Hävkraft från EU Översiktsbroschyr för strukturfondsperioden 2007 2013
Innehåll 3 Hävkraft från EU 4 Utveckling av regioner i samarbete 6 Vilken typ av projekt stöder EU? 8 Aktörerna styrs av principerna för rent spel 9 Endast välplanerade projekt får finansiering 10 EU-pengar ger mervärde 12 Programmen Regional konkurrenskraft och sysselsättning
Hävkraft från EU Utveckling av Finland är en gemensak sak för alla finländare. Det är till allas fördel att de bästa utvecklingsidéerna också förverkligas - antingen med egna medel eller i samarbete med andra. Med hjälp av stöd från Europeiska unionen (EU) är det möjligt att förverkliga idéer. EUstöd ger hävkraft som bidrar till att omvandla finländarnas idéer till utvecklingsprojekt i praktiken. EU finansierar projekt ur strukturfonderna som är avsedda att minska skillnaderna mellan regionerna och förbättra de svagare regionernas konkurrensförutsättningar samt människornas möjligheter på arbetsmarknaden. Europeiska unionens finansiering utvecklar hela Finland: befolkningen, företag och orter. Konkurrenskraft, sysselsättning och välfärd som mål Idén med EU:s strukturfonder i hela Europeiska unionens område är att stärka konkurrenskraften, sysselsättningen och välfärden i Europa och dess olika områden. Finlands strukturfondsstrategi fastställer de mål och tyngdpunkter på basis av vilka pengar ur strukturfonderna beviljas för olika utvecklingsprojekt. I Finland bidrar EU:s strukturfondsprogram till att öka konkurrenskraften och sysselsättningen. Välfärdskillnader mellan olika regioner utjämnas och befolkningens möjligheter på arbetsmarknaden förbättras med hjälp av programmen. Strukturfondsprogrammen skapar bättre företags-, kompetens-, innovations-, arbets- och boendemiljöer. Strukturfondsprogrammens mål i Finland är att: generera nya företag och arbetsplatser minska arbetslösheten och medverka till en ökning av sysselsättningen utveckla regionekonomin förbättra företagens lönsamhet och öka konkurrenskraften höja utbildningsnivån öka forsknings- och innovationsverksamheten 3
Utveckling av regioner i samarbete En förbättring av konkurrenskraften och välfärden i Finland tar sin början i enskilda människor eller organisationer och deras kreativitet. EU, finska staten och kommunerna har i uppgift att möjliggöra genomförande av projekt som härstammar från idéer. Projektidéer styrs med hjälp av programmen i riktning mot gemensamt överenskomna mål. Staten och kommunerna ansvarar för den regionala utvecklingen och stöder utvecklingsprojekt som regionens företag och andra aktörer har. Europeiska unionens finansiering fungerar som tilläggsstöd för utveckling av de finländska regionerna. Finland erhåller EU-stöd ur två strukturfonder: Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Finland har förutom EU-programmen också nationella utvecklingsprogram. Programmens finansiärer ger ytterligare information om samtliga program som har siktet inställt på utveckling av Finland. Du hittar huvudfinansiärernas kontaktinformation i slutet av broschyren. Finansiering för sju år Strukturfondernas tredje programperiod inleddes år 2007 och den upphör år 2013. Separat finansiering har reserverats för varje år. Du får mer information om olika möjligheter att finansiera projekt från närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY-centralen) i din egen region och landskapsförbundet. Finansiärerna meddelar om ansökning av finansiering såväl på sina egna webbplatser som i riks- och landskapstidningarna. Finansiärerna ger dig också information om ansökningstider och ansökningsförfaranden. Sm-företag i Satakunta får hjälp med utvecklingen 4 Kompetensutvecklingstjänster vid Satakunta ELY-centralen erbjuder experttjänster till regionens sm-företag som befinner sig i olika skeden. Experttjänsterna ges till ett enskilt företag, som ett gemensamt program för flera företag eller som ett gemensamt program för olika branscher, berättar utvecklingschef Anne Jortikka. Målsättningen med kompetensutvecklingstjänsterna är att hjälpa företag att förbättra sin konkur- renskraft och lönsamhet samt ledningens och nyckelpersoners kompetens. Utveckling av affärskompetensen är en stark del av vårt utbud, säger Jortikka. Särskilt populär har vår kurs för verkställande direktörer varit. I den kursen har redan betydligt fler än 200 företagsledare från Satakunta deltagit. Utbildning erbjuds inom förmansarbete, försäljnings- och marknadsföringskompetens, kontrollerad tillväxt av företaget, ägarbyten och internationalisering. Europeiska socialfonden stöder deltagandet i utbildningen. Företagstjänsten Enter hjälper när man funderar på att starta ett företag. Även kvinnoföretagande understöds i Satakunta genom ett speciellt projekt för kvinnliga företagare (projektet Naisyrittäjyys nousuun), för att motverka det kraftiga minskandet av kvinnliga företagare i Satakunta.
