Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni Skurups kommun. Granskning av miljötillsyn och miljöstrategiskt arbete

Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2016 Skurups kommun Granskning av miljötillsyn och miljöstrategiskt arbete

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3 Genomförande... 3 3 Revisionskriterier... 3 3.1 Uppdrag beslutat av kommunfullmäktige 2014... 3 3.2 Kommunens miljötillsynsansvar enligt miljöbalken... 4 3.3 Kommunens miljötillsynsansvar enligt miljötillsynsförordningen... 4 4 Granskningsresultat... 5 4.1 Genomförande av miljöstrategiska uppdrag... 5 4.1.1 Iakttagelser... 5 4.1.2 Bedömning... 7 4.2 Miljötillsyn... 7 4.2.1 Iakttagelser... 7 4.2.2 Bedömning... 9 5 Svar på revisionsfrågor... 9 6 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...10 Källförteckning...12 1

1 Sammanfattning Denna granskning har gjorts i syfte att bedöma om kommunstyrelsens och myndighetsnämnden för miljö och byggnads styrning av det strategiska miljöarbetet respektive miljötillsynsarbetet är ändamålsenlig. Vi bedömer att kommunstyrelsens styrning av det strategiska miljöarbetet kan förbättras. Vi bedömer vidare att myndighetsnämnden för miljö och byggnads planering, uppföljning och utvärdering av miljötillsynen kan förbättras. Dessa bedömningar baseras på följande iakttagelser. Kommunfullmäktige beslutade i november 2014 att kommunens miljömålsprogram skulle revideras. Kommunfullmäktige beslutade då också att återrapportering till kommunfullmäktige skulle ske varje kvartal. I augusti 2015, dvs. tre kvartal senare, gjordes den första återrapporteringen. Då konstaterades att kommunen avvaktade länsstyrelsens arbete. Detta arbete är nu klart och enligt kommunens plan ska miljömålsprogrammet antas innan 2016 års slut. Kommunfullmäktige beslutade vid samma tillfälle att medlemskap i två organisationer skulle undersökas. Det uppdraget var i princip genomfört i och med beredningen av motionen och efter det att fullmäktige fattade beslut om att bifalla den har ingenting hänt. Det finns en tillsynsplan för den aktuella myndighetsnämndens verksamhet och den bygger på en dokumenterad behovsutredning. Tillsynsplanen för innevarande år antogs dock först i april. Det innebar att nämnden inte hade någon giltig tillsynsplan under årets första kvartal. Den aggregerade uppföljningen av miljötillsynen som presenterats är tydlig och redovisar hur stora delar av den planerade tillsynen som genomförts. Redovisningen omfattar dock inte hela det år för vilken tillsynen planerats utan bara de tre första kvartalen. Redovisningen innehåller också bara en uppföljning, inte en utvärdering. Vi ger kommunstyrelsen följande rekommendationer. Säkerställ att uppdrag från kommunfullmäktige genomförs i rimlig tid. I detta fall innebär det att miljömålsprogrammet borde ha färdigställts tidigare. Säkerställ, i de fall det finns skäl till att skjuta upp uppdrag från kommunfullmäktige, att kommunfullmäktige ges möjlighet att fatta beslut om huruvida uppdraget ska skjutas upp. Säkerställ att kommunfullmäktige får den återrapportering som den beslutat om. Föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut om frågan om medlemskap i Sveriges Ekokommuner och Klimatkommunerna. Vi ger myndighetsnämnden för miljö och byggnad följande rekommendationer. Säkerställ att giltig tillsynsplan finns innan verksamhetsåret börjar. Säkerställ att tillsynsverksamheten följs upp och utvärderas i enlighet med miljötillsynsförordningen. 2

