Förlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen!

Relevanta dokument
Att synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

En skola för alla eller en skola för vissa. Förlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen!

Nätverksträff för skolledare och förvaltningschefer i PBS-nätverk 1 och 2 grundskolan på CCC i Karlstad april Program

Hur lär sig elever i gymnasieskolan?

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse

Att leda lärande samtal 26 februari 2018

skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Lärstilar Om praktiskt arbete med olika lärstilar Artikel nummer 8/2008

EXAMENSARBETE. Lärstilar

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen

Skolutveckling som frirumserövrande. Gunnar Berg.

Det var en gång en villrådig student

Elevhälsomöten som bygger bort problem istället för symtom IDA NECOVSKI

Jag försöker variera, men

Specialpedagogik och skolutveckling

Motivation för matematik

PORTEUR DE TROU 2004, OLJA PÅ DUK, 174 X 144 CM. BUS.

Stöd till elever: Då, nu och i framtiden

Vad vet vi om inkludering?

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

meditation ÖVNINGSBOK

Inkludering och/eller segregering?

Förskoleklassens rikskonferens

Att främja skolnärvaro. Skolinspektionens resultat, erfarenheter och elevhälsans roll

In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan

Hur kan matematikundervisningen vara utformad för att främja elevernas matematikutveckling?

Genomgångar ett verktyg?

Kapitel 1: Ljudet. Kapitel 2: Rädslan

IT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling - med fokus på berättandet?

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Modul 6 Självutveckling Arbetsbok

Digital kompetens. Kvalitetsdag Nacka 9 februari Jan Hylén, Mats Östling EDUCATIONANALYTICS.SE

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Pedagogiskt ledarskap vid vägs ände men vad istället...?

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Skolverkets stöd för skolutveckling

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Förslag till intervjufrågor vid observationer

Idrott och funktionsnedsättning ur ett tillgänglighetsperspektiv

Att påverka lärande och undervisning

Resan ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Joanna Lundin. Föreläsare och författare

En skola för alla stilar Ett lärstilsprojekt på fem av Göteborgs Stads Gymnasieskolor (Red. Karin Asplund & Peter Mägi)

A n d e l e n. e l e v e r. p r o c e n t. s o m. u p

Vuxenutbildning Nacka kommun

Framgångsrik kunskapsutveckling

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/14. Strandvägsskolan

Det sitter inte i väggarna!

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Konsekvensanalys gällande situationen på förskolorna i Katrineholm

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Hur är läget på din skola?

Skolan elever Välj skola. Välj klass. Välj klass

LEDA OCH ORGANISERA FÖR KOLLEGIALT LÄRANDE

Plan för likabehandlingsarbete

Susanna Engström. Lilla Olympiaden

Skolan elever yngre 2016

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär

Hej framtid! Konferens: SYV i vid bemärkelse november 2017 i Stockholm SKOLSAMVERKAN. Mer SYV i vid bemärkelse. Hjärnan & Digitalisering

Det specialpedagogiska fältet

Pedagogiskt arbete Linköpings universitet

PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Morgan Henricson Eskilstuna okt Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Digitalt lärande på Arnljotskolan. En modern och attraktiv skola där alla elever lyckas i sitt lärande

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Från skollag till vardagsarbete. Grundskolan PDF LÄSA ladda ner

2011 ett skoläventyr

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Inkluderande arbetssätt. Varför då?

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Åhörarkopior Stefan Hertz föreläsning Expomedia konferens Psykisk (O) Hälsa - Samhällets barn & unga 2019

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

Grindskolan, årskurs 7-9

Att främja närvaro för alla elevers rätt till utbildning

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans-Åke Scherp PBS. Problembaserad skolutveckling. Ett vardagsnära perspektiv

Transkript:

Förlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen! En skola för alla eller en skola för vissa en studie om inkludering och lärstilspedagogik med avseende på stökiga elever Av Ann Hultman Jakobsson & Josefin Lilja

Förlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen! En skola för alla eller en skola för vissa en studie om inkludering och lärstilspedagogik med avseende på stökiga elever Av Ann Hultman Jakobsson & Josefin Lilja

Förlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen! En skola för alla eller en skola för vissa en studie om inkludering och lärstilspedagogik med avseende på stökiga elever Av Ann Hultman Jakobsson & Josefin Lilja

En likvärdig utbildning: Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. (Lärarförbundet, 2008, s. 36) Läraren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,... ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel (Lärarförbundet, 2008, s. 45)

Segregering Integrering Inkludering

VEM ÄR DU?

Stökiga elever ska kunna portas från skolan

Stökiga elever ska kunna portas från skolan Sex av tio lärare vet inte hur de får agera mot stökiga elever, visar ny stor undersökning från lärarförbunden.

Stökiga elever ska kunna portas från skolan Sex av tio lärare vet inte hur de får agera mot stökiga elever, visar ny stor undersökning från lärarförbunden.

Stökiga elever ska kunna portas från skolan Sex av tio lärare vet inte hur de får agera mot stökiga elever, visar ny stor undersökning från lärarförbunden. VAD?

