MEDIAS RAPPORTERING OM RÄTTSPSYKIATRI

Transkript

1 MEDIAS RAPPORTERING OM RÄTTSPSYKIATRI David Lerdell 27 november 2012

2 2/23 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Om begreppet "rättspsykiatrisk undersökning"... 3 Begreppet personutredning i brottmål ( 7-undersökning)... 4 Om begreppet sinnesundersökning... 5 Rättspsykiatrisk undersökning: Förekomst... 5 Rättspsykiatrisk undersökning: Utförande... 6 Om undersökningen... 6 Kvantitativ analys av begreppet rättspsykiatrisk undersökning i media... 8 Förekomsten av brottsrapportering... 8 Förekomsten av brottsrapportering + rättegång... 9 Brott, rättegång & psyk* Förekomsten av begreppet rättspsykiatrisk undersökning Förekomsten av begreppet rättspsykiatrisk undersökning i brottsrapporteringen Förekomsten av begreppet sinnesundersökning Förekomsten av begreppet sinnesundersökning i brottsrapporteringen Sammanfattning: Rättspsykatrisk undersökning samt sinnesundersökning i brottsrapporteringen Begreppet rättspsykiatrisk undersökning i ingresser Begreppet sinnesundersökning i ingresser Kvalitativ analys av begreppet rättspsykiatrisk undersökning i media Hur ofta förekommer begreppet rättspsykiatrisk undersökning i avslutningen av ett medieinslag? Får man veta resultat ( utlåtandet )? Skiljer man mellan rättspsykiatri och vanlig psykiatri? Hur medveten är media rapportering kring rättspsykiatriska undersökningar? Går det att urskilja några skillnader mellan olika mediatyper? Sammanfattning... 22

3 3/23 BAKGRUND Inom ramen för projektet Hjärnkoll har under drygt två års tid analyser av hur media rapporterar om psykisk ohälsa i stort genomförts. I dessa analyser framgår att mycket av rapporteringen handlar om brottslighet och då framför allt våldsbrottslighet, samt att begreppet rättspsykiatrisk undersökning är vanligt förekommande. Då denna typ av rapportering oftast är av negativ karaktär finns det en risk att dessa artiklar och inslag underblåser en negativ bild av psykisk ohälsa, psykiska sjukdomar, psykiska funktionsnedsättningar och psykiatrin i stort. Ibland är rapporteringen och kopplingen mellan brottslighet och psykisk ohälsa helt relevant, men det kan finnas fall där den negativa bilden reproduceras i onödan. Denna undersökning syftar till att ta reda på i vilken utsträckning en omotiverad rapportering där brottslighet och psykisk ohälsa förekommer och då med fokus på rapporteringen kring begreppet rättspsykiatrisk undersökning. I en förlängning syftar denna undersökning till att stödja projektet Hjärnkolls arbete med att förändra den negativa bild som media eventuellt reproducerar. Rapporten är disponerad så att den inleds med en redogörelse för vad begreppet rättspsykiatrisk undersökning står för. Därefter följer en statistisk undersökning om förekomsten av detta begrepp i media, kompletterad av en kvalitativ undersökning av medias rapportering inom detta område. Rapporten avslutas med en sammanfattning och slutsatser. OM BEGREPPET "RÄTTSPSYKIATRISK UNDERSÖKNING" När en domstol finner en person skyldig till ett brott som straffas med fängelse, är personens psykiska tillstånd vid brottet en nyckelfråga. Den som har en allvarlig psykisk störning vid brottstillfället kan få påföljden rättspsykiatrisk vård istället för fängelse. Domstolars avgörande om rättslig särbehandling grundas på utlåtande efter rättspsykiatrisk undersökning (enligt lagen om rättspsykiatrisk undersökning

