Sida 1 (18) Verksamhetsplan 2017 Af 00008_1.1_(2016-08-02, AF2000)
Sida 2 (18) Innehåll 1. Inledning 3 2. Arbetsförmedlingens vision och uppdrag 3 Arbetsförmedlingen förnyas i grunden 4 3. Utgångspunkter och mål 5 Ekonomiska utgångspunkter 6 Matchningsuppdraget 7 Etableringsuppdraget 8 Långtidsarbetslöshet 10 Ungdomsarbetslöshet 11 Personer med funktionsnedsättning 12 Utbildning 14 Medarbetare 15 4. Uppföljning 17 Bilagor 1. Medelstilldelning 2017 2. Arbetsförmedlingens strategiska karta 2017-2019 3. Arbetsförmedlingens utvecklingsportfölj 2017 4. Arbetsförmedlingens riskanalys 2017 5. Arbetsförmedlingens uppföljningspaket 2017
Sida 3 (18) 1. Inledning Verksamhetsplanen beskriver Arbetsförmedlingens planerade verksamhet för 2017 och redovisar myndighetens inriktning för att uppnå målen enligt Regleringsbrevet för 2017 samt tillstånd i myndighetens strategiska karta. Verksamhetsplanen innehåller också interna, externa och ekonomiska förutsättningar inför verksamhetsåret. Året kommer att präglas av en fortsatt digitalisering av myndigheten, etableringsuppdraget samt behovet av att matcha mot utbildning. Som en del av verksamhetsplanen bifogas fem bilagor som beskriver medelstilldelning på en övergripande nivå, strategiska tillstånd som Arbetsförmedlingen ska uppnå, myndighetens riskanalys, övergripande riktlinjer gällande myndighetens utvecklingsportfölj samt Arbetsförmedlingens uppföljningspaket. 2. Arbetsförmedlingens vision och uppdrag Utgångspunkten för Arbetsförmedlingens arbete är uppdraget från riksdag och regering och de mål som satts upp i regleringsbrevet. Arbetsförmedlingen ska bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt matcha dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. I detta ingår att prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden samt att bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt. Arbetsförmedlingen ska vidare säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Arbetsförmedlingen har även ett ansvar för genomförandet av funktionshinderspolitiken och ska inom ramen för detta vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Dessutom har myndigheten ett särskilt ansvar för vissa nyanländas etablering. I det ingår att vara samordnande i förhållande till andra berörda parter. All verksamhet ska utformas så att mångfald och jämställdhet främjas samt att diskriminering och könsuppdelning på arbetsmarknaden motverkas. Det är myndighetens uppgift att förverkliga politiken och leva upp till höga förväntningar från såväl uppdragsgivare som kunder. I rollen som statstjänsteman ingår att, å statens vägnar, avgöra vem som ska få tillgång till arbetsmarknadspolitiska resurser utifrån regelverk och prioriteringar. När vi planerar, genomför, utvecklar och följer upp vår verksamhet utifrån de mål och utgångspunkter som framgår nedan, ska vi alltid agera på ett sätt som garanterar effektivitet, enhetlighet och rättssäkerhet, bra service och ett gott bemötande.
Sida 4 (18) Arbetsförmedlingen förnyas i grunden Arbetsförmedlingen spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen, men har sedan en tid haft utmaningar med att leva upp till samhällets och kundernas förväntningar. Mot bakgrund av detta inleddes våren 2014 förnyelseresan, vilken 2015 konkretiserades i en strategisk plan. Planen består dels av en strategisk karta som beskriver önskade tillstånd för kommande treårsperiod, dels av en sammanställning över de strategiska åtgärder som behöver genomföras för att uppnå tillstånden i kartan. 1 Den strategiska planen syftar till att uthålligt och långsiktigt öka Arbetsförmedlingens kund- och samhällsnytta. Med kund- och samhällsnytta avses vår förmåga att leverera resultat som innebär att samhällets samlade resurser kommer till användning på ett effektivt sätt. Utvecklingsarbetet vägleds av vår vision att göra Sverige rikare genom att få människor och företag att växa. Ett flertal åtgärder genomförs nu i hela organisationen för att stärka och utveckla Arbetsförmedlingen. Ledarskapsutveckling och internt kompetenslyft möjliggör tillsammans med ny vision, värdegrund, ledningsfilosofi och styrmodell att vi under 2017 fortsätter mot ett kulturellt systemskifte för en effektivare och mer rättssäker verksamhet i myndigheten. Ett antal mer strukturella utvecklingsaktiviteter