Dagvattenhantering Fredrik Kastberg, WSP 2012-03-20
Program - dagvattenhantering Bakgrund Dimensioneringskrav Hydrauliska beräkningar Hur kommer fastighetsägare att påverkas? Dagvattenlösningar alternativ Dagvattenlösningar - exempel Frågor Förklaringar - dagvatten Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten Förklaringar - dränvatten Vatten som avleds via dränering.
Bakgrund Översvämningar vanligare? Ronneby, sommaren 1998 Kallinge, sommaren 1997 Färjestaden (Öland), snösmältning och nederbörd 2006 Kalmar, sommaren 2003 Ramdala (E22:an), hösten 2010
Bakgrund Exempel på orsaker till översvämningar Växande samhällen/städer underdimensionerade ledningsnät Nytt område Underdimensionerade dagvattenledningar Recipient
Bakgrund Exempel på orsaker till översvämningar Brister på ledningssystem (föråldrade ledningar, driftstörningar mm) föråldrade ledningsnät (nuvarande förnyelsetakt 300 år) dålig kvalité på vissa material brister i underhåll (huvudledningar och installationer)
Bakgrund Exempel på orsaker till översvämningar Klimatförändringar högre havsnivåer, intensivare nederbörd Klimatscenarier för de kommande 100-åren bedöms påfresta dagvattensystemen ytterligare. Enligt dokumentet Klimatförändringarnas inverkan på allmänna avloppssystem, Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen, M134 September 2007, Svenskt Vatten kommer nederbörden att ändra karaktär recipientnivåerna att stiga. Exempel på nederbördens ändrade karaktär: intensivare kortvariga regn ökade regnmängder långvariga regn på årstider med låg avdunstning (ihållande nederbörd på mättad mark)
Dimensioneringskrav Hur har dimensioneringskraven förändrats? År 1947-1976: SKTF:s handling nr 5/1947 och lokalt betonade föreskrifter År 1976-2004 Svenskt Vatten P28 * dimensionerande återkomsttid 1-2 år för dagvattensystem (ej instängda områden) År 2004-2011 Svenskt Vatten P90 * två dimensioneringskrav skall uppfyllas 1. dimensionering för fylld ledning (1-2 år, ej instängda områden) 2. återkomsttid för trycklinje till marknivå (10 år) * anpassning till övriga Europa År 2011- Svenskt Vatten P90 + P104 * klimatfaktor 1,05-1,3 * omarbetade regionala z-parametrar
Discharge 0.000 0.000-0.001 0.203 0.202 0.200 0.463 0.797 0.796 0.793 6.0 5.5 5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0-0.5-1.0-1.5-2.0-2.5 [m] Ground Lev. Invert lev. Length Diameter Slope o/oo 0.0 20.0 40.0 60.0 80.0 100.0 120.0 140.0 160.0 180.0 200.0 220.0 240.0 260.0 280.0 300.0 320.0 340.0 360.0 380.0 400.0 420.0 440.0 460.0 [m] 6.20 4.44 6.10 4.42 4.00-0.05 2.40-0.45 64.82 67.58 64.32 52.68 71.97 57.46 33.00 10.00 17.06 10.00 0.30 0.30 0.30 0.50 0.60 0.60 0.60 0.60 0.60 0.60 0.31 66.15 6.22 2.85 2.08 4.18 25.76 54.00 1.17 7.00 2.20-0.60 2.10-0.75 2.33-0.99 2.59-1.86 2.60-2.56 3.47-2.58 m3/s [m] [m] [m] [m] Hydrauliska beräkningar handräkning, datormodeller Förr: Nu: Uppbyggnad av hydrauliska modeller i Mike Urban/Mouse Kalibreras mot flöde och nederbörd Node_27 Node_28 Node_29 Link Water Level - 1-1-2000 00:26:38 SkaderegnBase.PRF Node_39 Node_40 Node_42 Node_43 Node_49 Node_50 Node_51 P2
Hur kommer fastighetsägare påverkas? Införande av dagvattentaxor Vattentjänstlagen trädde i kraft 2007-01-01 Lag (2006:412) om allmänna Vattentjänster Enligt lagen krävs det att brukningsavgifterna fördelas mellan vatten, spillvatten och dagvatten (inte som hittills mellan vatten och spillvatten) Tanken med dagvattentaxan är inte att sammantaget öka avgiftsuttaget med avseende på VA utan att omfördela uttaget dvs rättvisare fördelning Endast ett fåtal kommuner har infört dagvattentaxor fullt ut Dagvattenavgiften kan delas upp i två delar Df dagvatten fastighet Dg dagvatten gata Nya brukargrupper tillkommer (tex ägare av fastigheter som endast innehåller parkeringsytor, vägytor)
