GÖTEBORG 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

GÖTEBORG 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning i byggnader som ägs och förvaltas av privata eller kommunala hyresvärdar. Det gäller därför för branschens företrädare att ta ansvar för sin roll i samhällsutvecklingen men också att samarbetet med tjänstemän och politiker i kommunerna fungerar väl. I avsikt att kontinuerligt mäta förutsättningarna att bedriva fastighetsverksamhet har Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen (GFR) nu för åttonde året i rad låtit Demoskop genomföra en undersökning. Under november 2013 genomfördes totalt 1 100 telefonintervjuer med fastighetsföretagare i 20 kommuner. Kommunerna ligger alla inom Fastighetsägarna GFR:s område där Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings, Kalmar- och västra Östergötlands län ingår. Enligt de tillfrågade företagarna är efterfrågan på marknaden den överlägset starkaste tillväxtfaktorn för fastighetsbranschen. Denna faktor är den enda som ökar 2013. Dagens hyresnivåer anses också bidra positivt till tillväxtmöjligheterna. Det är dock noterbart att andelen som anser att hyresnivåerna hämmar tillväxtmöjligheterna ökat kraftigt under 2013. Detta är sannolikt en naturlig följd av den svaga hyresutvecklingen på många orter. Även kommunens hanteringar av fastighetsfrågor överväger svagt till den positiva sidan, trots att andelen negativa ökat under 2013. Förtroendet för regeringen har gradvis minskat under de senaste årens mätningar, och 2013 är första gången som fler är negativa än positiva till regeringens politik. Även de kommunala fastighetsföretagens hyressättning anses vara en tillväxthämmande faktor. Skattenivån på bostäder och lokaler är en faktor som alltjämt anses skadlig för utvecklingen. De två mest tillväxthämmande faktorerna är enligt de tillfrågade företagen kommunens stöd till de egna bolagen samt nivån på kommunala taxor och avgifter. Med detta menas kostnaden för värme, vatten och avlopp, el och avfallshantering. För båda dessa faktorer är det mellan 30 och 40 procent av fastighetsföretagen som anser att detta hämmar deras utvecklingsmöjligheter. Vad som avses med kommunens stöd till de egna bolagen är inte specificerat i undersökningen. FÖR MER INFORMATION OM UNDERSÖKNINGEN KONTAKTA: DAVID BJÖRNBERG Utredare Tel: 031-755 33 03 david.bjornberg@ fastighetsagarna.se 2

3

TILLVÄXTFAKTORER FÖR FASTIGHETSBRANSCHEN 2010-2013 (PROCENTBALANS) Kommentar: Procentbalans anger andelen som tycker att faktorn positivt påverkar företagets möjligheter att utvecklas minus andelen som tycker faktorn hindrar utvecklingsmöjligheterna. Skalan går därför från +100 till -100. Samtliga svar, även Vet ej, ingår i underlaget för beräkningen. FASTIGHETSFÖRETAGARINDEX 2013 Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på de lokala förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Totalt sett 14 faktorer som kommunens engagemang i utvecklingen av centrum, de allmänna kommunikationerna, kommunens hantering av plan- och byggärenden, det allmänna näringslivsklimatet och kontakten med politiker och tjänstemän vägs samman för att ge en bild av kommunens styrkor och svagheter ur de lokala fastighetsföretagens perspektiv. I 2013 års undersökning ligger det genomsnittliga indexet för samtliga 20 städer på 92 vilket är en försämring jämfört med föregående år och faktiskt den lägsta noteringen sedan undersökningarna inleddes 2006. Den övergripande trenden för samtliga undersökta kommuner har varit stadigt negativ sedan 2007. resultat hade Göteborg i den första mätningen 2006 med ett index på 98. Men då, såväl som i samtliga mätningar sedan dess, har resultatet för Göteborg hela tiden legat klart under snittet för samtliga kommuner. I majoriteten av kommunerna har Fastighetsföretagarindex sjunkit i 2013 års mätning. Det gjorde det år 2012 och 2011 också. Det finns några undantag, men ingen kommun uppvisar en markant förbättring. Karlstad och Värnamo toppar listan år 2013 med ett index på 98, det vill säga två enheter lägre än genomsnittet för samtliga kommuner 2006. Uddevalla och Varberg är de kommuner som tappat mest i årets undersökning, och minskar med fem enheter. Det stora tappet innebär att Uddevalla är den kommun som får lägst index i årets mätning. I Göteborg är årets index 88 vilket är klart under snittet och det näst lägsta resultatet i 2013 års mätning. Det är även det lägsta resultat som hittills har uppmätts för Göteborg. Bäst 4