ska också genomföras under 2017, bland annat utvecklas ett modernt tjänsteinnehåll med nya arbetssätt och verksamhetsprocesser, digitaliseringen ska integreras i verksamheten och arbetet med ständiga förbättringar i vardagen fortsätter att införas i organisationen. Förändringen av myndigheten är i full gång och en samlad bedömning är att Arbetsförmedlingens förnyelsearbete är på rätt väg. Inför 2017 går utvecklingsarbetet in i en andra etapp som ställer delvis nya krav på medarbetare och chefer. Förnyelseresan syftar till att få positiv påverkan på verksamheten och därmed på myndighetens övergripande resultat. Förväntningarna är höga, vilket ställer krav på att vi alla bidrar till att utveckla myndigheten i riktning mot visionen. Hur väl myndigheten lyckas följs i vår förmåga att leverera kund- och samhällsnytta. Digitaliseringen av myndighetens verksamhet kommer att integreras i verksamheten med ökad intensitet. Utvecklingen ska leda till att såväl kunder som medarbetare får tillgång bättre digitala verktyg samt att dessa i högre utsträckning används på ett ändamålsenligt sätt. Vi ska under kommande år realisera vårt utvecklingsarbete där bland annat utbyggnaden av nationella digitala funktioner jämte förändrad styrning av kundflöden blir centrala. 1 Bilaga 2 Arbetsförmedlingens strategiska karta 2017-2019
Sida 5 (18) 3. Utgångspunkter och mål Arbetsförmedlingen bedömer att efterfrågan på arbetskraft blir fortsatt stark. Sysselsättningen bedöms öka betydligt eller med mer än dubbelt så mycket som det historiska genomsnittet. Sysselsättningen växer främst inom de privata och offentliga tjänstesektorerna. Jobbtillväxten blir god i hela landet men vissa regioner kan drabbas av strukturrationaliseringar med neddragningar av personal inom i första hand industrin. Bristen på arbetskraft riskerar att öka inom flera yrken och riskerar att bromsa eller förhindra en ökad sysselsättning på regionala och lokala arbetsmarknader. För att möta dessa utmaningar är samverkan med andra aktörer fortsatt av central betydelse. Arbetsförmedlingen ser ett tydligt behov av att formerna för samverkan med exempelvis kommuner, landsting och andra myndigheter (exempelvis Försäkringskassan) utvecklas vidare. De personer som befinner sig, eller riskerar att hamna, i långvarig arbetslöshet har ofta behov av insatser och stöd från flera parter. Därför kommer behovet av fungerande kontakter och gränsytor mellan dessa parter öka ytterligare. Det är dessutom viktigt att denna utveckling sker på ett sätt som möjliggör ett individorienterat arbetssätt. På grund av Brexit och ifrågasättandet av den fria rörligheten får inrikespolitiska strömningar stor betydelse för utvecklingen av den fria rörligheten på den gemensamma arbetsmarknaden i Europa. Samtidigt sker en breddning av Euressamarbetet med en inkludering av andra parter som utför mobilitetstjänster tillsammans med de offentliga arbetsförmedlingarna i Europa. Breddningen sker i olika takt i olika länder vilket kommer påverka Eures-tjänsten hos Arbetsförmedlingen. Samarbetet med andra europeiska arbetsmarknadsmyndigheter och EUkommissionen ställer fortsatt höga krav på myndighetens aktiva medverkan. Arbetet med ständig förbättring av arbetsförmedlingarnas kapacitet inom ramen för Benchlearninginitiativet, integration, ungdoms- och långtidsarbetslöshet kommer prägla samarbetet under 2017. Frågorna präglar också arbetsprogrammen för de Europeiska struktur- och investeringsfonderna vilka kommer att utvärderas under 2017. Arbetsförmedlingen ska använda de arbetsmarknadspolitiska programmen och de utökade möjligheterna till utbildning på ett effektivt och rättssäkert sätt för att öka tillgången på arbetskraft med kompetenser som arbetsgivare efterfrågar. Urvalsprocesserna till programmen ska ges särskild uppmärksamhet. Det innebär att arbetssökande ska erbjudas den insats som är arbetsmarknadspolitiskt motiverad utifrån deras förutsättningar och behov så att möjligheterna att få ett arbete stärks. Med utgångspunkt i förutsättningar och nuvarande resultatutveckling ska verksamheten 2017 kännetecknas av ökad individualisering av servicen till arbetsgivare och arbetssökande, hög beredskap inför förändringar på arbetsmarknaden samt av ett konsekvent genomförande av myndighetens uppdrag och givna prioriteringar.
