Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År Anna-Lena Bryntesson, MAS 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Uppföljning genom egenkontroll 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 Hantering av klagomål och synpunkter 8 Resultat 8 Övergripande mål och strategier för kommande år 11 2

3 Sammanfattning Åtgärder som vidtagits under året för att öka patientsäkerheten är bl.a. förebyggande arbete, satsning på att öka kvaliteten inom palliativ vård, omfördelning av sjuksköterskeresurs till psykiatri och LSS samt läkemedelsgenomgångar. Egenkontroll utförs genom hygienmätning, journalgranskning, loggkontroller och avvikelserapportering. Genom avvikelserapporteringen har inträffade vårdskador, eller risk för vårdskador hanterats och åtgärder vidtagits för minska risken för upprepning och på så sätt öka patientsäkerheten. Hanteringen av klagomål och synpunkter inom verksamheten ökar också patientsäkerheten. Arbetet med patientsäkerheten har inneburit att målsättningen för förebyggande arbete med registrering i Senior Alert har uppnåtts. Även målen när det gäller kvalitetsökning inom palliativ vård har uppnåtts När det gäller användning av olämpliga läkemedel på särskilda boenden har en minskning skett men där behöver fler insatser göras för att uppnå ytterligare minskningar. Inför 2015 kommer verksamheten att ha riktade åtgärder gällande information och delaktighet för enskilda och anhöriga, journalgranskning och avvikelsehantering inom LSS för att öka patientsäkerheten. 3

4 Övergripande mål och strategier Enligt Vård och stöds ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beslutar kommunens politiska ledning vilken verksamhet som ska bedrivas och vilka mål som gäller. Förvaltningen med verksamhetschef som ansvarig för Vård och stöd ska utifrån detta uppdrag ta fram en verksamhetsplan som beskriver hur målen ska nås och vem som ska utföra aktiviteterna i verksamheternas processer. Verksamheten Vård och stöd i Eda kommun ska enligt Strategisk plan och Budget- och verksamhetsplan tillförsäkra enskilda individer god och säker hälso- och sjukvård genom att förebygga eller lösa behov utifrån sociala problem, funktionshinder, åldrande eller sjukdom. Vidare anges att Vård och stöd ska bedriva sin verksamhet med tillämpning av lagstiftning och kommunala policydokument. Den kommunala hälso- och sjukvården ska bl.a. erbjuda vård och omsorg med god hygienisk standard, erbjuda en säker läkemedels- och hjälpmedelshantering samt samverka med andra vårdgivare. Vård och stöd följer de nationella målsättningar som finns angivna i överenskommelsen mellan regeringen och SKL och som syftar till bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen anger fem områden som ska prioriteras: Sammanhållen vård och omsorg, förebyggande arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling och god vård i livets slut. Kommunens målsättning är att uppfylla de nationella mål som överenskommelsen anger. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Nämndens ansvar Nämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas/medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAS/MAR) ansvar MAS/MAR har tillsammans med verksamhetschefen att ansvara för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. MAS/MAR utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I MAS/MAR ansvar ingår bl.a. att tillse att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten samt att personalen inom kommunens hälso- och sjuk 4

5 vård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. Områdes-/enhetschefs ansvar Berörd chef ansvarar för att de riktlinjer och rutiner som nämnd, verksamhetschef eller medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning och utvärdering sker enligt följande: Egenkontroller enligt ledningssystem. Vård och stöds uppföljningsinstrument. Uppföljning enligt föreslagna förbättringar från föregående års patientsäkerhetsberättelse. Öppna jämförelser. Kvalitetsregister. Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Inom Vård och stöd sker följande egenkontroller inom området hälso- och sjukvård: Strukturerad journalgranskning 2 ggr per år. Hygienmätning en gång per månad. Avvikelserapportering gällande fall, läkemedelshantering, felaktig eller utebliven HSL-insats, trycksår och självmord. Avvikelserapportering mellan kommunen och landstinget. Avvikelserapportering mellan kommunen och Apotekstjänst, leverantör av dosdispenserade läkemedel. Loggkontroller i verksamhetssystemet Procapita, i det digitala vårdplaneringssystemet Meddix samt i sammanhållen journalföring-npö. Extern och intern granskning av läkemedelshantering. 5