Finland erhåller EU-stöd ur två strukturfonder: Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.
Vilken typ av projekt stöder EU? En mångsidig utveckling av Finland som helhet understöds genom EU-finansiering. Ur strukturfonderna beviljas stöd till projekt som främjar företagsverksamhet, innovationer, nätverksbildning samt kompetens och sysselsättning. Vikten ligger särskilt på Östra och Norra Finland, glest bebyggda områden, gränsområden samt regioner i Södra och Västra Finland, vilkas utvecklingsutsikter bjuder på utmaningar. Strukturfondsprogrammens fyra prioriterade områden styr fördelningen av pengar och beviljandet av stöd. Hållbar utveckling av stadsregioner är ett lika möjligt projektmål som mångsidigare näringar i landsbygdsregioner. Verksamheten kan ske inom regioner i Finland, mellan regioner eller vara internationell. De prioriterade områdena är: främjande av företagsverksamhet främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning och stärkande av kompetensstrukturer kompetens, arbetskraft, sysselsättning och företagsamhet förbättrande av regional tillänglighet och närmiljöer Främjande av företagsverksamhet och företagsamhet Med EU-finansiering försöker man såväl skapa nya och bättre arbetsplatser som trygga de redan existerande arbetsplatserna. På grund av det här riktas finansieringen till sysselsättande företag som kan vara antingen i början av sin verksamhet, tillväxtinriktade eller inne i ett brytningsskede. Bevarande av konkurrensförmågan hos små och medelstora företag och ökning av deras lönsamhet utgör också en väsentlig del av främjandet av företagsverksamhet. Utveckling av en kompetent personal samt organisationer utgör en konkurrensfaktor. 6 Ny karriär genom att iståndsätta en naturstig Det s.k. YTY-projektet som är ett slags miljöarbete förebygger marginalisering i den ekonomiska regionen Saarijärvi-Viitasaari i Mellersta Finland Mellersta Finlands miljöcentral och deras samarbetspartner sysselsätter långtidsarbetslösa och invandrare med stöd av Europeiska socialfonden. Arbetsuppgifterna rör miljövård och -skydd samt renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Enligt projektchef Ulla Kuvaja har arbetstagarna utvecklats till riktiga mångsysslare. Arbetsplatserna talar för sig själva. Inom ramen för projektet har man byggt fågeltorn och lagt pärttak, iståndsatt naturstigar och målat gamla byggnader med rödmylla som man kokat själv. Även kommunbilden har förskönats med landskapsskötsel. Kuvaja berättar att man blir glad av att se ett lyckat arbete. När jag har besökt arbetsplatserna, har jag lagt märke till att de många arbetstagarna som sysselsätts med hjälp av pengarna har gjort ett fint jobb, ler Kuvaja. Som chef för projektet har jag förstås även fått en utmanande och mångsidig arbetsplats!