Sida 6 (18) Utifrån myndighetens utvärdering av den interna styrningen och kontrollen 2016 kommer åtgärder att genomföras för att komma till rätta med de brister som har identifierats. Detta arbete är till stor del integrerat i den strategiska kartan genom de strategiska åtgärder som ska genomföras under 2017. Ekonomiska utgångspunkter Totalt sett ökar myndighetens tilldelning på förvaltningsanslaget 2017 med ca 400 mnkr jämfört med 2016, från 8,2 till 8,6 miljarder kr. För övriga anslag tilldelas myndigheten 68,5 miljarder kr. Vissa av dessa medel behålls centralt, såsom anslag för nystartsjobb och statsbidrag avseende arbetslöshetsersättning. Ca 50 miljarder kr fördelas ut i myndigheten, vilket är en ökning med 1,7 miljarder kr jämfört med 2016. Förstärkningen inom förvaltningsanslaget avser i första hand en fortsatt utökning av personalstyrkan inom etableringsuppdraget för att möta det förväntade, ökade inflödet av deltagare. Det ökande antalet deltagare innebär också att användningen av programmedel inom etableringsuppdraget planeras öka med ca 900 mnkr, från 2,7 till 3,6 miljarder kr. Från och med 2017 har myndigheten ett samlat förvaltningsanslag, utan uppdelning mellan ordinarie förvaltning och etableringsuppdrag. Förändringen syftar till att skapa en ökad flexibilitet i användningen av förvaltningsmedlen. Samtidigt är det viktigt att myndigheten har en god uppföljning av till exempel etableringsuppdraget så att vi kan redovisa vad vi använder våra förvaltningsmedel till. Vidare ökar myndigheten sin satsning på digital utveckling. En del av denna satsning finansieras av anslagsmedel, en del av lånemedel. Medel avsätts också för att fortsätta genomföra de strategiska åtgärderna kopplat till myndighetens strategiska karta. Antalet personer med aktivitetsstöd kommer att behöva minska kraftigt mot bakgrund av den minskade tilldelningen på anslag 1:2 Aktivitetsstöd. Myndigheten har ett fortsatt behov av att värna om programinsatser utanför garantierna. För att säkerställa att vi har tillgängliga resurser för ändamålet överförs medel från anslag 1:3 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser samtidigt som anslagskrediten nyttjas. Detta innebär att tilldelade medel för regionerna även 2017 uppgår till 13,6 miljarder kr på anslag 1:2 Aktivitetsstöd. Minskningen av antalet personer med aktivitetsstöd ska åstadkommas genom höjda ambitioner i arbetet att både förhindra och motverka långtidsarbetslösheten och därmed minska antalet arbetssökande i garantierna. Insatser utanför garantierna är därför fortsatt väsentliga att prioritera, liksom att öka användningen av anställningsstöd. Tilldelade medel för anställningsstöd på anslag 1:3 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökar både 2017 och kommande år. Ökningen av tilldelade medel 2017 uppgår till ca 600 mnkr, från 9,6 till 10,2 miljarder kr.
Sida 7 (18) Samtidigt kan och ska användningen av lönestöden för de arbetssökande som har funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga fortsatt öka. Tilldelade medel på anslaget 1:4 Lönebidrag m.m. ökar därför med drygt 500 mnkr, från 12,6 till 13,1 miljarder kr. Matchningsuppdraget Förutsättningar En effektiv matchning på arbetsmarknaden är en avgörande förutsättning för att bibehålla en stark och uthållig ökning av sysselsättningen under ett gott konjunkturläge. Alltför många arbetsgivare som vill rekrytera får inte tag i arbetskraft och under de senaste åren har matchningen försämrats. Andelen arbetsgivare som har fått tillräckligt med sökande har minskat och 2016 saknade 26 procent tillräckligt med sökande för att kunna anställa. Den samhällsekonomiska nyttan med matchningsarbetet får vi om fler vakanser tillsätts och i ännu större utsträckning om vi dessutom kan sänka vakanstider eller matcha en person som står långt ifrån arbetsmarknaden. Matchningsarbetet ska genomföras i en situation där antalet arbetslösa med efterfrågade kompetenser minskar samtidigt som antalet arbetslösa som står längre ifrån arbetsmarknaden stiger. Det finns en allt större diskrepans i utbildningsnivå mellan arbetslösa och befolkningen i sin helhet samt mellan den kompetens som arbetsgivare efterfrågar och kompetensen bland arbetslösa. Personer som saknar gymnasial utbildning löper större risk för arbetslöshet än personer med minst gymnasial utbildning. För att klara målet om en förbättrad matchning är utbildningsinslagen i arbetsmarknadspolitiken central. Mål i regleringsbrevet Matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras bland annat genom att rekryteringsproblemen på arbetsmarknaden ska motverkas. Övergång till arbete efter avslutad arbetsmarknadsutbildning ska tydligt förbättras för kvinnor och män. Uppföljning Indikatorerna Tillräckligt med sökande för att kunna anställa och Af:s service bidrar till en snabbare och bättre rekrytering ska öka jämfört med föregående år. Indikatorn Omsättning till arbete eller utbildning ska öka jämfört med föregående år särskilt för sökande med kort utbildningsbakgrund. Indikatorn Resultat efter Arbetsmarknadsutbildning ska öka jämfört med föregående år samtidigt som könsskillnaderna ska minska. Därutöver kommer utvecklingen att följas genom indikatorerna Beveridgekurva och Matchningsindikator samt Genomsnittliga rekryteringstider.
