Samlad strålsäkerhetsvärdering 2016 för Ringhals AB

Dokumentstatus: Godkänt Tillsynsrapport Datum: 2016-06-29 Diarienr: SSM2016-89 Samlad strålsäkerhetsvärdering Ringhals AB Ansvarig handläggare: Anna Bärjegård och Stefan Sördal Arbetsgrupp: Karin Liljequist, Anna Alvestav, Sofia Lillhök, Virva Nilsson, Mats Häggblom, Åsa Zazzi, Erika Sundén, Jonas Sjöström, Ingela Thimgren, Kenneth Broman Samråd: Michael Knochenhauer, Johan Anderberg, Johan Friberg Godkänt av: Mats Persson Samlad strålsäkerhetsvärdering 2016 för Ringhals AB Sammanfattning Denna rapport innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) samlade värderingar av frågor av betydelse för strålsäkerheten vid Ringhals AB (Ringhals). SSM har i en serie tillsynsinsatser följt upp hur Ringhals hanterar situationen efter beslutet att Ringhals 2 ska tas ur drift vid revisionsavställningen 2019 och Ringhals 1 vid revisionsavställningen 2020. Ringhals 2 har varit avställd under hela perioden som den samlade strålsäkerhetsvärderingen berör. SSM kan konstatera att Ringhals i dagsläget hanterar den uppkomna situationen efter beslutet om tidigare stängning av Ringhals 1 och 2 på ett tillfredsställande och samlat sätt bl.a. genom projekt STURE. Det är dock viktigt att Ringhals fortsatt sätter säkerhetsfrågor i fokus och konstant är vaksam på förändringar som kan påverka personalens inställning och motivation så att säkerhetsmedvetande upprätthålls samt att åtgärder kan vidtas för att behålla adekvat kompetens och bemanning även framgent. I årets samlade strålsäkerhetsvärdering konstaterar SSM att Ringhals genomfört säkerhetshöjande åtgärder främst på Ringhals 2 bl.a. genom införande av förstärkt resteffektkylning under avställning av reaktorn (RH/SP ), förstärkning av kylsystemet för komponenter på reaktorsidan (CC) och förstärkning av hjälpmatarvattenfunktionens oberoende. SSM har granskat förstärkning av hjälpmatarvattenfunktionens oberoende men ännu inte granskat och tagit ställning till övriga genomförda åtgärder. Ett helhetsgrepp kommer att tas för Ringhals samtliga reaktorer under 2016 för att bedöma uppfyllandet av SSMFS 2008:17. Ringhals har under året inkommit med ansökan om att få ta Ringhals 2 i drift med kvarlämnade korrosionsskador i bottenplåten. Baserat på hittills redovisat underlag bedömde SSM att Ringhals inte har kunnat visa att tillräckliga säkerhetsmarginaler fanns Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (38) mot läckage och andra brister som kan påverka säkerheten under den avsedda drifttiden. SSM inväntar kompletteringar av Ringhals för att kunna ta ställning i frågan och har därför i denna samlade strålsäkerhetsvärdering inte heller värderat strålsäkerheten vid Ringhals 2 utifrån detta. SSM finner även i årets säkerhetsvärdering att robustheten mot fel och störningar inom nivå ett i djupförsvaret i Ringhals anläggningar inte verkar vara tillräcklig utifrån den sammanställning som gjorts i bilaga 3. SSM inser att denna problematik tar tid att komma till rätta med och att effekter av vidtagna åtgärder kan vara för tidiga att se. SSM:s bedömning från förra årets samlade strålsäkerhetsvärdering kvarstår dock vilket innebär att myndigheten fortfarande anser att det finns en utvecklingspotential vad gäller djupförsvarets första nivå. SSM:s samlade strålsäkerhetsvärdering har resulterat i den samlade bedömningen att strålsäkerheten vid Ringhals är tillfredsställande. Brister har identifierats under bedömningsperioden och vissa av dessa har SSM redan tidigare förelagt bolaget att åtgärda. Även andra tidigare och genom denna samlade strålsäkerhetsvärdering identifierade brister behöver hanteras. För att förbättra anläggningen kan Ringhals fortsätta arbetet med att analysera och stärka anläggningarnas robusthet mot elstörningar samt fortsätta arbetet med att stärka anläggningarnas robusthet i djupförsvarets första nivå. För att förbättra verksamheten kan Ringhals värdera styrande dokumentation med avseende på ändamålsenlighet så att dessa fyller sin funktion, öka förståelsen för syftet med felförebyggande metoder och dess tillämpning samt fortsätta utveckla övningsverksamheten för haverihanteringen.