6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Förebyggande arbete Förebyggande arbete har skett genom riskbedömningar när det gäller trycksår, undernäring, fall och munhälsobedömning har vårdtagare som bor på särskilt boende eller vårdades på korttidsplats erbjudits riskbedömningar och registrering i kvalitetsregistret Senior Alert. Målsättningen för mätperioden 1 oktober 2013 till 30 september 2014 var att 90 % av vårdtagarna i särskilda boende och på korttidsplatser skulle registreras i Senior Alert. I Eda registrerades 96% av ovan nämnda målgrupp och många av de vårdtagare som hade risk inom någon av bedömningsområdena fick förebyggande åtgärder insatta. Förutom arbetet med riskbedömning och registrering i Senior Alert har en rutinen för fall- och fallskadeprevention reviderats och kompletterats med förslag på förebyggande åtgärder och delar av rutinen riktar sig speciellt mot de vårdtagare som faller ofta. Vård i livets slutskede Svenska Palliativregistret mäter på patientnivå hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede har Vård och stöd haft fokus på att förbättra fyra av indikatorerna som mäts i registret Brytpunktssamtal Validerad smärtskattning Munhälsobedömning Vid behovs ordination av injektionsmedel mot ångest Förutom de indikatorer som prioriterats nationellt har Eda valt att fokusera på efterlevandesamtal för att bl.a. upptäcka personer som har svårt att komma vidare i livet efter att ha förlorat en närstående och därigenom kunna erbjuda tidiga insatser för att förebygga ohälsa i denna grupp. En ny riktlinje gällande palliativ vård har införts under året där bl.a. de fyra ovan nämnda indikatorerna och efterlevandesamtal är en viktig del. Sjuksköterskor med huvudansvar för psykiatri och LSS Under året har viss tid av två av kommunens sjuksköterskor tjänst omfördelats för att ge tid till inriktning mot psykiatri och LSS. Det är viktigt både med tanke på resurs och kompetens inom dessa områden. Kvaliteten på hälso- och sjukvården inklusive habiliteringen höjs när stödet från sjuksköterska till personer inom psykiatri och LSS i kommunen stärks. Läkemedelsgenomgångar 2014 har enskilda både i särskilt boende och ordinärt boende erbjudits en genomgripande genomgång av läkemedel. Genomgången har utförts i samverkan mellan farmaceut från landstingets Läkemedelsenhet, distriktsläkare, kommunens sjuksköterska samt personal från de olika enheterna. Under våren 6

7 gjordes läkemedelsgenomgångar bland många vårdtagare inom ordinärt boende och under hösten fortsatte arbetet i särskilda boenden. Delegering Under året har en ny rutin gällande delegering tagits i bruk. Rutinen innebär att vissa sjuksköterskor har ett övergripande ansvar gällande teoretisk delegeringsutbildning. Mottagaren av delegering deltar i ett gemensamt utbildningstillfälle med genomgång av material inför delegering. Praktisk genomgång görs därefter på den enhet där mottagaren fått sin anställning och delegeringen skrivs på av sjuksköterska på denna enhet. Delegeringsblanketterna lagras därefter elektroniskt för att underlätta översynen av givna delegeringar och på så sätt underlätta planering av hälso- och sjukvårdsinsatser för områdeschefer och planerarenheten. Rehabprocessen Under året har medabetare från kommunen deltagit i arbetet med att kartlägga rehabprocessen vid in- och utskrivning från sjukhuset i Arvika. I arbetet har representanter från sjukhuset samt Eda, Arvika och Årjängs kommuner deltagit. Förutom kartläggningen så har åtgärder föreslagits för att säkerställa övergångar i vårdkedjanoch därefter har dessa åtgärder implementerats hos respektive vårdgivare. Sammanhållen journalföring/npö Sammanhållen journalföring/npö är infört under året. Det innebär att legitimerad personal inom Vård och stöd har behörighet att läsa patienters journaler från landstinget vilket höjer patientsäkerheten genom att informationstillgången säkerställs. Samverkan för att förebygga vårdskador En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur Vård och stöds verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i flera olika regionala samverkansdokument t.ex. gällande samordnad vårdplanering, rehabilitering/habilitering och hjälpmedel. Därutöver finns regionala avtal gällande t.ex. inkontinenshjälpmedel, kostnadsansvar för vissa sjukvårdsprodukter samt serviceavtal gällande spoldesinfektorer. Lokalt finns överenskommelse mellan Eda kommun och Eda vårdcentral samt mellan Eda kommun och Psykiatriska mottagningen Arvika. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Enligt rutinen för rapportering av avvikelser inom hälso- och sjukvård är all hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att rapportera risker för vårdskador eller inträffade vårdskador. Inom vård och omsorgen och socialpsykiatrin rapporteras avvikelser digitalt via verksamhetssystemet Procapita. Inom LSS rapporteras avvikelserna via pappersblanketter. Återkoppling på enskilda rapporter görs av legitimerad personal, berörd chef eller MAS/MAR. 7