4 4/23 (1991:1137)) 1 eller på uppgifter och intyg från utredning enligt lagen om särskild personutredning i brottmål (1991:2041). 2 Beslut angående rättspsykiatrisk undersökning får endast fattas om den misstänkte erkänt gärningen eller övertygande bevisning föreligger och endast när det gäller allvarliga brott, såsom våldsbrott, rån och mordbrand. Sedan den 1 juli 2008 får dock fängelse dömas ut även till personer med allvarlig psykisk störning, om det finns synnerliga skäl. I april 2012 presenterade Psykiatrilagsutredningen betänkandet Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17), där man föreslår att rättspsykiatrisk vård som påföljd ska avskaffas. 3 Fram till 1965 var tillräknelighet ett krav för att en gärning ska anses som ett brott, vilket utredningen föreslår ska bli fallet igen. En person som inte anses tillräknelig på grund av till exempel en allvarlig psykisk störning kommer om förslaget går igenom inte att kunna dömas för brott. Psykiatrilagsutredningens förslag om avskaffande av rättpsykiatrisk vård som påföljd har dock fått en hel del kritik av framförallt forskare. 4 BEGREPPET PERSONUTREDNING I BROTTMÅL ( 7-UNDERSÖKNING) Som ovan nämnts grundas domstolars avgörande om rättslig särbehandling enligt lagen om rättspsykiatrisk undersökning (1991:1137) eller på uppgifter och intyg från utredning enligt lagen om särskild personutredning i brottmål (1991:2041). När det kommer till personutredning i brottmål bygger domstolens avgörande på den senare lagens 7, varför denna läkarundersökning brukar benämnas 7-undersökning. Personutredning i brottmål får företas utan att skuldfrågan är klarlagd. Intyget utfärdas av läkare vid någon av de rättspsykiatriska enheterna eller av läkare som Rättsmedicinalverket träffat avtal med. Omkring intyg utfärdas årligen. Hos ungefär två tredjedelar kan tecken till psykisk störning inte påvisas. I övriga fall kan rättspsykiatrisk undersökning rekommenderas rättspsykiatri. Nationalencyklopedin, hämtad

5 5/23 OM BEGREPPET SINNESUNDERSÖKNING En föråldrad term som dock fortfarande används i vardagligt tal i rättspsykiatriska sammanhang är sinnesundersökning, där "stor sinnesundersökning" brukar beteckna rättspsykiatrisk undersökning och "liten sinnesundersökning" avser personutredning i brottmål. I nedanstående tabell listas de två olika utredningar som förekommer i brottmål, samt vilka synonymer som används i mer vardagligt tal. Begrepp Lag Skuldfråga Synonym(er) klarlagd rättspsykiatrisk undersökning 1991:1137 Ja stor sinnesundersökning personutredning i brottmål 1991:2041 Nej 7-undersökning liten sinnesundersökning RÄTTSPSYKIATRISK UNDERSÖKNING: FÖREKOMST Cirka 550 personer genomgår en rättspsykiatrisk undersökning varje år. Knappt 300 av dessa överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Misstankarna rör oftast våldsbrott, mordbrand eller sexualbrott, 90 procent av de misstänkta är män. Ungefär hälften bedöms ha en allvarlig psykisk störning. Undersökningarna görs vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska enheter i Stockholm och Göteborg samt vid landstingsdrivna enheter i Malmö och Umeå med vilka verket har avtal

6 6/23 RÄTTSPSYKIATRISK UNDERSÖKNING: UTFÖRANDE Undersökningen bedrivs som ett lagarbete med rättspsykiater, socionom, psykolog och vårdpersonal. 6 För en häktad person tar undersökningen fyra veckor och sex veckor för den som är på fri fot. Utlåtandet utmynnar i ställningstagande till om den undersökte den misstänkte antingen har - begått brottet under påverkan av allvarlig psykisk störning, - vid undersökningstillfället lider av allvarlig psykisk störning, eller - har behov av rättspsykiatrisk vård. OM UNDERSÖKNINGEN Tidsintervall Denna undersökning omfattar i tid två helår: Avgränsning Undersökningen är rensad för rapporteringen kring seriemördarna Breivik i Norge och Mangs i Skåne, vilka får ses som unika händelser om vilka det rapporterats oerhört mycket. Anledningen till denna avgränsning handlar om att undersökningen syftar till att kartlägga användningen av begreppet rättspsykiatrisk undersökning i den mer vardagliga rapporteringen och inte i den rapportering som förekommer vid exceptionella händelser. I denna rapport undersöks inte medias rapportering kring 7-undersökningar, utan avgränsas till att studera rapporteringen kring rättspsykiatrisk undersökning. 6

