Under 2011... Råd och service inom Individ- och familjeomsorg, startade sin verksamhet i november med bl a en posterkampanj Galeasen, daglig verksamhet inom Funktionshinderomsorgen, ställde ut på Galleri Blå Verksamhetsberättelse 2011 Socialnämnden
ORDFÖRANDE OCH FÖRVALTNINGSCHEF HAR ORDET Socialtjänsten i Jönköpings kommun håller genomgående en hög kvalitet och ligger på många sätt i framkant vad gäller utvecklingen av en långsiktigt hållbar och god socialtjänst med människan i centrum. Detta tar sig bl.a. uttryck i tanken att vi kan finna lösningar hemma istället för att tro att problemen löses bättre av någon annan någon annanstans. Ett exempel som särskilt kan lyftas fram är Kärrarps gård. Detta är en på många sätt unik satsning, då få andra kommuner kan stoltsera med att ha invigt ett HVB-hem i egen regi riktat särskilt till kvinnor med beroendeproblematik. Något annat vi med rätta kan vara stolta över är hur barn och ungas välbefinnande står i fokus. Det arbete som utförs inom Modellområde Jönköping har tagit flera steg framåt, och har uppmärksammats nationellt. Det går dock inte att sticka under stol med att utmaningarna är många. Varje beslut vi fattar är inte bekvämt. Även ekonomiskt finns det faktorer som bör sporra till förändring. Det som genomsyrar verksamheten är dock hur alla anstränger sig inte bara för att åstadkomma en högkvalitativ arbetsinsats utan också för att göra det så kostnadseffektivt som möjligt. Arbetet med balanserad styrning fortsätter, och är en viktig resurs i sig. Under året har de övergripande målen setts över av socialnämnden. Målen är utarbetade i stor enighet inom nämnden vilket borgar för att målen kan bli långlivade. De ord som nu ska genomsyra all verksamhet är bl.a. tidiga insatser, gott bemötande, eget inflytande, kunskap och erfarenhet, goda uppväxtvillkor, samverkan samt betydelsen av boende och arbete för ett självständigt liv. Även Funktionshinderomsorgen fortsätter att utvecklas. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet på lika villkor vore omöjlig utan funktionens alla insatser. Att stärka valfrihet och självbestämmande inom daglig verksamhet är ett beslut som har välkomnats av handikapprörelsen. Ola Nilsson, ordförande Nils Zadik, tf socialdirektör
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Socialnämnden total, sammanställning 1 Sammanfattande kommentarer 2 Personalekonomi 14 Gemensam verksamhet, sammanställning 22 Mål- och måluppfyllelse 23 Administration socialtjänst 29 Socialnämnd och sociala områdesnämnder 31 Individ- och familjeomsorgen, sammanställning 33 Mål- och måluppfyllelse 34 Administration individ- och familjeomsorg 48 Barn- och ungdomsvård (inkl familjerätt) 49 Missbrukarvård 53 Försörjningsstöd 57 Invandrar- och flyktingverksamhet 58 Funktionshinderomsorgen, sammanställning 60 Mål- och måluppfyllelse 61 Område Intellektuellt funktionshinder 72 Område Personlig assistans 77 Område Psykiskt funktionshinder 79
SOCIALNÄMNDEN TOTAL År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Nettoresultat i mnkr -6,6-17,1-9,9 +8,3-15,7 Nettoresultat 2007-2010 avser resultatet för gemensam verksamhet, individ- och familjeomsorg och funktionshinderomsorg i den dåvarande socialnämnden. Delverksamheter, nettobelopp i mnkr Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse mnkr Avvikelse % Gem verks o nämnd 44,1 72,1 50,6 48,0 +2,6 5,1 Individ- och familjeomsorg 258,2 271,5 286,7 286,5 +0,2 0,1 Försörjningsstöd 158,7 167,6 169,6 171,6-2,0 1,2 Funktionshinderomsorgen 536,5 536,5 615,4 631,9-16,5 2,7 Invandrar- o flyktingverks 0-0,2-0,2-0,2 0 Totalt 997,5 1 047,5 1 122,1 1 137,8-15,7 1,4 From 2010 är myndighetsutövningen inom äldreomsorg och funktionshinderomsorgen flyttad till gemensam verksamhet Kostnadsfördelning Jönköpings kommun i % Äldrenämnd 19,9% Ks, Kf o övriga nämder 5,1% Fritidsnämnd, Kulturnämnd 3,8% Stadsbyggnadsnämnd 2,2% Teknisk nämd 2,6% Socialnämndens olika verksamhetsdelar i % Socialnämnd 19,3% Utbildningso arb.nämnd 10,9% Barn- och utbildningsnämnd 36,2% Funktionshinderomsorgen 55,5% Gemensam verksamhet; 4,2% Individ- och familjeomsorg; 25,2%; Försörjningsstöd; 15,1%; Delverksamheternas relativa andelar i %, netto År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Gem verks och nämnd 4,6 4,9 4,4 6,9 4,2 Individ- och familjeomsorg 25,0 26,4 25,9 25,9 25,2 Försörjningsstöd 16,3 14,6 15,9 16,0 15,1 Funktionshinderomsorgen 54,2 54,2 53,8 51,2 55,5 From 2010 är myndighetsutövningen inom äldreomsorg och funktionshinderomsorgen flyttad till gemensam verksamhet. From 2011 är den gemensamma verksamheten fördelad mellan äldrenämnd och socialnämnd. 1
SOCIALNÄMNDENS UPPDRAG Socialnämnden ansvarar för att erbjuda stöd, service och behandling inom verksamhetsdelarna individoch familjeomsorg samt funktionshinderomsorg. Förutom socialnämnden, som har det övergripande ansvaret, finns tre sociala områdesnämnder. Verksamheten är indelad i två funktioner/ huvudområden: Individ- och familjeomsorg och funktionshinderomsorg. Dessutom finns en central stab och en myndighetsenhet. Verksamheterna styrs i hög grad av lagstiftning. Nedan ges några exempel: SoL HSL LVU LVM LSS SFB Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Lagen om stöd och service till funktionshindrade Socialförsäkringsbalken (tidigare benämnd LASS) SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHET 2011 - SAMMANFATTANDE KOMMENTARER I dessa sammanfattande kommentarer till 2011 års verksamhetsberättelse behandlas främst mål och måluppfyllelse, vissa särskilt anmärkningsvärda budgetavvikelser, viktiga händelser under året samt sådana verksamhetsförändringar och utvecklingstendenser som kan förväntas få framtida betydelse. Mera ingående analyser och kommentarer redovisas under särskilda avsnitt för varje verksamhet. POLITISKA MÅL Kommunprogram 2011-2014 Omtanke om framtiden Urval av några gemensamma mål för socialnämnden Jönköpings kommunala verksamhet ska präglas av gott förvaltarskap och god ekonomisk hushållning. Resurshushållningen ska vara inriktad mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Genom hushållning och energibesparande åtgärder finns stora vinster att göra både för miljön och för ekonomin. Hushållning med resurser ska prägla all planering. Alla människor ska kunna uppleva trygghet, omsorg, delaktighet och gemenskap. Att ge goda förutsättningar för detta är kommunens ansvar. Mångfald och respekt för människors behov ska vara vägledande i all kommunal verksamhet. Möjligheten att påverka sin egen och sina näras livssituation är viktig. Kommunprogrammets genomförandetakt bestäms av de samhällsekonomiska förutsättningarna och fastställs årligen i samband med beslut om budget, verksamhets- och investeringsplan. De kommunala verksamheterna ska ha ett arbetssätt som främjar kvalitetsuppföljning, mångfald och valfrihet och där invånarnas och brukarnas synpunkter tas tillvara. Förvaltningarna ska systematiskt arbeta med verksamhetsuppföljningar och årliga brukarundersökningar. Kvalitetssäkring är en viktig komponent i arbetet med att säkerställa rätt kvalitet i kommunens välfärd, service och tjänster till invånarna. Alla verksamheter ska arbeta med kvalitetssäkring. Etablerade system, som möjliggör jämförelser lokalt, nationellt och internationellt, ska användas. Uppföljning och utvärdering av såväl kommunens verksamhet som den verksamhet som drivs i annan regi ska vara kontinuerlig och tillgänglig för alla. Servicegarantier har under den gångna mandatperioden infört inom välfärdsområdet. Kommunens servicegarantier ska utvecklas och nya utformas i syfte att tydliggöra för innevånarna vilken service de kan förvänta sig av kommunen. En positiv och tillåtande syn på möjligheterna att konkurrensutsätta, utveckla, förbättra och effektivisera verksamhet som idag bedrivs i kommunal regi är en förutsättning i arbetet med att förstärka både det lokala företagsklimatet såväl som omvärldens positiva syn på Jönköping som en entreprenörskommun. Kontinuerlig avvägning ska ske om verksamhet bör drivas i kommunal regi eller konkurrensprövas och en lokal modell för utmaningsrätt ska utredas. Kommunen ska använda sig av de möjligheter som LOV och LOU ger att driva verksamheter med annan utförare och i entreprenadform. Kommunen ska vara konkurrensneutral. Det ska finnas en hög beredskap i varje nämnd för att klara särskilda händelser eller kriser av olika slag. Kommunledningen har ett ansvar för att nödvändig samordning sker. Miljö- och klimatfrågan måste stå högt på dagordningen i vår kommun. Vi måste agera på ett ansvarsfullt sätt för att inte äventyra kommande generationers möjligheter. Alla måste vara med och bidra, det offentliga, det privata och enskilda kommuninvånare. Program för hållbar utveckling-miljö utgör övergripande styrdokument för Jönköpings kommuns långsiktiga miljöarbete. Dokumentet omfattar mål och åtgärder på såväl kort som lång sikt. Genom ett strukturerat arbets- 2