2 Inledning 2.1 Bakgrund Skurups kommun hade miljömål för perioden 2008-2012. 2014 biföll kommunfullmäktige en motion som bl.a. yrkade på att kommunens miljömålsprogram skulle revideras. Kommunfullmäktige beslutade också att återrapportering skulle göras till kommunfullmäktige varje kvartal. Enligt kommunens hemsida ska framtagandet av nya lokala miljömål påbörjas under 2015. Revisorerna bedömer att det finns anledning att granska hur kommunstyrelsen och myndighetsnämnden för miljö och byggnad sköter uppdraget från kommunfullmäktige. Ett led i miljöarbetet är den tillsyn som kommunerna ansvarar för enligt miljöbalken och miljötillsynsförordningen. Myndighetsnämnden för miljö och byggnad ansvarar för denna tillsyn i Skurup. Tillsynen som kommunerna ska bedriva är reglerad i miljöbalkens 26 kapitel och i miljötillsynsförordningen (2011:13). I tillsynsansvaret ingår att avsätta tillräckliga resurser och att ha personal med tillräcklig kompetens för att arbetet ska kunna utföras. Som ett led i granskningen av det miljöstrategiska arbetet ska även miljötillsynsarbetet granskas. 2.2 Syfte och revisionsfrågor Granskningens övergripande syfte är att bedöma om kommunstyrelsens och myndighetsnämnden för miljö och byggnads styrning av det strategiska miljöarbetet respektive miljötillsynsarbetet är ändamålsenlig. Följande frågor besvaras i granskningen: Genomför kommunstyrelsen de uppdrag inom det miljöstrategiska området som fullmäktige givit den? Finns en tillsynsplan och bygger den på en dokumenterad behovsutredning? Hur säkerställer nämnden tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser inom tillsynsområdet? Följs nämndens tillsyn och kontroll upp och utvärderas i vederbörlig ordning? 2.3 Genomförande Granskningen har gjorts genom dokumentstudier samt genom intervjuer med miljöstrateg, myndighetschef miljö och bygg samt miljöinspektör. Skriftliga källor redovisas sist i rapporten. 3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. I denna granskning utgörs revisionskriterierna av det uppdrag som beslutades av kommunfullmäktige 333, 2014 samt vad som stadgas i miljöbalken och miljötillsynsförordningen om miljötillsyn. 3.1 Uppdrag beslutat av kommunfullmäktige 2014 I november 2014 biföll kommunfullmäktige en motion som gällde kommunens miljöarbete. Det innebar att kommunfullmäktige beslutade att revidera Skurups kommuns miljömålsprogram att miljömålen får en tydlig roll i alla kommunens verksamheter 3

att miljömålen årligen följs upp och utvärderas att Skurups kommun skulle undersöka en ansökan om medlemskap i Sveriges Ekokommuner och i Klimatkommunerna Kommunfullmäktige beslutade också att återrapportering skulle ske till kommunfullmäktige varje kvartal. 3.2 Kommunens miljötillsynsansvar enligt miljöbalken Miljöbalken (1998:808) syftar till att en hållbar utveckling främjas och att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. I miljöbalken fastställs att tillsyn ska säkerställa att balkens syfte följs. Varje kommun utövar, genom den eller de nämnder som fullmäktige bestämmer, tillsyn inom kommunen över miljö- och hälsoskyddet i enlighet med lagens bestämmelser. Tillsynsmyndigheten ansvarar för att på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera att miljöbalken, samt de föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken, efterlevs. Ansvarig tillsynsmyndighet ska även vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Tillsynsmyndigheten ska dessutom, genom rådgivning, information och liknande, skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses. Kommunfullmäktige får meddela föreskrifter om avgift för sin tillsyn. 3.3 Kommunens miljötillsynsansvar enligt miljötillsynsförordningen Miljötillsynsförordningen (2011:13) gäller tillsyn enligt miljöbalken och fastställer att en verksamhet, en åtgärd, ett område eller en djur- eller växtart kan vara föremål för tillsyn. Den kommunala nämnd som kommunfullmäktige utser ska ansvara för operativ tillsyn, dvs. tillsyn som utövas direkt gentemot den som bedriver/har bedrivit verksamhet eller vidtar/har vidtagit en åtgärd. Hos den operativa tillsynsmyndigheten ska det finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år och ses över vid behov, dock minst en gång årligen. Tillsynsmyndigheten ska föra ett register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. Med utgångspunkt i behovsutredningen och registret ska myndigheten upprätta en tillsynsplan som ska beslutas av nämnd. Hos de verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) ska kommunen göra tillsynsbesök. Verksamheter som innebär betydande risker för miljön ska få besök minst en gång per år. Övriga ska få besök minst vart tredje år. Tillsynsmyndigheten ska årligen följa upp och utvärdera sin tillsynsverksamhet. 4

