Veckans råvarubrev Måndag 12 oktober 2012 Aktuella priser: www.seb.se/cert Rekommendationer Råvara Föregående vecka Avkastning Aktuell rekommendation Råolja Köp BULL om råolja går under USD 105 OLJA S eller BULL OLJA X4 S Elektricitet Köp vid 39 EUR/MWh sälj vid 44 EL S eller BULL EL X4 S Guld Neutral GULD S Platina PLATINA S 1% PLATINA S Silver Neutral SILVER S Koppar Neutral Köp om priset kommer ner lite till Aluminiuim Neutral Neutral Zink Neutral Neutral Nickel Neutral Neutral Kaffe Neutral Neutral Socker Neutral Neutral Kakao Neutral Neutral Vete VETE S 3% VETE S eller BULL VETE X4 S Majs SHORT MAJS A S 0% SHORT MAJS A S Sojabönor SHORT SOJAB A S 9% SHORT SOJAB A S Råolja Brent Den gångna veckan har varit dramatisk i oljemarknaden. Brent har handlats, upp och ned, mellan 104.76 och 111.64 USD/fat. Flera olika faktorer har bidragit till volatiliteten, 1. Stormen Sandy gjorde att stora delar av den amerikanska östkustens raffinaderier stängde. Efterfrågan på råolja sjönk tillfälligt medan efterfrågan på drivmedel sköt i höjden. 2. Svag tysk ekonomisk statistik och oro över skuldkrisen i Europa pressade priset. 3. Förnyade utbudsstörningar i Nordsjöfälten följer upp en höst med rekordlåg produktionsnivå. 4. Geopolitisk oro i Mellanöstern med nya bombattentat i Damaskus och attentat och skador på viktiga oljeledningar.
SEB Veckobrev råvaror 2(25) 5. Presidentvalet i USA. När Barack Obama utropades till segrare utbröt ett veritabelt rally i de flesta tillgångsslag, inte minst olja. Effekten blev mycket kortlivad och redan samma dag följde ett lika kraftigt fall. 6. Positiv ekonomisk data från USA och Kina. 7. Ledarskiftet i Kina väcker förhoppningar om utökade stimulanser. Trots en oroväckande teknisk formation, se graf, där en stängning under 104.76 öppnar för ytterligare fall, så tycker vi att den nedre delen av veckans handelsintervall, kring 105-106 nivån, är köpvärd, då; - Vi det bedömer det som osannolikt att priset på råolja, varaktigt, kommer att falla under 105-nivån, såvida inte tillväxtprognoserna skrivs ned väsentligt. Den senaste statistiken från både Kina och USA indikerar att det värsta kanske ligger bakom oss. Samtidigt är situationen i Europa fortfarande illavarslande. - Oljepriset kommer att fortsätta vara väl understött av stora geopolitiska risker. - Det krävs ett högt oljepris för att stimulera tillräckliga investeringar i ny kapacitet. - Många producentländer behöver ett högt pris för att balansera budgeten. - Brent lämpar sig väl för produktion av mellandestillat som bensin och diesel. Lagren av mellandestillat är historiskt låga och den kommande vintern riskerar att urholka lagren ytterligare. - Produktionen i Nordsjön har, under hösten, varit kraftigt begränsad. Problemen skulle nu ha varit lösta men istället meddelas nu ytterligare störningar och förseningar. Källa: Bloomberg Elektricitet Q1-2013 terminen på Nord Pool har sedan början av juni handlats i ett intervall mellan 39.60 och 44 EUR/MWh. God tillgång på vatten och lägre bränslepriser har pressat priset lägre.
SEB Veckobrev råvaror 3(25) Källa: Bloomberg I grafen är marginalkostnaden för kolkraft, blå linje, justerad. Verklig marginalkostnad är lägre. Nu pekar ett antal faktorer mot en uppgång; Kostnaden mellan att producera el i kolkraftverk vilket oftast är marginalprissättande och elterminerna, har under en tid varit ovanligt stor, se graf ovan. Därmed har det, tidigare, funnits mer fallhöjd i elterminerna. Sedan mitten av oktober har differensen successivt minskat, eftersom - Elpriset har fallit - Det europeiska priset på kol och utsläppsrätter har stigit. Vid nuvarande differens ser vi potential för högre elterminspriser. Den utlösande faktorn för högre elpriser kommer sannolikt vara ett väderskifte. Sommaren och hösten har varit nederbördsrik. Blötvädret är redan inprisat, varför ett skifte till kallare och torrare väder bäddar för snabb uppgång. De båda uppgångar som skedde i oktober följde båda på moderata väderleksskiften, vilket visar på potentialen. Vår rekommendation är att ligga steget före, alltså att köpa innan ett eventuellt väderskifte, då det med stor sannolik kommer vara försent att agera när skiftet väl bekräftas. Då utfallsrummet är begränsat (vi tror inte på priser över 44, så rekommenderar vi certifikatet Bull El X2 S, för att erhålla god utväxling på prisrörelsen. SEB har följande börshandlade certifikat kopplade till elterminer på Nasdaq OMX. Lång position EL S Bull El X2 S Bull El X4 S Kort position Bear El X2 S Bear El X4 S Väderprognoserna är, i högsta grad, fortsatt blöta och milda men vi tror att nästa skifte till torrare, kallare väder, kortsiktigt kommer skicka marknaden högre. Inte minst om det kombineras med högre kol och CO2 priser, där det nu alltså finns tecken på att marknaden kanske har vänt. Vi rekommenderar därför att man agerar på det.