FASTIGHETSFÖRETAGARINDEX 2006-2013 Kommentar: Röda och gröna rutor markerar lägsta respektive högsta indexvärdet för respektive år. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FASTIGHETS- FÖRETAGANDE I KOMMUNEN För att kunna bedöma om förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet i Göteborg är bättre eller sämre än någon annanstans är det lämpligt att jämföra dem mot andra städer. I detta stycke ställs alltså Göteborg mot ett genomsnittligt resultat från samtliga 20 kommuner som ingår i undersökningen. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET En grundläggande förutsättning för de flesta sorters företag är att det i allmänhet i kommunen finns ett klimat som gynnar företagande och att det finns förutsättningar för rimlig avkastning för verksamheten. För att göra en bedömning av hur detta ser ut i respektive kommun har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: Mina förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet i kommunen är goda Näringslivsklimatet är gynnsamt Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Konkurrensen med allmännyttan sker på lika villkor Stadens fastighetsföretagare ger kommunen ett relativt högt betyg på de flesta parametrar som rör lönsamheten. Detta stämmer dock för de flesta kommuner i undersökningen och Göteborg ligger konsekvent under genomsnittet för alla fyra parametrar. Totalt 69 procent anser att det finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet vilket är 10 procentenheter under genomsnittet. 63 procent anser att näringslivsklimatet är gynnsamt vilket även det är under snittet för alla kommuner. Även när det gäller frågan om det är en god investering att köpa fastigheter inom kommunen är man mer negativ i Göteborg. 65 procent gör den bedömningen vilket kan jämföras med snittet på 72 procent. Få av de tillfrågade tycker att det råder konkurrens på lika villkor mellan kommunala och privata fastighetsägare. Snittet för samtliga undersökta kommuner är 35 procent men i Göteborg är resultatet 10 procentenheter lägre. Detta är den fråga som flest pekar på som ett problem för verksamheten. SERVICE, HANDLÄGGNING OCH AVGIFTER God kommunal service är en nödvändighet för att möjliggöra tillväxt. Samtidigt är de kommunala avgifterna och kommunens handläggning av bland annat plan- och byggärenden en potentiell bromskloss för utvecklingstakten. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande sex påståenden: De allmänna kommunikationerna i anslutning till min fastighetsverksamhet fungerar bra 5