4 Granskningsresultat 4.1 Genomförande av miljöstrategiska uppdrag 4.1.1 Iakttagelser 4.1.1.1 Revidering av Skurups kommuns miljömålsprogram I Sverige finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Länsstyrelsen har uppdraget att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska miljömålen. 15 av de 16 nationella miljökvalitetsmålen alla utom Storslagen fjällmiljö är också Skånes miljömål. Målen har vid flera tillfällen reviderats och aktualiserats, bland annat på grund av förändringar på nationell nivå, för att målår passerats, för att mål nåtts eller för att behov av ändrade målformuleringar funnits. Nuvarande mål gäller sedan 27 juni 2013. För ett av de nationella målen Begränsad klimatpåverkan finns regionala mål avseende utsläpp av växthusgaser, effektivare energianvändning, förnybar el, biogas och transporter. I april beslutade länsstyrelsen om ett nytt regionalt åtgärdsprogram för att nå miljömålen. Programmet består av 77 åtgärder för att möta de skånska utmaningarna och öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen. De skånska utmaningarna är enligt programmet Hållbara transporter i Skåne, Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag, Hushållning med Skånes mark och resurser, Skydd av Skånes natur- och kulturvärden samt Hållbar konsumtion i Skåne. Till dessa utmaningar kopplas de 77 åtgärderna. För varje åtgärd beskrivs följande. Vari åtgärden består Huvudaktör/er Medaktör Kommunerna står som huvudaktör i en stor del av åtgärderna. Skurups kommuns tidigare miljömålsprogram antogs av kommunfullmäktige 2008 och gällde 2008-2012. I juni 2014 beslutade samhällsbyggnadsberedningen att utse tre politiker till styrgrupp för revidering av de lokala miljömålen. Enligt beslutet hade ett förslag till nya miljömål tagits fram och en styrgrupp behövde tillsättas för det fortsatta arbetet. Kommunens miljöstrateg är sekreterare i styrgruppen. I november 2014 beslutade kommunfullmäktige att revidera kommunens miljömålsprogram. Ett utkast till program finns och detta ska godkännas av styrgruppen, av kommunstyrelsen och slutligen av kommunfullmäktige. Miljöstrategen uppger att målet är att programmet ska antas av fullmäktige under 2016 och att kommunen har inväntat länsstyrelsens presentation av det nya åtgärdsprogrammet för att kunna koppla de kommunala miljömålen till detta. Länsstyrelsens plan var tidigare, enligt uppgift från kommunen, att programmet skulle vara klart under hösten 2015. Det har sedan blivit försenat. Kopplingen till länsstyrelsens åtgärder ska bestå i att kommunen väljer ut de åtgärder som anses mest akuta för kommunen och planerar sina egna åtgärder utifrån dessa. Styrgruppen har hittills träffats vid ett tillfälle. Ett nytt möte är planerat till juni 2016. 5