7 7/23 Källor och metod Undersökningen grundas på svensk media med stort genomslag vilka kan förväntas påverka opinionen och omfattar riksmedia, lokal- och regional media samt TT-telegram. Undersökningen omfattar inte sociala medier. Denna undersökning har genomförts med hjälp av dels mediebevakningföretaget Infopaqs verktyg, dels den databas över rapporteringen kring psykisk ohälsa som Lerdell Investigations byggt upp sedan I syfte att identifiera relevant rapportering gjordes ett urval från listan över brott enligt svensk lagstiftning. 7 Notera att denna lista inte är komplett men ändå ger en bra bild av svensk brottsrubricering. De brott som valts ut där begreppet rättspsykiatrisk undersökning kan förväntas förekomma är: - Barnpornografi - Griftefrid - Djurplågeri - Dråp - Fridskränkning - Misshandel - Mord - Mordbrand - Människorov - Sexuellt ofredande / utnyttjande / övergrepp - Våldtäkt 7

8 8/23 KVANTITATIV ANALYS AV BEGREPPET RÄTTSPSYKIATRISK UNDERSÖKNING I MEDIA FÖREKOMSTEN AV BROTTSRAPPORTERING Under den undersökta perioden ( ) har rapporteringen kring brott som barnpornografi, griftefrid, djurplågeri, dråp, fridskränkning, misshandel, mord, mordbrand, människorov, sexuellt ofredande, sexuellt utnyttjande, sexuellt övergrepp, samt våldtäkt förekommit i totalt artiklar och inslag. 8 Brottsrapportering Totalt Brottsrapportering Brottsrapportering Totalt För att ge en bild av hur omfattande rapportering är så förekom orddelen psyk* gånger under samma period, näringsliv gånger och vård gånger. 8 barnpornografi OR griftefrid OR djurplågeri OR dråp OR fridskränkning OR misshandel OR mord OR mordbrand OR människorov OR "sexuellt ofredande" OR "sexuellt utnyttjande" OR "sexuellt övergrepp" OR våldtäkt

9 9/23 FÖREKOMSTEN AV BROTTSRAPPORTERING + RÄTTEGÅNG Då rapporteringen kring brott som barnpornografi, griftefrid, djurplågeri, dråp, fridskränkning, misshandel, mord, mordbrand, människorov, sexuellt ofredande, sexuellt utnyttjande, sexuellt övergrepp, samt våldtäkt är omfattande har vi valt att begränsa urvalet till de artiklar och inslag som även innehöll ordet rättegång. Anledningen till detta är att begreppet rättspsykiatrisk undersökning i stor utsträckning förekommer efter en liten undersökning i rapportering där även ordet rättegång återfinns. Brott + Rättegång Totalt Brott + Rättegång Brott + Rättegång Totalt

10 10/23 BROTT, RÄTTEGÅNG & PSYK* I syfte att ha något att mäta kategorierna brottsrapportering + rättegång med, rymmer tabellen och grafen nedan även sökbegreppen brottsrapportering + psyk*. Med psyk* fångas alla ord som inleds med just prefixet psyk. Brottsrapportering Brott + Rättegång Brott + psyk* Totalt Brottsrapportering Brott + Rättegång Brott + psyk* Totalt

11 11/23 FÖREKOMSTEN AV BEGREPPET RÄTTSPSYKIATRISK UNDERSÖKNING Om vi går till kärnan för denna undersökning ser vi att sökbegreppet rättspsykiatrisk undersökning förekommit 9197 gånger under den aktuella perioden. rättspsykiatrisk undersökning hela perioden 9197 rättspsykiatrisk undersökning rättspsykiatrisk undersökning