SEB Veckobrev råvaror 4(25) Guld och Silver Guld har rekylerat upp. Marknaden tolkar valet av en fortsättning av change i USA, som mer pengar i systemet, vilket talar för guld. Tekniskt ser diagrammet nedan dock inte fullt så positivt ut. 55-dagars glidande medelvärde fungerar då och då som ett motstånd och det ser ut att göra det nu. 1750, en nivå strax ovanför dagens kursnivå ser också ut att vara ett visst tekniskt motstånd. Vi rekommenderar dock köp av guld och silver, men vill då också gärna ha en stop-loss. En nivå man skulle kunna lägga en sådan är vid 1670, som markerar botten vid nedgången i början av november. Källa: Bloomberg Nedan ser vi kursdiagrammet för silver i dollar per troy ounce. Situationen är identisk med den för guld.
SEB Veckobrev råvaror 5(25) Platina Platina har fallit tillbaka med övriga metaller. Vi bedömer att dagens kursnivå är ett köptillfälle. Men de senaste dagarnas sidledes rörelse kan också vara en teknisk flagga, halvvägs ner från toppnoteringen i oktober. 1530 är en nivå som om den bryts, signalerar ytterligare nedgång. Det är därmed en nivå man bör ha sin stop-loss på. Vi tror på ädelmetaller som placering i nuvarande makromiljö. Den oroliga utvecklingen i Sydafrika har redan påverkat utbudet märkbart. Vi tror att platina priset kommer att utmana igen och återgå till normaltillståndet, d.v.s. att vara dyrare än guld.
SEB Veckobrev råvaror 6(25) Källa: Bloomberg Basmetaller I marknadsbrevet kommer vi från och med nu följa fler metaller: koppar, aluminium, zink och nickel. På London Metal Exchange (LME) handlas också traditionellt bly och tenn, vilka än så länge röner begränsat intresse i vår del av världen, både från industri och investerare. LME har relativt nyligen introducerat molybden och kobolt (s.k. minor metals) efter stor efterfrågan från industrin, men den finansiella handeln har inte riktigt kommit igång ännu. Situationen är liknande för LME:s stålkontrakt för Steel Billets. Tillbaka till de stora kontrakten. Koppar är flaggskeppet och har handlats sedan LME:s begynnelse för 130 år sedan. Aluminium, nickel och zink är nyare kontrakt som introducerades först på 70 och 80-talen. Alla fyra är nu helt accepterade av den globala metallindustrin, och LME:s officiella noteringar är prisbas för all fysisk handel, både primärt, i halvfabrikat och på återvunnen råvara (skrot i dagligt tal). Den fundamentala och trendmässiga situationen varierar lite mellan metallerna. Vi har tidigare skrivit om koppar, vilken generellt bedöms ha den mest positiva fundamentala situationen, med stark underliggande efterfrågan i kombination med eftersläpande utbud. Det har lett till en nästan kroniskt tight marknad. Aluminium drivs av stark efterfrågan. Ännu starkare än för koppar då metallen konstant hittar nya användningsområden. Aluminiums egenskaper bl.a. när det gäller vikt, gör att den tar marknadsandelar. Produktionen ökar också i hög takt. Tillgången på råvaran bauxit är mer eller mindre obegränsad (och billig) vilket borgar för ett stabilt utbud. Den trånga sektorn är energi, den största kostnaden vid framställning av aluminium. Det största användningsområdet för zink är ytbehandling av stål, som drivs av tillväxtmarknadernas starka efterfrågan. Utbudet har kommit ikapp de senaste åren med följd att lagren ökat kraftigt. De är snart färdigbrutet i flera stora gruvor världen över. Ny kapacitet släpar efter, så zinken kan hamna i ett betydligt stramare läge de kommande åren. 60 % av allt nickel går till produktion rostfritt stål, vars marknad i genomsnitt vuxit med 5 % de senaste 25-30 åren. Utbudet av nickel har traditionellt hållits i några få händer varför det ofta uppstår brist (och höga priser). Produktionen ökar, delvis via produktion av tackjärn i Kina med högt nickelinnehåll, s.k. Nickel Pig Iron, som används vid som substitut till skrot.
SEB Veckobrev råvaror 7(25) Priserna ligger nu vid produktionskostnadsnivå Aluminium, zink och nickel handlas, ur ett produktionskostnadsperspektiv, till väldigt låga nivåer. Priserna tuggar sig ner i marginalkostnadskurvan. Ur det perspektivet talar mycket för en ytterst begränsad nedsida. Starkare konjunktur kan snabbt vända trenderna. Timingen beror mycket på lagersituationen, som varierar mellan metallerna. P.g.a. koppars, sedan många år, väldigt tighta läge har priset aldrig fallit tillbaka till marginalkostnadsnivå, av fundamentala skäl. Det finns en inbyggd premie p.g.a. Kinas stora behov (geologiska förutsättningar saknas för tillräckligt stor inhemsk produktion), i kombination med minskande kopparhalter i de Chilenska gruvorna (landet står för 20-25 % av världsutbudet). Vi följer upp kopparn i detta brev, och återkommer med löpande kommentarer på övriga metaller i kommande marknadsbrev. Först vår generella syn på basmetaller just nu som sammanfattas nedan: Stimulanspaketen startade septemberrallyt (QE3, ECB obligationsköp, infrastrukturinvesteringar i Kina 157 Mdr USD ). Priserna steg 15-25 %. Marknaden diskonterade ökad industriell efterfrågan som ännu inte har materialiserats. Amerikansk statistik starkare än väntat de senaste veckorna (husmarknad, industriproduktion, arbetsmarknad). Marknaden har tolkat detta som att sannolikheten för ytterligare stimulanser minskar. Dessutom var ett presidentbyte en möjlighet