De kommunala avgifterna är rimliga Kommunens krav på sophantering är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga När det gäller dessa kvaliteter så ger fastighetsföretagen i Göteborg mest ris åt kommunen. Andelarna är generellt låga och konsekvent under genomsnittet. De allmänna kommunikationerna fungerar bra enligt 83 procent av de tillfrågade, vilket är något lägre än genomsnittskommunen. Endast 55 procent av företagen tycker att kommunens krav på sophantering är rimliga vilket är 18 procentenheter under genomsnittet. Även kommunens hantering av plan- och byggärenden samt kommunens handläggningstider får en del kritik. 28 procent tycker att planärenden fungerar smidigt och 36 procent att handläggningstiderna är rimliga. Båda dessa resultat är klart under snittet för övriga kommuner. 43 procent anser att byggärenden i kommunen fungerar smidigt, vilket även detta är en bit under snittet. Jämfört med övriga kommuner anser färre av företagen i Göteborg att de kommunala avgifterna är rimliga (54 jämfört med 51 procent). SAMARBETET MED KOMMUNEN Aktivt fastighetsföretagande är beroende av att nödvändig information finns tillgänglig samt att samarbetet med politiker och kommunala tjänstemän fungerar väl. För stadens utvecklingsmöjligheter är det också en förutsättning att kommunen inser värdet av och är med och utvecklar sin stadskärna. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning Kontakterna med politiker fungerar bra Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum Överlag ger fastighetsföretagarna i Göteborg kommunen ett underkänt betyg i samarbete. 56 procent anser att kommunen informerar i tillräcklig utsträckning om viktiga förändringar vilket är under snittet för samtliga kommuner i undersökningen. Något färre (52 procent) är det som anser att kontakten med kommunala tjänstemän fungerar bra. Detta är 11 procentenheter under genomsnittet på 63 procent. När det gäller kontakten med stadens politiker så är det anmärkningsvärt få som anser att det fungerar bra. Endast 22 procent instämmer i detta påstående vilket kan jämföras med genomsnittet för samtliga kommuner på 36 procent. När det gäller kommunens engagemang i utvecklingen av centrum ger fastighetsföretagen i Göteborg ett högre omdöme. 67 procent av fastighetsföretagen anser att kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum vilket är strax över snittet på 66 procent. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FASTIGHETSFÖRETAGANDE 2013 - GÖTEBORG Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som svarat att de helt eller delvis instämmer i respektive påstående. 6

FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID Fastighetsägarna har sedan 2006 genomfört mätningar av fastighetsföretagarklimatet i samarbete med Demoskop. Det innebär att det för de flesta kommuner numera finns en tidsserie som sträcker sig över åtta års tid. Denna kontinuitet är viktig för att följa utvecklingen och inte minst för att se om riktade åtgärder också får önskad effekt. För Göteborgs räkning är det få områden som uppvisar långsiktiga förbättringar sedan 2006. En av de största förändringarna under hela mätperioden är bedömningen av kommunens krav på sophantering. 2006 ansåg 73 procent att kraven på sophantering är rimliga, medan motsvarande siffra för 2013 är 55 procent. Vi ser även en tydlig succesiv försämring av hur kommunen informerar kring viktiga förändringar. Från 2008 till 2013 har andelen som anser att att kommunen informerar på ett rimligt sätt minskat med 16 procentenheter. Ytterligare en faktor som enligt de tillfrågade har försämrats är de allmänna kommunikationerna, som gått från 95 till 83 procent under mätningsperioden. Det finns dock även knappa förbättringar. Både handläggningstiderna och byggärendena har ökat med 3 procentenheter sedan 2006. Om man enbart ser till det senaste årets utveckling så sker flera tydliga förändringar. När det gäller försämringar minskar andelen tillfrågade som anser att det finns goda förutsättningar för att bedriva lönsam fastighetsverksamhet i Göteborg med tio procentenheter under 2013. Även andelen som tycker att de allmänna kommunikationerna fungerar bra minskar klart, från 92 procent till 83 procent. Det sker också några förbättringar under 2013. Mest anmärkningsvärt är att omdömet om kommunens hantering av byggärenden ökar med 13 procentenheter, från 30 procent 2012 till 43 procent 2013. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FASTIGHETSFÖRETAGANDE ÖVER TID GÖTEBORG Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som svarat att de helt eller delvis instämmer i respektive påstående 7