sätt följs målen och åtgärderna upp och revideras årligen. Det är av största vikt att alla nämnder och förvaltningar inom sina respektive ansvarsområden tar ansvar för att programmet fullfölj. Kommunen framgångsrika arbete med miljödiplomering fortsätter och vi ska sträva efter att kommunens samtliga, egna verksamheter ska bli miljödiplomerade. Grunderna för goda livsvillkor/livskvalitet är valfrihet, trygghet och respekt, vilket ska genomsyra kommunens samtliga verksamhetsområden. Den gemensamma välfärden ska präglas av flexibilitet, där kommuninvånarna själva ges möjlighet att bestämma. Den etiska grunden, dvs. värderingar, normer och handlande, ska finnas i fokus för socialtjänsten. Det innebär ett förhållningssätt präglat av respekt för människors integritet och rätt till självbestämmande i bemötandet. Att integrera och utveckla ny kunskap kring metoder och arbetssätt är prioriterat inom all socialtjänst. Kommunen ska skapa förutsättningar för en meningsfull fritid, ordna träffpunkter och uppmuntra ideella krafter som arbetar för och med ungdomar. Unga med funktionsnedsättningar ska ges samma möjlighet som andra barn och unga när det gäller en aktiv och meningsfull fritid. Stödet till utsatta barn och ungdomar ska förbättras. Arbetet på fritidsgårdar ska organiseras med stor flexibilitet och verksamheten ska anpassas till de områden där behoven finns. Omsorg om personer med olika former av funktionsnedsättningar ska präglas av respekt, integritet och rätt till självbestämmande. Människor med funktionsnedsättning eller som av andra skäl är i en utsatt situation har behov som behöver tillgodoses med särskilda medel. De ska känna trygghet i att det finns en fungerande socialtjänst när de behöver det. Det mycket goda och framgångsrika arbete som utförs inom socialtjänsten avser vi ge fortsatt starkt stöd, inte minst det förebyggande arbetet. Oavsett var man bor i Jönköpings kommun har man rätt att få likvärdig vård, omsorg, stöd och service. Jönköpings kommuns folkhälsoarbete i allmänhet samt det drog- och alkoholpolitiska arbetet i synnerhet ska konkretiseras med tydliga och uppföljningsbara åtgärder, mål och effekter. Det hälsofrämjande och drogförebyggande arbetet i skolorna prioriteras. Arbetet med att genomföra kommunens drogpolitiska program ska fortsätta i synnerhet bland unga. Bildandet av ett folkhälsoråd i Jönköpings kommun är viktigt för att kunna ta ett helhetsgrepp på folkhälsoarbetet. Kunskaperna om våld och övergrepp mot äldre och personer med funktionsnedsättning behöver fördjupas och spridas. Ansträngningar ska göras för att få till stånd ett Barnahus i samverkan med berörda myndigheter och landstinget. Ett Barnahus behövs för att ge barn som misstänks vara utsatta för våld eller sexuella övergrepp och barn som bevittnat våld bästa möjliga förutsättningar för en gynnsam rehabilitering. Genom en ökad myndighetssamverkan underlättas och påskyndas övergången mellan bemötande, bedömning och behandling av dessa barn. Arbetet inom barn- och ungdomsvården med förebyggande insatser och samverkan till exempel med skolan och barnpsykiatrin bör fortsätta. Det är angeläget att barn och ungdomar tillsammans med sina anhöriga i allt större utsträckning får stöd och hjälp på hemmaplan i öppna verksamheter. Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv samt ha ett arbete att gå till. Alla ska känna sig trygga mot alla former och diskriminering. Vården för psykiskt sjuka kräver ett närmare samarbete mellan kommun och landsting. Kommunen har ansvar för att tillhandahålla bostäder och sysselsättning för utskrivningsklara patienter med långvarig psykiskt sjukdom, medan landstinget ska tillhandahålla psykiatrisk vård. Jönköping kommun ska ha höga ambitioner i de åtgärder och insatser som görs för att förbättra missbrukares boende- och livssituation. I arbetet med detta är det viktigt att förstärka, fördjupa och ytterligare vidareutveckla dialogen, samarbetet och stöttningen av civila samhället och verksamheter i strävan att förbättra situationen för missbrukare i Jönköpings kommun. Det ska säkerställas att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut i kommunen. Utifrån kommunens syn på individen som lika i värde och rättigheter ska särkskilt tre perspektiv av de mänskliga rättigheterna alltid finnas med i all kommunal planering och beslutsfattande barnperspektivet, jämställdhetsperspektivet och mångfaldsperspektivet. Alla invånare har rätt till likvärdigt bemötande och service, oavsett kön. Kommunen ska arbeta aktivt för att uppnå de nationella målen när det gäller jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Särskilt fokus ska sättas på bekämpande av våld i nära relationer. 3
Mål för god ekonomisk hushållning i VIP 2011-2013 Goda livsvillkor Andelen av psykiskt funktionshindrade i daglig verksamhet i s.k. samhällsintegrerat arbete ska år 2011 vara minst 45 %. Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som uppbär ekonomiskt bistånd ska inte överstiga den ekonomiska ram, som tagits med i VIP 2011-2013. Socialnämndens mål Utöver Kommunprogrammet har Socialnämnden beslutat om följande mål för socialtjänsten 2011-2013 Socialtjänsten ska med god kvalitet arbeta med förebyggande och tidiga insatser som syftar till att främja goda levnadsförhållanden i kommunen för såväl barn, unga och vuxna. De som har kontakt med socialtjänsten ska få ett gott bemötande och känna sig delaktiga i utformningen av insatserna. De ska även ha tillgång till information om socialtjänstens insatser så att de kan påverka innehållet och göra egna val vad gäller exempelvis utförare. Stöd och behandling som ges till den enskilde ska bygga på en evidensbaserad kunskap och vara likvärdig. Personalens kunskap och långa erfarenhet ska tas tillvara. Det är av särskild betydelse att stöd till barn och unga ges på ett sådant sätt att det främjar goda uppväxtvillkor med stödjande socialt sammanhang. Stöd i det egna boendet samt särskild anpassad sysselsättning ska inriktas mot att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser för att kunna leva ett självständigt liv. Att komma ut på den öppna arbetsmarknaden ska särskilt stödjas. För personer som behöver ett anpassat boende ska socialtjänsten organisera vård, stöd och behandling som på bästa sätt tar tillvara på den enskildes förmåga och behov. Socialtjänstens insatser ska vara utformade på ett sådant sätt att de främjar samverkan med offentliga, privata och ideella organisationer. Utvecklingen av nya former av socialt företagande och kooperativ ska stödjas för att främja enskildas möjligheter till en meningsfull sysselsättning och egen försörjning. Måluppfyllelse Socialnämnden beslutade 2011-02-15 om verksamhetsplan för 2012. Verksamhetsplanens utgångspunkt är av kommunfullmäktige beslutat kommunprogram samt de av socialnämnden beslutade mål för verksamheterna. I verksamhetsplanen redovisas handlingsplaner för hur förvaltningen skulle uppfylla målen inom respektive område. From 2010 års verksamhetsplan har förvaltningen utvecklat planerings- och uppföljningsprocessen med att redovisa balanserade styrkort för de olika verksamhetsdelarna. Den balanserade styrningen syftar till att knyta kvalitetsarbetet kring det årliga arbetet med verksamhetsplanering i förvaltningen. Den balanserade styrningen ger också en bredare uppföljning då fem perspektiv används; brukarperspektivet, ekonomiperspektivet, medarbetarperspektivet, processperspektivet och utvecklingsperspektivet. Utöver de balanserade styrkorten redovisades andra väsentliga nyckeltal att följa upp under året i månadsrapporter, bokslutsprognoser och bokslut. Nedan redovisas några större processer som pågått under året och som medverkar till måluppfyllelse både avseende Kommunprogram och Socialnämndens övergripande mål: En fortsatt utveckling av kvalitets- och ledningssystemet har skett. Bl a har arbetet med händelsehanteringssystemet fortsatt, det framgångsrika verksamhetsnära kvalitetsarbetet har utvecklats, en medarbetarenkät totalt för förvaltningen genomförts, brukarenkäter har genomförts inom stora delar av förvaltningens verksamheter, utvecklandet av ett IT-system som ledningsverktyg har fortsatt, ett system för utarbetande av förfrågningsunderlag med tillhörande uppföljningskrav har utvecklats mm. Ett arbete har pågått under 2011 med att utarbeta kriterier för det fria valet enligt LOV inom daglig verksamhet inom funktionshinderomsorgen. Ett principförslag kommer att redovisas till socialnämnden på dess februarisammanträde 2012. En upphandling av boende för ensamkomna flyktingbarn har genomförts under året. Resultatet av upphandlingen blev att Vårsol får fortsätta att driva verksamheten. Kärrhökens gruppbostad bedrivs sedan 2010 som intraprenad. Resultatet för intraprenaden för år 2011 är ett överskott om ca 370 tkr. Under året har arbetet med att finna metod för uppföljning av verksamheten utarbetats. Vid upphandling av fem gruppbostäder 2010 vann Jönköpings kommun upphandlingen. Ett arbete har pågått med att utforma ett uppföljningssystem för verksamheter bedrivna som 4