vilket marknaden tolkade som risk för ny centralbankschef och därmed mindre monetära stimulanser. Fonder likviderade - priserna tillbaka på ruta ett. Vart går marknaden härifrån? Förväntade konsumtionsinriktade stimulanser i Kina. Stora nya infrastrukturinvesteringar är också en möjlighet efter maktskiftet i Kina. Fortsatt hög sannolikhet för penningpolitiska stimulanser i USA, Japan och Europa Låga lager i industrin. Ett hand to mouth beteende bland metallinköpare. Lagerbyggnad (ökad efterfrågan) förväntas nu när osäkerheten inför det amerikanska valet är över. Många basmetaller är på historiskt på låga nivåer (nickel, aluminium och zink), på eller nära marginalkostnaden. Vi tror på en positiv pristrend på 12 månaders sikt, med möjliga uppgångar på minst 25 %. Priserna kan vända redan före årsskiftet, men kommer troligtvis att accelerera först under Q1 och Q2 2013. Koppar Kopparn följde i mångt och mycket börserna och övriga finansiella marknader under veckan. Onsdagens kraftiga uppgång efter det amerikanska valet kom av sig i takt med att börserna föll tillbaka. LME-koppar noterades som högst i $7800 efter att börjat veckan på $7700, men stänger ned 1,6 % på nivåer kring $7600. Veckans lägsta såg vi på $7500. Vi varnade för den tekniska bilden som för tillfället har överhanden. Det påtalades då att ett brott av 7600 kan signalera ytterligare nedgång till den stora stödnivån 7400. Vi får inte räkna bort den risken. Fundamentalt kvarstår vi med bedömningen att potentialen är större på uppsidan, och att vi snart kan komma i riktigt bra köplägen. Fler tecken i veckan tyder på vändning i Kina. Industriproduktion, detaljhandel och inflation kom in bättre än väntat. Inköpsindex har etablerat sig över 50 igen. Prisskillnaden mellan LME och Shanghai har nu, i och med LME:s nedgång, krympt varför fysiska aktörer tror på ökad import, kommande månader. Lagret om ca 700 tton, som enligt uppgift finns i kinesiska frihamnslager (det globala lagret av koppar beräknas till ca 1 Mton, ca 5 % av världsproduktionen), bedöms sitta på relativt fasta händer (som säkerhet för olika finansieringslösningar). Maktskiftet i Kina kan skapa ett visst vakuum den närmsta tiden då många aktörer väntar på finansiering för redan beslutade infrastrukturprojekt. Det som verkligen talar för koppar i detta sammanhang är det stora behovet av kapacitetsutbyggnad för elöverföring (kablar). Kina använder traditionellt mycket kopparkabel (en tendens i övriga världen är annars ökad användning av aluminium i kablar av kostnadsskäl). Rapporter gör gällande att Kinas National Development and Reform Commission som har ett mandat för strategiska råvaruinköp, har utrymme för, och planerar nya inköp av basmetaller. När det gäller koppar ryktas det om ca 200 tton. Historiskt sett har detta skett från tid till annan och det får utan tvekan stor prispåverkan. När och om Kina köper strategiskt, är
SEB Veckobrev råvaror 8(25) naturligtvis omöjligt att sia om. Men bara ryktesspridningen och marknadens tidigare erfarenhet av dessa köp, kommer enligt vår uppfattning (i kombination med ovanstående faktorer) att ge stöd till kopparmarknaden. Den tekniska bilden gör oss fortsatt avvaktande, men det letas köplägen, i synnerhet vid en fortsatt rörelse ned mot nivån $7400. Källa: Bloomberg Kaffe Kaffepriset (mars 2013) har konsoliderat sig strax under ett motstånd. Det ser onekligen ut som om marknaden gärna vill handla upp priset, men det finns som vi ser ett starkt motstånd precis på den nivå som priset ligger nu. 160 cent per pund borde också vara ett starkt motstånd.
SEB Veckobrev råvaror 9(25) Källa: Bloomberg Socker Priset på socker (mars 2013) befinner sig i en stark baissemarknad. Priset har just noterat nytt årslägsta och ligger i trenden för att söka en ny bottennotering. Källa: Bloomberg Vete Nedan ser vi kursdiagrammet för marskontraktet på Matif. I denna har kursen nu brutit över båda av de två viktiga motståndsnivåerna och vi har därför köprekommendation på vete. Trots detta tror vi inte att det finns en stor
SEB Veckobrev råvaror 10 (25) uppsidespotential för priset, eftersom det redan är mycket högt. Det vanliga i fall som dessa, är att kursen rekylerar tillbaka ner från dagens 275.5 till utbrottsnivån 270 euro. Därifrån vänder kursen upp och testar toppnivån. En tänkbar strategi just nu är alltså, enligt textboken i teknisk analys, att avvakta rekylen ner mot 270 och köpa där. Om kursen bryter årshögsta, kan man köpa ännu mer. Källa: Bloomberg WASDE-rapportens bottom line var en sänkning av global produktion, vilket alltså fick folk att handla upp priset på Matif (men inte i Chicago). Vi noterar sänkningen av skördeestimatet för Australien, som nu ligger på 21 mt. Man rörde inte Argentinas estimat. World Wheat Production 2011/12 2012/13 Oct Nov Oct Nov US 54.41 54.41 61.76 61.76 EU 27 137.37 137.23 131.58 131.82 Canada 25.26 25.26 26.70 26.70 Australia 29.52 29.52 23.00 21.00 Argentina 15.50 15.50 11.50 11.50 China 117.92 117.92 118.00 118.00 FSU 114.42 114.42 77.71 77.71 India 86.87 86.87 93.90 93.90 Pakistan 24.20 24.20 23.00 23.30 Other 90.22 90.73 85.90 85.74 World 695.69 696.06 653.05 651.43 Utgående lager höjdes globalt. Det beror på att USDA antar att konsumtionen minskar. Man räknar t ex med ytterligare 1.5 mt lägre konsumtion i EU.
