Patientsäkerhetsberättelse

RAPPORT 2017-01-27 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Socialnämnden i Kils kommun

Sammanställd av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson Datum: 2017-01-27

Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Övergripande mål och strategier 6 2.1 Mål... 6 2.2 Strategier... 6 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 7 3.1 Lagar och föreskrifter... 7 3.2 Vårdgivarens ansvar... 7 3.3 Verksamhetschefens ansvar... 7 3.4 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar... 7 3.5 Enhetschefers ansvar... 7 3.6 Hälso- och sjukvårdspersonals ansvar... 7 4 Struktur för uppföljning/ utvärdering 8 5 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 9 6 Uppföljning genom egenkontroll 11 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 12 8 Riskanalys 13 9 Informationssäkerhet 14 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 15 11 Hantering av klagomål och synpunkter 16 12 Sammanställning och analys 17 13 Samverkan med patienter och närstående 18 14 Resultat 19 14.1.1 Måluppfyllelse... 19 14.1.2 Övriga resultat... 20 15 Övergripande mål och strategier för kommande år 23 16 Definitioner och förkortningar 24

16.1 Definitioner... 24 16.2 Förkortningar... 25

1 Sammanfattning Vårdgivaren Kils kommun är enligt 3 kapitlet i patientsäkerhetslagen skyldig att bedriva ett systematiskt patient- och säkerhetsarbete. Enligt 3 kap. 1 ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Enligt 3 kap. 10 i patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som ska innehålla: 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. 2. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten. 3. Vilka resultat som uppnåtts Åtgärder som utförts är deltagande i kvalitetsregistren Senior Alert, BPSD(beteendemässiga, psykiska symtom vid demens) och Svenska palliativregistret. Egenkontroller har utförts genom att sammanställning och analyser har skett av rapporterade avvikelser från hälso-och sjukvårdspersonalen. Hygienronder har genomförts och synpunkter från patienter och närstående har beaktats då synpunkter och klagomål inkommit. Även så har kontroll av loggranskningar i verksamhetssystemet Procapita+ och Nationell patientöversikt (NPÖ) skett. Risker för vårdskador har uppmärksammats genom riskanalyser. Det har gjorts 39 skattningar i BPSD-registret i Kils kommun. Minnesteamet har gjort 20 skattningar i ordinärt boende. En minskning har skett gällande olämpliga läkemedel på kommunnivå enligt rapport från Region Värmland. Det har skett en minskning från 14 frakturer hos 12 personer 2015 till nio frakturer 2016. 5

2 Övergripande mål och strategier 2.1 MÅL Öka kartläggningen av BPSD-symtom (beteendemässiga och psykiska symtom) med 10 % i ordinärt boende. Öka registreringen med munhälsobedömning enligt ROAG (Revised Oral Assessement Guide) i Senior Alert med 10 %. Minska andelen 75 år och äldre som behandlas med olämpliga läkemedel(bensodiazepiner med lång halveringstid, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, det smärtstillande medlet tramadol, sömnmedlet propiomazin). Minska antalet frakturer vid fallskada med 10 %. Det strukturerade förbyggande arbetet ska öka riskbedömningarna i Senior Alert med 20 %. Minst 15 stycken samordnade individuella planer (SIP) ska utföras i Meddix öppenvård. Minst 20 rehabplaner för personer med rehabiliteringsbehov ska upprättas på Resursenheten. Uppstart ska ske på alla enheter på särskilt boende av kvalitetsregistret SveDem säbo, för uppföljning av de nationella riktlinjerna för demens 2.2 STRATEGIER Fortsätta arbetet med skattningar i BPSD-registret i hemtjänsten av minnesteamet. Riskbedömning för undernäring, trycksår, fall och munhälsobedömningar för registrering i kvalitetsregistret Senior alert ska erbjudas alla 65 år och äldre på särskilt boende, vid vistelse på korttidsboende och personer med hemsjukvårdsinsatser i ordinärt boende. I samverkan med vårdcentralen genomföra läkemedelsgenomgångar. Genomföra utbildningar för användare i samordnad individuell plan (SIP) i Meddix öppenvård Genomföra utbildningar i kvalitetsregistret SveDem på särskilt boende för baspersonal som registrerar och enhetschefer. 6

