Dopning sett ur ett kriminalvårdspersektiv

Relevanta dokument
Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Hepatit C inom Kriminalvården. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Anstalt- och häktesavdelningen/hk

Framtid utan kaos För människor som ingen vill se

Barn med psykisk ohälsa

Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet

Screening och utredning av drogproblem

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Diabetes i häkte och fängelse. Mervi Andelin och Stig Attvall Diabetescentrum SU Sahlgrenska, Göteborg

Allt trängre på landets fängelser. rapport från SEKO april 2010

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Enkät till 996 identifierade manliga f.d. elitidrottsmän Svarsfrekvens på 69% (689 enkätsvar)

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

AAS och psykiatrisk samsjuklighet

Användning av anabola androgena steroider hos narkotikamissbrukare misstänkta för brott

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta

Rättigheter och Rättsskipning

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Allmänt om rättspsykiatrisk undersökning

MEDIAS RAPPORTERING OM RÄTTSPSYKIATRI

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Vad vet vi om anabola androgena steroider och våld?

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

RBM. RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Hedersrelaterat våld och förtryck: mot förbättrad kunskap om förövarna. Dagens innehåll

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Begåvning och brottslighet bland svenska män

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Butiksrån. Första halvåret svenskhandel.se

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Naloxon nässpray - överdosprevention

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

REGERINGSRÄTTENS DOM

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Förebygg.nu Göteborg 13 november, Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien?

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

Tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp: vad är deras erfarenheter av intima relationer & sex?

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)

Kvinnor, kriminalitet och psykisk ohälsa

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

Är du säker på att du inte är dopad? - en föreläsning om dopning, kosttillskott och skeva ideal

Acute impact of illicit drugs, alcohol and AAS on violent crimes and selfdirected. Halvtidskontroll. Lena Lundholm

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark


GRADE-tabell över nytta och risker med läkemedelsbehandling

Återfall i brott efter Sluten ungdomsvård

SiS statistik år 2009

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND

Sluten ungdomsvård 1999

Grunddataregistrering och Nyregistrering av patientärende

Grunddataregistrering och Nyregistrering av patientärende

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Brott, straff och normer 3

Vad säger kriminalstatistiken, egentligen?

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Kriminalvårdens författningssamling

Angående redovisning av det så kallade Hågaprojektet

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Effektivare insatser mot drograttfylleri. Christer Folkesson & Lars Olov Sjöström MHF

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SLUTLIGT BESLUT

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

ADHD & Beroendesjukdom

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

20 frågor om Kriminalvården

Transkript:

Dopning sett ur ett kriminalvårdspersektiv Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK

Finns det samband mellan användandet av AAS och aggressivitet? Vid jämförelse mellan AAS-användande bodybuilder och icke AAS-användare ger AAS mer psykiska symtom, en maniliknande bild med irritabilitet, aggressivitet, välbefinnande, grandiositet och risktagande På samma sätt rapporterade AAS-användarna mer våld mot partner, mer handgriplighet och mer verbal aggressivitet En del AAS-användare utvecklar psykoser, framför allt med paranoida inslag Under perioder med AAS-användande blir personerna mer fientliga, aggressiva och maniska

Indicier för samband kriminalitet och AAS-användande Samband mellan låg empati och AAS (Porcerelli et al, Am J Psych; Narcissism and empathy in steroid users) Mördade personer som använder AAS blir oftare skjutna (Thibblin, Scand J Forensic Sci; Changing pattern of drug use of homicide victims) Bankrånare använder AAS under förberedelserna till brott (Thibblin, J Forensic Psych; AAS and behavioural patterns among violent offenders) Rapporter om samband mord/försök till och AAS (Pope, J Clinical Psych; Homicide and nerar-homicide by AS users)

Hur är det nu med sambandet AAS och våldsbrottslighet? Det finns inte stöd för att AAS är en stark individuell prediktor för våld, däremot talar mycket för att fall av besinningslöst våld kan vara orsakat av AAS-användande Troligtvis finns det en subgrupp av AAS-användare som är speciellt sårbara vad gäller våld I denna grupp är psykiatrisk samsjuklighet vanlig liksom användandet av andra substanser Sambandet kommer aldrig att kunna säkert påvisas eller vederläggas förrän det blir möjligt att öka omfattningen av urinprovskontrollerna

Av kostnadsskäl ingår inte screening för AAS i den urinprovsscreening som Kriminalvården regelmässigt utför. Årligen tas ca 33.000 urinprover på anstalt och närmre 6.000 i frivård. Drygt en fjärdedel av anstaltsproven och knappt hälften av frivårdsproven verifieras. Av dessa urinprov gäller ca 900 AAS och <10% är positiva

Urinprov ger troligen ingen korrekt bild av förekomsten av AAS inom Kriminalvårdenen Polisen ansvarar för eventuell provtagning i arrest På Häkte får prov endast tas om det finns misstanke om påverkan På anstalterna påvisas ca 50 positiva prov/år vilket ska vägas mot 5.000 platser I Region Stockholm görs årligen screening på slumpvis utvalda intagna där analys av AAS ingår. Av 200 prov var senast 3 positiva för AAS.