SEB Veckobrev råvaror 11 (25) World Wheat End Stocks 2011/12 2012/13 Oct Nov Oct Nov US 20.21 20.21 17.79 19.15 EU 27 13.64 12.40 9.21 9.23 Canada 5.88 5.88 5.63 5.63 Australia 6.26 6.56 4.84 4.64 Argentina 0.96 0.96 0.97 0.97 China 58.47 57.95 54.97 55.45 FSU 26.60 26.92 16.86 15.23 India 19.95 19.95 22.45 22.45 Pakistan 3.46 4.26 2.66 3.56 Other 42.74 42.80 37.62 37.87 World 198.17 197.89 173.00 174.18 Ska man så försöka sig på en sammanfattning av WASDEn för vete: USDA:s siffror släpar efter. Det är välkänt att de brukar göra så. Vi har länge sett och skrivit här om hur vädret borde påverka skörden i t ex Australien, men det har tagit USDA nästan ett kvartal att justera sina siffror. Nu förefaller de dock ha gått ännu lägre än vad vi trodde. När det gäller utgående lager, så har de varit och är och kommer att vara papperstunna. Det behövs inte mycket för att den globala situationen ska bli ganska allvarlig. Nu ska det inte tolkas för dramatiskt. Man måste inte äta franskbröd, utan kan äta andra saker också, men det kan bli ont om vete om något ytterligare produktionsproblem tillstöter. Ser vi till kontraktet med leverans efter nästa års skörd, november 2013-kontraktet, har det brutit över alla nivåer och har tangerat 250 euro, där det funnits tillräckligt med säljordrar i väntan för att hindra priset att gå över, i alla fall än så länge. Om en rekyl nedåt kommer, vilket skulle kunna ske enbart för att folk som legat köpta vill ta hem vinster, borde den gå ner mot 240. Källa: Bloomberg FAO skriver i sin senaste rapport att det globala utbudet och efterfrågan på spannmål är betydligt tightare än 2011/12 som en följd av lägre produktion som understiger efterfrågan och kraftigt minskande spannmålslager. Den globala spannmålsproduktionen 2012 förväntas falla med 2.7 procent från föregående års rekordskörd, och justeras nu ned till 2 284 mt frfån förra månadens estimat på 2 286 mt.
SEB Veckobrev råvaror 12 (25) Källa: FAO Prognosen för den globala veteproduktionen 2012 visar på en minskning med 5.5 procent från förra årets rekordnivå. Den svåra torkan i Östeuropa och Centralasien samt sämre utsikter för det södra halvklotet är bidragande faktorer till att FAO nu justerar ned estimatet till 661.2 mt, från förra månadens 663 mt. Konsumtionen av vete förväntas uppgå till 687.5 mt, vilket innebär att konsumtionen skulle överstiga produktionen för andra året i rad. Utgående lager justeras ned till 166..7 mt från förra månadens 171.8 mt. Källa: FAO Måndagens Crop Progress från USDA visar att sådden av det amerikanska höstvetet i stort sett är klar, med 92% per i söndags, en ökning från förra veckans 88% och strax över det femåriga genomsnittet (90%). Höstvetets uppkomst i de 18 stater som rapporterat ligger på 73%, vilket i stort sett är i linje med det femåriga genomsnittet på 74% vid denna tid. Vad som däremot har börjat generera en viss oro är grödornas tillstånd. Det amerikanska höstvetet, som står för merparten av landets skörd, har fått sin värsta start sedan mätningarna började till följd av ogynnsamma väderförhållanden som har tvingat en del lantbrukare att så om grödorna. Tillståndet för höstvete i slutet av oktober anses ge en fingervisning om grödornas framtidsutsikter, då grödorna snart sätts på prov inför vintern och där frost redan har noterats i flera stater, men det finns dock tillfällen
SEB Veckobrev råvaror 13 (25) exempelvis förra säsongen då grödorna, en dålig start till trots, nådde en hög avkastning. Enligt rapporten är endast 39% av höstvete klassat som good/excellent, vilket är 1% lägre från förra veckan och betydligt lägre än förra årets 49% vid denna tid. Grödor klassade som very poor/poor har ökat med 4% sedan förra veckan och i South Dakota tillhörde 52% denna kategori, medan grödorna i Nebraska och Colorado med denna klassificering uppgick till 49% resp 28%. Källa: CME Group Prognoser visar dessutom att sannolikheten för att det torra vädret fortsätter är stor. Sådden av höstgrödor pågår fortfarande i Frankrike och Storbritannien och har försenats av regn och även snö. I Frankrike var sådden av vete endast avklarad till 64% i slutet av förra månaden, jämfört med 88% året innan. FranceAgriMer säger att vete produktionen 2012/13 kommer att öka med 5.4 procent i år till 35.8 mt, vilket dock är en nedjustering med 185 000 ton från månaden innan som en följd av lägre avkastning (7.35 ton/ha).