4.1.1.2 Miljömålens roll i kommunens verksamheter Inget antaget program finns. I det utkast till program som presenterats för revisionen framgår Att målområden ska definieras Att åtgärder ska kopplas till varje målområde Att huvudansvarig och medaktör ska definieras för varje åtgärd Att tidplan ska finnas för varje åtgärd 4.1.1.3 Årlig uppföljning av miljömålen och återrapportering till kommunfullmäktige Ingen uppföljning av miljömålen har ännu skett eftersom programmet inte är klart. I augusti 2015 behandlades frågan av kommunfullmäktige. I den tjänsteskrivelse som då presenterades för kommunfullmäktige redovisades de nationella miljömålens uppbyggnad, länsstyrelsens och kommunernas roll samt länsstyrelsens kommande revidering av åtgärdsprogrammet (se ovan). Vidare konstaterades följande: Då det är oklart vilka prioriterade åtgärder som kommer att gälla de närmaste åren för de skånska kommunerna avvaktar gruppen med att träffas åtminstone fram till mitten av oktober. Kommunfullmäktige lade rapporten till handlingarna. 4.1.1.4 Medlemskap i Sveriges Ekokommuner och i Klimatkommunerna Kommunfullmäktige beslutade i november 2014 att Skurups kommun skulle undersöka en ansökan om medlemskap i Sveriges Ekokommuner och i Klimatkommunerna. Föreningen Sveriges Ekokommuner bildades 1995 och består nu av 101 kommuner. Det är en frivillig samarbetsorganisation för hantering av gemensamma strategiska frågor av betydelse för en långsiktig hållbar utveckling för kommuner, landsting och regioner. Föreningen syftar till att främja utvecklingen för ett hållbart samhälle utifrån en ekologisk grundsyn med en tydlig koppling till det ekonomiska och sociala perspektivet. Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete. Föreningen har 35 medlemmar och dess övergripande syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige genom erfarenhetsutbyte, påverkansarbete och spridning av goda exempel. Innan kommunfullmäktige fattade beslut om motionen bereddes den av samhällsbyggnadsberedningen och av kommunstyrelsen. I sitt yttrande över motionen förklarade sig miljöstrategiska enheten vara positiv till medlemskap i de båda organisationerna och redogjorde för vad medlemskapen kostade. Det förslag som motionen innehöll att undersöka en ansökan om medlemskap var därmed i princip genomfört när kommunfullmäktige beslutade att bifalla motionen. Frågan har inte behandlats sedan kommunfullmäktige beslutade att bifalla motionen. Ansvarig miljöstrateg uppfattar att uppdraget att undersöka medlemskap är utfört i och med yttrandet över ärendet. 6

4.1.2 Bedömning Vi delar bilden av att det är rimligt att koppla det lokala miljömålsprogrammet till länsstyrelsens åtgärdsprogram. Vi bedömer dock att kommunens arbete med att ta fram ett nytt miljömålsprogram har tagit för lång tid. Då kommunfullmäktige fattade beslut om ett nytt miljömålsprogram hade kommunen stått utan miljömål i nästan två år. Med bakgrund i att kommunfullmäktige beslutade om rapportering var tredje månad är det otillräckligt att först nio månader efter kommunfullmäktiges beslut meddela att arbetet får vänta. Det som inväntades var dessutom inte reviderade mål utan ett reviderat åtgärdsprogram. Vår bedömning är att det borde ha varit möjligt att utforma kommunala mål utifrån de regionala målen. Vår bedömning är också att ett beslut om uppskjutande av programarbetet borde ha fattats av den instans som givit det initiala uppdraget, dvs. kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade också att medlemskap i två organisationer skulle undersökas. Uppdraget var i princip genomfört i och med beredningen av motionen. Efter det att fullmäktige fattade beslut om att bifalla den har inget hänt. Något har uppenbarligen brustit i hanteringen av ärendet eftersom ingen uppfattar sig ha ansvar för att ta det vidare. Kommunstyrelsen ansvarade för att bereda ärendet och borde ha uppmärksammat detta. 4.2 Miljötillsyn 4.2.1 Iakttagelser 4.2.1.1 Planering Tillsynsplan tas fram årligen och bygger på en behovsutredning som ingår i samma dokument. Nu gällande plan beslutades av nämnden i april 2016. Behovsutredningen redogör för antal objekt, intervall för tillsynsbesök, tidsåtgång per objekt för total tillsynsinsats, det årliga resursbehovet (räknat i timmar) samt ansvarig handläggare. Detta redovisas per tillsynsområde, exempelvis industrier och andra anläggningar, och per objektstyp, exempelvis jordbruk, värmepumpar och hästhållare. För varje tillsynsområde finns också en redovisning av hur stort tidsbehovet är av informationsinsatser. Det behov som redovisas gäller ett år. Eftersom planen omfattar tre år får det förutsättas att ansvariga har räknat med att behovet kommer att vara lika stort under varje år av planperioden. Tillsynsplanen består i en redovisning av hur många tillsynstimmar som är planerade till respektive tillsynsområde. Under rubriken Nedprioriterat arbete står att myndighetsenheten miljö och bygg i första hand kommer att framställa en begäran om en tillsvidareanställning för en miljöinspektör för att klara tillsynen. Vidare beskrivs att enheten under flera år prioriterat ned arbete inom tillsynen och nu har en tidsskuld som behöver arbetas in. Det handlar därmed inte om ekonomiska utan om personella resurser. Ansvarig chef uppfattar att tid saknas för proaktiva informationsinsatser, vilka skulle kunna leda till att verksamheten i mindre utsträckning skulle behöva svara på frågor i efterhand. Register förs i verksamhetssystemet Miljöreda. Varje handläggare planerar sin egen tillsyn på vecko- eller månadsbasis inom sitt ansvarsområde. Övriga handläggare har dock viss insyn i sina kollegers arbete. 4.2.1.2 Kompetens och resurser Personella resurser är enligt gällande tillsynsplan och enligt intervjuer en brist. I samband med att nämnden behandlade förslaget till plan skrev den följande i sitt 7