Sida 8 (18) Inriktning för verksamheten Matchningsarbetet ska präglas av väl uppbyggda arbetsgivarkontakter och ett effektivare nyttjande av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. En effektiv matchning fordrar att Arbetsförmedlingen har god uppfattning om de arbetssökandes meriter och arbetsgivarnas behov, både vad gäller mjuk och formell kompetens. Kund- och samhällsnyttan ökar också när vi rustar individer att komma närmare ett arbete. Vi ska därför öka användningen av bland annat validering, arbetsmarknadsutbildning, förberedande insatser och vägledning till det reguljära utbildningssystemet. Vi ska förbättra hur vi matchar mjuka kompetenser, bland annat genom att utveckla och testa arbetssätt och verktyg. Resultatet av arbetsmarknadsutbildning ska tydligt förbättras genom bland annat att insatsen i högre grad ses som riktad mot arbetsgivarens behov. För att få effekt av programmet är urvalet av deltagare centralt. Vi inför även ett enhetligt och systematisk arbetssätt för att fånga behoven av arbetsmarknadsutbildning för att effektivare möta arbetsmarknadens behov. Vi ska säkerställa att myndighetens utvecklingsinitiativ utvecklas och införs på ett sådant sätt att planerade effekter uppnås. Till exempel utökad digital distansservice, arbetssökandes inskrivning och planering (AIP) och hemsidans nya matchningsfunktion. För en effektiv och kvalitativ matchning krävs en förvaltningskultur som säkerställer att den information som behövs för att kunna hantera ett ärende hämtas in, bedöms och dokumenteras på ett korrekt sätt. Med tillgång till rätt och relevant information om våra kunder kan vi utifrån kundens individuella förutsättningar tillhandahålla rätt service till rätt kund i rätt tid. Tillsammans med tydlig information om de tjänster vi tillhandahåller skapar vi förutsägbarhet för våra kunder och bidrar till ett gott förtroende. Att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en som en omställningsförsäkring är en del av god förvaltning och bidrar till effektiv matchning och arbetskraftsförsörjning. Kvinnor och män, oberoende av ursprung eller etnicitet, ska ges tillgång till arbetsmarknadspolitiska program och insatser på lika villkor. Etableringsuppdraget Förutsättningar Många av de personer som sökte asyl under 2015 kommer att få uppehållstillstånd och därmed rätt till etableringsinsatser. Detta innebär ett mycket omfattande arbete inom etableringsuppdraget och behov av olika former av insatser. Den tillfälliga lagen om tidsbegränsade uppehållstillstånd och hårdare regler för familjeåterförening riskerar att innebära att det kommer bli svårare att motivera individer till att studera eller till att delta i etableringsinsatser som kan leda på arbete
Sida 9 (18) på längre sikt. Även den bristande tillgången på tolkar och översättningstjänster medför utmaningar för verksamheten. Inom ramen för etableringsuppdraget finns även särskilda utmaningar avseende korrekta beslut och utbetalningar under kommande år, kopplat till nya regler om tillfälliga uppehållstillstånd. Ju större konsekvenser ett beslut kan få för en individ, desto större blir incitamentet att försöka påverka utgången av ett ärende. Mål i regleringsbrevet Potentialen i ett ökat antal nyanlända i arbetskraften ska tas tillvara och arbetsmarknadsetableringen ska förbättras. Andelen personer som lämnar etableringsuppdraget för arbete eller studier ska öka, särskilt bland kvinnor. Även bland de inskrivna som avslutat en etableringsplan och deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska en större andel gå till arbete eller studier. Uppföljning Indikatorerna Andel i arbete och utbildning 90 dagar efter att man lämnat etableringsuppdraget, Övergångar till arbete eller studier för arbetssökande som avslutat etableringsplan och deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, Andel sökande i etableringen som studerar vuxenutbildning under plan och Andel med max 30 dagar mellan uppehållstillstånd och etableringssamtal ska öka jämfört med föregående år. Inriktning för verksamheten Arbetsförmedlingen ska säkerställa att nyanländas kompetens och behov tidigt identifieras, så att aktiva insatser snabbt sätts in. Det är avgörande att alla delar av myndigheten arbetar aktivt för att förbereda sig inför ökat antal deltagare inom etableringsuppdraget. För en effektivare jobbmatchning där arbetsgivare får rätt kompetens och arbetssökande får varaktigt fäste på arbetsmarknaden är utbildningsinsatser ett centralt verktyg. Arbetsförmedlingen ska därför använda både generell och yrkesinriktad utbildning för att i slutändan kunna matcha ledig arbetskraft med arbetsmarknadens behov. För att detta ska lyckas behöver vi även på alla nivåer fördjupa samverkan för att få fler med kort utbildning att påbörja reguljära studier, stärka vägledningens roll för matchning till jobb genom utbildning, använda yrkesutbildningar effektivt för att möta arbetsmarknadens behov samt stärka Arbetsförmedlingens roll som expertmyndighet gällande utbildningens roll för arbetsmarknaden. Dessa åtgärder är viktiga för att möta framtida utmaningar, bland annat när det gäller att öka andelen nyanlända i etableringsuppdraget som deltar i kommunal vuxenutbildning. De insatser som erbjuds ska medföra en tydlig progression mot arbete eller studier. Samverkan med andra parter är central inte minst för att genomföra och erbjuda snabbspår för vissa nyanlända. Det är särskilt viktigt att säkerställa och följa upp att kvinnor ges likvärdiga möjligheter som män inom etableringsuppdraget.