Under fondperioden 2007-2013 fäster man särskild uppmärksamhet vid företag inom servicebranschen som skapar nya arbetsplatser. Vidare kan stöd beviljas till företag inom de viktigaste branscherna i respektive region. Regional välfärd bygger ofta på utveckling av regionalt viktiga branscher. Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning och stärkande av kompetensstrukturer Universiteten, yrkeshögskolorna, forskningsinstituten, kompetens- och teknologicentralerna samt företagen är viktiga aktörer inom innovationsnätverket i Finland. Med hjälp av stöd från Europeiska unionen är det möjligt att stärka aktörernas samarbete och skapa nya idéer, produkter och tjänster. När aktörerna slår ihop sig blir de nya idéerna och samarbetsresultaten till nytta för hela närregionen. Inom området uppstår en specialkompetens som med hjälp av EU:s stöd kan mångfaldigas till övriga delar av Finland eller till Europeiska unionen när de regionala innovationsorganisationerna tillsammans bildar nätverk på nationell eller internationell nivå. Stödet riktas till projekt som förbättrar innovations- och kompetensstrukturerna samt stärker den tillämpande forskningens roll. Kompetens, arbetskraft, sysselsättning och företagsamhet Förbättring av arbetstagarnas kompetens, ökning av företagsamhet och utveckling av organisationerna hör också till stödberättigad verksamhet. Med projektfinansieringen riktas stöd till sysselsättning av unga, arbetslösa vuxna, invandrare, personer med nedsatt funktionsförmåga och personer med risk att bli utslagna. Stödet reserveras för arbetsplatser och branscher där utvecklings- och förändringsbehovet på grund av strukturomvandlingen är störst. Såväl personerna som fått sysselsättning som organisationerna som utvecklats blir delaktiga av de positiva effekterna från lyckade projekt. Bättre kompetens-, innovations-, arbetskrafts- och företagsservicesystem gör arbetsmarknaden mer fungerande och ökar sysselsättningen. I bästa fall kan bra system eller verksamhetssätt som har utvecklats i Finland spridas till övriga Europa. På motsvarande sätt introduceras bra förfaranden från de övriga EUländerna i Finland. Förbättrande av regional tillänglighet och närmiljöer Den regionala konkurrenskraften förbättras med strukturfondsprogrammen också genom att regionens och dess tjänsters tillgänglighet och dragningskraft förbättras. Dessutom utjämnas regionala skillnader och förbättras miljökvaliteten. Målet är att utveckla en socialt och ekologiskt hållbar miljö till en stark konkurrensfaktor för regionerna. Trafik- och logistik i liten skala, utveckling av informationssamhällstjänster samt virtuella tjänster får stöd i syfte att förbättra den regionala tillgängligheten. Närmiljöerna görs attraktivare genom att skydda och utveckla miljön och kulturmiljöer. Uppmärksamhet fästs vid naturens och kulturens mångsidiga möjligheter, vilket stöder turismen. På Mellersta Finlands miljöcentral funderar man redan på ett riksomfattande YTYprojekt. Kuvaja skickar hälsningar till alla de som funderar på ett eget projekt: Jag tycker inte att det är svårt att förvalta projektet, som stöds av socialfonden, och jag har fått snabba och utmärkta instruktioner från ELY-centralen. Det är många olika sorters projekt som finansieras med EU-stöd. Det lönar sig alltid att fråga!
