Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta?

Relevanta dokument
Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA

Sammanställning av Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Sammanställning av Årlig rapport nummer 3 för deltagande kommuner i Pilotomgången av SKL Matematik PISA 2015

Sammanställning av Årlig rapport nummer 1 för deltagande kommuner i Våromgången 2013 av SKL Matematik PISA 2015

Sammanställning av Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Våromgången 2013 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport år 1 från pilotomgången som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015

SKL Matematik PISA 2015 En modell för att utveckla skolan

Årlig rapport år 2 från pilotkommunerna som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015

Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Barn- och ungdomsnämnden uppdrar åt utskotten att arbeta systematiskt med Arbetsmodellen 4 nivåer.

Årlig rapport år 1 från höstomgången som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015

Bilagor Tjänsteskrivelse- Våra operativa mål- Västerås stad SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 Förslag till våra operativa mål

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

Arbetande nätverk. Handbok i SKL:s modell för att utveckla skolan i Sverige

Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

SKL Matematik PISA 2015

Välkomna till spridningskonferens SKL PISA 2015 Skåne

Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Öppet sammanträde utom i de punkter som markerats med (sluten del) eller där ordförande så beslutar. 2. Entréavgift Gullmarsborg Bilaga

KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Torsten Flemming. Matematiksatsning PISA Informationen tas emot.

Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

KVALITETSRAPPORT 2014

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Matematikundervisning för framtiden

Mer matematik i högstadiet

Slutrapport SKL/matematik/PISA 2015 UN-2012/33

~"'" - KOMMUNSTRYRELSENS AU

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Deltagande i Sveriges kommuner och landstings pilotprojekt Styrning och ledning Matematik

Matematikstrategi

Kallelse till Humanistiska nämnden

Matematikutvecklare.

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Sätraskolan. PRIO + Förstelärare + IKT = Framgångsrik skolutveckling

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Välkomna! Förstelärarträff 27 november 2017

MATEMATIKUTVECKLING MARIESTADS KOMMUN

KVALITETSRAPPORT 2014

Projektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Vart är svenska elevers matematikkunskaper på väg? Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Var står vi nu som grupp?

Kallelse/föredragningslista

Matematiklyftet 2013/2014

Planera och organisera för Matematiklyftet

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014

Matematikstrategi

Matte i πteå Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

BERGASKOLAN Tid: Plats: Knallen

PROGRAMMERING I SKOLAN Utbildning av kollegor på Carlssons skola CECILIA CHRISTIANSEN ULRIHCA MALMBERG

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

System för kompetensutnyttjande och kompetensöverföring inom För- och Grundskola

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Matte i πteå. Piteå kommun

Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14

Matematikutvecklare. resurs för utveckling i matematik

Förstelärare i Leksands kommun

Åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen i Österåkers förskolor och skolor

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Framtidens skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)

Matematiksatsningen

Läsåret 2016/2017. Inledande text. Utvecklingsområden

Beslut för grundskola och fritidshem

26 Redovisning av ekonomiskt utfall och ekonomisk rapport. 27 Förutsättningar inför arbetet med budgetramarna för år 2013.

Friluftsliv i svenska skolor. Kontakt Novus: Ieva Englund Datum:

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Protokollsutdrag. 1. Godkänna svaret på revisionsrapport Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och överlämna det till revisionen.

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Räcker kunskaperna i matematik?

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Matematikutveckling i förskoleklassen

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2

Standard, handläggare

Analyserna syns även i Stratsys.

Välkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag.

Kvalitetsanalys. Bikupans förskola

Kvalitetsrapport

RUC UU Regionalt UtvecklingsCentrum vid Uppsala universitet. och. den nationella matematiksatsningen på lokal, kommunal och regional nivå

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Matematikvisionen Ht vt 2006

1. Inledning Förutsättningar... 3


Transkript:

2 E Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta? F Vilka svårigheter har identifierats i arbetet på hemmaplan? Gradera svårigheten för varje aspekt från 1-4, där 1=enkelt och 4=svårt Inse vad som behöver göras Inse hur man ska genomföra beslutat åtgärd Kommunikation om satsningen i den egna organisationen Uppnå gemensam syn mellan nivåerna Hålla igång den fleråriga satsningen Kommentar: G Vilka glädjeämnen som påverkat det interna samarbetsklimatet har identifierats i arbetet på hemmaplan? Ange med ett kryss vilka tre av nedanstående påståenden som varit mest positiva Givande att träffa olika nivåer Dialogen mellan de olika nivåerna Stort engagemang Tydliggjort kommunens styrkor och svagheter Större förståelse för de olika rollerna Fått pröva på en fungerande