sammanträdesprotokoll: Myndighetsnämnden vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att personalstyrkan behöver utökas för att verksamheten ska kunna nå miljömålen. En sådan ny tjänst kommer att vara självfinansierad. Ansvariga tjänstemän uppfattar att det i nuläget finns en brist på 2,25 heltidstjänster för samtligt tillsynsarbete inklusive administration. En handläggare kommer snart att gå på föräldraledighet och en vikarie ska då tillsättas. Inga svårigheter finns enligt uppgift med att hitta kompetent vikarie. Verksamheten går generellt med ekonomiskt överskott och inspektörer har kontinuerligt projektanställts för att planerad tillsyn ska kunna genomföras. Inget avtal om tillsynsutbyte finns med grannkommunerna. De personer som arbetar med miljö- och hälsotillsyn är inte bosatta i kommunen, vilket enligt de intervjuade innebär att uppenbara jävssituationer generellt kan undvikas. Kompetensutveckling och behov därav diskuteras vid utvecklingssamtal. Individuella kompetensutvecklingsplaner finns enligt uppgift. Kurser ges framför allt av länsstyrelsen och SKL, men intervjuad inspektör uppfattar att problemet, efter några år som yrkesverksam, framför allt handlar om möjligheterna att hitta relevanta kurser. Ekonomiska resurser finns avsatta för kompetensutveckling. Kvaliteten på arbetet säkerställs också genom användning av miljötillsynsvägledningar och information från länsstyrelsen samt genom samarbete med grannkommunerna i form av dialog och diskussioner. Befogenheter säkerställs genom nämndens delegationsordning, där handläggares beslutsmandat redovisas. Alla delegationsärenden redovisas enligt uppgift för nämnden. Taxorna för tillsynsverksamheten är under revidering. I nämndens tillsynsplan för 2015 angavs att taxorna inom nämndens ansvarsområde så långt som möjligt skulle utformas så att kunderna betalar vad tjänsten kostar. Det ekonomiska utrymmet från intäkter skulle bl.a. användas till att utöka antalet tjänstemän inom miljö- och bygglovsverksamheterna. Motsvarande skrivning finns inte i 2016 års tillsynsplan. Nu gällande taxor för tillsyn enligt miljöbalken fastställdes av kommunfullmäktige 2012. Taxan fastställer att avgift får tas ut för följande. Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd eller dispens eller undantag. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av anmälningspliktig verksamhet eller åtgärd. Handläggning av andra åtgärder vid övrig tillsyn. Tjänster av servicekaraktär som utförs på uppdrag. I taxan fastställs att avgift kan tas ut med fast belopp eller per timme använd handläggningstid. I bilagor till taxan framgår vilka typer av insatser som bekostas genom fast avgift respektive per timme. 4.2.1.3 Uppföljning Uppföljning av enskilda ärenden ansvarar varje handläggare för. Inspektionsrapporter skrivs efter alla inspektioner oavsett resultat av tillsynen (dvs. oavsett om brister funnits vid tillsynen). Rapporterna är olika omfattande beroende på tillsynsområde och allvaret i eventuella brister. Eventuella behov av uppföljning läggs in i personliga kalendrar samt under bevakning i Miljöreda, det digitala verksamhetssystem som tillsynsverksamheten använder. 8