SEB Veckobrev råvaror 14 (25) Källa: FranceAgriMer Regnet i Storbritannien, som orsakade stora bortfall i avkastningen, fördröjer nu också sådden där och skapar nu oro inför nästa års skörd. Kontraktet för fodervete på LIFFE noterade rekordhöga priser nu under veckan, se nedan: Ukraina har nu skördat 42 mt spannmål från 94 procent av den odlade arealen, med en genomsnittlig avkastning på 3.03 t/ha jämfört med 3.58 t/ha vid samma tidpunkt förra året. Skörden av vete är nu avslutad och beräknas uppgå till 15.5 mt, medan skörden av majs fortfarande pågår med 81 procent av den odlade arealen avklarad (15.7 mt). Sådden av höstgrödor är också i sitt slutskede med 6.6 miljoner hektar höstvete, 303 000 hektar höstråg och 1.1 miljoner hektar höstkorn. Sådd areal av vete har ökat i år och anses vara i mycket bättre skick än förra året. SovEcon uppskattar att Rysslands vete produktion 2012 kommer att uppgå till ca 37.5 mt, vilket är en nedjustering från tidigare prognos på 38.0 mt och lägre än USDA s prognos på 38 mt. I Ryssland är spannmålsskörden i stort sett klar nu och ser ut att minska med 22.5 mt från 94.2 mt under 2011 till 71.7 mt.
SEB Veckobrev råvaror 15 (25) Källa: USDA Kazakstans spannmålsskörd är nu klar och sägs uppgå till 14.7 mt jämfört med förra årets 27 mt, på grund torka. Den genomsnittliga avkastningen var 0.98 t/ha mot 1.77 t/ha året innan. Indien ser ut att vara på väg mot en ny rekordskörd av vete under 2013, vilket skulle innebära att utbudet kommer att överstiga efterfrågan för sjätte året i rad, efter att sena monsunregn gynnat markfuktigheten, vilket har uppmuntrat lantbrukare att så höstgrödor. Produktionen 2012 uppgick till 93.93 mt och Indien har blivit en aggressiv exportör den här säsongen då inhemska lager har ökat kraftigt och globala vetepriser har stigit. Enligt uppgift är sådden nu avklarad till 3-5%, och beräknas att vara avklarad till 40-60% per den 20 nov. CHB justerar ned sin prognos för västra Australiens vete produktion 2012/13 till 8.5-9.3 mt från tidigare estimat på 9.1-9.3 mt, och jämfört med förra årets rekordhöga 15 mt. Efter det långvariga, torra vädret under hela växtsäsongen som resulterar i en lägre avkastning, är det nu istället regnet under skörd och kvalitetsproblem som frustrerar lantbrukarna. Många analytiker tror att den totala produktionen kan komma att falla ner mot 21 mt i fredagens WASDE-rapport, mot nuvarande 23 mt. Källa: World Ag Weather Buenos Aires Grain Exchange uppskattar landets produktion av vete 2012/13 till 10.12 mt jämfört med 13.2 mt förra året. Prognosen för Kinas veteproduktion 2012/13 är oförändrad på 108.0 mt, och ett tight globalt utbud och höga priser tros dämpa Kinas import av vete 2012/13, vilken nu uppskattas till 1.5 mt.
SEB Veckobrev råvaror 16 (25) Även om officiella kinesiska regeringskällor uppskattar ännu en ökning av den kinesiska vete produktionen på årsbasis tror USDA att denna prognos är alltför hög, ca 10 mt, då de inhemska vete priserna har fortsatt att stiga, framförallt om det förväntas att fodertillverkare istället kommer att använda mer av majs än vete i sin produktion av kostnadsskäl. Källa: USDA/FAS Majs Majspriset (mars 2012) har fortsatt att röra sig sidledes. Tekniskt lutar bedömningen åt att det är bearish. Fundamentalt fluktuerar vågen fortfarande, det klassiska läget fluctuat nec mergitur. Källa: Bloomberg USDA ändrade knappt skördeestimaten från oktobers WASDE i fredagens uppdatering.
SEB Veckobrev råvaror 17 (25) World Corn Production 2011/12 2012/13 Oct Nov Oct Nov US 313.92 313.92 271.94 272.43 Argentina 21.00 21.00 28.00 28.00 Brazil 72.73 73.00 70.00 70.00 China 192.78 192.78 200.00 200.00 S. Africa 11.50 12.00 13.50 13.50 EU 27 65.27 66.17 55.61 54.65 FSU 33.69 33.70 32.06 32.06 Mexico 18.10 18.70 21.50 20.70 Other 148.76 149.22 146.59 148.36 World 877.75 880.49 839.20 839.70 Utgående lager ändrades inte heller (trots lägre pris). Det är ganska märkligt i sig, eftersom det är ganska välkänt att pris påverkar efterfrågan, allt annat lika. World Corn End Stocks 2011/12 2012/13 Oct Nov Oct Nov US 25.11 25.11 15.73 16.42 Argentina 1.44 1.44 2.15 2.15 Brazil 10.81 10.58 9.61 10.38 China 59.60 59.60 60.40 60.14 S. Africa 2.74 2.94 2.67 2.87 EU 27 5.99 6.80 4.61 4.45 FSU 2.06 2.28 1.99 2.08 Mexico 0.91 1.49 1.19 1.39 Other 22.88 21.84 18.92 18.11 World 131.54 132.08 117.27 117.99 Måndagens Crop Progress från USDA visar att den amerikanska majsskörden nu närmar sig sitt slut, och av de 18 stater som rapporterar har 13 av dem skördat mer än 90%. Per i söndags så var 95% av årets skörd avklarad, en ökning från förra veckans 91% och en bra bit över det femåriga genomsnittet på 71%. Skördetakten i de olika I staterna ligger långt över det femåriga genomsnittet med Iowa på 98% vs det femåriga genomsnittet på 69%, Indiana 89% vs 74% och Illinois på 98% vs 77%. Majsproduktionen i Kina 2012/13 förväntas öka med 3 procent till 198 mt, och lägre inhemska priser kan leda till en högre användning av majs till foder istället för vete. Lantbrukarnas förhoppningar om höga priser har fått dem att odla majs istället för sojabönor, vilket bl.a har ökat majsarealen i Heilongjiang med ca 15 procent. Globala priser på majs överstiger de inhemska majspriserna och förväntas därmed dämpa importbehovet. USDA s attaché i Peking uppskattar Kinas majsproduktion 2012/13 till 198.0 mt, vilket är något under det officiella estimatet från USDA på 200 mt, men fortfarande en rekordnivå för tredje året i rad. Majsskörden i Ukraina uppgår nu till 15.7 mt med 81% av arealen avklarad och med en genomsnittlig avkastning på 4.4 ton/ha en minskning från 5.98 ton/ha förra året. Celeres estimerar att sådden av majs i Brasilien nu är avklarad till 60.6% och justerar samtidigt ned sin prognos för produktionen 2012/13 från 76.45 mt till 75.62 mt. Conab justerar också ned sin prognos marginellt till 71.55-72.85 mt från tidigare 71.9-73.2 mt.