12 12/23 FÖREKOMSTEN AV BEGREPPET RÄTTSPSYKIATRISK UNDERSÖKNING I BROTTSRAPPORTERINGEN Föregående tabell och graf ser till förekomsten av begreppet rättspsykiatrisk undersökning i all rapportering. Ser vi till brottsrapporteringen såsom den definierats ovan ser vi att begreppet rättspsykiatrisk undersökning fick vi 5472 träffar under hela den undersökta perioden. rättspsykiatrisk undersökning + brott hela perioden 5472 rättspsykiatrisk undersökning + brott rättspsykiatrisk undersökning + brott

13 13/23 FÖREKOMSTEN AV BEGREPPET SINNESUNDERSÖKNING Ser vi istället till det föråldrade uttrycket sinnesundersökning finner vi att detta begrepp förekommit i 2817 artiklar och inslag under sinnesundersökning hela perioden 2817 sinnesundersökning sinnesundersökning hela perioden

14 14/23 FÖREKOMSTEN AV BEGREPPET SINNESUNDERSÖKNING I BROTTSRAPPORTERINGEN Föregående tabell och graf ser till förekomsten av begreppet sinnesundersökning i all rapportering. Ser vi till brottsrapporteringen såsom den definierats ovan ser vi att begreppet sinnesundersökning fick vi xxx träffar under hela den undersökta perioden. sinnesundersökning + brott hela perioden 1767 sinnesundersökning + brott sinnesundersökning + brott

15 15/23 SAMMANFATTNING: RÄTTSPSYKATRISK UNDERSÖKNING SAMT SINNESUNDERSÖKNING I BROTTSRAPPORTERINGEN I nedanstående tabell och graf sammanfattas undersökningen på så vis att förekomsten av begreppen rättspsykiatrisk undersökning samt sinnesundersökning i brottsrapporteringen (där även begreppet rättegång förekommer) redovisas. brott + rättegång rättspsyk. usök. (i brottsrapp) sinnesundersök. (i brottsrapp.) Totalt brott + rättegång rättspsyk. usök. (i brottsrapp) sinnesundersök. (i brottsrapp.) Här ser vi att: I nära nog hälften av de artiklar som behandlar allvarliga brott (och rättegång) förekommer begreppet rättspsykiatrisk undersökning (5472 av artiklar och inslag) I 16 % av de artiklar som behandlar allvarliga brott (och rättegång) förekommer begreppet sinnesundersökning (1767 av artiklar och inslag)

16 16/23 BEGREPPET RÄTTSPSYKIATRISK UNDERSÖKNING I INGRESSER Ingressen i en artikel sätter tonen för hur läsaren uppfattar innehållet. Förekommer ett visst begrepp i en ingress antas detta begrepp vara en av artikelns mer viktiga poänger. Ser vi till hur ofta begreppet rättspsykiatrisk undersökning förekommer i en artikels ingress ser vi att närmare 30 % av artiklarna som innehåller begreppet i fråga förekommer det i ingressen. rättspsykiatrisk undersökning RU i ingress hela perioden rättspsykiatrisk undersökning RU i ingress hela perioden

17 17/23 BEGREPPET SINNESUNDERSÖKNING I INGRESSER Ingressen i en artikel sätter tonen för hur läsaren uppfattar innehållet. Förekommer ett visst begrepp i en ingress antas detta begrepp vara en av artikelns mer viktiga poänger. Ser vi till hur ofta begreppet sinnesundersökning förekommer i en artikels ingress ser vi att ca 31 % av artiklarna som innehåller begreppet i fråga förekommer det i ingressen. sinnesundersökning su i ingress hela perioden sinnesundersökning su i ingress hela perioden