Sida 3 (38) Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Föregående värdering av strålsäkerheten... 4 1.2 Driftåret 2015... 5 2 SSM:s bedömning inom olika tillsynsområden... 6 2.1 Konstruktion och utförande av anläggningen (inkl. ändringar)... 6 2.2 Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska... 8 2.3 Kompetens och bemanning av den kärntekniska verksamheten... 10 2.4 Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och djupförsvar... 11 2.5 Härd- och bränslefrågor samt kriticitetsfrågor... 13 2.6 Beredskap för haverier... 14 2.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av... 15 2.8 Primär och fristående säkerhetsgranskning... 17 2.9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern rapportering... 17 2.10 Fysiskt skydd... 18 2.11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning... 19 2.12 Säkerhetsprogram... 20 2.13 Hantering och förvaring av anläggningsdokumentation... 20 2.14 Hantering av kärnämne och kärnavfall... 20 2.15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet... 21 2.16 Strålskydd inom anläggningen... 22 2.17 Utsläpp av radioaktiva ämnen till miljö, omgivningskontroll och... 24 3 Samlad strålsäkerhetsbedömning... 24 3.1 Anläggningen... 25 3.2 Verksamheten... 25 Referenser... 27 Bilaga 1... 32 Bilaga 2... 33 Bilaga 3... 37

Sida 4 (38) 1 Inledning Denna rapport innehåller SSM:s samlade värderingar av frågor av betydelse för strålsäkerheten vid Ringhals. Tillståndshavaren har det fulla ansvaret för att verksamheten bedrivs på sådant sätt så att strålsäkerheten tryggas och att gällande krav på strålsäkerhet uppfylls. Detta är centralt för SSM:s tillsynsmodell (se även Bilaga 1). Om det inte finns några indikationer på otillräcklig kravuppfyllnad förutsätts kraven vara uppfyllda. I den samlade strålsäkerhetsvärderingen gör SSM en bedömning och värdering av strålsäkerheten vid Ringhalsverket och av tillståndshavarens förmåga att upprätthålla och utveckla densamma. Detta görs genom att med utgångspunkt i SSM:s tillsynsunderlag sammanställa i vilken utsträckning kraven på den kärntekniska verksamheten är uppfyllda, analysera tillsynsunderlaget för att identifiera trender och mönster avseende brister och styrkor i verksamheten som är svåra att se i enskilda tillsynsaktiviteter. Den samlade strålsäkerhetsvärderingen ska ses som ett komplement till tillsynsinsatserna. För slutsatser och iakttagelser från de enskilda insatserna hänvisas till respektive referens. Värderingen bygger på analys av resultatet från SSM:s tillsynsinsatser samt föreskriven rapportering. Dessa tillsynsinsatser är i huvudsak de inspektioner, verksamhetsbevakningar och granskningar som har genomförts mellan 9 februari 2015 och 8 februari 2016, se referens [1]-[126], men när det behövs för sammanhanget tas även aspekter från föregående år med. Det arbete som utförs av ackrediterade kontrollorgan (se Bilaga 1) ingår inte i den samlade strålsäkerhetsvärderingen. Resultatet från den samlade strålsäkerhetsvärderingen ingår som en del i myndighetens årliga verksamhetsplanering. I vissa fall har uppföljning av påpekanden från tidigare års samlade bedömningar nedprioriterats i förhållande till andra tillsynsinsatser, i och med detta kan inte full spårbarhet mot den tidigare samlade strålsäkerhetsvärderingen förväntas. I text under rubriken Analysresultat förekommer kursiverad text. Detta används för att markera kommentarer och bedömningar som SSM gör i den samlade strålsäkerhetsvärderingen. 