Sida 10 (18) Under året fortsätter arbetet med systemomläggningen av etableringsuppdraget, så att övergången till det nya etableringsprogrammet kan ske 2018. Långtidsarbetslöshet Förutsättningar Arbetslöshetens sammansättning kommer att fortsätta att förändras mot en ökad andel arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden, varav en allt större del är utomeuropeiskt födda. Denna utveckling innebär risker för att fler arbetslösa varit utan arbete under lång tid. Personer som varit långa tider utan arbete gynnas i liten utsträckning av den goda efterfrågan på arbetskraft. Antalet anställda som lämnar sjukförsäkringen för att söka arbete väntas fortsatt öka i takt med att rehabiliteringskedjan tillämpas fullt ut. Det innebär att vi möter många personer som är i en svår omställning dels därför att förändringen upplevs som påtvingad och dels därför att de behöver söka jobb inom ett helt nytt yrkesområde. Det finns könsskillnader i användningen av arbetsmarknadspolitiska program som inte är önskvärda vare sig ur ett rättvise- eller effektivitetsperspektiv, det gäller både i vilken utsträckning program nyttjas men även vilka program som används. Regelverket ska vara ett verktyg för att ge rätt insats till rätt person i rätt tid. Vi har utmaningar avseende tillämpningen av vårt regelverk som försvårar för arbetsförmedlarna att göra rätt. Under 2016 har regelverket för jobb- och utvecklingsgarantin ändrats så att faserna avskaffades, avvecklingen av sysselsättningsplatserna påbörjades och detaljregleringen även i övrigt tagits bort. Sammantaget innebär detta större möjligheter till individanpassade insatser utifrån den arbetssökandes behov. Mål i regleringsbrevet Långtidsarbetslöshet ska förebyggas och motverkas. Andelen långtidsarbetslösa i jobb- och utvecklingsgarantin som går till arbete eller studier ska öka. Uppföljning Indikatorerna Andel långtidsarbetslösa som deltar i Jobb- och utvecklingsgarantin som går till arbete eller studier, Andel inskrivna arbetssökande i mer än 12 månader utan arbete som går till arbete eller studier och Andel inskrivna arbetssökande mellan 6-12 månader som går till arbete eller studier ska öka Inriktning för verksamheten För att lyckas i arbetet med att hjälpa de som står långt ifrån ett arbete krävs ett effektivare arbetsgivararbete där vi drar nytta av möjligheterna till att använda anställningsstöd som en möjlighet att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för de som riskerar eller är långtidsarbetslösa.
Sida 11 (18) De arbetsmarknadspolitiska programmen, däribland extratjänster, och de utökade möjligheterna till utbildning, ska användas i en väl avvägd programmix för att öka tillgången på arbetskraft med kompetens som arbetsgivaren efterfrågar. För att möjliggöra detta behöver kunskaperna om insatsernas effekter öka under 2017. Genom att använda program och insatser på ett genusmedvetet sätt kan vi bidra till ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Moderna beredskapsjobb inom staten ska erbjudas nyanlända och personer som har varit arbetslösa i mer än tre år och är inskrivna på Arbetsförmedlingen inte minst nyanlända med kort utbildning. Det är viktigt att denna nya insats byggs ut i planerad omfattning så att den effektivt används för de arbetslösa som står längst ifrån arbetsmarknaden. Vi ska under 2017 underlätta för arbetsförmedlarna att tillämpa regelverket samt systematiskt identifiera och hantera de delar där tillämpningen av regelverket inte är ändamålsenlig. För att motverka felaktiga utbetalningar och organiserad brottslighet behöver kontrollarbetet, inklusive arbetsplatsbesök, före och under beslut förstärkas. Samtliga medarbetare som handlägger och beslutar om anställningsstöd ska genomgå den reviderade webbutbildningen Från beslut till utbetalning. Samverkan med andra parter, särskilt med kommuner och landsting, är viktig inte minst vad gäller avvecklingen av sysselsättningsfasen och för att bidra till att studiestartsstöd når de med störst behov av stödet. För att motverka och bryta långa tider utan arbete ska sysselsättningsplatserna ersättas med program och insatser som i högre utsträckning leder till arbete. Särskilt viktig för att lyckas med detta är samverkan med kommuner kring vuxenutbildning och extratjänster samt med arbetsintegrerade sociala företag. Samverkan med Försäkringskassan behöver fortsatt utvecklas på alla nivåer i samband med att regeringen vidtar åtgärder för att minska sjuktalen bland arbetslösa och anställda. En ordnad överlämning från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen bidrar till att förebygga långtidsarbetslöshet för personer som får sjukpenning indragen och därför anvisas att söka arbete. Ungdomsarbetslöshet Förutsättningar Sysselsättningen kommer öka i samtliga åldersgrupper men det är alltjämt för unga som den tydligaste ökningen sker. De som saknar en gymnasieutbildning kommer även fortsättningsvis ha svårt att få arbete även i god konjunktur. Utbildningsnivå och sysselsättning fortsätter därmed att uppvisa ett tydligt positivt samband. Minskningen av ungdomsarbetslösheten bedöms också bli begränsad bland ungdomar med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Ungdomar har i generellt korta arbetslöshetsperioder, men drabbas i större utsträckning än andra av upprepade perioder av arbetslöshet. Detta kan betraktas