SEB Veckobrev råvaror 18 (25) Cordonnier justerar ned sin prognos för Argentinas majs produktion 2012/13 med 3.5 mt till 22.5 mt, som en följd av översvämningar och sen sådd. USDA s prognos ligger på 28.0 mt. Sådden av majs i Argentina är nu avklarad till 43%, men försenas fortfarande av svåra förhållanden efter de kraftiga regnfallen under oktober måndag. Källa: NOAA Sojabönor Januarikontraktet på sojabönor föll, som vi skrev om, under stödet och vi rekommenderar därmed en kort position. Dock ska sägas att sådana här rörelser går fort och att det finns nya potentiella stöd på dagens kursnivåer.
SEB Veckobrev råvaror 19 (25) Källa: Bloomberg Nedan ser vi produktionsestimaten från USDA i fredags. Det är klart bearish numbers. Men de kommer huvudsakligen från en högre produktion i USA. För att lyckas med detta har USDA antagit att skörden per acre blir högre än vad någon enda privat firma har antagit. Om man tror att de ute på fältet kan detta bättre, får vi själva tro att produktionen på global basis inte alls ser ut att vara högre nu i november än den var i oktober. Argentina har dessutom haft väderproblem, sedan dess, så Argentinas skörd kanske till och med borde vara lägre. World Soybean Production 2011/12 2012/13 Oct Nov Oct Nov US 84.19 84.19 77.69 80.80 Argentina 41.00 41.00 55.00 55.00 Brazil 66.50 66.50 81.00 81.00 China 13.50 14.48 12.60 12.60 Others 32.92 33.05 37.99 38.20 World 238.11 239.22 264.28 267.60 Högre utgående lager i världen beror helt och hållet på att USDA har antagit att skörden per acre i USA blir högre än vad någon annan privat analytiker har antagit. Det kan hända att USDA har rätt, men det är inte sannolikt. World Soybean End Stocks 2011/12 2012/13 Oct Nov Oct Nov US 4.61 4.61 3.53 3.80 Argentina 18.94 19.00 21.59 21.65 Brazil 13.48 13.31 17.44 17.17 China 14.74 15.92 12.77 14.69 Others 3.02 3.16 2.23 2.71 World 54.79 56.00 57.56 60.02 Vi noterar dock att oljepriset (petroleum) fallit i pris, vilket tynger marknaden för sojabönor just nu. Måndagens Crop Progress från USDA visar att också skörden av sojabönor börjar närma sig sitt slut. Per i söndags så var 93% av den amerikanska sojabönsskörden avklarad, en ökning från förra veckans 87% och det femåriga genomsnittet på 86% vid detta datum. Bra väder med temperaturer något under det normala har präglat större delen av majsbältet och påskyndat skörden. Skörden i Indiana är nu avklarad till 89%, en ökning från förra veckans 81% och exakt i linje med det femåriga genomsnittet. Fallande priser i sojabönor påverkat priset i palmolja som har fortsatt att falla.. Höga lager i hos topp producenterna Indonesien och Malaysia, i kombination med hög produktion pressar priset på palmolja, tillsammans med prisnedgångar i andra marknader för vegetabiliska oljor.
SEB Veckobrev råvaror 20 (25) Celeres uppskattar att sådden av sojabönor i Brasilien nu är avklarad till 37%, upp från förra veckans 27%. Prognosen för landets produktion 2012/13 är oförändrad från förra månaden på rekordhöga 79.02 mt, och även försäljningen av skörden för 2012/13 är oförändrad från förra veckan på 48%. Conab höjer sin prognos något för produktionen av sojabönor till 80.09-82.99 mt, vilket är en ökning från deras tidigare estimat förra månaden på 80-82.8 mt. Cordonnier s prognos för Argentinas produktion av sojabönor 2012/13 är oförändrad på 56.0 mt. Rosario Grain Exchange säger att sådden av majs och sojabönor har ökat under de senaste dagarna förutom i låglänta områden som fortfarande är för blöta. Enligt BAGE var 4% av sådden avklarad per den 1 nov.