Många vägra att delta i intervjuer I en studie av 133 våldsbrottsdömda intagna fann Pope att det endast i två fall fanns ett samband mellan gärningen och AAS. Men hälften vägrade att delta. I en svensk studie intervjuades 50 män arresterade för våldsbrott om AAS. Ingen testades positivt för AAS, men 16 andra som också tillfrågades vägrade att delta. Ett annat problem är att många använder andra substanser samtidigt varför ett rent samband kan vara svårt att påvisa

Hur ser sambandet mellan AAS, våldsbrottslighet och annat substansanvändande ut? ( K l ö t z, P e t e r s s o n, I s a c s o n, T h i b b l i n, F o r e n s i c S c i e n c e I n t 1 7 3 5 7-6 3 2 0 0 7 ) Rättsmedicinskt obducerade personer 1992-2005 som testats positivt för AAS och som varit dömda för brott jämfördes med 67 dömda substanspositiva utan AAS Av de AAS-positiva testades 31 positivt för andra substanser också medan 24 testades negativt Personerna som var AAS-negativa hade högre relativ risk för att ha begått tillgreppsbrott Den relativa risken för våldsbrott var högre för AAS-positiva, men högst för de positiva för både AAS och positiva för andra substanser (2.9 vs 2.1) Vapenbrott var något mer vanligt bland AAS-positiva som inte använde andra substanser

andra slutsatser. AAS-positiva personer dog i yngre ålder än de AAS-negativa Kroppsmassan tydde på att de AAS-positiva var aktiva i sitt AAS-användande i samband med att de avled Vid jämförelse mellan perioden efter första domen och före döden, föll fler domar i den inledande karriären Våldsbrottslighet utgjorde en betydligt större andel av domarna för de AAS-positiva som inte var positiva för andra substanser och tilltog med åren (tvärtemot en gängse trend) Studien säger ingenting om AAS-användandet debuterade före brottsligheten, men att vara positiv för AAS vid döden indikerar kriminalitet

Är personer som testar positivt för AAS mer kriminella? ( K l ö t z, G a r l e, G r a n a t h, T h i b b l i n, A r c h G e n P s y c h v o l 6 3 11 7 4-7 9, 2 0 0 6 ) Personer testade för AAS på dopinglaboratoriet i Huddinge 1995-2001 - 1199 negativa vs 241 positiva, jämförda med Rikspolisens belastningsregister för samma tid En relativt ung grupp (20.% vs 20.0 år) Vapenbrott var dubbelt så vanligt bland de AAS-positiva som bland de AAS-negativa Talar resultaten för att AAS inte bara kan förknippas med impulsiv aggressivitet utan även med antisocialitet och kriminalitet som kräver planering?

European Addiction Reserch, 2010 Skårberg, Nyberg, Engström Djupintervjuer av 32 AAS användare avseende kriminalitet och användandet av AAS 2/3 rapporterade ökad kriminalitet efter användandet av AAS och det var mest markant hos de som debuterade med AAS Vålds- och vapenbrott hade det starkast6e sambandet Behandling för AAS-beroende minskade kriminaliteten

Hur ser det ut på en svensk anstalt? ( K l ö t z, P e t e r s o n, H o f f m a n, T h i b b l i n, C o m p r a h e n s i v e P s y c h i a t r y, 2 0 1 0 ) Alla intagna (118 platser) på A Österåker inbjöds att delta i en undersökning med hälsokontrol och intervju, hälften accepterade 33 (56%) medgav tidigare användande av AAS AAS-användarna var yngre (30 vs 41 år), var oftare svenskar (eller hade minst en svensk förälder) och angav i större omfattning illegal verksamhet som inkomstkälla Vanligaste motiven för att använda AAS var att bli starkare och se starkare ut Det fanns en tendens att AAS-användarna hade dömts fler gånger

Vad gör vi inom Kriminalvården? Systematisk utbildning av personal (kriminalvårdare, sjuksköterskor och läkare) om symtom på AASanvändande, tänkbara anledningar att söka vård för AAS-relaterade biverkningar samt beteendeförändringar kopplade till AAS. Behandla och utred fysiologiska biverkningar Uppmuntra och motivera till att delta i program Förstärk det sociala stödet