4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller förändras på ett oväntat sätt. Exempel på detta kan vara avsmalningar eller skarpa kurvor längs en väg som i övrigt har god standard. Behov av varningsmärken kan också uppstå på platser där trafikolyckor inträffar. Det är dock viktigt att utreda orsaken till olyckorna för att se om fysiska förändringar i vägmiljön kan eliminera eller minska olycksriskerna. Uppsättning av varningsmärken är dock ofta den första åtgärden i avvaktan på att andra åtgärder vidtas. Om man vid nyprojektering eller planering för förbättringar av befintliga vägar konstaterar ett behov av varningsmärken bör ett första övervägande vara om man kan göra modifieringar som innebär att varningsmärken inte behövs. Om det som motiverat användningen av ett varningsmärke förändras så att varning inte längre behövs är det ytterst viktigt att märkena tas bort. I annat fall kommer trafikanternas förtroende för varningsmärken att försämras. 4.2 Siktavstånd Avgörande för behovet av att använda ett varningsmärke är ofta om platsen där faran kan finnas är synlig på tillräckligt avstånd. Nedanstående riktvärden kan i dessa fall användas som hjälpmedel vid bedömningen. TILLÅTEN HASTIGHET SIKTAVSTÅND 110 km/h 90 km/h 70 km/h < 70 km/h 300 m 200 m 150 m 125 m VGU VV publikation 2004:80 2004-05 41
4.3 Kommentarer till vissa märken Föreskrifter om märkenas innebörd och användning finns i Vägmärkesförordningen, VMF och i Vägverkets författningssamling, VVFS. Utöver detta kommenteras vissa av märkena nedan. 1.1.1 Farliga kurvor Varningsmärke 1.1.1 används för att varna för farliga kurvor och bidrar därmed till att framhäva vägens linjeföring. En kurva kan anses som farlig när trafikanten häftigt måste minska hastigheten eller vidta en plötslig svängningsmanöver. Genom att varna för sådana kurvor reduceras överraskningsmomentet. I vissa fall kan det vara lämpligt att komplettera eller ersätta varningsmärke 1.1.1 med 7.1.1 Markeringspil för att förstärka den visuella linjeföringen. Andra anordningar som kan användas i samma syfte är vägmarkeringar, kantstolpar, belysning och vägräcken. 1.1.2 Brant lutning Varningsmärke 1.1.2 används för att varna för lutningar som, i sig eller på grund av omgivande terräng, bedöms vara särskilt trafikfarliga. 1.1.3 Avsmalnande väg Vid förändring av antalet körfält, exempelvis där omkörningsfält upphör, används upplysningsmärke 1.5.1.5, Upplysning om körfält, i stället för varningsmärke 1.1.3, Avsmalnande väg. För att ytterligare uppmärksamma trafikanterna på den plats där vägbredden minskar kan det i vissa fall vara lämpligt att utmärka platsen med 7.1.2 Markeringsskärm för sidohinder som ett komplement till utmärkningen med varningsmärke 1.1.3. 42 VGU VV publikation 2004:80 2004-0
1.1.14 Stenskott Varningsmärke 1.1.14 används för att varna för om löst stenmaterial finns på vägbanan t.ex. vid beläggningsarbete. 1.1.20 Vägkorsning Inom tättbebyggt område bör varningsmärke 1.1.20 användas endast om särskilda skäl motiverar det. Varningsmärke 1.1.20 används för att varna för vägkorsning som pga. siktförhållanden eller annat skäl kan överraska en trafikant. 1.1.21 Cirkulationsplats Inom tättbebyggt område bör varningsmärke 1.1.21 användas endast om särskilda skäl motiverar det. Varningsmärke 1.1.21 används för att varna för cirkulationsplats som pga. siktförhållanden eller annat skäl kan överraska en trafikant. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 43
1.1.22 Vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt 1.1.22.1 Vinkelrät höger och vänster 1.1.22.2 45-gradig vänster och höger 1.1.22.4 Vinkelrät vänster, 45-gradig höger 1.1.22.6 45-gradig vänster, vinkelrät höger 1.1.22.10 Vinkelrät vänster 1.1.22.11 45- gradig vänster 1.1.22.13 Vinkelrät höger 1.1.22.14 45- gradig höger Varningsmärke 1.1.22 kan användas även där korsande väg är enkelriktad. Symbolen på märket visar således inte tillåtna trafikriktningar. FIGUR 4-1 Exempel på användning av varningsmärke 1.1.22 44 VGU VV publikation 2004:80 2004-0