Aktörerna styrs av principerna för rent spel Hållbar utveckling, partnerskap och jämlikhet står i fokus i Europeiska unionens hela verksamhet. Det är viktigt att utveckla livskraftiga miljöer, ta hand om den glest bebyggda landsbygden och stärka växelverkan mellan städer och landsbygd för att hela Finland skall må bra. Inverkningarna på miljön, samarbetet och jämlikheten under lupp Miljökonsekvensbedömningar utgör en väsentlig del av projekten som finansieras ur strukturfonderna. Det bästa resultatet med tanke på miljön uppnås då projektens miljökonsekvenser - såväl bra som dåliga - identifieras redan då projekten väljs. Myndigheterna, företagen och organisationerna samarbetar under alla skeden av projekten. Partnerskap uppmuntras såväl i planeringen som i genomförandet av projekten. Främjande av jämställdhet mellan könen och jämlikhet mellan generationer och befolkningsgrupper uppmuntras genom EU-projekten. Jämlikhet är en av de grundläggande principerna för det finländska välfärdssamhället. Effektiv växelverkan mellan städerna och landsbygden Ur Europeiska unionens strukturfonder ges stöd för utveckling av landsbygden. Målet är att förbättra tillgången till privata tjänster och skapa nya företag i regionerna i syfte att öka livskraften. Man försöker minska hindren för utveckling samt olika skadliga faktorer i glest bebyggda regioner och öka regionernas dragningskraft. Genom projekten skapas växelverkan mellan landsbygden och städerna som båda parterna har nytta av. Regionerna i närheten av stora städer kan öka rekreationsverksamheten i anknytning till boende och fritid och på det sättet locka stadsbor till närregionen. 8 Den nya terminalen förenar turismklustret Sjöterminalen är ett nytt turistservicecentrum på Kuopios flygplats, bara hundra meter från passagerarterminalen. Via terminalprojektet har även hamnen och vattenleden till Tahko förbättrats. Flygplatsen knyts nu ännu tätare än tidigare till turismnätverket mellan Kuopioregionen, Nordöstra Savolax och Tahko. Sjöterminalen som ligger vid stranden till insjön Iso-Jälä är öppen året om. Under sommaren fungerar Sjöterminalen som knytpunkt för båtliv, paddling, cykling, fiske och andra sommaraktiviteter. Under vintern kan man åka skidor och göra vinterutflykter samt utfärder med snöskotrar. Från mottagnings- och infostället ger sig turistgrupper ut på olika äventyrsresor. I terminalbyggnaden finns även ett café och kontorslokaler som till exempel kan användas för möten. Den nya lokala farleden från hamnen till sjön Juurusvesis djupa farled och därifrån vidare till Tahkos vattenled ökar användningen av rutten och gör att turistföretagen kan utvecklas. Helt nya programserviceföretag har inlett verksamhet på vattendragsområdet och företag som redan verkar inom branschen skapar nätverk sinsemellan,
Endast välplanerade projekt får finansiering Strukturfondernas verksamhet styrs av lagstiftning EU-finansieringen styrs av nationella lagar och Europeiska gemenskapens lagstiftning. I Finlands strukturfondslag ingår grundläggande bestämmelser om myndigheternas uppgifter och befogenheter i Finland. Förvaltningsmyndigheten svarar allmänt för administration av finansieringen och genomförande av programmen och överför vid behov uppgifter i anknytning till genomförande av projekten till myndigheterna som agerar finansiärer (närings-, trafik- och miljöcentralerna, landskapsförbunden, Tekes, utbildningsstyrelsen, social- och hälsovårdsministeriet, arbetsministeriet, handels- och industriministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet). Arbets- och näringsministeriet agerar förvaltningsmyndighet för den regionala utvecklingsfondens program och arbetsministeriet administrerar socialfondens program. Förvaltningsmyndigheten bistås av den attesterande myndigheten och revisionsmyndigheten som har egna uppgifter som noggrant fastställs i Europeiska gemenskapens lagstiftning. Projekten som finansieras är varierande. Ett sysselsätter invandrare, ett annat förbättrar konkurrenskraften i framtiden genom att utbilda teknologiexperter, ett tredje stärker den regionala jämlikheten. Gemensamma nämnare för alla bra projekt är en realistisk plan för genomförande och ett fungerande samarbetsnätverk. Vem kan ansöka om finansiering? Företag, läroanstalter, forskningsinstitut, kommuner, ekonomiska regioner och övriga samfund med rättsförmåga eller kombinationer av dem kan ansöka om finansiering. Syftet med EU-stödet är att vara till nytta för ett så omfattande fält som möjligt. Vid sidan av Europeiska unionen skall också andra finansiärer delta i projektet. berättar projektets övervakare, miljöingenjör Eeva Könönen från Norra Savolax miljöcentral. I hamnen finns båtplatser och en kanotstrand. Bryggorna är avsedda för charterkryssningar, sjöbussar, hyrbåtar samt taxiflyg med sjöflygplan. Projektet finansieras av närings-, trafikoch miljöcentralen med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden. De övriga finansiärerna är Luftfartsverket Finavia, Siilinjärvi kommun samt städerna Kuopio, Juankoski och Nilsiä.