intraprenader efter en LOU-upphandling. Det ekonomiska resultatet för intraprenaden är ett 0- resultat för 2011. Målet om att minska den genomsnittliga sjukfrånvaron under 2011 har uppfyllts. Under 2011 har sjukfrånvaron minskat med 3,4 dagar/anställd och år vilket motsvarar drygt 15 %. Det totala antalet sjukdagar per person/år uppgår till 18,9 för 2011 och var 22,2 år 2010. Målsättningen med att eliminera den ofrivilliga deltidsarbetslösheten har uppfyllts. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat från 91,31% till 91,95% mellan 2010 och 2011. Målet om att hemmiljön ska vara i fokus tillämpas med stor framgång inom samtliga funktioner. Bristen på tillgång till bostäder medverkar dock i negativ riktning. Förvaltningens arbete med bemötandefrågor sker i olika former. Etiketterna som är en teatergrupp och som i teaterform med tillhörande samtalsdel för en dialog med verksamhetspersonalen är en resurs för hela socialförvaltningen. Etiketterna firade i jan 2012 10-års jubileum. Socialförvaltningen tillämpar trots det i 2011 års bokslut redovisade underskottet, en god resurshushållning med ekonomi och miljö som är ett av de övergripande målen i kommunprogrammet. Enligt kommunprogrammet ska information vara lättlillgänglig för kommunmedborgarna. Ett fortsatt arbete med denna inriktning har skett i förvaltningen under året. Som ett kvitto på att detta arbete varit framgångsrikt är att förvaltningen erhållit positiva omdömen i de öppna jämförelser som SKL mfl genomfört avseende informationsområdet. Under året har Jönköpings kommun startat en sida på Facebook i syfte att föra en dialog med medborgarna. Utifrån det framgångsrika arbetet inom modellområdesarbetet avseende barn- och ungas psykiska hälsa har det under året i samarbete med skolan kring barn med särskilda behov startats tre nya områdesenheter där behandlare ingår och antalet mottagningssekreterare har utökats från 6 till 9 under året. Det samarbetsorgan som funnits (SBU-BBU-LSG) har nu kompletterats med representanter från landstinget, tjänstemän och förtroendevalda. De lokala områdesgrupperna har nu en mer likartad mötesordning och frågorna kring de yngre barnen har fått större utrymme. Vad som redovisas ovan är en sammanfattning utifrån kommunprogrammet och socialnämndens mål för 2011. Uppföljning mål för god ekonomisk hushållning Minskat antal hushåll som uppbär försörjningsstöd Förväntningar fanns för året att en förbättrad konjunktur och en ökad efterfrågan på arbetskraft skulle få en betydande påverkan på försörjninstödet. Totalt för helåret blev minskningen relativt liten. Utfallet för 2011 visar att det genomsnittliga antalet hushåll per månad minskade med 2,3% från 1 631 hushåll 2010 till 1 594 hushåll 2011. En positiv utveckling är att bidragsberoendet för unga vuxna minskade kraftigt. Sett under hela året uppgår det genomsnittliga antalet hushåll med unga vuxna till 274 hushåll/månad 2011 jämfört med 317 hushåll/månad för 2010, en minskning med drygt 13%. En negativ utveckling är däremot utvecklingen av antalet långvarigt bidragsberoende. Det genomsnittliga antalet hushåll med långvarigt bidragsberoende var under 2011, 921 hushåll/månad vilket kan jämföras med 860 hurhåll/månad 2010, en ökning med 7%. Totalt utgjorde det långvariga försörjningsstödsberoendet i genomsnitt 58% av antal totala bidragshushåll/månad. Andelen av psykiskt funktionshindrade i samhällsintegrerad daglig verksamhet Andelen av psykiskt funktionshindrade i daglig verksamhet i s.k samhällsintegrerat arbete ska öka. För 2011 var målet 45%. Målet har inte uppnåtts. Alla personer som önskat insatsen har dock kunnat erbjudas plats. Lex Sarah-anmälningar Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser i socialtjänstlagen och i lag om stöd och service till vissa funktionshindrade om Lex Sarah i kraft. Bestämmelserna om Lex Sarah utvidgades till att omfatta hela socialtjänsten samt all verksamhet vid Statens institutionsstyrelse. De nya bestämmelserna innebär att alla som är verksamma inom socialtjänsten har en skyldighet att rapportera missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden som rör någon som får eller kan komma ifråga för insatser enligt någon av dessa lagar. Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska dessutom snarast anmälas till Socialstyrelsen, oavsett om det allvarliga missförhållandet avhjälpts eller ej. Begreppet anmälan syftar, enligt de nya bestämmelserna, på de Lex Sarah-ärenden som insänds till Socialstyrelsen medan begreppet rapport är det som sker inom verksamheten. Ett missförhållande eller påtaglig risk för ett missförhållande ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. Rapporteringsskyldigheten regleras i 14 5
kap 3 socialtjänstlagen respektive 24 b lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Lagändringen innebar en skärpning av bestämmelserna och delvis ändring av nomenklatur. Sammanlagt 27 Lex Sarah-rapporter/anmälningar har gjorts inom kommunalt utförd verksamhet; samtliga inom funktionshinderomsorgen. Av dessa har fyra ännu ej utretts klart. Typ av missförhållanden Ekonomiska oegentligheter; stölder Hot och/eller våld från annan brukare Kränkande bemötande Brukare skadats fysiskt pga personals felaktiga handlag Tekniskt fel på utrustning Antal anmälningar/ rapporter 6 Övrigt 6 5 Anmälan gjord till Socialstyrelsen 7 1 Från privata utförare har fyra lex Sarah-rapporter inkommit (två hänförliga till funktionshinderomsorg och två hänförlig till IFO). En av dessa (IFO) har anmälts till Socialstyrelsen. Under år 2010 gjordes nio Lex Sarah-anmälningar inom funktionshinderomsorgen. Ökningen av antalet ärenden bedöms bero på den informationssatsning om Lex Sarah som genomfördes inom förvaltningen med anledning av ändring i lagstiftningen. Lex Maria anmälningar Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Socialstyrelsen. Inga Lex Maria-anmälningar har under året gjorts inom socialnämndens verksamhetsområde Särskilda avgifter Socialförvaltningen har under 2011 betalat 20 tkr i särskild avgift till socialstyrelsen för ej verkställda beslut inom lagstadgad tid. Det rör sig om två olika domar avseende kontaktpersonärenden. Uppföljning av det handikappolitiska programmet Kommunfullmäktige beslutade 2006-04-27, 104, att ge samtliga nämnder i uppdrag att i sina årliga verksamhetsberättelser ange hur man under året har 2 1 arbetat för att nå den vision och de inriktningsmål som anges i handikappolitiska programmet. Socialförvaltningens arbete med handikappolitiska programmet bedrivs alltsedan programmets tillkomst i en särskild arbetsgrupp med företrädare för socialförvaltningen och handikapprörelsen. På senare år har även fritidsförvaltningen kommit med i gruppens arbete. Arbetsgruppen har under årens lopp fram till utgången av år 2006 gått igenom samtliga delar av handikappolitiska programmet, som har giltighet för socialförvaltningen och fritidsförvaltningen. Gruppen har tagit ansvar för att åtgärder som bedömts nödvändiga har genomförts. Under 2011 har beslutats att det handikappolitiska programmet skall revideras. Detta skall ske genom en styrgrupp av politiska företrädare samt en arbetsgrupp som består av tjänstemän på kommunens förvaltningar och representanter från brukarorganisationerna. Ett förslag till nytt handikappolitiskt program har påbörjats under senare delen av 2011 och skall presenteras under våren 2012. Det nya programmet skall följas upp och utvärderas en gång om året och bli ett styrande program för hur Jönköpings kommun arbetar med funktionshindrades möjligheter till delaktighet och inflytande. Arbetet med att enkelt avhjälpta hinder som startades 2009 har under 2011 nått framgång men arbetet fortskrider och bedöms vara helt avslutat 2014. Miljöredovisning 2011 Socialförvaltningens miljöarbete på stabsnivå har under 2011 bedrivits med en förvaltningsgemensam miljögrupp. Tidigare fastställd miljöpolicy för socialförvaltningen har varit vägledande för arbetet men också de målsättningar som utgjort underlag för Program för hållbar utveckling miljö 2012-2020. Programmet har påverkat flera områden inom socialtjänsten. Miljöbilspoolen har varit tillgänglig för förvaltningens tjänstemän under året. Tjänstebilar som används i kv Hoven har i flera fall bytts ut från rent bensindrivna fordon till fordon med biogas som huvudsakligt bränsle. En ny resepolicy har reviderats och antagits under 2011 vilken är vägledande för socialförvaltningens arbetstagare när det gäller tjänsteresor. Socialförvaltningen utgör också remissinstans till de strategiska förslag och program som framarbetas rörande miljöarbetet i kommunen. Socialförvaltningen har därför medverkat i förvaltningsövergripande samarbete kring förändringen av kommunens avfallsinsamling. Förvaltningens behov utifrån miljöområdet har kanaliserats bland annat genom att vara partner i olika arbetsgrupper såsom i 6
gruppen produktion och konsumtion. Denna grupp ger förslag på hur man kan arbeta konkret med de olika målen i miljöprogrammet. Som en följd av detta har två äldreboende samt en gruppbostad under 2011 medverkat i ett samarbetsprojekt som har till syfte att minska elförbrukningen med hjälp av ändrat beteende hos personalen. Samarbetsprojektet ägs av tekniska kontoret och berör de lokalytor som kommunen äger. Skol- och barnomsorgsförvaltningen medverkar också i projektet som beräknas pågå under en treårsperiod. Nya deltagande enheter från socialförvaltningen planeras i projektet för kommande år. De enheter inom förvaltningen som skall drivas som intraprenader inom Funktionshinderomsorgen har under 2011 startat miljödiplomering av sina verksamheter. Socialförvaltningens personal på vån 4,5 6,7 i Hoven, Juneporten har miljödiplomerats under år 2011. Miljömålspengar enligt Program för hållbar utveckling har sökts och tilldelats en daglig verksamhet inom Funktionshinderomsorgen som skall bedriva ekologisk odling. Bidrag till grundläggande miljöutbildning för nyanställda inom hela kommunen har också tilldelats förvaltningen. Inventeringar med syfte att förbättra förvaltningens miljöpåverkan har förekommit som återkommande arbetsuppgift med hänvisning till olika miljömål satta i Program för hållbar utveckling miljö 2012-2020. Kommunens miljösamordnare från respektive förvaltningar har träffats med kontinuitet under år 2011. Dessa träffar skall ses som komplement till de informationsrika miljöfikor/samkväm som anordnas av miljöförvaltningen med intressenter från kommunala förvaltningar och näringslivet i kommunen. Dessa träffar kan ses som ett led i att engagera flera i miljöfrågor. Intern kontroll 2011 Kommunfullmäktige fastställde 2004 riktlinjer och tillämpningsanvisningar för intern kontroll i Jönköpings kommun. Där framgår att nämnderna varje år ska fastställa en särskild plan för den interna kontrollen inom sitt område samt i sin verksamhetsberättelse rapportera resultatet av uppföljningen. Utöver interkontrollplan genomför Socialförvaltningen även ett stort antal uppföljningar som är knutna till förvaltningens kvalitetsarbete och den planeringsprocess som avser brukarundersökningar, medarbetarundersökningar, ekonomiska indikatorer, samt annan verksamhetsstatistik ( ex. öppna jämförelser). Dessa uppföljningar redovisas löpande i månadsrapporter, i samband med förvaltningens verksamhetsberättelse eller i samband med nationella sammanställningar. 