Sida 12 (18) som en naturlig del av ungas etableringsprocess på arbetsmarknaden. Längre arbetslöshetsperioder i unga år kan dock ge långvariga konsekvenser för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett misslyckat arbetsmarknadsinträde innebär bland annat att kunskaper som erhållits i utbildning inte praktiseras, och värdefull kompetens riskerar därmed att förloras Mål i regleringsbrevet För att minska ungdomsarbetslösheten ska den tid som går innan unga personer övergår till arbete, studier eller en insats som leder till arbete minska i syfte att tydligt närma sig 90-dagarsgarantin. Särskilt viktiga är de unga som riskerar långtidsarbetslöshet. Uppföljning Indikatorn Tid innan övergång till arbete, studier eller insats som leder till arbete behöver minska betydligt jämfört med 2016. Detta möjliggör att nå det långsiktiga målet att unga män och kvinnor inom 90 dagar ska ha erbjudits i arbete, studier eller insats som leder till arbete. Indikatorerna Andel ungdomar som varit utan arbete 90-180 dagar som går till arbete eller studier och Andel som vid 90 dagar tagit del av arbete, gått till studier eller insats som leder till arbete behöver öka i jämförelse med föregående år. Inriktning för verksamheten Under 2017 ska ytterligare steg tas mot att uppfylla 90-dagarsgarantin för att möjliggöra ett fullt införande under 2018. Vi ska fokusera på de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden och bidra till att unga oavsett kön får samma möjligheter. Under 2017 ska Arbetsförmedlingens specialister få en utökad roll i uppfyllandet av 90-dagarsgarantin. De unga som inte tagit del av en insats, och inte heller har en planering för en sådan, ska erbjudas insats av specialist när de närmar sig 90 dagars arbetslöshet. För de ungdomar som saknar en fullständig gymnasieutbildning ska utgångspunkten vara att motivera och vägleda dem till studier. En flexibel och konstruktiv samverkan med kommunerna är viktig. Traineejobb och utbildningskontrakt ska nyttjas för att stärka ungdomars position på arbetsmarknaden. Personer med funktionsnedsättning Förutsättningar Antalet personer med funktionsnedsättning som är inskrivna respektive arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd fortsätter att minska och ligger markant under fjolårets nivå. Omsättning till arbete eller utbildning har under 2016 haft ett något bättre utfall än under föregående år.
Sida 13 (18) Det är fortsatt så att personer med funktionsnedsättning löper större risk att bli kvar länge utan arbete. Vidare var antalet deltagare med funktionsnedsättning i arbetsmarknadsutbildning markant lägre 2016 jämfört med föregående år. Personer med funktionsnedsättning har även generellt sett lägre utbildningsnivå än övriga arbetssökande, bland annat beroende på bristande tillgänglighet inom utbildning (och i förlängningen i samhället) generellt. Andelen personer inom etableringsuppdraget som bedöms ha funktionsnedsättning som medför nedsatt är fortsatt låg. I slutet av 2016 hade endast drygt 1 000 av etableringsuppdragets nästan 67 000 deltagare en registrerad funktionsnedsättning. Det finns fortsatt stora utmaningar när det gäller långtidsarbetslöshet, att identifiera funktionsnedsättning för att kunna ge relevant stöd för personer i etableringsuppdraget och att ge fler personer möjlighet till anställning med lönestöd. Mål i regleringsbrevet Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som övergår till arbete eller studier ska öka. Uppföljning Indikatorerna Andelen personer med funktionsnedsättning som går till arbete eller studier samt Status arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad specialistinsats ska öka i jämförelse med föregående år. Inriktning för verksamheten Användningen av lönestöden för de arbetssökande som har funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka, särskilt bland kvinnorna. Regelbundna uppföljningar där dokumentation och kvalitet i bland annat ärendehandläggningen gås igenom ska göras centralt och regionalt. Resultaten ska återkopplas till berörda chefer i lärande syfte. Erfarenheter från projektet God förvaltning som bedrivits i marknadsområde Stockholm Gotland ska tas till vara och spridas i hela landet för att minska och motverka risken för felaktiga utbetalningar. Det är viktigt att beslut motiveras, inte minst bidragsnivån oavsett om det gäller ny- eller omprövningsbeslut. Utökade möjligheter till utvecklingsanställningar vid Samhall AB ska användas fullt ut. En förutsättning för att lyckas i arbetet med att hjälpa dem som står långt ifrån ett arbete är ett effektivare arbetsgivararbete. Det förstärkta samarbetet med Försäkringskassan enligt uppdrag i regleringsbrev för 2017 behöver fortsatt utvecklas så att tiderna i sjukförsäkringen kan kortas och fler ges möjlighet att närma sig arbetsmarknaden och gå till arbete eller utbildning. För att motverka den lägre utbildningsnivån behöver tydligare stöd utvecklas för att personer med funktionsnedsättning ska kunna stärka sin utbildningsnivå, såväl vad