EU-pengar ger mervärde Europeiska unionens stöd utgör tilläggsfinansiering för Finlands nationella utvecklingsarbete. Finland erhåller ca 1,7 miljarder euro ur EU:s strukturfonder under åren 2007 2013. Projekten skapar nya verksamhetsmodeller och kompetens som ger en ännu större nytta än penningsumman, nämligen hävstångseffekt. Finland erhåller finansiering av EU såväl för utveckling av den regionala konkurrenskraften och sysselsättningen som för samarbete med övriga EU-medlemsländer. I EU-programmen binds nationell offentlig finansiering för sammanlagt 2,01 miljarder euro som betalas av staten (75 %) och kommunerna (25 %). Enligt uppskattning används dessutom omkring 2,3 miljarder euro privat finansiering till programmen. EU-finansiering av programmen inom målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007 2013 ERUF-operativa program Miljoner euro Södra Finlands ERUF-program 138 Västra Finland 159 Östra Finland 366 Norra Finland 311 Åland 3 ERUF-operativa program totalt 977 Fastlandsfinlands ESF-operativa program 615 varav Östra Finland 180 Ålands mål Konkurrenskraft och sysselsättning 3 ESF-operativa program totalt 618 Programmen inom målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning totalt 1 596 Finlands finansiering till programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete 81 Finlands finansiering till programmen inom Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI CBC) 39 EU:s finansieringsandel totalt (Finland) 1716 10 Stödet från Europeiska unionens strukturfonder för utveckling av Finland dirigeras via program som delfinansieras av två fonder, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). 93 procent (1,6 miljarder euro) anvisas via programmen inom EU:s mål Regional konkurrenskraft och sysselsättning. Programmen inom målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning förverkligas i hela Finland. Östra och Norra Finland erhåller mer stöd än övriga Finland på grund av att de är glest bebyggda. Åland får tillgång till EU:s strukturfinansiering i enlighet med sina egna program. Den återstående finansieringen används till målet Europeiskt territoriellt samarbete och Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI CBC). Med programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete finansieras inom EU gränsöverskridande samarbetsprojekt mellan stater eller regioner och med Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI CBC) gränsöverskridande samarbetsprojekt vid EU:s yttre gränser. Tabellen presenterar fördelningen av Europeiska unionens strukturfinansiering enligt fonder och åtgärdsprogram. För målet Europeiskt territoriellt samarbete och ENPI CBCprogrammen visas de EU-medel som Finland anvisat för programmen. EU-finansieringen av programmen i hela Europa uppgår till 961 miljoner euro (Europeiskt territoriellt samarbete 874 miljoner euro och ENPI CBC 87 miljoner euro). Siffrorna har indexerats. Summorna i tabellen blir inte jämna på grund av avrundningar.
Projekten skapar nya verksamhetsmodeller och kompetens som ger en ännu större nytta än penningsumman, nämligen hävstångseffekt.