7 Under nedanstående rubriker redovisas resultat av genomförda uppföljningar som en del av den internkontrollplan som fastställdes av socialnämnden för verksamhetsåret 2011. Uppföljning av rutiner för hantering av inkomna synpunkter Inom socialtjänsten finns en fastlagd rutin för synpunktshantering. Synpunkter kan delas upp i förbättringsförslag, positiva omdömen samt klagomål. För att åtgärda inkomna synpunkter finns inom förvaltningen en gemensam rutin för hur synpunkter skall hanteras vad gäller handläggning, analys och återkoppling till den enskilde brukaren/medborgaren. Under 2011 inkom totalt 130 synpunkter för socialtjänsten, vilket är en ökning av inkomna synpunkter jämfört med 2010 då det inkom 117 synpunkter. Av inkomna synpunkter rörde 60 stycken socialnämndens ansvarsområde. Av dessa var det 19 som rörde funktionshinderomsorg, resterande 41 rörde individoch familjeomsorg. Av de synpunkter som lämnats till förvaltningen inkom hälften via brev eller de blanketter som finns att tillgå. Den övriga hälften inkom via e-post eller webb. Endast ett få tal synpunkter registreras via telefon eller att verksamheten själva registrerat synpunkter som inkommit till berörd personal. Av de synpunkter som kommit in under verksamhetsåret är en betydande majoritet att klassificera som klagomål. Endast en handfull av inkomna synpunkter rör förslag om förbättringar eller beröm. Inom socialnämndens ansvarsområde är det främst brukare (26 stycken) och anhöriga (15 stycken) och som rapporterar synpunkter. Hälften av alla synpunkter rör brister i personalens bemötande. Andra vanliga områden för inkomna synpunkter rör upplevelsen av bristande kompetens och brister i genomförande hos utförande personal. Vidare visar uppföljning av hur inkomna synpunkter hanteras på en förbättringspotential vad gäller att säkerställa följsamhet mot fastlagda rutiner, men även på behov av att förbättra inrapportering av synpunkter som lämnas direkt till personal i verksamheten. Kvalitetsuppföljning av enhet som ombildats till intraprenad på initiativ av medarbetare Genom beslut av kommunfullmäktige 2010 finns möjlighet för medarbetare inom förvaltningen att på eget initiativ bilda intraprenad. Beslut om bildandet fattas av ansvarig förvaltningschef. Sedan 2010 drivs en gruppbostad inom funktionshinderomsorgen som intraprenad. Uppföljningen av verksamheten visar att det råder en otydlighet kring under vilka villkor som verksamheten skall drivas. Det finns en rad oklarheter kring vem som ansvarar för olika delar av verksamheten och i vilken utsträckning som intraprenaden bär det fulla ansvaret för verksamheten eller om ansvaret fortfarande åligger kommunen. Primära orsaken för oklarheter är att det saknas en tydlig struktur för vilka kriterier som gäller för hur
verksamheten skall bedrivas vad gäller innehåll och resultat. Ytterligare en orsak kan härledas till kriterierna för bildandet av intraprenader och hur avgränsade i storlek dessa kan vara för att fullt ut kunna ta ett helhetsansvar för drift och kvalitet. Uppföljningen har inneburit att avtalet mellan förvaltningen och intraprenaden har omarbetats. En förnyad uppföljning är planerad under verksamhetsåret 2012. Kvalitetsuppföljning av gruppbostäder intraprenad i Funktionshinderomsorgen Under 2010 genomfördes en kvalitetsupphandling av fem gruppbostäder. Socialförvaltningen egna anbud hade efter utvärdering det mest fördelaktiga anbudet. Tilldelningsbeslutet innebar att socialförvaltningen sedan 2011-03-01 driver verksamheten i egenregi, men under de villkor som lagts fast i upphandlingen. Det innebär att verksamheten drivs som ett intraprenad reglerat av villkoren i upphandlingen. Under 2011 har förvaltningen stab och ledning genomfört uppföljning av verksamheten. Kvalitetsuppföljningen fokuserar i detta fall främst på att säkerställa att verksamheten förändras i sitt innehåll så att den efterlever upphandlingens kriterier. Uppföljningen har bland annat inneburit täta uppföljningar med ansvariga chefer med fokus på vilka åtgärder som vidtas för att anpassa verksamheten till rådande avtal. Den sammantagna bedömningen är att intraprenaden haft ett strukturerat arbetssätt vad gäller verksamhetsanpassning som bland annat inneburit omfattande arbete med att sammanställa ändamålsenliga rutiner samt säkerställa personalens kompetens kring aktuella kriterier. Vidare har cheferna för intraprenaden genomfört omfattande utbildningar av personal. Bland annat har intraprenaden miljödiplomerats i enlighet med avtalet. Förnyad uppföljning kommer att ske under verksamhetsåret 2012. Utvärderingar i samverkan med FOUrum, primärkommunal samordning, Regionförbundet Kommunstyrelsen beslutade i april 2010 (Ks/2010:130 009) att ge Regionförbundet, primärkommunal samordning i uppdrag att i samverkan med övriga kommuner i länet organisera en gemensam FoU-plattform inom socialtjänstens verksamhetsområde. Den politiska ledningen utgörs av den primärkommunala nämnden knuten till Regionförbundet. Jönköpings kommun företräds av aktuellt kommunalråd. FoU-plattformen bildades i juni 2010 och benämns FoUrum. I samverkan med bland annat Jönköpings kommuns socialtjänst genomfördes under 2011 ett antal projekt med syfte att belysa och värdera socialtjänsten verksamheter. Av de utvärderingar som genomfördes under 2011 behandlar ett antal verksamheter som rör socialnämndens ansvarsområde: Modellområde barns psykiska hälsa Sedan 2011 finns en upprättad handlingsplan för det sk. modellområdet barnspsykiska hälsa. Arbetet inom ramen för modellområdet syftar till att alla verksamheter som arbetar med barn och unga 0 till 18 år, såväl primärkommunala, landstingskommunala som enskilda aktörer, avser att göra en kraftfull ansats för att utveckla arbetet, allt ifrån hälsofrämjande insatser för alla barn till specialistinsatser vid allvarlig psykisk sjukdom. Utvecklingsarbetet ska ske i samverkan och i ömsesidigt utbyte mellan organisationerna med utgångspunkt från vetenskap och beprövad erfarenhet. Aktörerna för Jönköpings kommun är Fritid Jönköping, socialtjänsten, skol- och barnomsorgsförvaltningen och Kultur Jönköpings kommun. Aktörerna för Landstinget i Jönköpings län är barn och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomsmedicin, kvinnohälsovården, barnhälsovården, folkhälsoavdelningen, vårdcentralerna, folktandvården, vuxenpsykiatrin och logopedverksamheten. Privata aktörer är enskilda förskolor, fristående skolor och privata vårdgivare. Modellområdet leds genom arbetet i SBU och genom en särskild styrgrupp. Uppföljningen av arbetet med modellområdet visar bland annat att man under 2011 har säkerställt att det finns en fortsatt struktur för ledning och styrning av arbetet. Vidare har arbetet med uppföljning av resursskolan Bäckadal påbörjats. Utöver detta har former för förebyggande arbete inom mödravård samt tandvård arbetats fram. Ett arbete återstår dock vad gäller att utveckla former för en förnyad föräldrautbildning. Under 2012 fortsätter arbetet inom ramen för modellområdet med revidering av handlingsplan samt uppföljning av kvalitetsindikatorer. Utvärdering av projekt inom missbruksoch beroendevården Inom ramen för projektet kunskap till praktik har flera utvärderingar genomförts som en del av ett samarbete med Linné Universitetet. Bland annat har en brukarrevision genomförts under våren 2011 där en grupp personer med egenerfarenhet genomfört revisioner ibland verksamheter som bedriver vård och behandling inom missbruksvården. Syftet med revisionen är att belysa människors erfarenheter av de verksamheter de använder sig av, genom att ur ett individ- och närståendeperspektiv undersöka, påverka och förbättra verksamheterna. Ytterligare ett syfte ha varit att utveckla former för brukar revisioner och pröva den som en metod för att understödja verksamhetsutveckling. Revisionen har bland annat genomfört en brukarundersökning. I Jönköpings län svarade totalt 145 personer på enkäten. De verksamheter som deltog från Jönköpings kommun var kommunens Beroende-mottagningen, BOP-team, Slottsgruppen 8