3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3.1 LAGAR OCH FÖRESKRIFTER Patientsäkerhetslagen Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Lagen om Medicintekniska produkter 3.2 VÅRDGIVARENS ANSVAR Högst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet är socialnämnden. Vårdgivaren fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt följer upp och utvärderar mål kontinuerligt. 3.3 VERKSAMHETSCHEFENS ANSVAR Denne befattningshavare ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. Verksamhetschefen ska även ansvara för att det för enheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå kvalitetsmålen. 3.4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKAS ANSVAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet i kommunens ansvarsområde. Denne befattningshavare ansvarar även för att patienterna får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat samt för att rutiner för läkemedelshantering är ändamålsenliga och väl fungerande. MAS bör även följa upp de rutiner som används i verksamheten så att de tillgodoser kraven på god patientsäkerhet och vård. 3.5 ENHETSCHEFERS ANSVAR Deras uppdrag består i att ansvara för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva säker vård och omsorg. Enhetschefers ansvar är även att se till att rutiner följs, avvikelser dokumenteras och att dessa följs upp och analyseras. 3.6 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALS ANSVAR Den legitimerade personalen och även vård- och omsorgspersonalen är skyldig till att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte rapportera till vårdgivaren risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 7

4 Struktur för uppföljning/ utvärdering När en läkemedelsavvikelse har upptäckts kontaktas tjänstgörande sjuksköterska som vidtar eventuella åtgärder. Sjuksköterskan lägger även bevakning (gruppmeddelande) i verksamhetssystemet Procapita till MAS och berörd enhetschef. Läkemedelsavvikelser skickas till respektive enhetschef och analyseras i arbetsgruppen, dessa skickas till MAS månadsvis. Läkemedelsavvikelser redovisas i månadsuppföljningarna till socialnämnden. MAS sammanställer läkemedelsavvikelser till enhetscheferna årligen samt följer upp, utvärderar och analyserar. Fallincidenter rapporteras och dokumenteras av baspersonal till sjuksköterska som lägger bevakning i journalsystemet Procapita till arbetsterapeut, sjukgymnast, berörd enhetschef och MAS. Utvärdering på individnivå görs på ärendegenomgångar, veckomöten eller dylikt. Sammanställning och analys av fallrapporter sker årligen. Kartläggning av undernäring, trycksår och fall sker via riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior Alert. Även riskbedömning för munhälsa enlig ROAG utförs och registreras i Senior Alert. Dessa riskbedömningar görs av sjuksköterska eller av baspersonal som utsetts och utbildats för denna uppgift i samverkan med övrig personal. Sammanställning av trycksår och andra vårdskador görs efter avvikelserapportering, riskbedömningar och journalgranskningar. Alla dödsfall i verksamheten registreras i kvalitetsregistret Svenska palliativregistret. I kvalitetsregistret BPSD kartläggs personer med beteendemässiga psykiska symtom vid demens, analys görs och åtgärder sätts in enligt de nationella riktlinjerna för demens. Dessa åtgärder utvärderas genom kontinuerliga skattningar som utförs av baspersonal som utsetts och utbildats för denna uppgift i samverkan med övrig personal. I kvalitetsregistret Svedem SÄBO görs årliga uppföljningar på särskilt boende av de personer som bor där och har diagnostiserats med en demensdiagnos. I denna uppföljning registreras bl a aktivitetsnivå, om begränsningsåtgärder används och om läkemedelsgenomgångar genomförts. Dessa registreringar utförs av baspersonal som utsetts och utbildats för denna uppgift 8