Programmen Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF-åtgärdsprogram I Södra Finlands ERUF-program Europeiska unionen deltar i utvecklingen av finländska regioner med Europeiska regionala utvecklingsfondens medel med hjälp av fem program. Från fonden beviljas stöd till projekt som utvecklar företag, uppkomsten av innovationer, nätverksbildning, kompetens och den regionala tillgängligheten. Finansieringen av ERUF-programmen används tillsammans med finansieringen av ESF-programmet för främjande av konkurrenskraften och sysselsättningen. Under strukturfondsperioden 2007 2013 förverkligas i Finland fem regionala ERUF-program. Södra Finland, Östra Finland, Västra Finland, Norra Finland samt Åland genomför alla ett eget program. Den regionala utvecklingsfonden stöder företag och den strukturella utvecklingen i regionerna genom investeringar som syftar till att trygga invånarnas jämlikhet och framtid i landskapen. Den regionala utvecklingsfonden koncentrerar sig på förbättring av sysselsättningen, utveckling av regionernas konkurrenskraft och ökning av livskraften. Målen sporrar till företagsamhet, skapandet av innovationer och nätverk, utveckling av inlärnings- och innovationsmiljöer samt ökning av den regionala tillgängligheten. Sju landskap ingår i Södra Finlands storområde: Nyland, Östra Nyland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Päijänne- Tavastland, Egentliga Tavastland och Egentliga Finland. Programmets offentliga finansiering är 345 miljoner euro. (EU:s andel 138 miljoner euro) Södra Finland är som helhet välutvecklat, men det finns stora skillnader inom storområdet. Det finns ekonomiska regioner i Södra Finland som lider av en våldsam strukturomvandling och minskning av bruttonationalprodukten. I regionen finns å andra sidan några av de största stadsregionerna i Finland. Det viktigaste målet för finansiering av den regionala utvecklingen är uttryckligen en minskning av de regionala skillnaderna. Ur den regionala utvecklingsfonden finansieras i Södra Finland särskilt regioner som innehåller utmaningar och problem. Man eftersträvar att avlägsna problemen genom att göra regionerna mer lockande, främja företagsamhet och skapa arbetsplatser. Finansiering riktas också till storstadsområden utanför de problematiska områdena, dvs. huvudstadsregionen och Åboregionen. Vidare beviljas finansiering enligt tema till projekthelheter som sträcker sig över landskapsgränserna. Målet med dessa är bland annat att utveckla kompetenskluster. 12
IV II I III III Östra Finlands ERUF-program Östra Finlands storområde består av Norra och Södra Savolax, Kajanaland och Norra Karelen. Programmets offentliga finansiering är 731 miljoner euro. (EU:s andel 366 miljoner euro) Östra Finland är en glesbebyggd region, i genomsnitt bor det 7,8 personer per kvadratkilometer. Östra Finland är ett tidigare mål 1-område och får därför finansiering under övergångsperioden samt specialstöd på grund av den glesa bebyggelsen. Östra Finlands finansieringsandel är 32 procent av den finansiering som Finland får från strukturfonderna. Programmets mål är att skapa en trivsam livsmiljö i Östra Finland och utveckla företagens konkurrenskraft. Stöd beviljas särskilt till grundande av företag, unga företagare, internationalisering, produktifiering av kompetens till innovativ verksamhet och stärkande av företagskluster som är starka från tidigare. II Västra Finlands ERUF-program IV Norra Finlands ERUF-program Västra Finlands storområde omfattar Satakunta, Birkaland, Mellersta Finland, Södra Österbotten och Österbotten. Programmets offentliga finansiering är 398 miljoner euro. (EU:s andel 159 miljoner euro) Västra Finlands regionalstruktur baserar sig på starka landskapscentra och omgivande landsbygdsregioner. Västra Finland vill vara en lockande och innovativ region för företagsamhet och tillväxt. Målet eftersträvas genom att stöda projekt som främjar uppkomsten av nya företag och arbetsplatser eller förbättrar företagens konkurrenskraft. Det förekommer stora variationer i sysselsättningsgraden mellan olika regioner i Västra Finland och därför försöker man förbättra sysselsättningen särskilt i regioner med sämre sysselsättning samt i Tammerfors och Vasa stadsregioner. Norra Finlands program omfattar Mellersta Österbotten, Lappland och Norra Österbotten. Programmets offentliga finansiering är 623 miljoner euro. (EU:s andel 311 miljoner euro) Regionens areal utgör 44 procent av Finlands areal, men i regionen bor endast omkring 4,7 invånare per kvadratkilometer. Att förbättra tillgängligheten och områdenas dragningskraft samt att främja företagens tillväxt och konkurrenskraft är särskilt viktigt i Norra Finland. Projekt som hänför sig till dessa får stöd ur den regionala utvecklingsfonden för att Norra Finland bättre skall kunna svara på näringslivets strukturomvandling och kontrollera den framtida förändringen i befolkningsstrukturen och befolkningens regionala differentiering. Vidare är det viktigt att stärka ställningarna inom internationell och nationell konkurrens särskilt med hjälp av innovationer. 13