och Motivations- och behandlingsteamet. Utvärderingen visar att det generellt är positiva värderingar av personalens bemötande. En betydande majoritet anser också att tillgängligheten är god. Något lägre resultat får verksamheterna när det gäller förmåga att motivera till behandling. Vidare framkommer i undersökningen betydelsen av att involvera närstående. I detta sammanhang har Slottsgruppen goda resultat på frågor som rör i vilken utsträckning de involverar närstående i vården och behandlingen. Av utvärderingen går också att konstatera att brukarrevisioner som metod fyller en bra funktion för uppföljning, med potential för spridning till andra verksamhetsområden. Revision som arbetssätt kräver dock ett stödjande sammanhang vad gäller utbildning och stöd i utvärderingsprocessen som inte får förbises. Uppföljning av förvaltningens samverkan med regional utvecklingsplattform I juni 2007 tillsattes en särskild nationell utredare med uppgift att analysera och lämna förslag på hur staten på bästa sätt kan stödja kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Mot bakgrund av utredningen har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingått en överenskommelse om att stödja finansieringen av regionala utvecklingsplattformar. I Jönköpings län har kommunerna ingått avtal med den Primärkommunal nämnd, regionförbundet i Jönköping med syfte att på kommunernas uppdrag organisera en sådan verksamhet. Verksamheten startade den 1 september 2010 och kallas FoUrum. För att säkerställa att kommunerna i länet har förutsättningar för att systematiskt visa på behov av kunskapsutveckling samt att bidra till utvecklingen av en regional utvecklingsplattform har en särskild utvärdering genomförts under 2011. Utvärderingen visar att bland annat att Jönköpings kommun har en tydlig struktur för mål och verksamhetsplanering integrerat i en årlig planeringsprocess som bygger på en fastlagd struktur av olika uppföljningar. Vidare finns en struktur för hantering av avvikelser och synpunkter. Vidare visar utvärderingen att socialförvaltningen har en organisation för att systematiskt arbeta med förbättringsarbete och att det finns särskilda utvecklingsledare som understödjer och leder utvecklings- och förbättringsarbetet. Utvärderingen pekar på att den framtida utmaningen ligger i att säkerställa en tydlig struktur för prioritering och genomförande av verksamhetsutveckling mellan enskilda förvaltningar och den regionala utvecklingsplattformen FoUrum. Förutsättningar för en kunskapsbaserad socialtjänst Socialtjänsten i Jönköping är en av 17 kommuner som deltagit i en nationell utvärdering genomförd av SKL. Utvärderingen belyser förutsättningarna för socialtjänstens kunskapsstyrning, kunskapsbildning 9 och för hur en evidensbaserad praktik kan utvecklas. En evidensbaserad praktik definierades som en strategi för transparent beslutsfattande bestående av en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. Utvärderingen bygger på intervjuer och dokumentstudier. Utvärderingen visar att det finns en fungerande linjeorganisation när det gäller implementering av nya metoder och rutiner. Ledningsgrupper och enskilda chefer är nyckelpersoner då nya metoder eller rutiner ska införas. Beredningsstödet kommer i första hand från stabens utvecklingsledare. Vidare är medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) en viktig resurs när kunskapsunderlag och föreskrifter ska översättas till lokala riktlinjer. I utvärderingen framhålls Jönköpings kommun som ett bra exempel på en kommun som kommit långt när det gäller att hitta former för uppföljning både vad gäller metoder för genomförande, men också vad gäller IT-stöd för uppföljning (Qlickwiev). Utvärderingen pekar på att antalet externa utförare i kommunernas socialtjänst har ökat under senare år, vilket innebär ökade krav på transparenta uppföljningssystem. Vidare innebär denna förändring att kommunerna måste utveckla rutiner för att bedriva ett sammanhållet utvecklingsarbete oavsett utförare, för att säkerställa att gemensamma metoder används. Utvärderingen pekar även på betydelsen av att utveckla ett systematiskt förbättringsarbete för att kunna bedriva en aktiv kunskapsutveckling. Jönköpings kommun är en av de kommuner som har utvecklat ett angreppssätt för detta arbetssätt. Utvärderingen pekar på betydelsen av samverkan mellan kommunerna för att vidare utveckla former för forskning och utveckling. Även detta är något där Jönköpings kommun bidragit till att utveckla genom samverkansavtal med Regionförbundet, kommunal utveckling, FoUrum. Utvärdering av förvaltningens arbete med Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel (KIBB) Socialtjänsten har bedrivit ett utvecklingsarbete i samverkan med bland annat Linköpings kommun som syftat till att utvärdera och pröva en metod för behandling i familjer där det förekommer våld mot barn. Metoden är utvecklad i USA, men har i detta projektet prövats för första gången i Sverige. Projektet har genomförts i samverkan med forskare från Hälsouniversitetet i Linköping som finansierats via FORSS (Regional forskningsfond). Utvärderingen visar att metoden är svår att tillämpa i svenska förhållanden. En av svårigheterna ligger i att bland annat rekrytera familjer till behandlingen, då det i praktiken främst gäller föräldrar som medger våld mot barn. Projektet har avslutats under 2011 och utvärderingen
visar sammantaget att metoden inte är lämplig vid behandling av familjer. Samverkan med socialtjänsten på familjecentraler I Jönköping har alla barn tillgång till en familjecentral vilket är unikt för en så stor kommun. Tio socionomer från Jönköpings socialtjänst har familjecentral som arbetsplats. Målgruppen är avgränsad till blivande föräldrar och föräldrar med barn 0-5 år. Det finns 9 000 barn i denna åldersgrupp i Jönköping varav 18 procent har utländsk bakgrund. Under 2011 har en uppföljning genomförts med fokus på socionomernas arbete på familjecentralerna i kommunen. Uppföljningens övergripande och kritiska fråga var om ett arbete som vänder sig till alla kan gagna föräldrar och barn med större behov. Svaret är att det är den breda generella basverksamheten som skapar förutsättningar att komma in tidigt i bekymmersamma processer. Det gör också att föräldrar i högre grad tar egna initiativ till att söka råd och stöd. Familjecentralen bidrar till kontinuitet. Föräldrar med anknytning till familjecentralen har tillgång till socionomen tjänster under hela förskoletiden. På familjecentralen är socialtjänsten serviceinriktad, förebyggande, stödjande och hjälpande. Den blir mer vardaglig och åtkomlig för grupper som behöver dem vid den kritiska tiden runt barnafödandet och småbarnsåren. Genom att vara på rätt plats vid rätt tid med service och stödjande insatser som motsvarar behoven hos målgruppen fyller socionomerna på familjecentralerna ett tomrum. Utvärdering av delprojekt för personer med psykiska funktionshinder Jönköpings kommun arbetar aktivt med utvecklingen av vård och omsorg som rör personer med psykiskt funktionshinder. Samverkan med landstinget kring denna målgrupp är formaliserat och välstrukturerat genom bland annat gemensamt måldokument. Under 2011 har en utvärdering genomförts där verksamheten med personligt ombud granskats. I Jönköpings kommun finns tre personer som arbetar som personligt ombud och som sammantaget har cirka 30 personer knutna till sin verksamhet. Utvärderingen visar att personligt ombud fungerar som ett viktigt komplement till övriga insatser. De personliga ombuden har en viktig lots mellan klienten och olika organisationer (kommun, landsting, försäkringskassa). Det personliga ombudet får därmed en helhetssyn kring klientens situation. Vidare kan man ge kompletterande insatser då andra verksamheter tillfälligt inte kan tillgodose klientens behov. Brukarnas värdering av de personliga ombuden är mycket positiv. Det personliga ombudet är en viktig funktion för den enskilde som främjar kontinuitet i mötet med vården och omsorgen och på så vis kan bistå klienten 10 med information i möten och under tiden för behandling. Att personliga ombuden utgör en viktig trygghetsfaktor framstår tydligt i alla intervjuerna med brukarna. Även de som genomgått en positiv utveckling och vid intervjutillfället glesat ut kontakterna med sitt personliga ombud beskriver de att det personliga ombudet fortfarande är en viktig funktion i deras livssituation. Analys i övrigt Jämförelsetal inom socialtjänsten Socialstyrelsen och SKL producerar varje år flera rapporter som innehåller jämförelsetal inom socialtjänsten. Nedan redovisas kortfattat resultatet från dessa jämförelser. Jönköpings kommun jämförs med kommungruppen med 100 000 199 000 invånare. Jämförelserna redovisas för verksamhetens kostnader och omfattning under 2010 då 2011 års siffror publiceras förs under hösten 2012. Individ- och familjeomsorg Kr per invånare 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Kostnad för individ- och familjeomsorg totalt 2008-2010 4 223 100000-199999 Invånare 3 758 2 935 5 172 Jönköping Lund Norrköping För Jönköpings kommun redovisas en väsentligt lägre kostnad per invånare för IFO-verksamheten än för genomsnittet av jämförbara kommuner, 3 758:- jämfört med 4 223:- för kommungruppen 100-199 tusen invånare. Med en bland kommungruppen genomsnittlig kostnad skulle kostnaderna vara ca 55 mnkr högre för Jönköping. För de olika verksamhetsdelarna inom IFO så redovisas lägre kostnader för samtliga verksamhetsområden än för jämförbar kommungrupp 100-199 tusen invånare. En annan jämförelse är kostnaderna för IFO totalt i Jönköpings kommun jämfört med strukturårsjusterad kostnad som Jönköping borde haft. Den strukturårsjusterade kostnaden gör en beräkning utifrån Jönköpings sociala struktur multiplicerat med en genomsnittlig, för riket uträknad kostnad. Om denna jämförelse görs erhålls följande: År 2008 År 2009 År 2010