STADSKÄRNANS KONKURRENSKRAFT En faktor som påverkar stadens fastighetsvärden är hur väl handeln i stadskärnan fungerar. Det avgör bärkraften i lokalhyresmarknaden och i förlängningen lönsamheten för fastighetsföretagen i hela kommunen. En levande och attraktiv stadskärna fungerar som stadens skyltfönster mot såväl besökare som kommuninvånare och bidrar till upplevelsen av staden. I förlängningen påverkar detta inte bara marknaden för butiks- och restauranglokaler utan även marknaden för kontorslokaler och bostäder. På många håll i landet utmanas handeln i stadskärnan idag, dels av externa handelsetableringar och dels av starka handelsplatser i andra städer. På så vis är stadskärnans konkurrenskraft en indikator på hur väl stadens fastighetsmarknad står sig i denna ökade konkurrens. På frågan om hur väl stadskärnan i Göteborg står sig i konkurrens med andra handelsplatser i regionen svarar de lokala fastighetsföretagen att den står sig ungefär som genomsnittet för samtliga kommuner. Totalt sett är det 61 procent som anser att den står sig mycket eller ganska bra. Detta kan jämföras med snittet för samtliga kommuner på 60 procent. Samtidigt är det 18 procent anger svaret Ganska dåligt och ytterligare 12 procent säger att stadskärnan står sig mycket dåligt. Det är med andra ord tydligt att Göteborgs innerstad utmanas av andra handelsplatser trots stadens starka position i regionen. STADSKÄRNANS KONKURRENSKRAFT 2013 GÖTEBORG Fråga: Hur bra anser du att stadskärnan i [kommun] står sig i konkurrens med andra handelsplatser i regionen? TILLVÄXTFAKTORER Det finns många faktorer som påverkar ett fastighetsföretags möjlighet till utveckling och tillväxt. En del av dessa är nationella eller regionala men många av dem är betydligt mer lokala än så. Det är heller inte alltid som en och samma faktor påverkar förutsättningarna på samma sätt på olika ställen. Efterfrågan på marknaden kan till exempel i städer med god tillväxt vara någonting som påverkar tillväxtmöjligheterna mycket positivt medan det i städer med svikande befolkningstal påverkar möjligheterna i negativ riktning. I följande diagram redovisas fastighetsföretagarnas syn på hur olika faktorer påverkar deras möjligheter till tillväxt. I frågan har företagarna fått ta ställning till om faktorerna påverkar förutsättningarna positivt eller negativt samt hur mycket de påverkar. I diagrammet redovisas andelen som har svarat att faktorn påverkar ganska eller mycket positivt. Vid andelar under 30 procent är det således en majoritet som anser att faktorn har en negativ inverkan på utvecklingen. Det generella mönstret för samtliga kommuner i undersökningen är att efterfrågan på marknaden påverkar tillväxtmöjligheterna mycket positivt. Man gör alltså bedömningen att det finns en efterfrågan som är större än det utbud som finns idag. Dagens hyresnivåer, det 8

kommunala fastighetsföretagets hyressättning på orten och regeringens politik är de faktorer som därefter har störst positiv påverkan på tillväxtmöjligheterna. En majoritet anser att kommunens hantering av fastighetsfrågor, skattenivån på bostäder och lokaler samt nivån på kommunala taxor och avgifter har en negativ påverkan på utvecklingsmöjligheterna. Det som främst står i vägen för tillväxten är dock kommunernas stöd till egna bolag. fastighetsföretag i andra städer. Det som kan noteras är att man i Göteborg är mer negativ till hur regeringens politik påverkar utvecklingsmöjligheterna. Man är också mer negativ än i andra kommuner till dagens hyresnivåer, kommunens hantering av fastighetsfrågor och nivån på kommunala taxor och avgifter. Det sistnämnda tillsammans med kommunens stöd till egna bolag är det som flest upplever som ett hinder för att utveckla verksamheten. Fastighetsföretagen i Göteborg avviker inte särskilt mycket från det generella mönstret bland PÅVERKAR FÖRETAGENS MÖJLIGHET TILL TILLVÄXT - GÖTEBORG Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som svarat att respektive faktor påverkar utvecklingsmöjligheterna positivt. 9

