1 (7) 2017-02-22 Kursbeskrivning Barns livsvillkor i samhälle och förskola 3 hp, grundläggande nivå, halvfart inom LFÖRB Kurskod: UB05FS Vårterminen 2017 Kursansvarig Mie Josefson mie.josefson@buv.su.se Kursadministratör Maria Lund maria.lund@buv.su.se Lärare Adrian Thomasson, grupp 1 Mie Josefson, grupp 2 adrian.thomasson@buv.su.se mie.josefson@buv.su.se Examinator Mie Josefson mie.josefson@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B www.buv.su.se registrator@buv.su.se
2 (7) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på https://mondo.su.se och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via https://schema.su.se Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat I kursen belyses och anläggs teoretiska perspektiv på barns uppväxtvillkor i olika rumsliga, sociala, och socioekonomiska sammanhang. Dessa utgör föränderliga aspekter i barns liv som utgör villkor för exempelvis lek, fritid, barnkultur, konsumtion och tillgång till digitala medier. Olika barnsyner och idéer om barns rättigheter diskuteras, där barns rätt till delaktighet problematiseras. I kursen behandlas särskilt förskolans betydelse för barns uppväxtvillkor. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: -beskriva samhälleliga förutsättningar med betydelse för barns levda barndom inom och utanför förskolans arena, - visa kunskap om barnets rättigheter, - analysera barn och barndom genom olika perspektiv på sociala relationer, utveckling och lärande, - beakta forskningsetiska frågor i vetenskaplig metod. Kursens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, individuella uppgifter och gruppuppgifter. Kommunikation sker också via Mondo.
3 (7) Föreläsning/seminarium 1: Samhälle, livsvillkor och förskola. Innehåll: Kursen introduceras och olika perspektiv på barns livsvillkor diskuteras. Forskningsetiska frågor tas upp. Förberedelse till seminariet: Läs Närvänen & Näsman och Markström (i Halldén) och bekanta er med resten av Halldén och texten från Vetenskapsrådet. Eget arbete/arbete i SA-lag: Arbeta med begrepp och innehåll utifrån föreläsningen och seminariet om samhälle, livsvillkor och förskola. Föreläsning/seminarium 2: Barn och barndom Innehåll: Barn och barndom genom olika perspektiv på sociala relationer, utveckling och lärande gås igenom och diskuteras. Förberedelse till seminariet: Läs Jonsdottir, Einarsdottir och Kihlbom. Eget arbete/arbete i SA-lag: Arbeta med begrepp och innehåll utifrån föreläsningen och seminariet om barn och barndom. Seminarium 3: Likabehandlingsplaner och barnkonsekvensanalyser. Innehåll: Workshop om likabehandlingsplaner och barnkonsekvensanalyser. Kursavslut. Förberedelser: Medtag egen likabehandlingsplan. Läs Eriksson. Inlämning EX01 2 juni kl 23.59. I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på kurshemsidan och Mondo. Obligatorisk närvaro Tre seminarier är obligatoriska. Frånvaro från 1 och 2 kompenseras enligt uppgift som publiceras på Mondo. Frånvaro från seminarium 3 kompenseras genom deltagande i uppsamlingsseminarium 18 augusti kl. 10.00 12.00. Anmäl deltagande till kursansvarig senast 14 augusti. Litteratur Information om litteratur finns i kursplanen på kurshemsidan. Einarsdottir, Johanna, Dockett, Sue & Perry, Bob (2009). Making meaning: children's perspectives expressed through drawings. Early Child Development and Care, 179:2, ss. 217-232. Eriksson, Maria (2014). Våld, familjerätt och barns utsatthet i förskola och skola. I Ann- Christin Cederborg & Wiweka Warnling-Nerep (red.) Barnrätt. Stockholm: Norstedts juridik, ss.157-174. [Elektronisk resurs]
4 (7) Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson. (sid. 25-80). Jonsdottir, Fanny (2007). Barns kamratrelationer i förskolan. Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap. Diss. Malmö Studies in Educational Sciences No. 35. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen. (Ca 170 sid.) Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla (2009). Förskola för de allra minsta - På gott och ont. Stockholm: Carlsson. (ca 160 sid.) Markström, Ann-Marie (2007) Hallen en plats i skärningspunkten mellan privat och offentligt. I Gunilla Halldén (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson. (kursivt s. 97-118). Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabet (2007). Age order and children's agency. I H. Wintersberger, L. Alanen, T. Olk and J.Qvortrup (red.) Childhood, generational order and the welfare state: exploring children's social and economic welfare. Odense: University Press of Southern Denmark, ss. 225-249. Arbetsmaterial: Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan [Elektronisk resurs]. (2017). Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3749 Andersson, Ariane och Sandberg, Elin (2017). Förskolan en god investering i jämlika livsvillkor. Delrapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://www.stockholm.se/omstockholm/ett-socialt-hallbart-stockholm-2/rapporterfran-hallbarhetskommissionen/ Examination Kursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift som bedöms enligt tvågradig skala. Kursen examineras också genom aktivt deltagande vid de obligatoriska seminarierna. EX01 Individuell skriftlig uppgift 3 hp Uppgift Välj en situation som innefattar frågor om barns plats i förskolan ur kurslitteratur eller från din verksamhet. Beskriv situationen kort. I din text ska du sedan beakta det rumsliga, sociala och socioekonomiska sammanhanget utifrån kurslitteraturen. Diskutera kort avslutningsvis på vilket sätt utgör det du väljer att lyfta fram villkor för barns livsvillkor i samhälle och förskola? Instruktioner Examinationen ska omfatta mellan 1300-1500 ord, exklusive referenslista. Texten skrivs i formatet.doc/.docx/.rtf (ej.odt) med typsnitt Times New Roman med 1,5 radavstånd och i 12p. Referenser ska användas enligt angiven referensguide som finns på Mondo. Examinationen lämnas in i Mondo under fliken Skriftlig examination, senast 2 juni, kl. 23.59.
5 (7) Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. Nästkommande examination äger rum i augusti 2017. Uppgiften publiceras på Mondo den 9/8 och lämnas in på Mondo den 18/8, senast kl. 23.59. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör. Betyg och betygskriterier EX01 Individuell skriftlig uppgift G. Tillräckligt Redogör för innebörder i aspekterna det rumsliga, sociala och socioekonomiska sammanhanget utifrån kurslitteraturen på ett tillräckligt utförligt och nyanserat sätt och koppla det till barns livsvillkor utifrån ett adekvat valt exempel. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. U Underkänd. Ovanstående kvalitet i uppgiften saknas. Betyg på hel kurs För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
6 (7) Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studentrad Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på www.su.se/utbildning under rubriken Studera med funktionshinder.
7 (7) Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet (www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.