Sida 14 (18) gäller utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som vad gäller övergångar till reguljär utbildning. Utbildning Förutsättningar Det finns ett tydligt samband mellan utbildning och arbetslöshetsnivå. Samtidigt som många av de arbetslösa har svårt att hitta ett jobb förväntas efterfrågan på arbetskraft bli fortsatt hög 2017 och rekryteringsbehoven kommer att ställa ökade krav på matchningen. Omkring var tredje inskriven arbetslös saknar en fullgjord gymnasieutbildning och den andelen bedöms öka framöver. För att långsiktigt möta dessa utmaningar behöver arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken knytas närmare varandra vilket kräver en fördjupad samverkan med, i första hand, huvudmännen för den kommunala vuxenutbildningen. Knappt hälften av personerna i etableringsuppdraget saknar gymnasieutbildning och det är mycket angeläget att framför allt den gruppen ges möjlighet att gradera upp sin utbildning till gymnasienivå för att de ska kunna konkurrera om jobben på den svenska arbetsmarknaden. Utbildningsnivån är också lägre bland personer med funktionsnedsättning än bland övriga arbetssökande. Antalet utbildningsplatser inom vuxenutbildningen ökar under 2017. Det finns dock en viss osäkerhet om kommunerna klarar av att öka volymen av vuxenutbildningar beroende på bristen på lärare, tillgängliga lokaler, förändringar i finansieringssystemen och andra erforderliga förutsättningar för att bygga ut antalet utbildningsplatser. Under kort tid har även antalet arbetsmarknadspolitiska program och insatser med utbildningsinslag ökat. Under 2016 finns 15 program eller insatser med utbildningsinslag, vilket är mer än en dubblering på tre år. Mål i regleringsbrevet Inskrivna utan fullständig gymnasieutbildning, särskilt inskrivna i etableringsuppdraget, ska i högre utsträckning påbörja reguljära studier. Studierna kan bedrivas såväl inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program eller en etableringsplan som utanför dessa. Uppföljning Indikatorer kommer att tas fram under kvartal 1 2017. Inriktning för verksamheten Arbetsmarknadens behov står i centrum för Arbetsförmedlingens verksamhet och vi ska därför utveckla matchningen till jobb genom utbildning. För en effektivare jobbmatchning där arbetsgivare får rätt kompetens och arbetssökande får varaktigt fäste på arbetsmarknaden är utbildningsinsatser ett centralt verktyg.
Sida 15 (18) Arbetsförmedlingen ska därför vägleda mot både generell och yrkesinriktad utbildning för att i slutändan kunna matcha ledig arbetskraft med arbetsmarknadens behov. För att detta ska lyckas behöver vi även på alla nivåer fördjupa samverkan för att få fler med kort utbildning att påbörja reguljära studier samt stärka vägledningens roll för matchning till jobb genom utbildning. Vi behöver även använda yrkesutbildningar effektivt för att möta arbetsmarknadens behov samt stärka Arbetsförmedlingens roll som expertmyndighet gällande utbildningens roll för arbetsmarknaden. Det är av central betydelse att den ökade tillgången på studieplatser inom vuxenutbildning nyttjas, vilket förutsätter samarbete med kommunerna, så att brist på arbetskraft motverkas. I och med att antalet utbildningsplatser ökar inom vuxenutbildningen 2017 finns även en potential att vägleda fler nyanlända till utbildning. Under 2017 införs ett nytt rekryterande studiebidrag studiestartsstödet för att få fler arbetslösa med kort utbildning att påbörja eller återuppta gymnasieutbildning. Tillsammans med kommunerna spelar vi en viktig roll i att informera om, och motivera arbetssökande till, att ta del av denna möjlighet. Arbetsförmedlingen ska genom användningen av utbildningsinsatser även bidra till ökad jämställdhet och minskning av den könssegregerade arbetsmarknaden. Samverkan med andra parter är central inte minst rörande att nå väl fungerande snabbspår och för att effektivt nyttja de ökade möjligheterna till validering och utbildning liksom samverkan med folkhögskolorna vad gäller studiemotiverande insatser. I och med det ökade antalet nyanlända ökar också behovet av utbildningsinsatser. Gruppen nyanlända är dock heterogen, och det krävs insatser för att tillvarata kompetensen hos nyanlända med yrkeskompetens som efterfrågas på svensk arbetsmarknad. Behovet ökar också av insatser riktade till personer som högst genomfört en förgymnasial utbildning. Arbetet med att utveckla studiemotiverande kurser på folkhögskola utgör ett exempel på den form av samverkan som krävs för att möta detta behov. Medarbetare Förutsättningar Medarbetarna är myndighetens främsta tillgång. En bra arbetsmiljö är därför av stor betydelse för att myndigheten ska lyckas med sitt uppdrag under 2017. Arbetsförmedlingens mål med arbetsmiljöarbetet utgår från Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Sjuktalen i myndigheten är fortsatt höga, särskilt bland kvinnorna, även om ökningen planade ut under 2016 och nu har en försiktigt positiv trend. Det är en utmaning att fortsätta arbeta uthålligt med att sänka sjukfrånvaron. Vi ser en ökande trend där fler medarbetare lämnar oss för andra arbetsgivare vilket medför ökade kostnader i form av ersättningsrekrytering och introduktion. Det finns