1.1 Föregående värdering av strålsäkerheten Den samlade strålsäkerhetsvärdering 2015 [1] resulterade i bedömningen att strålsäkerheten vid Ringhals var tillfredsställande. Dock hade Ringhals under perioden informerat om en brist i inneslutningsbarriären på Ringhals 2, som då var avställd för utredningar och åtgärder. För att ytterligare förbättra anläggningarna kunde Ringhals utvärdera behovet av att förändra rutinerna för att ta ställning till förändrade normer och standarder och för att därefter värdera behovet av ändringar i säkerhetsredovisningen och i anläggningen, utvärdera behovet av att anpassa säkerhetsobjektens utlösningsskydd så att anläggningens skyddsfunktioner prioriteras högre än skyddet av det enskilda objektet.

Sida 5 (38) För att ytterligare förbättra verksamheten kunde Ringhals säkerställa att organisationen får rätt förutsättningar för att hantera förändringar, tydliggöra vilket underlag som krävs från avdelningarna Teknik, Underhåll och Skydd för det dagliga ställningstagandet om anläggningarnas driftklarhet, utveckla sin strategi för att säkerställa att tillräcklig bemanning finns för att driva anläggningarna på ett säkert sätt, säkerställa att det finns rutiner så att avställningar på ett block inte påverkar strålsäkerheten menligt på något annat block, fortsätta att prioritera arbetet med att stärka djupförsvarets första nivå. 1.2 Driftåret 2015 I mars 2015 informerade Vattenfall att en utredning initierats för en sammanslagning av de bägge bolagen Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB (Forsmark) till ett gemensamt bolag. I maj samma år informerade Vattenfall om sitt inriktningsbeslut avseende att tidigarelägga stängningen av Ringhals 1 och Ringhals 2. Ringhals styrelse fattade sedan i slutet av augusti ett beslut om att stoppa investeringarna på Ringhals 1 och Ringhals 2 i sådan omfattning att Ringhals VD en vecka senare meddelade att de bägge anläggningarna inte kan drivas längre än 2020. Investeringsstoppet ska enligt Ringhals inte omfatta projekt som berör reaktorsäkerheten under återstående drifttid. Senare meddelades att Ringhals 2 ska tas ur drift vid revisionsavställningen 2019 och Ringhals 1 vid revisionsavställningen 2020. Ringhals 1 Ringhals 1 har under året haft ett antal fel som utmanat djupförsvarsnivå 1, se bilaga 3. En transmitter i matarvattensystemet orsakade orolig reglering och under åtta timmar var effekten över tillåten termisk effekt, innan man ställde av TG11 för byte av transmitter. Revisionsavställningen anges som den sista stora och komplicerade för Ringhals 1 innan anläggningen tas ur drift 2020. Bl.a. så byttes den ena generatorn ut. Ringhals 2 Ringhals 2 har under hela perioden varit avställd för arbete med åtgärder på bottenplåten i reaktorinneslutningen. Under 2015 har Ringhals återställt de frilagda ytorna och inkommit med ansökan till SSM om att få ta anläggningen i drift med kvarlämnade korrosionsskador i bottenplåten. SSM inväntar kompletterande information från Ringhals för att kunna ta ställning till ansökan. Innan ordinarie revisionsperiod för 2015 startade utfördes vissa arbeten under en period som kallades Revision Light. Dessa arbeten bedömdes kunna utföras tidigare utan att det påverkade ordinarie revisionsplanering på ett utmanande sätt. Under den ordinarie revisionsavställningen genomfördes totalt 56 st. anläggningsändringsprojekt och underhållsprojekt, vilket ses som ovanligt omfattande. Ringhals 2 återställdes och gjordes klar för återstart och avvaktade beslut från SSM om tillstånd för återstart med skadad anordning. I mitten på december togs beslut om att ladda ur härden. Ringhals 3 Ringhals 3 har också haft ett antal fel som utmanat djupförsvarsnivå 1, se bilaga 3. I januari orsakade stopp av huvudkylvattenpumpar på turbinsidan effektreduktion vid två tillfällen pga. tångansamling i renshus 3. Vid återstart efter revisionsavställningen försenas återstart av turbin 32 efter att sprickindikationer på 18 st. skovlar på lågtrycksturbinerna påträffats. Det visade sig senare att det inte var korrekt. I november tvingades Ringhals 3 ställa av reaktorn för att byta rotor på generator 31. Orsaken var att man erhållit larm för hög fukthalt i generatorn. Två dagar efter infasning av den nya generatorn erhölls på nytt