18 18/23 KVALITATIV ANALYS AV BEGREPPET RÄTTSPSYKIATRISK UNDERSÖKNING I MEDIA Föregående avsnitt avhandlade en statistisk undersökning av hur ofta och på vilket sätt begreppet rättspsykiatrisk undersökning förekommer i media. I syfte att komplettera denna kvantitativa analys följer här en kvalitativ undersökning med fokus på frågor som: - Hur ofta förekommer begreppet rättspsykiatrisk undersökning i avslutningen av ett medieinslag? - Får man veta resultatet av en rättspsykiatrisk undersökning ( utlåtandet )? - Skiljer man mellan rättspsykiatri och vanlig psykiatri? - Hur medveten är media rapportering kring rättspsykiatriska undersökningar? - Går det att urskilja några skillnader mellan olika mediatyper? Den kvalitativa analysen baseras på en närläsning av 100 artiklar och inslag fördelade på 50 per år. De 100 artiklarna valdes ut från de artiklar som handlade om brottsrapportering och rättspsykiatrisk undersökning vilka fångades in i den kvantitativa analysen ovan. Dessa artiklar representerar olika källor lokalt/regionalt, riks, eter, notiser, mm och är spridda över tid. HUR OFTA FÖREKOMMER BEGREPPET RÄTTSPSYKIATRISK UNDERSÖKNING I AVSLUTNINGEN AV ETT MEDIEINSLAG? I den kvantitativa analysen fann vi att begreppet rättpsykiatrisk undersökning förekom i ca 30 % av artiklarna och inslagen. Detta är intressant eftersom ingressen sätter tonen för en artikel och kan förväntas ge läsare, lyssnare och tittare intrycket att detta begrepp är av vikt.

19 19/23 På ett liknande sätt kan man förvänta sig att om ett visst begrepp förekommer i slutet av en artikel eller ett inslag går tar man som mediekonsument med sig intrycket att detta begrepp är av vikt. Av de 100 artiklar som närlästs förekommer rättspsykiatrisk undersökning i det sista stycket i 35 artiklar, och intrycket man som läsare, lyssnare och tittare lämnas med är att grova våldsbrott har med psykisk ohälsa att göra. FÅR MAN VETA RESULTAT ( UTLÅTANDET )? Av de 100 artiklar som närlästs får man reda på resultatet av en rättspsykiatrisk undersökning i 23 fall. I övriga fall (77) nämns det att en rättspsykiatrisk undersökning ska genomföras, vilket innebär att man som mediekonsument inte får reda på om den misstänkte led av en allvarlig psykisk störning vid brottstillfället, eller ej. SKILJER MAN MELLAN RÄTTSPSYKIATRI OCH VANLIG PSYKIATRI? Med rättspsykiatri avses den medicinska specialitet som har som främsta uppgift att göra rättspsykiatriska undersökningar och bedriva rättspsykiatrisk vård. 9 Psykiatri är en medicinsk specialitet som har psykiska störningar, deras yttringar, orsaker, behandling och förebyggande som ansvarsområde. 10 Skillnaden mellan rättspsykiatri och vanlig psykiatri ligger i att rättspsykiatrin grundas på lagen om rättspsykiatrisk vård medan den vanliga öppna psykiatrin är en del av den öppna vården. Dock ska här sägas att vid en inventering i oktober 1997 vårdades patienter i sluten psykiatrisk vård, därav knappt med stöd av lagen om psykiatrisk 9 rättspsykiatri. Nationalencyklopedin. 10

20 20/23 tvångsvård (LPT) eller, för psykiskt störda lagöverträdare, lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Av de 100 artiklar som närlästs gör man skillnad mellan rättspsykiatri och vanlig psykiatri i 7 fördjupande artiklar av bakgrundskaraktär, och påvisar att rättspsykiatrisk vård är ett tvångsmedel ett slags påföljd medan den vanliga öppna psykiatrin inte har något med allvarlig brottslighet att göra. HUR MEDVETEN ÄR MEDIA RAPPORTERING KRING RÄTTSPSYKIATRISKA UNDERSÖKNINGAR? Eftersom en rättspsykiatrisk undersökning är en del av rättsväsendet och domstolsförfarandet och ofta förekommer i rättsfall som handlar om allvarlig brottslighet faller det sig naturligt att media rapporterar om att en sådan undersökning ska genomföras, om rätten beslutat så. Och detta sker i en stor utsträckning som vi sett i den kvantitativa analysen: I nära nog hälften av de artiklar som behandlar allvarliga brott (och rättegång) förekommer begreppet rättspsykiatrisk undersökning Samtidigt ska man komma ihåg att av de cirka 550 personer som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning varje år så är det knappt 300 av dessa som överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Lägger vi till det faktum att utlåtandet av en rättspsykiatrisk undersökning är underrepresenterad i rapporteringen blir det intressant att konstatera att av de 100 artiklar som närlästs så framkommer det helt korrekt att en rättspsykiatrisk undersökning ska genomföras men mer sällan resultatet av densamma men att man mycket sällan redogör för det faktum att beslutet om en rättspsykiatrisk undersökning är något av en standardåtgärd i rättsfall rörande allvarlig brottslighet. Dessutom fann vi i närläsningen att man i ca 15 % använde ett slarvigt och föråldrat språkbruk med ord som sinnesundersökning, sinnesjuk och psyksjuk. Intrycket vi får i den kvalitativa analusen är dels att rapporteringen kring rättspsykatriska undersökningar är slentrianmässig. En mer medveten rapportering där man sätter fenomenet rättspsykiatri i ett större sammanhang och där man avstår från att använda