Uppföljningen görs sedan på olika sätt; genom besök på plats eller genom att verksamhetsutövare skickar in kvitto, foto eller annat som bevis för att brister åtgärdats. Fristen för åtgärdande beror på vilken form av tillsyn som bedrivits, allvaret i bristerna och ibland verksamhetstyp. Det sistnämnda beror på vad det är lämpligt att ha klart vid en viss tidpunkt beroende på verksamhet. Som exempel anges att det är bra att ha en godkänd gödselvårdsanläggning i oktober-november om verksamheten har köttdjur som hålls på bete under sommaren. Då görs uppföljning i oktober även om rimlig åtgärdstid hade infallit i juni. Uppföljning av tillsynsplanen för 2015 gjordes i nämnden i oktober 2015. Då presenterades statistik över tillsynsverksamheten under perioden januari till september 2015. Statistik finns över antal ärenden samt antal använda timmar (totalt och per ärende). Detta redovisas per typ av aktivitet (ex.vis. inspektion, information, besök, klagomål, yttranden, förelägganden) inom de olika grupper av tillsynsobjekt som nämnden ansvarar för att utöva tillsyn över. I uppföljningen finns också en redovisning av hur många tillsynstimmar som planerats under 2015 respektive genomförts under de tre första kvartalen samma år. Detta redovisas per verksamhetsområde. Tillsynen på helårsbasis har inte följts upp. Nämnden har enligt uppgift inte begärt någon sådan uppföljning. 4.2.2 Bedömning Den tillsynsplan som finns bedöms uppfylla de krav som finns i miljötillsynsförordningen. Det är dock en brist att planen antogs först fyra månader in i verksamhetsåret. Nämndens hantering av kompetens och resurser föranleder inga kommentarer. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen bedöms nämnden göra det bästa av de resurser den har att tillgå. Uppföljningen av tillsynsplanen är föredömligt utförlig och tydligt beskriven. Den ger en bild av att de ansvariga har en god överblick över hur arbetet med den planerade verksamheten fortskrider. Enligt miljötillsynsförordningen ska tillsynsmyndigheten dock inte bara följa upp utan också utvärdera sin verksamhet. En sådan utvärdering saknas i det dokument som nämnden behandlat; det innehåller i princip bara redovisningar i tabellform. Det är också en uppenbar brist att uppföljningen inte gjorts av helårets tillsynsverksamhet utan bara de första tre kvartalen. 5 Svar på revisionsfrågor Genomför kommunstyrelsen de uppdrag inom det miljöstrategiska området som fullmäktige givit den? Kommunen arbetar med att revidera miljömålsprogrammet men arbetet är, ett och ett halvt år efter att uppdraget gavs, inte klart. Därför går det inte att svara på i vilken utsträckning miljömålen får en tydlig roll i alla kommunens verksamheter eller på om miljömålen årligen följs upp och utvärderas, vilket var en del av det uppdrag som gavs. Kommunfullmäktige beslutade också att återrapportering skulle ske till kommunfullmäktige varje kvartal under processens gång. Vi tolkar det som att avrapportering ska göras under arbetet med framtagande av ett nytt miljömålsprogram. En sådan återrapportering har inte gjorts. Kommunfullmäktige beslutade också att kommunen skulle undersöka en ansökan i två organisationer. En undersökning bestående av en redogörelse för att miljöstrategiska enheten var positiv till medlemskap och vad medlemskapen skulle kosta gjordes redan i beredningen av motionen. 9