Sida 6 (38) larm för hög fukthalt på generator 31. Felsökning visade på ett läckage och i förebyggande syfte byttes totalt 70 O-ringar. Ringhals 4 Även Ringhals 4 har haft ett antal fel som utmanat djupförsvarsnivå 1, se bilaga 3. I februari 2015 ställdes Ringhals 4 av pga. en bränsleskada. Det är den första bränsleskadan på Ringhals sedan 2005. I februari 2015 fick Ringhals 4 också besked om att SSM godkände förnyad SAR och att anläggningen kan påbörja provdrift vid 3300 MWt. Ringhals 4 lyckades inte uppnå den nya 100 % -effekten pga. begränsningar i ångsystemet, men Ringhals 4 genomförde ändå proven enligt den förutbestämda planen. Efter åtgärd under revisionsavställningen kunde Ringhals 4 nå upp till 100 % reaktoreffekt. Vissa av proven gjordes därefter om och fick godkännda resultat. 2 SSM:s bedömning inom olika tillsynsområden 2.1 Konstruktion och utförande av anläggningen (inkl. ändringar) 2.1.1 Tillsynsunderlag [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20] [21] 2.1.2 Kravuppfyllnad Vid granskning av Ringhals ansökan om drift av Ringhals 2 med kvarlämnade korrosionsskador i bottenplåt [5] bedömde SSM att Ringhals inte uppfyllde 2 kap. 6 i SSMFS 2008:13 då Ringhals inte kunnat visa att tillräckliga säkerhetsmarginaler fanns mot läckage och andra brister som kan påverka säkerheten under den avsedda drifttiden. SSM inväntar kompletteringar av Ringhals för att kunna ta ställning i frågan om att få ta anläggningen i drift med kvarlämnade korrosionsskador i bottenplåten. I övrigt bedöms beaktade krav vara uppfyllda i ovanstående underlag, i vissa fall med brister. De krav för vilka SSM bedömt att det finns brister i kravuppfyllnad är följande: Kravet på att konstruktionsprinciper och konstruktionslösningar ska vara beprövade under de förhållanden som motsvarar dem som kan förekomma under den avsedda användningen (3 kap. 2 SSMFS 2008:1) [7] [12] Kravet på att åtgärder ska vidtas för att motverka uppkomst av fel med gemensam orsak (10 SSMFS 2008:17) [7] Kravet på ledningssystem (2 kap. 8 SSMFS 2008:1) [15] Kravet på att kärnkraftsreaktorn normalt ska kunna styras och övervakas från det centrala kontrollrummet (18 SSMFS 2008:17) [15] Kravet på anläggningens konstruktion (3 kap. 1 SSMFS 2008:1) [21] En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2. Under perioden har SSM beslutat att: Förelägga Ringhals om att värdera hur degraderad kraftförsörjning kan påverka reaktorsäkerheten vid Ringhals 1-4 [9] 2.1.3 Analysresultat Under revisionsavställningen 2014 (RA14) vid reaktor Ringhals 2 genomförde Ringhals en täthetsprovning av reaktorinneslutningen, s.k. Containment Air Test (CAT). Då

