-ekologiskt och KRAV-certifierad produktion. Det föreslogs också att nuvarande praxis för EU-ekologisk odling kan gälla under 2016 då det blir enklare och tydligare. Skrivningen i NR kring krav på ekologiskt material även för orotade sticklingar behöver också ändras och förtydligas eftersom förslaget innebär en skärpning i förhållande till nuvarande tolkning (som i och för sig har tolkats fel, men det belyser ju bara ännu tydligare att rätt formuleringar måste till). Christina Winter och Göran Ekblad får i uppgift att ta fram ett förslag till skrivning.
Arbetsgruppen har fortfarande inget förslag för krav på utsäde för tulpan. Problemet med tulpanlök är att den största delen av produktionen, produktionen av biomassa utveckling, sker i konventionell odling under odlingssäsongen. Löken skördas och drivs sedan under några veckor i växthus, alltså den tulpan som vi ser i affären utvecklas från den konventionellt odlade löken och skördas också som snitt-tulpan från den konventionellt odlade löken. Själva odlingen sker alltså konventionellt, med dess miljöeffekter. Det kan vara tveksamt med tanke på konsumentförtroendet för tulpanen som ekologisk och kunna spilla över på ekologiska produkter generellt. Referensgruppen bör fatta ett beslut baserat på risken för att trovärdigheten för ekologisk produktion kan skadas vid användning av konventionella tulpanlökar. Om den ekologiska rörelsen inte accepterar användning av konventionella plantor som skördas efter kort tid som ekologiska, blir det inkonsekvent att tillåta det för tulpanlökar. Linda Cederlund föreslog att eftersom tulpanlökar har lång tid i förökningsskedet med större delen av sin miljöpåverkan där, och då slutprodukten är ett väldigt tydligt resultat av moderlöken kanske man inte ska stirra sig blind på att det är en lök". Tulpan (eg lökblommor i växthus, i kruka och snitt), skulle istället kunna följa samma tolkning som för ekologiska krukväxter. Att det är en lök spelar då mindre roll, och om slutproduktens form är avgörande så skulle resonemanget kunna följa det som gäller för andra snittblommor i växthus (ros, kryss, alstroemeria, liljor etc). Ett annat alternativ som diskuterats inom Vi Konsumenter är att använda konventionell moderlök, men med restriktioner för bekämpningsmedel etc. Dock kom man fram till att detta troligen blir svårt att få till i praktiken. Arbetsgruppen fick i uppgift att fortsätta arbeta med frågan. Arbetsgruppen skulle även fortsätta arbeta med frågan om hur Sverige bör arbeta vidare med en plan för att stimulera utvecklingen och tillgången på ekologiskt förökningsmaterial. Eftersom det är angeläget att verka för att ekologiska plantor kan levereras i framtiden åtog sig Helena Jauhiainen, LRF att kontakta en leverantör i Nederländerna för att förhöra sig om deras möjlighet att leverera ekologiska produktionsklara plantor (väntebäddsplantor, A+, A++-plantor) till Sverige. Och om det finns något hinder (t.ex. avtal mellan leverantören och den svenska återförsäljaren) som hindrar svenska producenter att köpa plantor direkt från dem. Christina informerade att man även fått kontakt med en tysk leverantör. Slutsats: Referensgruppen accepterade förslaget från arbetsgruppen och Christina Winter och Göran Ekbladh formulerar en skrivning. Frågan om vad som ska gälla för tulpanlök och arbetet med möjligheterna att ekologiska plantor kan levereras i framtiden ska arbetsgruppen ta med sig och fortsätta arbeta med för att komma vidare. 10. Övriga frågor Inga övriga frågor.