5 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Kvalitetsgranskningar har genomförts gällande läkemedelsrutiner inom Stöd och service i samverkan med Forshaga kommun. Loggranskningar har genomförts varje månad i verksamhetssystemet Procapita+ och i NPÖ. Registrering i Svenska palliativregistret har skett och förbättringar vid vård i livets slutskede har genomförts. Riskbedömningar för undernäring, trycksår, fall och munhälsa har utförts i några verksamheter för personer 65 år och äldre. Handlingsplanen för kostfrågor är fortsatt aktuell och matråd har genomförts i hemtjänst och på särskilt boende fyra ggr/år. Teamträffar genomförs i hemtjänsten där man övergripande diskuterar olika individärenden t.ex. för att undvika fallskada. Tillsyn har utförts av MAS gällande efterlevnad av hygienrutiner. Tillsyn har genomförts tillsammans med SAS gällande efterlevnad av begränsningsåtgärder inom enheten för stöd och service. Alla sjuksköterskor har utbildats i SBAR (strukturerad kommunikation) och News (mätinstrument vid akut sjukdom) av de två tidigare utbildade instruktörerna i Kils kommun. Sex sjuksköterskor har genomgått utbildning i Proact(teoretisk genomgång av strukturerat bedömningssätt enligt ABCDE samt repetition av kommunikationsverktyget SBAR och NEWS bedömningsinstrument). Två HLR-instruktörer(hjärtlungräddning) har utbildat 28 personal från Resursenheten i hjärtlungräddning inklusive hjärtstartare. På demensdagarna i Göteborg deltog tre personer från Minnesteamet. En endagsutbildning i palliativ vård för sjuksköterskor har genomförts av Kompentensutvecklingsinstitutet, där deltog 16 sjuksköterskor. En tredagars utbildning i MI(motiverande samtal) har sex stycken personer från Resursenheten genomgått. Fyra arbetsterapeuter har genomgått en endagsutbildning i COPM(Canadian Occupational Performence Measure) som är ett instrument som används för att 9

identifiera och prioritera problem, sätta mål och upptäcka förändringar i en persons uppfattning om sin förmåga vid utförande av olika vardagsaktiviteter. Två sjukgymnaster har genomgått en endagsutbildning i fysioterapi vid yrsel och balansrubbningar. Den årligen återkommande seniormässan i samverkan med bl a Landstinget genomfördes 6:e oktober och temat var välfärdsteknologi men vikten av fysisk aktivitet betonades också. Det var cirka 200 senior som besökte mässan. 10

6 Uppföljning genom egenkontroll Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella kvalitetsregister såsom Svenska palliativ registret, Senior Alert, BPSD och SveDem SÄBO. Jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat jämfört med tidigare resultat. Tillsyn(hygien, patientsäkerhet och begränsningsåtgärder) Kvalitetsgranskningar läkemedel. Svenska Halt mätningen. Egenkontroller dokumenterade i Stratsys är rapportering fall, beskrivning och analys av läkemedel och sammanställning och analys av övriga hälso- och sjukvårdsavvikelser. 11

7 Samverkan för att förebygga vårdskador Länsövergripande och lokalt nätverk för MAS/MAR med tillhörande arbetsgrupper. Regelbundna möten med Centralsjukhuset i Karlstad. Styrgrupp för inkontinensfrågor, kvalitetsrådsträffar, avtalsgrupp för nutritionsfrågor, kvalitetsråd hygien- och avtalsgruppen. Avtalsgrupp för samverkan mellan kommunerna i Värmland och landstinget. Länsövergripande arbetsgrupper för vårdplanering, Meddix, NPÖ, SITHS och HSA-katalogen. Samverkan med läkemedelsenheten. Nätverk för hjälpmedelsfrågor i Värmland samt Riktlinjegruppen. Samverkan med vårdcentralen. Nätverksträffar i Region Värmlands regi gällande Senior Alert-, BPSD -, och Svedem SÄBO-registret. 12