Sida 7 (38) upptäcktes ett väsentligt större läckage, av kalkvatten, genom reaktorinneslutningens bottenplåt jämfört med uppmätt läckage vid motsvarande provningar år 2007 och 2011. Efter en inledande felsökning och friläggning av bottenplåten bedömdes att läckaget orsakats av en mekanisk skada, ovanför en läckagedetekteringskanal, som uppkom 2005 vid toroidbytet då delar av det ovanliggande betonggolvet bilades bort. Vid friläggandet av tätplåten 2014, för att finna och åtgärda läckaget, upptäcktes att stora delar av bottenplåtsytan var utsatt för korrosionsangrepp. Den 3 juli 2015 inkom Ringhals med en ansökan till SSM om att enligt 2 kap. 6 föreskrifterna (SSMFS 2008:13) om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar, få ta anläggningen i drift med kvarlämnade korrosionsskador i bottenplåten [22]. Efter begäran av myndigheten inkom Ringhals senare med en komplettering till sin ansökan. SSM granskade ansökan med dess komplettering vilket resulterade i att SSM ansåg att Ringhals inte hade visat att tillräckliga säkerhetsmarginaler fanns mot sådana läckage och andra brister som kan påverka säkerheten under den avsedda drifttiden [5]. SSM inväntar nu ytterligare kompletteringar av Ringhals för att kunna ta ställning i frågan om att få ta anläggningen i drift med kvarlämnade korrosionsskador i bottenplåten. Under den årliga revisionen 2013 på Forsmark 3 (F3), inträffade en störning vilket fick till följd att anläggningen kraftförsörjdes med osymmetrisk spänning. Störningen pekar på en generell brist hos samtliga kärnkraftverk och fanns inte analyserad i några säkerhetsredovisningar. SSM förelade samtliga kärnkraftverk att redovisa anläggningarnas tålighet mot vissa elstörningar [23]. SSM:s granskning [21] av Ringhals redovisning visar att Ringhals har analyserat händelsen och kartlagt ett sådant förlopp. SSM identifierade dock en brist genom att Ringhals övervägande har fokuserat på osymmetrier uppkomna från yttre nät. SSM bedömde att Ringhals systematiskt även bör analysera fel inom den interna kraftförsörjningen. Ytterligare en brist identifierades då Ringhals enligt underlagen inte redovisat en utvärdering om driftomläggningar som möjlig åtgärd för att öka säkerhetsmarginalerna i Ringhals anläggningar. Som gott exempel framförde SSM att Ringhals i sin redovisning för ett resonemang om varför de aktuella felfallen valts samt vilka simuleringar som gjorts och varför dessa har valts. SSM har under hösten 2015 förelagt samtliga kärnkraftverk att senast den 30 september 2016 värdera hur degraderad kraftförsörjning kan påverka reaktorsäkerheten [9]. Under 2015 har Ringhals 2 genomfört en rad säkerhetshöjande åtgärder i anläggningen, bl.a. genom införande av förstärkt resteffektkylning under avställning av reaktorn (RH/SP), förstärkning av kylsystemet för komponenter på reaktorsidan (CC) och förstärkning av hjälpmatarvattenfunktionens oberoende. [24]. SSM har granskat Ringhals anmälan avseende förstärkning av hjälpmatarvattenfunktionens oberoende på Ringhals 2 [8]. SSM anser i sin granskning att Ringhals genom att införa en systemlösning med fyra separerade stråk, förstärker enkelfelståligheten i systemet samt att konfigurationen med två el-pumpar och två turbindrivna pumpar stärker Ringhals förmåga att hantera CCF. SSM ser även en särskild styrka i att de ångturbindrivna stråken inte är beroende av el för att kunna fullgöra sin funktion. I sin granskning [10] av anmäld teknisk ändring avseende uppgradering av primärsystemets avblåsningssystem noterar SSM att det är en bra redovisning med väl underbyggd argumentation. Detta var någonting som SSM även noterade i sin granskning [18] av Ringhals 2:s anmälan av konstruktionsförutsättningar avseende mekaniska anordningar för system och systemdelar 313c, 321, 322, 323, 334, 352 enligt SSMFS 2008:13 där Ringhals användning av KKFM är ett bra sätt att dokumentera och redogöra för samtliga händelser och belastningsfall. SSM ser positivt på att KKFM redogör för såväl egna erfarenheter som erfarenheter från liknande anläggningar internationellt och dess påverkan på belastningsunderlaget.