14 ESF-åtgärdsprogrammet i Fastlandsfinland Projekt som främjar sysselsättning och kompetens ges stöd från Europeiska socialfondens (ESF) program. Finansieringen används för att stöda grupper som befinner sig i en svagare ställning och främja jämlikhet. ESF-programmets finansiering används tillsammans med ERUF-programmens finansiering till att främja sysselsättningen och konkurrenskraften. ESF stöder utveckling av arbetslivet och företagarverksamhet genom att öka arbetstagarnas och företagarnas kompetens och yrkeskunskap. Projekt som utbildar till exempel långtidsarbetslösa eller handikappade tillbaka till arbetslivet finansieras i socialfondens program. Målen är främjande av sysselsättning, kvarstannande i arbete och förebyggande av utslagning. ESF-programmet finansierar även strukturella projekt som berör en omfattande grupp människor över en lång tidsperiod. Till sådana projekt hör till exempel reformer av utbildningssystem och arbetsplatsutbildning. Målet är att få utbildningen att bättre motsvara arbetslivets behov. Vidare är målet att göra övergången från utbildning till arbetslivet lättare samt förbättra vuxenbefolkningens förutsättningar att delta i utbildning. Nationella parter som staten, kommunerna och den privata sektorn deltar i finansieringen av socialfondens program. Programmets sammanlagda offentliga finansiering är ungefär 1 414 miljoner euro, varav finansieringen från EU uppgår till sammanlagt 615 miljoner euro. ESF-programmet har en nationell del och fyra regionala delar Europeiska socialfondens program som genomförs i Fastlandsfinland är indelat i en nationell och en regional del. Omkring hälften av ESF-finansieringen leds till nationella projekt enligt de olika temana. I likhet med projekten som finansieras ur den regionala delen genomförs också de här projekten i regionerna. Södra Finland, Västra Finland, Östra Finland och Norra Finland har sin egen regionala del som baserar sig på regionernas sysselsättnings-, närings- och kompetensstrategier. Östra Finland har en specialställning i fråga om finansieringen. Östra Finland har en egen finansieringsram och regionen erhåller sin finansiering separat från den nationella delen. Med andra ord förverkligas den nationella programdelen enligt de olika temana utanför Östra Finland. Det är möjligt att delta i förverkligandet av de nationella temana också i Östra Finland men med en egen finansieringsram för programmet. Ålands program Åland har en egen strukturfondsstrategi som ingår i Finlands strukturfondsstrategi och egna ESF- och ERUF-program för att genomföra den. Ytterligare information om programmen finns på adressen www.regeringen.ax. Programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete och Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI CBC) Finland deltar i nio program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete: i tre program för gränsöverskridande samarbete (Norra, Botnia-Atlantica, Mellersta Östersjön), två program för samarbete mellan stater (Östersjön, Norra Periferin), programmet för interregionalt samarbete som omfattar hela Europa ( Interreg IVC ) samt i tre s.k. nätverksprogram som omfattar hela Europa (Interact, Urbact, ESPON). Dessutom deltar Finland i tre av Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets (ENPI CBC) program (Kolarctic, Karelen, Sydöstra Finland - Ryssland). Med programmen i målet Europeiskt territoriellt samarbete och ENPI CBC-programmen stöds integrationen av gränsområden och större samarbetsområden samt uppkomsten och förstärkandet av nätverk mellan regionerna och städerna. Regioner/samarbetspartner från två eller flera länder deltar i varje program och program som finansieras. EU-finansiering som anvisats till programmet av deltagarländerna eller av Europeiska kommissionen behandlas och förvaltas som en helhet utan landspecifika kvoter. Du hittar ytterligare information om programmet på adressen www. strukturfonder.fi
FINANSIÄRERNA Finnvera Oyj/Abp www.finnvera.fi Landskapsförbunden www.reg.fi Utbildningsstyrelsen www.oph.fi Tekes www.tekes.fi Närings-, tragik- och miljöcentralen www.ely-keskus.fi Arbets- och näringsministeriet www.tem.fi Kommunikationsministeriet www.lvm.fi Undervisnings- och kulturministeriet www.minedu.fi Social- och hälsovårdsministeriet www.stm.fi Miljöministeriet www.ymparisto.fi
www.strukturfonder.fi