%-ell avvikelse 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% %-ell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad inom IFO 2005-2010, källa Kolada 2,2% 10,4% 4,2% 12,4% 1,1% 100000-199999 Invånare Jönköping 8,2% 13,3% 5,6% 5,8% 10,9% 7,3% 16,1% År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Jönköping hade 2010 en kostnad som med ca 16% översteg den kostnad som den strukturårsjusterade kostnaden visade. För kommungruppen 100-199 tusen invånare gällde en drygt 7% högre redovisad kosntad än den strukturårsjusterade för 2010. Om denna jämförelse ska utgöra mått för kostnaderna för individ- och famijeomsorgen i Jönköpings kommun så skulle kostnaderna inom IFO reduceras med ca 25 mnkr. Funktionshinderomsorg Kr per inv 0-64 år 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 Kostnad insats för personer med funktionsnedsättning exkl LASS-ers, kr/inv 0-64 år 2008-2010 5 506 5 866 100000-199999 Invånare Jönköping 5 705 5 983 5 886 År 2008 År 2009 År 2010 6 166 För funktionshinderomsorgen redovisas en nettokostnad per inv 0-65 år för Jönköping om 6 166:-. Ett genomsnitt för kommungrupp 100-199 tusen invånare är 5 866:-. Skillnaden motsvarar ca 30 mnkr. Nettokostnaderna i kommungruppen 100-199 tusen invånare varierar mycket kraftigt vilket framgår av följande diagram: Kr per inv 0-64 år Kostnad för personer med funktionsnedsättning exkl LASS-ers kr per inv 0-64 år 2008-2010 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 100-199 tusen inv Borås Helsingborg 3 929 Jönköping 6 166 Linköping Lund Norrköping 6 998 Umeå Uppsala Västerås Som framgår ovan så varierar kostnaderna mellan 3 829:- per invånare 0-65 år till 6 998:- per invånare för de olika kommunerna. Örebro År 2008 År 2009 År 2010 Om hänsyn tas till den mellankommunala omfördelningen inom LSS som görs av staten och som ska utjämna kostnaderna mellan de olika kommunerna erhålls följande bild: Kr per inv 0-64 år 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Kostnad för funktionshinderomsorgen inkl det mellankommunala utjämningssystemet 2008-2010, kr per inv 0-64 år, källa Kolada och SCB 0 100-199 tusen inv 5 866 Borås Helsingborg Jönköping 6 485 Linköping 5 212 Lund Norrköping Umeå Uppsala Västerås Örebro 5 173 År 2008 År 2009 År 2010 Jämförelsen ger vid handen att inklusive den mellankommunala omfördelningen så redovisas för Jönköpings kommun den högsta kostnaden för kommungruppen. Den kommunen som hade den lägsta redovisade kostnaden, Helsingborg, får efter att ha betalat närmare 200 mnkr i utjämningsavgift en i stort genomsnittlig kostnad. Den kommunen som hade den högsta redovisade kostnaden per invånare, Norrköping, får en kostnad som mer överensstämmer med genomsnittet genom att ett bidrag erhålls i systemet om ca 80 mnkr. Ekonomiska förutsättningar Budget för 2011 Kommunfullmäktige beslutade i november 2010 om Verksamhets- och investeringsplan (VIP) för perioden 2011-2013. I budget 2011 ingick både en utbyggnad/volymökning med ca 35,2 mnkr och reduceringar om ca 6 mnkr enligt följande: += ökad nettokostnad, - = minskad nettokostnad Gemensam verksamhet + 4,5 Individ- och familjeomsorg +17,4 Försörjningsstöd -6,0 Funktionshinderomsorg +13,3 Summa +29,2 Resultatfondsmedel Vid ingången av 2011 fanns 20,7 mnkr i resultatfonder. Under året har disposition skett av 3,5 mnkr. Förslaget till avsättning för 2011 är 2,7 mnkr. Av dessa svarar resultatenheterna för ca 0,3 mnkr. Behållningen i resultatfonden efter 2011 års avsättningar uppgår till 19,9 mnkr. Budgetuppföljning och bokslut Den ekonomiska uppföljningen sker dels genom bokslutsprognoser som redovisas till Socialnämnd och Kommunstyrelse tre gånger per år och dels med lite enklare månadsrapporter som redovisas till Social- 11
nämnden de månader ingen bokslutsprognos redovisas. Socialförvaltningen har också ett väl utvecklat system för uppföljning på funktions- och enhetsnivå. Utvecklingen av prognosen för 2011 har sett ut på följande sätt under året: mnkr Verksamhetsrapporter 2011 20 15 10 5 1,7 0-5 -1,6-3,9-10 -5,6-15 -12,9-11,3-11 -11,8-16,2-15,7-20 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Bokslutsresultatet slutade på -15,7 mnkr vilket motsvarar en budgatavvikelse på -1,4 % av nettokostnaden. Som framgår av diagrammet ovan så har förvaltningens prognoser visat på en budgetavvikelse under året i intervallet +1,7 mnkr till -16,2 mnkr, ett spann om ca 1,5% av nettobudgeten. År 2011 präglats av olika syn på den ekonomiska utvecklingen som helhet. Under första halvåret var bedömningarna att den ekonomiska utvecklingen var positiv. Tillväxten ökade och arbetslösheten i landet minskade. Prognoserna var positiva bl a för försörjningsstödet. Efter sommaren förändrades detta mycket kraftfullt. Begreppet skuldkris var på allas läppar. Den tidigare positiva konjunkturutvecklingen förbyttes i en stagnation och tom nedgång. Prognoserna för arbetsmarknaden och för skatteutfallet försämrades kraftigt. Kortsiktigt har förändringen inneburit för socialtjänsten att framförallt den beräknade minskningen av utbetalning av försörjningsstöd i stort har uteblivit. Tillgången till bostäder är en central del inom socialtjänstens verksamhet. Den brist på bostäder som varit under flera år får genomslag på kostnaderna inom socialnämndens verksamhet. Individ- och familjeomsorgen likväl som funktionshinderomsorgen har som mål att bedriva verksamhet i det ordinära boendet. Om tillgången på bostäder fallerar minskar möjligheterna att uppfylla detta mål. Inom funktionshinderomsorgen innebär bristen på lämpliga bostäder att önskvärda omstruktureringar, både ur ett ekonomi - och brukarperspektiv inte har kunnat genomföras. Socialtjänstens kostnader för hotell och vandrarhem har genom kraftfulla insatser kunnat reduceras men med en bättre tillgång till bostäder hade säkerligen en större reducering kunnat ske. 12 Bokslutet Socialnämndens bruttokostnader uppgick under 2011 till ca 1,4 mdkr. Efter avdrag för verksamhetens intäkter återstår en kommunal nettokostnad om ca 1,1 mdkr. Bokslutet redovisar ett sammantaget underskott om -15,7 mnkr mot budget vilket motsvarar 1,4 % av de redovisade nettokostnaderna. Gemensam verksamhet Gemensam verksamhet inkl nämndsadministration redovisar ett överskott om 2,6 mnkr. Resultatet består av ett flertal olika poster, med följande större avvikelser: socialnämnden + 0,4 mnkr, utvecklings/utbildningsmedel + 0,8 mnkr, kontaktcenter + 0,3 mnkr och kostnader för PC + 0,3 mnkr. Individ- och familjeomsorgen Sammantaget redovisas ett underskott om ca 2 mnkr för verksamheten inom IFO. För barn- och ungdomsvården redovisas ett underskott om 5,2 mnkr. I detta ingår ett överskott från institutionsvård om 1,7 mnkr och ett redovisat underskott från den öppna verksamheten om 4,9 mnkr. Antalet barn- och ungdomar som fick insats under året var 925 st vilket är något färre än 2010. Jämförelsen är något haltande då alltmer stöd ges utan att föregås av ett beslut. Antalet anmälningar/ansökningar har ökat kraftigt, från 2 437 år 2010 till 2 869 st år 2011. Antalet påbörjade utredningar är dock i stort oförändrade, ca 1 000 st. För missbrukarvården redovisas ett överskott om 4,5 mnkr. Överskottet är bl a hänförligt till att budgeterade medel för utbyggnad av Bruksborg inte har kunnat användas, intäkter för försäljning av metaller från elektronikdementering överstigit budget samt att öppen verksamhet redovisar ett överskott beroende av avveckling av HSL-insatserna på Junepolikliniken. Institutionsvården för vuxna har kostat 0,6 mnkr mer än vad som budgeterats. För försörjningsstödet redovisas ett totalt underskott om ca 2 mnkr innehållande ett underskott om 3,5 mnkr för det egentliga försörjningsstödet, +1,2 mnkr inom kvinnofridsområdet samt att anslaget för arbetsförberedande och rehabiliterande åtgärder gav ett överskott om 1,4 mnkr. Funktionshinderomsorgen Funktionshinderomsorgen redovisar ett sammantaget underskott om -16,5 mnkr. I det redovisade resultatet ingår att 2,3 mnkr ianspråktagits från befintlig resultatfond varför det egentliga underskottet för 2011 är ca -19 mnkr. Det redovisade resultatet för 2011 var +5,3 mnkr. I 2011 års budget ingick utbyggnadsmedel om ca 13 mnkr. Således en kraftig resultatförsämring mellan 2010 och 2011. I funktionshinderomsorgen är det vid utgången av 2011 ca 1 680 personer som hade ett verkställt beslut vilket är en ökning med ca 70 personer jämfört med