1.1.23 Väjningsplikt Det är lämpligt att meddela föreskrift om väjningsplikt där högerregeln visat sig fungera otillfredsställande. Finns det behov att reglera flera vägkorsningar på väg med genomgående trafik är det lämpligare att vägen i stället förklaras som huvudled. Raktframgående trafik bör i allmänhet prioriteras vid reglering i enstaka korsning även om den huvudsakliga trafikströmmen är svängande. Föreskrift om väjningsplikt för fordon i accelerationsfält bör användas endast i undantagsfall. Sådant undantagsfall kan vara att två högklassiga leder sammanvävs varvid den ena leden upphör i ett accelerationsfält och att den visuella ledningen inte ger tillräcklig information om detta. 1.1.24 Trafiksignal Utom tättbebyggt område får varningsmärke 1.1.24 användas endast för att varna för anläggning med flerfärgssignaler. Inom tättbebyggt område bör varningsmärke 1.1.24 användas endast på vägar med högsta tillåten hastighet 70 km/tim eller högre för att varna för anläggning med flerfärgssignaler. Varning för trafiksignalanläggning vid övergångsställe med varningsmärke 1.1.24 får endast användas om anläggningens driftform är trefärgsdrift. 1.1.30 Järnvägskorsning med bommar Där en järnväg går intill en väg och en anslutande väg korsar järnvägen kan utmärkning ske enligt FIGUR 4-2 om en betydande del av trafiken är svängande trafik. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 45
< 150 m Huvudsaklig trafikriktning Huvudsaklig trafikriktning FIGUR 4-2 Exempel på utmärkning av järnvägskorsning om den huvudsakliga trafiken är svängande 1.1.41 Barn Observera att varningsmärke 1.1.41 inte är avsett att användas i bostadsområden bara för att där finns barn. I bostadsområden är det inte ovanligt att barn uppehåller sig vid vägar. Detta förhållande kan inte vara obekant för trafikanterna. Något skäl att speciellt varna för detta med vamingsmärke 1.1.41 finns således inte. Tvärtom skulle en sådan användning kunna medföra att respekten för märket minskade med följd att riskerna skulle kunna öka på de platser där märket verkligen behövs. Ligger skola, lekplats eller liknande anläggning så att varning bedöms nödvändig är det lämpligt att i stället för att använda varningsmärke 1.1.41 undersöka om det kan vidtas andra och förmodligen mer effektiva åtgärder för att minska riskerna för barn. Åtgärder som kan vara aktuella är byggande av gång- och cykelvägar, planskilda vägövergångar, trafiksignalregleringar, avskilda busshållplatser, fotgängarräcken, siktförbättringar, stängsel mm. 1.1.46 Korsande ridväg Varningsmärke 1.1.46 används för att varna för plats där ridväg korsar eller mynnar ut i körbanan. 46 VGU VV publikation 2004:80 2004-0
1.1.50 Lågt flygande flygplan Förutom vid trafiksignalanläggning används varningsmärke 1.1.50 för att varna för att flygplan som startar från och landar på flygplats i närheten av vägen kan flyga lågt över vägen. 1.1.51 Farlig sidvind 1.1.51.1 Farlig sidvind från höger 1.1.51.2 Farlig sidvind från vänster Varningsmärke 1.1.51 används för att varna för plats där mycket stark sidvind eller vindstötar ofta förekommer, exempelvis på broar. 1.1.52 Mötande trafik Varningsmärke 1.1.52 kan lämpligen användas för att varna för plats på enkelriktad väg där enkelriktningen upphör och trafik kan förekomma i båda riktningarna. 1.1.53 Tunnel Varningsmärke 1.1.53 används för att varna för tunnel där fara kan föreligga på grund av ändring i ljusförhållanden eller väglag. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 47
VGU VV publikation 2004:80 2004-05 49