8 Riskanalys Det är 10 riskanalyser som genomförts, dessa finns dokumenterade i ledningssystemet i Stratsys. 13

9 Informationssäkerhet Informationssäkerheten inom socialförvaltningen innefattar att tillgodose patientens säkerhet och integritet och att åtgärder finns för att uppnå detta i verksamheten. Årlig rapportering av informationssäkerhetsinsatser ska ske enligt Socialstyrelsens föreskrift om informationshantering (2008:12). Det finns skriftliga rutiner för personal som beskriver hur loggkontroller utförs. I dessa rutiner beskrivs hur systematisk stickprovskontroll genomförs i verksamheterna. Varje månad ska ett antal användare inom verksamheten slumpmässigt väljas ut och loggarna granskas under en vecka. Antalet användare som kontrolleras varje månad bör omfatta så många att det motsvarar sannolikheten att varje användare blir granskad minst en gång per år. Loggranskningar utförs dels i verksamhetssystemet Procapita, i den nationella patientöversikten NPÖ samt i Meddix där samordnad vårdplanering sker. Rapport till socialnämnden sker årligen gällande loggranskningen som internkontroll. Dessutom utförs dokumentationsgranskningar av legitimerad personal samt av baspersonal när de dokumenterar i hälso- och sjukvårdsjournalen. En behovs- och riskanalys gällande behörigheter till Procapita HSL har utförts och är dokumenterad, denna uppdateras vid förändring. 14

10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Läkemedelsavvikelser i kommunen rapporteras på avvikelseblankett av den som upptäcker samt av den som berörs av händelsen. Avvikelserna analyseras i arbetsgrupperna i samverkan med berörd enhetschef. Dessa skickas till MAS månadsvis. Fallincidenter rapporteras och dokumenteras av baspersonal till sjuksköterska som lägger bevakning i journalsystemet Procapita till arbetsterapeut, sjukgymnast berörd enhetschef och MAS. Fallrapporterna analyseras på veckomöten, ärendegenomgångar och teamträffar. Övriga avvikelser skickas till MAS, inklusive avvikelser gentemot andra vårdgivare som MAS skickar vidare t ex avvikelser gällande samordnad vårdplanering. 15

11 Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter, tas emot skriftligt eller muntligt, (om det sistnämnda sker, bör dokumentation ändå ske av den som tar emot klagomålet). Klagomålet ska besvaras muntligt eller skriftligt till den som berörs. Detta ska återrapporteras via utredningsblankett till diariet som sammanställer till socialnämnden. Vid klagomål informeras även om möjligheten att vända sig till Inspektionen för vård- och omsorg och Patientnämnden. Vid ärenden från Inspektionen för vård- och omsorg eller Patientnämnden utreds dessa skyndsamt av MAS och/eller berörd enhetschef. 16

12 Sammanställning och analys När avvikelser, klagomål och synpunkter sammanställs analyseras dessa för att se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Vid allvarliga händelser görs alltid risk- och händelseanalyser som återkopplas till berörda verksamheter. 17

13 Samverkan med patienter och närstående I samband med tillsyn och utredningar samtalas med patienter och närstående. Ökad tillgänglighet för medborgare i Kil har skett genom att våra ledningssystem, där rutiner för hälso-och sjukvårdsarbetet finns är tillgängliga på Kils kommuns hemsida. 18