21 21/23 vissa negativt laddade ord skulle kunna minska en slentrianmässig koppling mellan allvarlig brottslighet och psykisk ohälsa. GÅR DET ATT URSKILJA NÅGRA SKILLNADER MELLAN OLIKA MEDIATYPER? Av de 100 artiklar som närlästs var 72 av notiskaraktär, dvs telegram som kortfattat återberättade att en rättspsykiatrisk undersökning skulle äga rum. Dessa notiser återfanns i flera olika typer av media; lokal/regional media och riksmedia. Dock såg vi att mer fördjupande och nyanserade artiklar och inslag återfanns i riksmedia. Att notiserna dominerar rapporteringen kring rättspsykiatriska undersökningar förklarar delvis slentrianmässigheten i rapporteringen.

22 22/23 SAMMANFATTNING Resultatet av denna undersökning kan sammanfattas i följande punkter: - Begreppet rättspsykiatrisk undersökning är vanligt förekommande i rapporteringen kring allvarliga brott. o I nära nog hälften av de artiklar som behandlar allvarliga brott (och rättegång) förekommer begreppet "rättspsykiatrisk undersökning" (5472 av artiklar och inslag) o I 16 % av de artiklar som behandlar allvarliga brott (och rättegång) förekommer begreppet "sinnesundersökning" (1767 av artiklar och inslag) - Ser vi till hur ofta begreppet "rättspsykiatrisk undersökning" förekommer i en artikels ingress ser vi att närmare 30 % av artiklarna som innehåller begreppet i fråga förekommer det i ingressen. - Ser vi till hur ofta begreppet "sinnesundersökning" förekommer i en artikels ingress ser vi att ca 31 % av artiklarna som innehåller begreppet i fråga förekommer det i ingressen. - Av de 100 artiklar som närlästs förekommer "rättspsykiatrisk undersökning" i det sista stycket i 35 artiklar, och intrycket man som läsare, lyssnare och tittare lämnas med är att grova våldsbrott har med psykisk ohälsa att göra. - Av de 100 artiklar som närlästs gör man skillnad mellan rättspsykiatri och "vanlig psykiatri" i 7 fördjupande artiklar av bakgrundskaraktär, och påvisar att rättspsykiatrisk vård är ett tvångsmedel - ett slags påföljd - medan den vanliga öppna psykiatrin inte har något med allvarlig brottslighet att göra. - Intrycket vi får i den kvalitativa analusen är dels att rapporteringen kring rättspsykatriska undersökningar är slentrianmässig. En mer medveten rapportering där man sätter fenomenet rättspsykiatri i ett större sammanhang och där man avstår från att använda vissa negativt laddade ord skulle kunna

23 23/23 minska en slentrianmässig koppling mellan allvarlig brottslighet och psykisk ohälsa. - Att notiserna dominerar rapporteringen kring rättspsykiatriska undersökningar förklarar delvis slentrianmässigheten i rapporteringen. - Noterbart att sinnesundersökning fortfarande används i så pass hög utsträckning. - Som mediekonsument kan det vara svårt att se skillnaden mellan rättspsykiatri och vanlig psykiatri - Fördjupningar och mer nyanserad rapportering i riksmedia (även kvällspress) - Kvällspressen innehåller dock även stigmatiserande rapportering ###