2 (9) arbetsmodell 3. Nätverksarbetet A Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts? Sätt kryss i lämplig ruta, 1=inte alls givande, 6=mycket givande B Vad har varit mest positivt med nätverksarbetet? Ange med ett kryss vilka tre av nedanstående påståenden som varit mest positiva. Givande att träffa olika nivåer Dialogen mellan de olika nivåerna Stort engagemang Tydliggjort kommunens styrkor och svagheter Större förståelse för de olika rollerna Fått pröva på en fungerande arbetsmodell C På vilket sätt har samarbetet i det egna nätverket med andra kommuner influerat arbetet på hemmaplan? Ange lämpligt alternativ för varje påstående Tagit del av goda exempel Delat erfarenheter Inte alls I viss mån I hög grad

3 (9) Blivit kritiskt granskade Tagit med sig tankar hem D Ge exempel på sådant som ni blivit mest intresserade av från andra kommuner. Område (exempelvis Ledningsnivåerna är sammanlänkade) Kommun Konkret exempel Kommentar E Risker med arbetande nätverk Hur upplever ni att Ert nätverk med de andra kommunerna fungerar? Varje kommun avger sin egen bedömning av hela nätverkets arbete 1=mycket dåligt, 6= mycket bra Ambitionsnivån Kritiska hållningen Kontaktpersonernas mandat Kontinuiteten Arbetet på hemmaplan

4 (9) Fokuseringen Kommentar: F Hur bedömer ni er egen kommuns insatser inom nedanstående områden 1=mycket dåligt, 6= mycket bra Ambitionsnivån Kritiska hållningen Kontaktpersonernas mandat Kontinuiteten Arbetet på hemmaplan Fokuseringen 5. SKL:s satser för styrning och ledning Skriv tre slutsatser och åtgärder på varje område. Gemensam ledning Ledningsnivåerna är sammanlänkade ni dragit

5 (9) Gemensam ledning Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning ni dragit Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling ni dragit

6 (9) Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd ni dragit Gemensam syn Höga förväntningar på alla elever och övriga ni dragit Gemensam syn Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Eftersom vi har identifierat detta område som det mest centrala för att förbättra resultaten i matematik följer här ett antal specificerade frågor A Kartläggning av läget för Lärarlegitimation i matematik 1 Har för närvarande ingen helhetsbild av läget 2 Ange läget i tabellen nedan

7 (9) Andel i % undervisande lärare i matematik med legitimation Andel i % undervisande lärare i matematik utan legitimation Andel i % undervisande lärare i matematik med oklar legitimationsstatus Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet Vilka slutsatser har ni dragit av denna kartläggning? Vilka åtgärder avser ni att vidta? B Matematiklärarnas utbildningsbakgrund utifrån vår gemensamma kartläggning? Vilka slutsatser har ni dragit av kartläggningen av antalet Hp-poäng för undervisande matematiklärare? (T.ex. skillnader mellan skolenheter, stadier etc) Vilka åtgärder avser ni att vidta? C Matematiklyftet Hur många lärare deltog i Matematiklyftet lå 2013/14, hur många av dessa fortsätter kommande läsår tillsammans, hur många nya gick in i matematiklyftet 2014/15 och hur många återstår till lå 2015/16. Fyll i uppgifterna i tabellen nedan

8 (9) Deltar lå 13/14 Fortsätter lå 14/15 Börjar lå 14/15 Fortsätter lå 15/16 Börjar lå 15/16 Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet Vem beslutar om fortsättning efter första året, centralt eller lokalt beslut? D Vilka exempel finns det i kommunen på organiserat lärarsamarbete, t.ex. PRIO, Lesson study/learning study etc.? (Ange antalet enheter samt antal berörda lärare) E Vilka beslut finns för att sprida pågående samarbetsprojekt alternativt starta, enligt ovan? F Hur har förstelärare använts för att lyfta matematikundervisningen och vilka tankar finns inför framtiden? 7 Sammanfattande bedömningar A Första årets arbete Gör en skattning av i vilken mån deltagandet i SKL Matematik PISA 2015 gett förutsättningar att förbättra matematikundervisningen? Ange med ett kryss er bedömning på en skala 1-6 där 1=inte alls, 6=i mycket hög grad

9 (9) B Mervärde Deltagande i SKL Matematik PISA 2015 har säkert inneburit merarbete. I vilken mån har detta motsvarats av det mervärdet deltagandet inneburit? Ange med ett kryss er bedömning på en skala 1-6 där 1=inte alls, 6=i mycket hög grad C Helhetsintryck Vilket är ert helhetsintryck av deltagandet i SKL Matematik PISA 2015? Ange med ett kryss er bedömning på en skala 1-6 där 1=inte alls givande, 6= mycket givande