Sida 16 (18) även svårigheter att rekrytera i vissa delar av landet men även generella svårigheter att rekrytera vissa yrkesgrupper. Utvecklingen av kompetensförsörjningsprocessen sker stegvis under 2017. Modell och verktyg lanserades i en första fas under hösten 2016 och ett successivt införande i hela myndigheten genomförs med start 2017. En god förvaltningskultur förutsätter att myndighetsuppdraget upplevs som tydligt och att vi agerar i linje med det och vår värdegrund. Tydlighet kring myndighetens tillämpning av de regelverk som styr vårt arbete bidrar till att medarbetare känner en ökad trygghet i sin roll som statstjänsteman. För att kunna värna ett högt förtroende behöver vi som medarbetare och statstjänstemän vara uppmärksamma på risker för otillbörlig påverkan liksom på risker för omedveten diskriminering av kund på grund av bland annat kön, etnicitet och ålder. Uppföljning Indikatorerna frisktal, samt andel medarbetare som genomgår kompetenslyftet ska öka i jämförelse med föregående år. Indikatorn sjukfrånvaro ska minska jämfört med föregående år, särskilt bland kvinnorna. Inriktning för verksamheten Ett aktivt arbete med arbetsmiljö med utgångspunkt i myndighetens centrala arbetsmiljöplan, kompetensförsörjning, jämställdhet och ledarskap är av stor betydelse. Myndigheten behöver utveckla systematik och långsiktighet inom nämnda områden. Våra arbetsplatser ska präglas av vår värdegrund och ledningsfilosofi och implementeringen fortsätter under 2017. Att öka medarbetarnas delaktighet och möjlighet att påverka sin arbetssituation är centralt liksom att säkerställa en hanterbar arbetssituation, bland annat genom att utveckla arbetssätt för ständiga förbättringar i vardagen. Arbetsplatsträffar (APT) ska utvecklas till att bli det viktigaste interna mötet i verksamheten. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska utvecklas på alla nivåer, med fokus på struktur och kulturfrågor samt på delaktighet och god dialog. Det förutsätter bland annat ett tydligt partnerskap med företagshälsovården samt att säkerställa deras leveranser genom strukturerade uppföljningar. Insatserna för kompetensutveckling inom kompetenslyftet fortsätter under 2017. Arbetet med att förbättra introduktionsutbildningen kommer att starta under 2017. Under 2017 ska HR-processerna integreras i styrningen. Kompetensförsörjningen, analysen över behov av framtida kompetenser och utvecklingssamtalet ska bli en naturlig del av VP-arbetet.
Sida 17 (18) Myndigheten behöver analysera den negativa utveckling avseende personalomsättning genom bland annat en analys av avslutningssamtalen och genom en utvärdering av våra roller för att tydligare se hur vi förhåller oss till andra organisationer med likande roller. Det är viktigt att vi tar omhand resultaten för att attrahera och behålla personal samt för att få en större kontinuitet på våra arbetsplatser genom att fler medarbetare finns på plats. Jämställdhet och mångfald på Arbetsförmedlingen kommer under 2017 att integreras i processerna: arbetsmiljö och hälsa, lönebildning och rekrytering. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet generellt ska även finnas som ett kunskapsområde i våra interna utbildningar, för att öka medvetenheten om dessa frågor hos våra medarbetare. 4. Uppföljning Verksamhetsplanen är utgångspunkt för uppföljningen av verksamheten och utgör en överenskommelse med överordnad chef om vad som ska genomföras under året och ska vara integrerat i det personliga erbjudandet. Myndighetens uppföljning på strategisk nivå består av en månatlig uppföljning samt en mer fördjupad tertialuppföljning. Månadsuppföljningen utgår från myndighetens uppföljningspaket och strategiska karta och består av en månadsrapport och efterföljande situationsrum. Indikatorer som syftar till att följa respektive verksamhetsmål återfinns under respektive mål. Övriga indikatorer som finns i Arbetsförmedlingens uppföljningspaket 2017 syftar till att följa upp den strategiska kartan och tillstånden och perspektivet kund- och samhällsnytta. Månadsuppföljningen syftar till att åskådliggöra ett nuläge och identifiera behov av samarbete mellan avdelningar, regioner och staber. Tertialuppföljningen utgår från verksamhetsplaner på alla nivåer och består av en skriftlig uppföljningsrapport med efterföljande resultatdialog. Fokus i dessa ska ligga på analys, bedömning och resonemang kring verksamhetens prestationer och effekter utifrån myndighetens mål och strategiska tillstånd. Resultatdialogen syftar till att följa upp och utkräva ansvar utifrån det enskilda bidraget till helheten. Resultatet från uppföljningsrapporter och resultatdialoger på strategisk nivå sammanställs i en fördjupad uppföljningsrapport. Ökat handlingsutrymme skapas för medarbetarna genom delaktighet i att formulera mål och aktiviteter vilket också kan höja nöjdheten och motivationen. Det förutsätter att vi vässar vår förmåga att kommunicera uppdrag, ekonomiska förutsättningar och mål samt att vi har förtroende för att medarbetarna har bäst kunskap om hur uppdraget skall realiseras. Under 2017 skall vi ta ytterligare steg mot att medarbetare på alla nivåer involveras i verksamhetsplaneringen och uppföljning. Varje chef ansvarar för att följa upp sin verksamhet. Uppföljningen ska anpassas till respektive organisatorisk nivå och baseras på myndighetens uppdrag och mål samt
Sida 18 (18) den strategiska planen. Syftet med uppföljningen är att förbättra och utveckla verksamheten samt säkerställa att verksamhetens mål uppnås. Uppföljningen ska fokusera på chefens bedömning av genomförda aktiviteter samt vilka resultat och effekter som uppnåtts.