Stökiga elever ska kunna portas från skolan Sex av tio lärare vet inte hur de får agera mot stökiga elever, visar ny stor undersökning från lärarförbunden. VAD? VILKA?

Stökiga elever ska kunna portas från skolan Sex av tio lärare vet inte hur de får agera mot stökiga elever, visar ny stor undersökning från lärarförbunden. VAD? VILKA? VEM?

Stökiga elever ska kunna portas från skolan Sex av tio lärare vet inte hur de får agera mot stökiga elever, visar ny stor undersökning från lärarförbunden. VAD? VILKA? VEM? VARFÖR?

* Kategoriseringen löser dilemmat att det finns barn som inte passar in i en skola för alla. * Skolan kräver att eleverna skall bete sig på ett visst sätt för att organisationen skall fungera men det finns elever som inte klarar av att uppfylla dessa krav. *När skolan misslyckas blir de elever MED svårigheter inte elever I svårigheter.

Frågan är inte OM du är smart utan HUR du är smart. Alla är smarta på sitt sätt!

... undersöka pedagogers uppfattningar av stökiga elever och se om dessa uppfattningar stämmer med hur de stökiga eleverna skiljer sig åt från normen med lärstilspedagogiska termer.

För att upptäcka avvikelser behöver man först upptäcka mönster Kunskapsbildning i och utifrån den egna vardagsverksamheten handlar om att upptäcka regelbundenheter eller mönster i variationen, att benämna de mönster man upptäcker och förstå varför mönstret ser ut som det gör. Scherp, Hans-Åke.(2003) Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling i Skolutvecklingens många ansikten. s. 29-65. Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (red), s. 30. Stockholm: Liber.

15 %

15 % 15 %

15 % 12,5 % 15 %

15 % 12,5 % 15 % 13,8 %

15 % 21,3 % 12,5 % 15 % 13,8 %

15 % 21,3 % 20 % 12,5 % 15 % 13,8 %

15 % 21,3 % 20 % 12,5 % 12,5 % 15 % 13,8 %

15 % 21,3 % 20 % 12,5 % 5 % 12,5 % 15 % 13,8 %

15 % 21,3 % 20 % 12,5 % 5 % 2,5 % 12,5 % 15 % 13,8 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 %

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga Vill INTE arbeta ensamma.

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga Vill INTE arbeta ensamma.

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga Vill INTE arbeta ensamma.

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga Vill INTE arbeta ensamma.

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet pratiga Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % Vill INTE arbeta ensamma. Starkare i det auditiva sinnet Dunn & Griggs: auditiva eleverna starka behov av att få diskutera och verbalisera kunskap.

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet pratiga ljudliga Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % Vill INTE arbeta ensamma. Starkare i det auditiva sinnet Dunn & Griggs: auditiva eleverna starka behov av att få diskutera och verbalisera kunskap.

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet pratiga ljudliga Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % Vill INTE arbeta ensamma. Starkare i det auditiva sinnet Dunn & Griggs: auditiva eleverna starka behov av att få diskutera och verbalisera kunskap.

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet pratiga ljudliga Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % Vill INTE arbeta ensamma. Starkare i det auditiva sinnet Dunn & Griggs: auditiva eleverna starka behov av att få diskutera och verbalisera kunskap.

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet pratiga ljudliga Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % Vill INTE arbeta ensamma. Starkare i det auditiva sinnet Dunn & Griggs: auditiva eleverna starka behov av att få diskutera och verbalisera kunskap.

rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet pratiga Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % Vill INTE arbeta ensamma. Starkare i det auditiva sinnet Dunn & Griggs: auditiva eleverna starka behov av att få diskutera och verbalisera kunskap. ljudliga Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 %

Slutsatser: Läroplanen gillar olika. Lärstilar gillar olika. Pedagogernas beskrivningar av stökiga elever stämmer med lärstilspedagogikens beskrivningar av elevers egenskaper. Elevernas testresultat visar viss samstämmighet med pedagogernas kategoriseringar.

Varning för avsmalnande väg!

Vem har rätten att bestämma vad som är avvikande eller normalt?

Vem har rätten att bestämma vad som är avvikande eller normalt? Varför tror ni att kategorisering är en sådan vanlig företeelse i skolans värld?

Vem har rätten att bestämma vad som är avvikande eller normalt? Varför tror ni att kategorisering är en sådan vanlig företeelse i skolans värld? Är kategoriseringar en bra sak?

Vem har rätten att bestämma vad som är avvikande eller normalt? Varför tror ni att kategorisering är en sådan vanlig företeelse i skolans värld? Är kategoriseringar en bra sak?

Vem har rätten att bestämma vad som är avvikande eller normalt? Varför tror ni att kategorisering är en sådan vanlig företeelse i skolans värld? Är kategoriseringar en bra sak?

Vem har rätten att bestämma vad som är avvikande eller normalt? Varför tror ni att kategorisering är en sådan vanlig företeelse i skolans värld? Är kategoriseringar en bra sak?

Tack för mig.