8 Inkomna rapporter, förutom fallrapporter utan eller med lindrig skada som följd, sammanställs och analyseras årligen av MAS. Särskilt fokus läggs på de fall som haft svår skada som följd. Återkoppling av sammanställningar, resultat och analys görs på enheterna av berörd chef. Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter lämnas till verksamheten via pappersblankett eller e-tjänst. Enligt befintlig rutin kan klagomål eller synpunkt även lämnas muntligt men skriftligt är att föredra. Mindre klagomål kan hanteras av mottagaren av klagomålet medan större klagomål utreds av berörd chef eller anna chef om berörd chef själv är iblandad i händelsen.under året har inget större klagomål inkommit gällande hälso- och sjukvård. Vård och stöd har i ett ärende blivit ombedda av Patientnämnden att lämna ett yttrande utifrån ett klagomål som lämnats till landstinget och som till viss del berörde kommunens hälso- och sjukvård. Ingen återkoppling har skett från Patientnämnden efter att yttrandet gjorts. heller blivit kontaktad. Vård och stöd har inte tagit emot något klagomål gällande kommunal hälso- och sjukvård som lämnats in via IVO. Resultat Ledningssystem Under 2014 har verksamhetschef tagit fram ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) enligt beslut i Vårdutskottet. Samtidigt har arbete pågått med att ta fram och revidera riktlinjer och rutiner inom området hälso- och sjukvård. Dessa ingår som som en del i ledningssystemet. Avvikelser mellan vårdgivare 13 avvikelser har skickats från kommunen till sjukhusen i Arvika och Centralsjukhuset i Karlstad. De flesta av dessa berör informationsbrist samt felaktig läkemedelsordination. En del avvikelser besvaras av landstinget och resulterar i de flesta fallen i påminnelse om befintliga rutiner eller revidering av rutiner. 18 avvikelser har skickats till Vårdcentralen i Eda, de flesta av dessa omfattar brister i läkemedelsordinationer. Dessa avvikelser är besvarade med angivna åtgärder för att förebygga upprepning. En avvikelse är skickad till ambulansverksamheten i Arvika och den berörde bemötande i samband med en utryckning. Vård och stöd har inte mottagit någon avvikelse från annan vårdgivare Avvikelserapporter gällande fall Under året har 502 fall skett i kommunen vilket är en minskning sedan året före, se tabell 1. En anledning till detta kan vara införandet av digital registrering av avvikelser på alla enheter inom vård och omsorg. Införandet av ett helt nytt system har medfört vissa besvär både rent tekniskt och kompetensmässigt. Anmärkningsvärt i övrigt är att inga fallrapporter inkommit från LSSverksamheterna. När det gäller fall med allvarlig skada som följd har dessa ökat sedan året före från 16 till 22, se tabell 1. Flest fall med allvarlig skada som följd sker i ordi 8

9 närt boende och den vanligaste allvarliga skadan är frakturer. Frakturer har skett på höft, handled, nacke, revben samt fotled. Tabell 1. Sammanställning av fall och fall med allvarlig skada som följd Enhet Antal vårdtagare Antal fall Allvarlig skada 1. Demensboende i Ch-berg (94) 1 (3) 2. Petersborg, Ch-berg (29) 0 (0) 3. Hiernegården, Koppom (83) 2 (0) 4. Älvgården uppe o nere, Å-fors (68) 2 (5) 5. Resursenheten, Å-fors (48) 3 (3) 6. Hemtjänsten, Ch-berg 72 (170) 10 (4) 7. Hemtjänsten, Koppom 68 (62) 5 (1) 8. Hemtjänsten, Å-fors 52 (92) 1 (0) Summa Summa Summa Siffror inom parentes kommer från 2013 Övrig avvikelserapportering Fördelningen av rapportering av avvikelser utöver fall redovisas i tabell 2. Tabell 2. Sammanställning av avvikelser förutom fall Enhet Läkemedel Medicinteknisk produkt (MTP) Charlottenberg Trycksår Utebliven/ felaktig HSL Självmord Hemtjänst Petersborg Gunnarsbygården Tallmogården Klockargården Åmotfors Hemtjänst Ålvgården uppe Älvgården nere Resursenheten Koppom Hemtjänst Hiernegården nere Hiernegården uppe Korttidsplats