samma tid 2010. Budgeten för 2011 beräknades räcka till 1 635 personer. Antalet personer som får insats har framförallt ökat inom området psykiskt funktionshindrade där from 2010 klienter med neuropsykiatriska funktionshinder redovisas. Den genomsnittliga årskostnaden per person som får insats redovisas till 355 tkr att jämföra med 340 för 2010. Resultatenheter inom funktionshinderomsorgen Av de 53 resultatenheterna så visar 29 enheter eller 55 % ett positivt eller nollresultat. Andelen är något lägre än år 2010 då 63 % av enheterna hade ett positivt eller noll resultat. Resultatet totalt för resultatenheterna har försämrats från +3,9 mnkr till -0,7 mnkr år 2011. oinom område psykiskt funktionshinder att överföras till investeringsbudget 2012. Under Individ och familjeomsorgen återstår 140 tkr av anslaget för inventarieinköp till stödboendet för kvinnor. Dessa kommer att flyttas över till budget 2012. Inom funktionshinderomsorgen område psykiskt funktionshindrade återstår ett anslag för inventarier träffpunkt, planerad start framflyttad och investeringsmedel på 310 tkr förs över till 2012. Redovisning av resultatenheterna 2011 TOTALT Antal Mnkr Positivt resultat 20 4,8 0-resultat (+/-0,1 mnkr) 9 0,1 Negativt resultat 24-5,6 Totalt 53-0,7 Investeringar tkr Budget Utfall Budgetavvikelse IFO Inventarier stödboende kvinnor, Kärrarp 300,0 160,2 139,8 Inventarier bostäder för personer med behov av socialt stöd 300,0 0,0 300,0 Reinvesteringar inventarier 300,0 402,4-102,4 Funktionshinderomsorgen Reinvestering inventarier 1 225,0 1 075,7 149,3 Utrustning träffpunkt 310,0 0,0 310,0 Totalt 2 435,0 1 638,3 796,7 Här redovisas de inventarieanslag som ingår i socialnämndens investeringsbudget. Förutom dessa fanns 2011 anslag för bostäder för personer med stödinsatser IFO, Stödboende kvinnor, investeringsmedel för nybyggnation boenden med särskild service inom funktionshinderomsorgen samt upprustningsanslag som Tekniska kontoret förfogar över. Under Stadskontorets IS/IT finns också ett anslag för IT-stöd vårdpersonal. Av de 797 tkr som återstår av budget 2011 kommer 140 tkr för komplettering inventarier stödboende Kärrarp och 310 tkr för inventarier för ny träffpunkt 13
PERSONALEKONOMI SOCIALNÄMND MÅL- OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunprogram Arbetet med att integrera hållbar jämställdhet i all kommunal verksamhet ska vidareutvecklas. Vägledande dokument är den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR-deklarationen); Strategi för Jönköpings kommun, Jämställdhetsstrategin för Jönköpings län och kommunens jämställdhetsplan. Medarbetarna ska, utifrån politikens uppdrag, ges stora möjligheter att utveckla olika tillvägagångssätt och metoder för att lösa arbetsuppgifterna. Nytänkande ska stimuleras och tas tillvara. Arbetsplatserna ska präglas av en tillåtande attityd och ett öppet klimat. För att inhämta andra perspektiv och sätt att arbeta uppmuntrar vi utbyte med andra kommuner, men också internationellt. Personalpolitiken ska betona vikten av kompetensutveckling och att medarbetarnas vilja till ansvarstagande, inflytande och utveckling tillvaratas. Ett väl fungerande ledarskap är en förutsättning för verksamhetens kvalitet och för att medarbetarna ska må bra och trivas på jobbet. Kommunens chefer måste därför få stöd i sin roll som ledare, men de måste också ha tillräckligt med tid avsatt för sitt chefskap. Att vara närvarande i verksamheten och kunna bekräfta sina medarbetare är en bra investering i arbetsmiljön och arbetets resultat. Samverkan mellan medarbetare, chefer och fackliga företrädare är en viktig del för att åstadkomma ett bra resultat och skapa ett arbetsklimat där förändring och utveckling ses som något naturligt och positivt. På varje arbetsplats inom kommunen finns en kunskap hos de äldre medarbetarna som inte är dokumenterad eller finns att finna i rutiner. För att klara generationsväxlingen måste därför kunskapsöverföringen från erfarna till nya medarbetare stå i fokus. I kommunens verksamheter ska det finnas former för ett sådant lärande i det dagliga arbetet. Som arbetsgivare står vi ständigt inför utmaningen att rekrytera kompetenta medarbetare och chefer. Utgångspunkten för varje rekrytering ska vara en kravprofil, det ska vara öppet för alla att söka och urvalsprocessen ska bygga på transparens. Som ett led i att skola in ungdomar ska kommunen erbjuda praktik- och lärlingsplatser. Former för traineeprogram kan också användas för att underlätta kommande rekryteringar och locka personer att söka sig till våra verksamheter. Som offentlig arbetsgivare har kommunen ett särskilt stort ansvar att vara ett föredöme och jobba med jämställdhet och mångfald på arbetsplatserna samt att aktivt motverka diskriminering av alla slag. Vi ska motverka ofrivilliga deltider, ofrivilliga delade turer och minimera timanställningar. Medarbetare ska uppmuntras att ta hand om sin hälsa. Det handlar om arbetsmiljön, men också om kost och motion. Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg. Medarbetare som är frånvarande ska tidigt kontaktas av sin chef och längre sjukskrivningar ska följas upp återkommande för att man underlättar återkomst till arbete. Många av kommunens medarbetare bär på en dröm om att kunna starta en egen verksamhet. Anställda som vill starta eget företag eller kooperativ ska kunna göra det och intraprenader ska vara möjliga. Vi vill underlätta så att sådana drömmar kan förverkligas, bland annat genom att vara generösa med möjlighet till tjänstledighet för att pröva sina egna vingar. Mål för god ekonomisk hushållning Genomsnittligt antal sjukdagar per årsanställd inom kommunen ska minska med 3 % per år under perioden 2009-2012, därefter med 1 % per år. (Ansvarig för uppföljning kommunstyrelsen) Andelen anställda i Jönköpings kommun med utländsk bakgrund ska öka under perioden 2011-2013 och vid utgången av perioden uppgå till minst 15 %. På längre sikt ska andelen återspegla befolkningens faktiska sammansättning. (Ansvarig för uppföljning kommunstyrelsen) Kommentarer till måluppfyllelse Kommunprogrammet Arbetet med jämställdhetsarbetet har under året präglats av planerings- och föreberedelsearbete inför införandet av Jämställdhetsplan 2012-2014. Arbetet har i först hand bedrivits kommungemensamt genom en aktiv medverkan i den centrala jämställdhetsgruppen. 14
Utbildning inom området har också genomförts i förvaltningsledningen och för nyckelpersoner som en del i det fortsatta arbetet med implementering och integrering av Jämställdhetsplanens mål och intentioner i socialförvaltningens olika verksamheter. För att säkerställa nyanställda chefers förutsättningar att bedriva ett väl fungerande ledarskap har ett nytt omfattande introduktionsprogram tagits fram. Programmet ska ge en bred och övergripande kunskap om organisationen och dess verksamhetsgrenar samt i de grundläggande värderingsprinciper som finns i det personalpolitiska programmet. En ny form av individuellt chefsstöd har utvecklats och finns nu tillgängligt för chefer och ledare inom förvaltningen. Individuellt chefsstöd utgör en viktig del i såväl ledarutvecklingsprocesser som stöd för fortsatt verksamhetsutveckling inom olika områden. Behovet av vidareutveckling av befintliga chefer har uppmärksammats och legat till grund för utveckling av en så kallad Lärandekatalog. Denna erbjuder ett brett utbud av kompetenshöjande åtgärder inom olika områden som anses betydelsefulla för kompetensen i ett väl utvecklat chefs- och ledarskap. En vidareutveckling pågår och målsättningen är att Lärandekatalogen efterhand kommer att vända sig till allt fler personalkategorier. För att säkerställa en högre kvalité i rekryteringsprocessen har arbetet med kravprofiler intensifierats och ett antal olika arbetsgrupper har jobbat fram kravprofiler för specifika nyckelgrupper. Utbildning i kompetensbaserad rekrytering har under året genomförts för nyckelpersoner i rekryteringsarbetet. Arbetet med att tillgodose den önskade tjänstgöringsgraden pågår hela tiden. Detta målinriktade arbete har resulterat i att det inom socialnämndens område inte längre finns någon ofrivillig deltidstjänstgöring. Med hjälp av bland annat arbetstidsmodeller och införandet av en resurspool inom funktionshinderomsorgen har socialnämndens verksamheter genom åren verkat för att minska andelen timavlönade. Under 2011 har dock ingen minskning skett utan nivån är densamma som föregående år. Det kan till viss del förklaras av att funktionshinderomsorgen har förhandlat om att vakanshålla tjänster på grund av bland annat i avvaktan på nedläggning av gruppbostäder. Dessa tjänster upprätthålls ibland av timavlönade i avvaktan på att intern omflyttning kan ske. Inom socialnämndens område är det få delade turer då verksamhetens art inte kräver detta. Uppföljning Mål för god ekonomisk hushållning Sjukfrånvaron inom socialnämndens område har under året minskat med 15,4 % eller 3,43 dagar/anställd och år. Av socialnämndens anställda har ca 12 procent en utländsk bakgrund. På förvaltningen i stort har en marginell ökning skett sedan 2010. Socialnämnden har en bit kvar till målsättningen att det vid utgången av 2013 ska vara 15 procent anställda med utländsk bakgrund. ÅRET SOM GÅTT Inom individ- och familjeomsorgen har svårigheter att behålla och rekrytera socialsekreterare främst inom barn- och ungdom varit en central fråga under 2011. Flera åtgärder har vidtagits exempelvis har funktionen arbetat fram ett koncept gällande rekrytering och introduktion. Inom funktionshinderomsorgen har nedläggning av gruppbostäder medfört behov av personalomställningar i form av interna omflyttningar. Även valfriheten inom personlig assistans påverkar behovet av intern rörlighet. 15 UTBLICK/STRATEGISKA FRÅGOR Övertagandet av hemsjukvården den 1 januari 2013 kommer att innebära mycket arbete med förberedelser. Bland annat ska beslut fattas om hur förvaltningen i fortsättningen ska organisera hälso- och sjukvårdsfrågor. Under 2012 kommer förberedelsearbete ske för att på sikt kunna införa fritt val inom funktionshinderomsorgens dagliga verksamhet. Ett beslut om fritt val kan medföra ökat tryck på intern omflyttning. En fortsatt stor fråga kommer att bli rehabilitering/ omställning. Förvaltningen kan förvänta ett fortsatt stort antal medarbetare som får sin ersättning från Försäkringskassan ifrågasatt men som trots rehabiliteringsinsatser inte kan återgå i ordinarie arbete.