14 Resultat 14.1.1 MÅLUPPFYLLELSE KARTLÄGGNING AV BPSD-SYMTOM Det har gjorts 39 skattningar i BPSD-registret (beteendemässiga, psykiska symtom vid demens) i Kils kommun. Minnesteamet har gjort 20 skattningar i ordinärt boende, därigenom uppnåddes målet MUNHÄLSOBEDÖMNING ENLIGT ROAG Det är 20 personer som fått en munhälsobedömning enlig ROAG i Senior alert registrerad. Det är 10 registreringar på Sjuan, nio registreringar på Smeden/Hantverkaren och en på Karlslund. År 2015 gjordes 27 registreringar, där av nåddes inte årets mål att öka registreringarna med 10 %. LÄKEMEDEL En nulägesbeskrivning av läkemedelsanvändningen i kommunernas särskilda boenden har gjorts i februari 2016 i samverkan med Läkemedelsenheten i Landstinget. Motsvarande mätning gjordes i april 2011, 2012 och 2013 och i februari 2014 och 2015. Resultaten gäller stående ordinationer till patienter över 65 år. Sjuksköterskor i kommunerna har räknat hur många patienter som har stående ordinationer av vissa utvalda läkemedelsgrupper. Resultatet baserat på 65 boende och visar att ingen använder NSAID, Tramadol, och Propavan. Resultat visar även att 3 % har olämpliga läkemedel (1 % år 2015), 18 % har tre eller flera psykofarmaka (16 % år 2015), 23 % har 10 eller fler läkemedel (14 % år 2014), 34 % behandlas med lugnande/sömnmedel (36 % år 2015) och 49 % använder laxantia (53 % år 2015). En minskning har skett gällande olämpliga läkemedel på kommunnivå enligt rapport från Region Värmland. Målet är uppnått. MINSKA ANTALET FRAKTURER VID FALLSKADA MED 10 %. Det har skett en minskning från 14 frakturer hos 12 personer 2015 till nio frakturer 2016. Målet är uppnått RISKBEDÖMNINGAR Riskbedömningar för undernäring, trycksår och fall har utförts på åtta personer på särskilt boende, av dessa har 75 % risk för undernäring och 63 % risk för trycksår. På korttiden har riskbedömning för undernäring trycksår och fall utförts på 19 personer, av dessa har 47 % risk för trycksår och 100 % risk för undernäring. I hemtjänsten har 27 personer fått en riskbedömning för undernäring, trycksår och fall, av dessa har 21 % risk för trycksår och 48 % risk för undernäring. En minskning av registreringar av riskbedömningar har skett sedan föregående år, målet uppnåddes inte. 19

REHABPLANER Det är 21 rehabplaner för personer med rehabiliteringsbehov som är upprättade på Resursenheten. Målet uppnåddes. SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN I MEDDIX ÖPPENVÅRD Ingen samordnad individuell plan (SIP) har utförts i Meddix öppenvård. Målet uppnåddes inte. SVEDEM SÄBO Samtliga särskilda boendeenheter har startat upp arbetet och har registrerat uppföljningar för de nationella riktlinjerna för demens i kvalitetsregistret SveDem. Det finns 37 klarmarkerade registreringar. Målet är uppnått. 14.1.2 ÖVRIGA RESULTAT LÄKEMEDELSAVVIKELSER Läkemedelsavvikelserna har ökat från 226 till 235 mellan år 2015 till 2016. Utebliven dos har inträffat vid 154 tillfällen och 21 feldelade dosetter har rapporterats, vilket är en stor minskning sedan föregående år(47). Orsak till avvikelserna har vid 86 tillfällen varit att man inte följer rutiner, stress som orsak har påtalats vid 26 tillfällen. Avvikelser sker jämnt fördelat över dygnet. Vid 28 av händelserna innebar det inga konsekvenser för patienten. En av händelserna betecknades som allvarlig. LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR Det är 51 personer på särskilt boende som fått en läkemedelsgenomgång. I ordinärt boende är siffran 15 personer (uppgifter från verksamhetssystemet i Procapita). FALLRAPPORTERING År 2016 visar siffrorna för Kils kommun 142 fallskador och 383 fall utan skada, sammanlagt 530 fall. Antalet fallskador är något mindre än föregående år och antalet fall utan skada har minskat stort. Fallskadorna har inträffat hos 97 kvinnor och 45 män. Av de 142 fallskadorna inträffade 78 stycken hos dem som är 85 år och äldre. Fallskadorna har inneburit att 14 personer uppsökt akutmottagning. LEX MARIA ANMÄLAN Ingen Lex Maria anmälan har gjorts till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO). 20