10 Sammanlagt Lex Maria Under året har två avvikelser varit så allvarliga att MAS efter utredning bedömt att de ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Båda avvikelserna gällde fallskador och i den ena händelsen var en lyft inblandad vilket även innebar anmälan till Läkemedelsverket och lyftens tillverkare. Båda ärendena är besvarade av IVO och Läkemedelsverket och de åtgärder som Vård och stöd vidtagit ansågs tillräckliga och därmed avslutades ärendena. Läkemedelsanvändning Eda kommun har legat högt i läkemedelsanvändning jämfört med andra kommuner inom de mätområden som genomförts på särskilda boenden sedan Mätningen redovisas i procentuell användning av olika läkemedelsgrupper bland vårdtagarna på Älvgården i Åmotfors, Hiernegården i Koppom och demensboendet samt Petersborg i Charlottenberg, se tabell 3. Resultatet visar en nedgång av användning inom samtliga grupper förutom antidepressiva och 20 eller fler läkemedel. Vid jämförelse med andra kommuner så ligger Eda fortfarande högt men inte inom samtliga områden som tidigare. Den totala användningen av olämpliga läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel har också sjunkit i Eda medan användningen av psykofarmaka har stigit något. Anledningen till att en minskning ändå skett inom flera områdena torde vara de läkemedelsgenomgångar som genomförts både på särskilda boenden och i ordinärt beonde. Tabell 3. Redovisning av användning av vissa läkemedelsgrupper på särskilda boenden i Eda kommun Antal deltagare Neuroleptika Antidepressiva Lugnande/sömnmedel Propiomazin (=Propavan) 3 eller fler psykofarmaka NSAID Tramadol Laxantia läkemedel eller fler 20 eller fler läkemedel

11 Palliativ vård Under året har målsättningen gällande de kvalitetsindikatorer som finns nationellt inom palliativ vård uppnåtts i Eda, se tabell 4. En kvalitetsökning har skett inom tre av fyra områden, brytpunktssamtal, ordination mot ångest och smärtskattning. När det gäller munhälsa så har en viss sänkning skett. Totalt har kvaliteten inom dessa fyra områden ökat med 15,6% under mätperioden oktober 2011 till september När det gäller efterlevandesamtal som kommunen gjort en egen satsning på så har detta ökat från 12,5 % genomförda samtal till 40,0%. Tabell 4. Redovisning av kvalitet inom fyra nationellt utvalda områden i palliativ vård Övergripande mål och strategier för kommande år Patientlagen Arbete påbörjas med information och delaktighet för enskilda och anhöriga för att möta upp kraven i Patientlagen som trädde i kraft Detta sker bl.a. genom att införa rutiner och information gällande hemsjukvård och hälso- och sjukvård i särskilt boende. Beställning av HSL uppdrag via Procapita 11

12 Under början av året kommer modulen för att beställa HSL uppdrag via Procapita att tas i bruk. Detta ska ytterligare säkerställa att den enskilde i ordinärt boende får de insatser som denne beviljats och att dessa sker enligt ordination. Hygien Översyn av egenkontroll gällande hygien genom självskattning. Journalföring Förbättra kvaliteten samt minska risken för onödig dokumentation genom fortsatt journalgranskning och fortbildning utifrån behov och resultat av granskning. Kvalitetsregister Förebyggande arbete fortsätter genom användning av riskbedömningsinstrument samt registrering i Senior Alert. Fortsatta arbete med att bibehålla och öka kvaliteten genom registrering i Palliativregistret och använda resultaten som kommer fram genom registrering i det fortsatta kvalitetsarbetet. Hjälpmedelspolicy Delta i det regionala arbetet med revidering av hjälpmedelspolicyn. Avvikelsehantering Digital avvikelseregistrering bör införas inom LSS. Parallellt med detta bör en informationskampanj ske gällande skyldigheten att rapportera avvikelser. Utveckla analysarbetet och återkopplingar av avvikelser inom samtliga verksamheter i Vård och stöd. 12