Hur kommer fastighetsägare påverkas? Reduceringsåtgärder krävs I samband med nya planer är det vanligt att huvudmannen (kommunen) ställer krav på begränsningar av dagvattenflöde. Exempel på reduceringskrav: Max. utflöde: 1,5 l/s ha (motsvarande avrinning från naturmark) Begränsat maxflöde i anslutningspunkten 10 l/s Hur kan utflödet av dagvatten begränsas? Observera: En strypt dagvattenledning kan ge stora variationer i utflöde. Exempel: Flödesreglering från Mosbäck Exempel: Flödesreglering från Wapro
Hur kommer fastighetsägare påverkas? Rening av dagvatten Krav på rening av dagvatten ökar. Direktiv för vatten har införts (EU) Direktivets miljömål genomförs i lagstiftningen MKN (Miljökvalitetsnormen) Vattenmyndigheten (Södra Östersjöns Vattendistrikt) Exempel: Reningsdamm Färjestaden (Öland) Statusklassning på sjöar, vattendrag och kustvatten (www.vattenkartan.se) Lokala krav förekommer beroende av verksamhet mm
Dagvattenhantering - alternativ Exempel på tekniska lösningar för hållbar dagvattenhantering (enligt Svenskt Vatten P105, tabell 1.1) Kategori Lokalt omhändertagande (privat) Exempel på teknisk utformning Gröna tak Infiltration på gräsytor Genomsläppliga beläggningar Infiltration och fördröjning i gräs, grus- och makadamfyllningar Perkolation Dammar Uppsamling av takvatten Fördröjning nära källan (allmän platsmark) Genomsläppliga beläggningar Infiltration på gräsytor Infiltration och fördröjning i gräs, grus- och makadamfyllningar Tillfällig uppdämning av dagvatten på speciellt anlagda översvämningsytor Diken Dammar Våtmarker Trög avledning (allmän platsmark) Svackdiken Kanaler Bäckar och diken Samlad fördröjning (allmän platsmark) Dammar Våtmarksområden
Dagvattenhantering - exempel Våta dammar kan används för att fördröja dagvattenavledningen och för att rena dagvattnet. permanent vattenspegel (vattendjup ca 1m) uppehållstid ca 1 dygn vattnet kan med fördel cirkuleras utflöde begränsas via liten ledning alternativt flödesregulator negativt utlopp oljeavskiljning tillgång i utemiljön BRUNN MED SLUSSLUCKA/ KLAFFLUCKA BRUNN MED FLÖDESREGLERING VÅT DAMM SLÄNTLUTNING 1:4 VATTENYTA VID DIMENSIONERANDE REGN NORMALVATTENYTA PERMANENT VATTENVOLYM SLÄNTLUTNING 1:4 EROSIONSSKYDD
Dagvattenhantering - exempel Utjämningsmagasin och fördröjningsmagasin kan utformas som våta dammar eller som torra anläggningar extravolym skall finnas tillgänglig i samband med nederbörd underjordiska eller ovan mark utflödet kan regleras
Dagvattenhantering - exempel Infiltration och fördröjning i gräs-, grus- och makadamfyllningar ingen synlig vattenyta vid torrväder tillfällig vattenyta, ytan kan användas för andra aktiviteter kräver goda infiltrationsegenskaper Foto från Svenskt Vatten P105 Foto från Svenskt Vatten P105 (Kungsbacka)
Dagvattenhantering - exempel Underjordiska magasin, kassetter moderna stenkistor öppen botten för infiltration och perkolation volymeffektiva kan även läggas under körytor används både för samlade ytor och enskilda ytor
Dagvattenhantering exempel Blandade exempel
Dagvattenhantering exempel Blandade exempel forts.
Frågor Fredrik Kastberg, WSP fredrik.kastberg@wspgroup.se 0455-447 87