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Enligt uppgifter från Svenska palliativregistret under år 2016 har personer med väntat dödsfall på särskilt boende, korttiden och i ordinärt boende till 80 % (71.7 % år 20015) fått ett brytpunktssamtal och närstående har fått det till 87.5 (84.8 % år 2015). Utförd validerad smärtskattning har utförts vid 60 % (39.1 % år 2015) och eftersamtal med anhörig erbjuds 92, 5 % (89.1 % år 2015). Det är 85 % (84.8 % år 2015) som avlider utan trycksår och 65.2 % har fått sin munhälsa bedömd(lika som år 2015). Mänsklig närvaro vid dödsfallet uppnås vid 90 %( 95.7 % år 2015) av de väntade dödsfallen. När det gäller brytpunktssamtal och smärtskattning är Kils kommun bäst i Värmland enligt årsrapport från Region Värmland. ÖVRIGA AVVIKELSER Det har rapporterats 40 övriga avvikelser i Kils kommun. Sex avvikelser som rör tekniska hjälpmedel, t ex handhavandefel på returner (vridplatta) och punkterad sittdyna. Övriga avvikelser som rapporterats är försvunnen narkotika vid sex tillfällen, utebliven såromläggning vid två tillfällen, stödstrumpor inte avtagna och avklippt kateterslang. Även så har det rapporterats 19 planeringsmissar(läkemedel, plasmaglukoskontroll och omläggning)och brister i informationsöverföringen vid två tillfällen. När det gäller informationsöverföring och samordnad vårdplanering har 35 avvikelserapporter skickats in till landstinget (18 stycken år 2015). Av dessa har vi fått svar på 16. Avvikelserna har bl. a handlat om att samtycke saknas till NPÖ, att patient skickats hem utan att meddela sjuksköterska, att patienter är i sämre skick vid hemgång än vid vårdplanering epikriser saknats och att patient inte fått tid för bedömning. Även att läkemedelslista inte varit korrekt och att läkemedel saknats vid hemgång har rapporterats. Landstinget har skickat två avvikelser gentemot Kils kommun som handlar om att Kils kommun inte vårdplanerar i hemmet och att sjuksköterskan inte stannat kvar i väntan på ambulans. 21

TRYCKSÅR Förutom trycksår som registrerats i vård i livets slutskede i palliativa registret så har ytterligare åtta trycksår rapporterats under året. Av dessa är fyra nu läkta och hos fyra personer finns en kategori 1(rodnad), två kategori 2(djup rodnad med avskavning av huden), två kategori 3(fullhudsdefekt utan djup sårhåla). Ytterligare ett sår med en kategori 4(fullhudsdefekt med djup sårhåla) är fortsatt aktuell och inte läkt. SVENSKA HALT MÄTNINGEN Vecka 47 genomfördes den andra punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukning inom särskilt boende i Sverige via Senior alert. En sjuksköterska på särskilt boende registrerade samtliga enheters resultat i Kil. Det var 77 personer som registrerades och av dem hade 5 % bekräftade infektioner (2 % i Riket) och andel vårdtagare med antibiotika var 0 (3 % i Riket). Siffrorna var helt likvärdiga med föregående år. TILLSYN BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER Följande skydds- och begränsningsåtgärder granskades Bälte, sele, rullstols- och brickbord Sänggrind Rörelselarm(inklusive dörrlarm) Granskningen utfördes på Linden och Klövervägen, bostäder med särskild service enligt LSS. Urvalet gjordes utifrån enhetschefs bedömning att det var på dessa boenden som begränsningsåtgärder fanns. Granskningarna utfördes av SAS och MAS genom intervjuer med baspersonal på respektive enhet. Därefter jämfördes dessa uppgifter med vad som är dokumenterat om skydds- och begränsningsåtgärder av den legitimerade personalen i Procapita HSL. Vid granskningarna bodde 12 brukare på Linden och Klövervägen, av dessa hade sju personer, 16 begränsningsåtgärder. På Linden är begränsningsåtgärderna väl dokumenterade men samtycke saknas vid några åtgärder. På Klövervägen finns dokumentation gällande epilepsilarm, men samtycke saknas. För övriga saknas dokumentation. VACCINATION MOT INFLUENSA Kommunens sjuksköterskor har vaccinerat 198 personer inom riskgrupperna mot influensa. År 2015 vaccinerades 192 personer av sjuksköterskorna. 22