OM FASTIGHETSÄGARNA Fastighetsägarna är en rikstäckande branschorganisation för fastighetsföretag. Tillsammans med våra medlemmar utvecklar vi fastighetsmarknaden, handeln och annan företagsverksamhet. Fastighetsägarna representerar omkring 17 000 medlemsföretag. Majoriteten av medlemmarna är fastighetsägare med hyresrätter för bostäder, lokaler och industrifastigheter. Övriga är bostadsrättsföreningar. Fastighetsägarna GFR är en av fyra regionföreningar inom Fastighetsägarna. Våra cirka 5 000 medlemsföretag äger och förvaltar drygt 17 000 fastigheter i Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings, Kalmar- och västra Östergötlands län. Våra medlemmar utgör en central del av samhällsekonomin och deras affärsidéer, verksamhet och framgång påverkar på ett eller annat sätt de flesta människors vardag. Tillsammans arbetar vi för en sund och välfungerande fastighetsmarknad. Att på lokal nivå vara med och utveckla stad och land hör till våra viktigaste uppgifter och att verka för att samarbetet med tjänstemän och politiker fungerar väl är en avgörande del i det arbetet. Den här rapporten skrevs i syfte att upplysa beslutsfattare och allmänhet om fastighetsföretagarklimatet i Göteborg. Med rapporten vill vi ge en bild av vad som fungerar bra respektive mindre bra i Göteborgs kommun, dels för att kunna upprätthålla redan goda aspekter av fastighetsföretagarklimatet och dels för att kunna identifiera och genomdriva de förbättringar som behövs. Ett bra klimat för fastighetsbranschen gynnar alla boende i Göteborg och Fastighetsägarna GFR arbetar för att tillsammans med kommun och övrigt näringsliv driva det arbetet framåt. OM UNDERSÖKNINGEN Under perioden 12 november till 5 december genomfördes totalt 1 100 telefonintervjuer med fastighetsföretagare. Antalet svarande i Göteborg är 119. Resultatet har vägts med avseende på den verkliga fördelningen av antal fastighetsföretag per kommun. Ansvariga för projektet inom Fastighetsägarna GFR var Rudolf Antoni. Demoskops projektledare var Anders Lindholm. Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Index för den första undersökningen 2006 var 100 = Medelvärdet för de 14 frågorna och de 17 kommunerna som ingick i undersökningen det året. Mer än index 100 är således positivt och mindre än index 100 är negativt i förhållande till genomsnittet 2006. Medelvärdet för 2013 var 92 vilket var en försämring från föregående år med två enheter och det hittills lägsta uppmätta resultatet i tidsserien. Nedanstående 14 frågor ligger till grund för Fastighetsföretagarindex: 1. Fungerar de allmänna kommunikationerna i anslutning till din fastighetsverksamhet bra? 2. Är kommunens krav på fastighetsägarnas sophantering rimliga? 3. Är förutsättningarna att i framtiden bedriva lönsam fastighetsverksamhet inom kommunen goda? 4. Är kommunen engagerad i utvecklingen av centrum? 5. Är näringslivsklimatet gynnsamt för fastighetsverksamhet? 6. Är det en god investering att köpa fastigheter i kommunen? 7. Informerar kommunen om viktiga förändringar i rimlig utsträckning? 8. Fungerar kontakterna med tjänstemän inom kommunen bra? 9. Är de kommunala avgifterna rimliga? 10. Fungerar byggärenden smidigt i din kommun? 11. Är handläggningstiderna inom kommunen rimliga? 12. Fungerar planärenden smidigt i din kommun? 13. Fungerar kontakterna med politiker inom kommunen bra? 14. Råder det konkurrens på lika villkor mellan kommunala och privata fastighetsägare? 10

Utdelningsadress: Box 53081, 400 14 Göteborg Besöksadress: Vasagatan 45, Göteborg Telefon: 031-755 33 00 Fax: 031-755 33 39 E-post: infogfr@fastighetsagarna.se