Finns en tillsynsplan och bygger den på en dokumenterad behovsutredning? Ja, det finns en tillsynsplan och den bygger på en dokumenterad behovsutredning. Tillsynsplanen för innevarande år antogs dock först i april. Det innebar att nämnden inte hade någon giltig tillsynsplan under årets första kvartal. Hur säkerställer nämnden tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser inom tillsynsområdet? Tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser inom tillsynsområdet säkerställs genom individuella kompetensutvecklingsplaner och avsatta resurser för kompetensutveckling samt genom att verksamheten till viss del är avgiftsfinansierad. Tillräckliga resurser har dock enligt intervjuade inte säkerställts. Följs nämndens tillsyn och kontroll upp och utvärderas i vederbörlig ordning? Den aggregerade uppföljningen av miljötillsynen som presenterats är tydlig och redovisar hur stora delar av den planerade tillsynen som genomförts. Den senaste redovisningen omfattar dock inte hela det år för vilken tillsynen planerats utan bara de tre första kvartalen. Redovisningen innehåller också bara en uppföljning, inte en utvärdering. 6 Sammanfattande bedömning och rekommendationer Denna granskning har gjorts i syfte att bedöma om kommunstyrelsens och myndighetsnämnden för miljö och byggnads styrning av det strategiska miljöarbetet respektive miljötillsynsarbetet är ändamålsenlig. Vi bedömer att kommunstyrelsens styrning av det strategiska miljöarbetet kan förbättras. Det uppdrag som kommunfullmäktige gav i november 2014 har ännu inte utförts. Kommunfullmäktige har inte förrän i augusti 2015 beretts tillfälle att fatta beslut om huruvida arbetet skulle skjutas upp efter att nya förutsättningar presenterats. Kommunfullmäktige har inte heller fått den återrapportering som den begärt. En del i det uppdrag som beslutades i november 2014 har uppenbarligen tolkats olika i olika delar av kommunen. Kommunstyrelsen borde ha tagit ansvar för att ta ärendet vidare till ytterligare beredning eller beslut. Mot bakgrund av detta rekommenderar vi kommunstyrelsen följande. Säkerställ att uppdrag från kommunfullmäktige genomförs i rimlig tid. I detta fall innebär det att miljömålsprogrammet borde ha färdigställts tidigare. Säkerställ, i de fall det finns skäl till att skjuta upp uppdrag från kommunfullmäktige, att kommunfullmäktige ges möjlighet att fatta beslut om huruvida uppdraget ska skjutas upp. Säkerställ att kommunfullmäktige får den återrapportering som den beslutat om. Föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut om frågan om medlemskap i Sveriges Ekokommuner och Klimatkommunerna. Säkerställ att myndighetsnämnden har de personella resurser som krävs för att genomföra tillsyn i enlighet med lagkrav. 10

Vad gäller myndighetsnämnden för miljö och byggnads styrning av miljötillsynsarbetet bedömer vi att både planeringen, uppföljningen och utvärderingen kan förbättras. Tillsynsplan bör antas innan verksamhetsåret börjar och uppföljning och utvärdering bör göras av hela årets verksamhet. Mot bakgrund av detta rekommenderar myndighetsnämnden för miljö och byggnad följande. Säkerställ att giltig tillsynsplan finns innan verksamhetsåret börjar. Säkerställ att tillsynsverksamheten följs upp och utvärderas i enlighet med miljötillsynsförordningen. Malin Lundberg Ylva Westander 11

Källförteckning Källor i den granskningsdel som rör det miljöstrategiska arbetet KF 244 Återrapportering till kommunfullmäktige avseende revidering av lokala miljömål Skurups kommun. 2015-08-31 samt skrivelse i ärendet KF 333 Motion från Göran Pettersson (MP) angående revidering av de lokala miljömålen. 2014-11-10 SBB 49. Revidering av lokala miljömål i Skurups kommun. 2014-06-16 Lokala miljömål och miljöhandlingsprogram 2008 2012. Antaget av Kommunfullmäktige 2008-06-16 Länsstyrelsen Skåne: Skånes miljömål. Publiceringsår 2014. Länsstyrelsen Skåne: Skånska åtgärder för miljömålen 2016-2020 Skurups kommuns miljömålsprogram 2016-2019 (utkast) Källor i den granskningsdel som rör tillsynsverksamheten 93 Förslag till verksamhets- och tillsynsplan 2016-2018 för myndighetsnämnden för Miljö och Byggnad i Skurups kommun. Sammanträdesprotokoll från myndighetsnämnden för miljö och bygg 2016-04-14 154 Uppföljning av tillsynsplanen 2015. Sammanträdesprotokoll från myndighetsnämnden för miljö och bygg 2015-10-15. Budget 2015 för Myndighetsverksamheten för miljö- och byggnad Delegeringsordning för Myndighetsnämnden för miljö och bygg Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Uppföljning av tillsynsplanen 2015 (statistik redovisad för myndighetsnämnden för miljö och bygg avseende perioden 2015-01-01 till 2015-09-30) Verksamhets- och tillsynsplan 2015. Fastställd av myndighetsnämnden för miljö och byggnad, 106, 2015-06-11 Verksamhets- och tillsynsplan 2016-2018. Fastställd av myndighetsnämnden för miljö och byggnad, 93, 2016-04-14 12