SEB Veckobrev råvaror 21 (25) SEB:s råvarucertifikat Råvarucertifikat utan hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år RAVAROR S SEB CI ER 97.5 98 1 0% EL S EL 95 95.5 1 1% 6% OLJA S OLJA 54.25 54.5 1 1% 1% 1% 3% GULD S GULD 63.5 63.75 1 2% 1% 8% 6% SILVER S SILVER 45.7 45.9 1 3% 3% 17% 12% PLATINA S PLATINA 46.1 46.3 1 1% 6% 12% 8% KOPPAR S KOPPAR 41.4 41.6 1 2% 7% 0% 4% ALUMINIUM S ALUMINIUM 99.25 99.5 1 ZINK S ZINK 99.25 99.5 1 NICKEL S NICKEL 100.25 100.5 1 VETE S VETE 70.5 71 1 3% 7% 13% 47% MAJS S MAJS 58.25 58.5 1 1% 2% 6% 23% SOJABO S SOJABÖNOR 61.5 61.75 1 5% 4% 5% 25% KAFFE S KAFFE 25.4 25.5 1 2% 8% 12% 38% KAKAO S KAKAO 38.4 38.6 1 2% 1% 4% 7% SOCKER S SOCKER 48.9 49.1 1 1% 10% 12% 16% BULL Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BULL GULD X2 S GULD 109.25 109.75 X2 4% 4% 0% BULL GULD X4 S GULD 106 106.5 X4 6% 9% 29% BULL SILVER X4 S SILVER 122 122.75 X4 7% 18% BULL PLATIN X4 S PLATINA 107 107.75 X4 1% 28% BULL OLJA X2 S OLJA 93.5 93.75 X2 1% 4% 0% BULL OLJA X4 S OLJA 54 54.25 X4 0% 11% 12% BULL VETE X4 S VETE 128 129 X4 15% 34% BULL EL X2 S EL 87.25 87.75 X2 2% 13% BULL EL X4 S EL 73 73.5 X4 2% 24% BULL ALU X2 S Aluminium 98.75 99 X2 BULL ALU X4 S Aluminium 97.5 98 X4 BULL KOPPAR X2 S Koppar 99 99.25 X2 BULL KOPPAR X4 S Koppar 97.75 98 X4 BULL NICKEL X2 S Nickel 100.25 100.5 X2 BULL NICKEL X4 S Nickel 100.5 100.75 X4 BULL ZINK X2 S Zink 98.75 99 X2 BULL ZINK X4 S Zink 97 97.5 X4
SEB Veckobrev råvaror 22 (25) BEAR Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BEAR GULD X2 S GULD 91 91.5 X2 2% 6% BEAR GULD X4 S GULD 71 71.25 X4 5% 11% 27% BEAR SILVER X4 S SILVER 69.25 69.75 X4 8% 16% BEAR PLATIN X4 S PLATINA 83.25 83.75 X4 0% 36% BEAR OLJA X2 S OLJA 104.25 104.5 X2 0% 6% BEAR OLJA X4 S OLJA 105.75 106.25 X4 1% 10% 2% BEAR VETE X4 S VETE 75.5 76.25 X4 14% 28% BEAR EL X2 S EL 115.5 116.25 X2 0% 12% BEAR EL X4 S EL 127.75 129 X4 1% 24% BEAR ALU X2 S Aluminium 101 101.25 X2 BEAR ALU X4 S Aluminium 102 102.5 X4 BEAR KOPPAR X2 S Koppar 101 101.25 X2 BEAR KOPPAR X4 S Koppar 102 102.25 X4 BEAR NICKEL X2 S Nickel 99.5 99.75 X2 BEAR NICKEL X4 S Nickel 99 99.25 X4 BEAR ZINK X2 S Zink 100.75 101 X2 BEAR ZINK X4 S Zink 101.25 101.75 X4 Råvarucertifikat med hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år LONG GULD D S GULD 65.75 66 1.82 3% 3% 14% 14% LONG KOPPA D S KOPPAR 32.3 32.5 2.61 6% 17% 0% 6% LONG OLJA D S OLJA 55.25 55.5 1.98 1% 4% 3% 8% LONG SILVE D S SILVER 36.2 36.4 2.52 6% 9% 51% 41% LONG VETE D S VETE 75.25 75.75 1.64 6% 13% 21% 125% Råvarucertifikat med omvänd hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år SHORT GULD A S GULD 41.6 41.8 1.51 1% 6% 9% 13% SHORT GULD D S GULD 41.4 41.6 2.84 3% 10% 16% 22% SHORT KAFFE A S KAFFE 81.75 82 0.31 2% 5% 5% 18% SHORT KAKAO A S KAKAO 68.75 69 0.55 2% 1% 3% 7% SHORT KOPPA A S KOPPAR 64.25 64.5 0.64 2% 7% 1% 1% SHORT KOPPA D S KOPPAR 75 75.25 1.18 4% 12% 1% 1% SHORT MAJS A S MAJS 49 49.2 1.15 0% 0% 8% 22% SHORT OLJA A S OLJA 51 51.25 1.05 1% 5% 3% 7% SHORT OLJA D S OLJA 52.25 52.5 2.05 1% 8% 6% 11% SHORT PLATI A S PLATINA 59 59.25 0.76 1% 9% 6% 9% SHORT SILVE A S SILVER 59.5 59.75 0.75 1% 5% 9% 11% SHORT SILVE D S SILVER 71.25 71.5 1.24 2% 8% 14% 16% SHORT SOCKE A S SOCKER 58.25 58.5 0.82 3% 13% 14% 13% SHORT SOJAB A S SOJABÖNOR 45.8 46 1.39 9% 10% 10% 25% SHORT VETE A S VETE 24.8 25 2.74 9% 18% 17% 52% Källa: SEB
SEB Veckobrev råvaror 23 (25) Råvaruprisutveckling Energi Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Olja brent CO1 USD/fat 109.40 4% 4% 3% 3% Bensin XB1 USc/gallon 269.92 5% 9% 10% 2% Gasolja QS1 USD/ton 930.50 1% 7% 3% 7% El 1:a kvartalet NELF3Q EUR/MWh 40.30 1% 5% 6% 18% Energikol API2 API21MON USD/ton 90.45 4% 1% 6% 22% NatGas Henry Hub NG1 USD/MMBtu 3.50 1% 1% 19% 4% Ädelmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Guld XAU USD/ozt 1 731.07 3% 2% 7% 2% Silver XAG USD/ozt 32.60 5% 4% 16% 4% Platina XPT USD/ozt 1 554.25 1% 8% 10% 5% Basmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Koppar LMCADS03 USD/ton 7 570.00 1% 7% 0% 1% Primäraluminium LMAHDS03 USD/ton 1 921.00 0% 6% 1% 10% Nickel LMNIDS03 USD/ton 15 950.00 0% 11% 3% 12% Zink LMZSDS03 USD/ton 1 892.00 1% 6% 2% 2% Bly LMPBDS03 USD/ton 2 149.00 3% 5% 12% 9% Järmnalm 62% Kina TSIPIO62 USD/ton 122.10 2% 4% 6% 