15 Övergripande mål och strategier för kommande år Öka registreringen med munhälsobedömning enligt ROAG i Senior Alert med 10 %. Det strukturerade förbyggande arbetet ska öka riskbedömningarna i Senior Alert med 20 %. Minst 15 stycken samordnade individuella planer (SIP) ska utföras i Meddix öppenvård. Minst 70 % av personer i livets slutskede ska ha erhållit validerad smärtskattning. Påbörja arbetet på Resursenheten med COPM som är ett instrument som används för att identifiera och prioritera problem, sätta mål och upptäcka förändringar i en persons uppfattning om sin förmåga vid utförande av olika vardagsaktiviteter. Starta upp balansgrupper i samverkan med friskvården i Värmland. Metoden innebär att sjukgymnast i kommunen väljer ut personer som går med rollator, balanstest utförs före och efter balansgruppernas genomförande. Balansgrupperna genomförs av friskvården. Syftet med balansgrupperna är att minska antal fall hos dessa personer. Målet är att minst 50 % ska ha förbättrats sina resultat i balanstestet enligt Bergs balansskala. 23

16 Definitioner och förkortningar 16.1 DEFINITIONER BPSD-registret: är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD, drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar. Brytpunktssamtal: Samtal mellan ansvarig läkare/tjänstgörande läkare och patient och/eller närstående om ställningstagande att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål. (Svenska palliativregistret) Epikris: Sjukdomsberättelse efter sjukhusvistelse HSA-katalogen: HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Laxantia: Tarmreglerande läkemedel Ledningssystem: Socialnämnden i Kil har tagit fram ett ledningssystem för socialnämndens verksamhet. Ledningssystemet bygger på Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9). I ledningssystemet finns riktlinjer, rutiner och blanketter som används inom socialförvaltningen. Ledningssystemet vänder sig i första hand till socialförvaltningens personal men låter även kommuninvånaren få en inblick i verksamheten och hur socialförvaltningen arbetar. Loggranskning: För att garantera patienters integritet ska IT-system som används inom vård och omsorg logga vem som läser uppgifter om vilken patient, och dessa loggar ska också granskas. Detta är reglerat i patientdatalagen och underbygger regeln om att personal endast ska ta del av uppgifter som gäller de personer man är omedelbart inblandad i. Meddix: IT-stöd för samordnad vårdplanering mellan sjukhus, kommun, primärvård och psykiatrisk öppenvård. Nationell patientöversikt: Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. NEWS: Ett bedömningsinstrument vid akuta medicinska tillstånd. NSAID: Non Steroidal Anti-inflammatory Drugs (NSAID) (på svenska: icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) är en grupp milt smärtstillande läkemedel med inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande verkningar. 24

Olämpliga läkemedel: Läkemedel med stor biverkningsrisk för äldre som bör undvikas, i detta ingår bensodiazepiner med lång halveringstid(lugnande och sömngivande), antikolinerga läkemedel(används t ex vid urininkontinens), det smärtlindrande läkemedlet Tramadol (Tradolan) och sömnmedlet propiomazin (Propavan). Ordinärt boende: Eget privat boende i villa, lägenhet eller seniorboende Psykofarmaka: Psykofarmaka är ett samlingsnamn för läkemedel som riktar sig mot psyket. De används inom tre indikationsområden, psykoser (antipsykotika, neuroleptika), depressioner (antidepressiva läkemedel), sömnproblem, ångest, oro och ängslan (lugnande läkemedel) SBAR: Ett kommunikationsverktyg i vården Senior alert: är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg med syfte att förbättra det förebyggande arbetet, registrera riskbedömningar och åtgärder som vidtas för att därmed förbättra vård och omhändertagandet och öka säkerheten för patienter. Det som registreras är risk för fall, trycksår, onormal nedgång i vikt och munhälsa. Smärtskattning: Strukturerad smärtskattning ska ske vid vård i livets slut med antingen VAS(graderar smärta från 1-10) eller för dementa/personer med kognitiv störning i sent palliativt skede med Abbey pain Scale. SveDem: är ett nationellt kvalitetsregister. Syftet med registret är att samla in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom. Svenska palliativ registret: är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Sista veckan i livet beskrivs genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettiotal frågor. 16.2 FÖRKORTNINGAR IVO MAS MAR ROAG SAS Inspektionen för vård och omsorg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Revised Oral Assessement Guide Socialt ansvarig samordnare 25