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Den personalekonomiska redovisningen syftar bl.a. till att belysa hur de personalpolitiska målen uppfylls. Redovisningen är uppbyggd kring fyra teman: Organisationspresentation, tidsanvändning, arbetsmiljö/rehabilitering och förvaltningsgemensam kompetensutveckling/personalförsörjning. Organisationspresentation Antal anställda Den 31 december 2011 fanns det inom socialnämndens område 1 827 tillsvidareanställda, en ökning med 32 personer sedan förra årsskiftet. Av samtliga tillsvidareanställda är 84 procent kvinnor och 16 procent män. Antalet visstidsanställda var vid årets slut 120 personer, 102 kvinnor och 18 män. Motsvarande siffra för 2010 var 108 personer, 89 kvinnor och 19 män. FO 73% Andel tillsvidareanställda per funktion 2011 Stab 5% IFO 22% Inom socialnämndens område finns 101 olika befattningar. Nedan följer en redovisning av de största grupperna fördelat inom fyra huvudgrupper av AID, Arbetsidentifikation. På grund av bland annat tjänstledigheter och nya konverteringar kan antalet tillsvidareanställda ibland bli något missvisande. Under 2011 har funktionshinderomsorgen ändrat befattningsbenämning för sina vårdare utan utbildning till vårdbiträde och sina utbildade personliga assistenter till personlig assistent utbildad. AID 2010 2011 Ledning 83 88 Förvaltning- och funktionsledning 16 15 Enhetschef/sektionschef 67 73 Handläggar- och administratörsarbete 105 112 Handläggare 37 42 Administratör 68 70 Vård och omsorgsarbete 1107 1105 Sjuksköterska 20 19 Boendestödjare 47 47 Vårdbiträde 33 Vårdare 411 370 Skötare 168 158 Personlig assistent utbildad 291 Personlig assistent 411 138 Övriga 50 49 Rehabilitering och förebyggande arbete 64 66 Arbetsterapeut 54 58 Socialt och kurativt arbete 435 455 Socialsekreterare 134 126 1:e socialsekreterare 8 9 Fältsekreterare 7 8 Biståndshandläggare/Handläggare LSS/SoL 50 53 Familjerådgivning 8 9 Integrationshandläggare 11 8 Behandlingsassistent, socialpedagog m fl. 131 134 Samordnare 6 6 Socialt arbete annat 75 75 Övriga 5 27 Inom funktionshinderomsorgen (psykiatrin) finns ett mål att 30 procent ska ha högskoleutbildning, vilket gör att gruppen skötare minskar till förmån för grupper som arbetsterapeuter, socionomer och socialpedagoger. Antal årsarbetare Årsarbetare speglar den totala personalresursanvändningen under året. Kostnaden för arbetskraft under året omräknad till antal helårsarbeten redovisas i följande tabell: Funktion 2009 2010 2011 Gemensam adm 33 88 93 Individ- och 343 338 344 Familjeomsorg Funktionshinderomsorg 1 302 1 296 1 342 Summa 1 678 1 722 1 779 From 2010 redovisas biståndsbedömarna inom äldreoch funktionshinderomsorgen under gemensam administration. Under 2011 har förvaltningsgemensamma projekt bedrivits under gemensam verksamhet vilket ökar antal årsarbetare. Inom IFO har antalet årsarbetare ökat motsvarande 6 heltidstjänster. Inom funktionshinderomsorgen återfinns den största ökningen av antalet årsarbetare. Tjänstgöringsgrad Ett kontinuerligt arbete med att erbjuda den önskade tjänstgöringsgraden har medfört att den genomsnitt- 16
liga tjänstgöringsgraden inom socialnämndens område är 91,95 %, vilket är en ökning med 0,64 % sedan förra året. 92,5 92 91,5 91 90,5 90 89,5 Genomsnittlig tjäntsgöringsgrad 2009-2011 2009 2010 2011 Av de tillsvidareanställda arbetar 62 procent heltid. 2010 arbetade 60 procent heltid. Bland kvinnorna arbetar 59 procent heltid. Motsvarande siffra för 2010 var 57 procent heltid. Bland männen arbetar 79 procent heltid. 2010 arbetade 78 procent av männen heltid. Procentuell fördelning av tillsvidareanställda efter tjänstgöringsgrad 2011. Andel tillsvidareanställda efter tjänstgöringsgrad 100% 62% < 75 % 8% 75-99% 30% Gruppen unga anställda, dvs. upp till 29 år, är idag större än gruppen äldre över 60 år. Personalrörlighet Under 2011 ledigförklarades 129 tjänster varav 9 tjänster internt och 120 tjänster externt. Totalt fick socialnämnden in 4 428 ansökningar på dessa tjänster, i snitt 34 sökande till varje tjänst. I dessa siffror ingår ej rekrytering av semestervikarier. Under 2011 har 27 medarbetare gått i pension och 64 slutat av andra skäl. Under 2010 gick 38 medarbetare i pension och 57 slutade sin anställning av andra skäl. Inom IFO, barn- och ungdom har personalomsättningen varit särskilt kännbar och funktionen arbetar med olika åtgärder för att öka benägenheten hos medarbetarna att stanna kvar. Bland annat har ett särskilt koncept gällande rekrytering och introduktion tagits fram. Jämställdhet och mångfald Av socialnämndens anställda har ca 12 procent en utländsk bakgrund. På förvaltningen i stort har en marginell ökning skett sedan 2010. Socialnämnden har en bit kvar till målsättningen att det vid utgången av 2013 ska vara 15 procent anställda med utländsk bakgrund. Andelen chefer inom socialnämndens område är drygt fyra procent. I den siffran är förvaltningsövergripande chefstjänster borträknade. Totalt innehas sex procent av alla chefsposter av personer med utländsk bakgrund. Åldersfördelning Medelåldern för den tillsvidareanställda personalen är 44 år och ligger på samma nivå som 2010. Åldersstrukturen inom socialnämndens område visas i diagrammet nedan. 400 300 Fördelning av tillsvidareanställda per åldersgrupp Medelåldern för första linjens chefer är 47 år och ligger på samma nivå som föregående år. Första linjens chefer Åldersgrupp 2010 Andel kvinnor 2011 Andel kvinnor - 29 år 4 75% 3 100% 30-39 år 16 81% 17 71% 40-49 år 15 87% 19 84% 50-59 år 22 73% 24 71% 60-10 60% 10 60% total 67 73% 73 74% 200 100 0 0-29 30-39 40-49 50-59 60 Kvinnor 209 393 391 375 164 Män 28 66 86 82 33 Högre chefer Åldersgrupp 2010 2011-29 år 30-39 år 1 0% 2 50% 40-49 år 2 100% 1 100% 50-59 år 8 75% 7 71% 60-5 20% 5 20% total 16 56% 15 53% 17