9% Jordbruksprodukter Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Kvarnvete (EU) CA1 EUR/ton 280.50 4% 7% 6% 50% Chicagovete W 1 USc/bu 886.50 3% 3% 3% 38% Majs C 1 USc/bu 738.75 0% 0% 10% 13% Rapsfrö (EU) IJ1 EUR/ton 478.50 0% 1% 5% 11% Sojabönor S 1 USc/bu 1 452.00 5% 6% 14% 23% Sojamjöl SM1 USD/sh.ton 449.70 6% 6% 17% 48% Sojaolja BO1 USc/pund 47.77 3% 6% 9% 6% Mjölk DA1 USc/pund 20.78 2% 1% 18% 10% Live Cattle LC1 USc/pund 125.75 0% 1% 4% 3% Lean Hogs LH1 USc/pund 80.75 4% 1% 12% 5% Ris RR1 USD/CWT 14.94 2% 2% 6% 2% Softs Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Arabica kaffe KC1 USc/pund 149.90 3% 9% 10% 35% Kakao CC1 USc/pund 2 358.00 4% 2% 4% 8% Bomull CT1 USc/pund 69.58 1% 1% 8% 28% Socker SB1 USc/pund 19.06 2% Pappersmassa WPA1 USD/ton 812.50 0% 0% 3% 10%
SEB Veckobrev råvaror 24 (25) Index, växelkurser, med mera Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år DJ UBS råvaruindex DJUBS USD 140.79 0% 4% 2% 5% S&P GSCI råvaruindex SPGSCIP USD 468.07 1% 5% 3% 5% OMXS30 aktieindex OMX SEK 1 052.15 2% 1% 3% 8% USDSEK USDSEK SEK 6.74 1% 1% 0% 2% EURSEK EURSEK SEK 8.57 0% 1% 3% 6% EURUSD EURUSD USD 1.27 1% 2% 3% 8% Källa: Bloomberg, SEB KONTAKT Torbjörn Iwarson, Råvaruchef Torbjorn.Iwarson@seb.se +46 8 506 234 01 Bjarne Schieldrop, Analyschef, Bjarne.Schieldrop@seb.no, tel +47-22 82 72 53
SEB Veckobrev råvaror 25 (25) Källor Bloomberg, Reuters, SEB Villkor För varje enskilt certifikat finns Slutliga Villkor som anger de fullständiga villkoren. Slutliga Villkor finns tillgängligt på kurssidan för respektive certifikat på www.seb.se, Börs & finans, fliken Strukturerade placeringar. Risker En sammanfattning av de risker som är förknippade med Börshandlade certifikat generellt finns i Produktbroschyren för respektive certifikat som är tillgängligt på www.seb.se/cert. För en fullständig bild av riskerna behöver du ta del av SEB:s offentliggjorda Grundprospekt för Certifikat- och Warrantprogram som är publicerat på www.seb.se/cert. Disclaimer Detta marknadsföringsmaterial, framtaget av SEB:s Commodities Sales desk, har upprättats enbart i informationssyfte. Även om innehållet är baserat på källor som SEB bedömt som tillförlitliga ansvarar SEB inte för fel eller brister i informationen. Den utgör inte oberoende, objektiv investeringsanalys och skyddas därför inte av de bestämmelser som SEB har infört för att förebygga potentiella intressekonflikter. Yttranden från SEB:s Commodities Sales desk kan vara oförenliga med tidigare publicerat material från SEB, då den senare hänvisas uppmanas du att läsa den fullständiga rapporten innan någon åtgärd vidtas. Dokumentationen utgör inte någon investeringsrådgivning och tillhandahålls till dig utan hänsyn till dina investeringsmål. Du uppmanas att självständigt bedöma och komplettera uppgifterna i denna dokumentation och att basera dina investeringsbeslut på material som bedöms erforderligt. Alla framåtblickande uttalanden, åsikter och förväntningar är föremål för risker, osäkerheter och andra faktorer och kan orsaka att det faktiska resultatet avviker väsentligt från det förväntade. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Detta dokument utgör inte ett erbjudande att teckna några värdepapper eller andra finansiella instrument. SEB svarar inte för förlust eller skada direkt eller indirekt, eller av vad slag det vara må som kan uppkomma till följd av användandet av detta material eller dess innehåll. Observera att det kan förekomma att SEB, dess ledamöter, dess anställda eller dess moder- och/eller dotterbolag vid olika tillfällen innehar, har innehaft eller kommer att inneha aktier, positioner, rådgivningsuppdrag i samband med corporate finance-transaktioner, investment- eller merchantbanking-uppdrag och/eller lån i de bolag/finansiella instrument som nämns i materialet. Materialet är avsett för mottagaren, all spridning, distribuering mångfaldigande eller annan användning av detta meddelande får inte ske utan SEB:s medgivande. Oaktat detta får SEB tillåta omfördelning av materialet till utvald tredje part i enlighet med gällande avtal. Materialet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) är ett publikt aktiebolag och står under tillsyn av Finansinspektionen samt de lokala finansiella tillsynsmyndigheter i varje jurisdiktionen där SEB har filial eller dotterbolag.