Sida 8 (38) SSM har granskat [15] Ringhals redovisning av föreläggande avseende uppföljning av anläggningsändringar ur ett MTO-perspektiv. SSM anser i granskningen att styrningen missar att ange hur projekten ska förbereda den uppföljning som behövs och hur den kan utföras. Ringhals har redovisat en helhetsutvärdering av kontrollrummet på Ringhals 2, vilken granskas i samband med den återkommande helhetsbedömningen. SSM noterade också att utvärderingen genomförs lång tid efter att projekt TWICE implementerats, trots tidigare påpekanden om att detta behöver ske. Ringhals har under svarstiden för föreläggandet valt att lägga in ett nytt tillfälle år 2015, för att sedan genomföra ännu en utvärdering år 2017. Den andra utvärderingen utförs efter implementering av ändringar under RA15, samt efter en viss tids drift med dessa ändringar. SSM har sett flera exempel på att Ringhals redovisningar på ett tydligt och spårbart sätt i bl.a., KKFM 1 och systemkonstruktionsspecifikation ger en god helhetsbild av de aktuella anmälningarna/rapporteringarna. SSM ser positivt på att Ringhals i sina anmälningar/rapporter tagit ett helhetsgrepp men konstaterar samtidigt att frågan om en helhetsutvärdering av kontrollrummet på Ringhals 2 har hanterats bristfälligt. Efter en ombyggnad där systemet för sprinkling av inneslutningen och systemet för resteffektkylning kopplats samman, upptäcktes internläckage i samtliga fyra värmeväxlare. Orsaken var att den nya konstruktionen i vissa driftsituationer, lång tid med kall avställd reaktor, erhöll ett för högt flöde genom värmeväxlarna. Detta ledde till skador på värmeväxlarnas tuber. I konstruktionen av ombyggnaden har Ringhals inte lyckats förutse och därmed kunnat ta hänsyn till den uppkomna situationen med ett för högt flöde [25]. Vid ett veckovis återkommande telefonmöte mellan SSM och NQ erhöll SSM den 11 november information som rörde reservkraftdieslarnas driftklarhet vid extremt höga och låga omgivningstemperaturer. I samband med utredningar i den pågående effektuppgraderingen av Ringhals diselgeneratorer har leverantören gjort Ringhals uppmärksam på att för Ringhals 3:s och Ringhals 4:s dieselaggregat samt reservaggregatet DG910 kan, enligt beräkningar, utloppstrycket från turbon bli för högt vid extremt kall tilluft. Problemet har inte uppmärksammats i Ringhals tidigare [26]. Ringhals har tagit fram en slutlig lösning som innebär installation av en ventil i turboaggregaten. SSM anser att Ringhals på ett bättre sätt kan ta tillvara erfarenheterna för att stärka sina rutiner för att säkerställa att samtliga aspekter vid konstruktion och omkonstruktion i anläggningarna är omhändertagna. 2.2 Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska Verksamheten 2.2.1 Tillsynsunderlag [27] [2] [28] [25] [29] [30] [31] [32] [33] [34] [4] [35] [36] [37] [38] [11] [39] [40] [12] [41] [15] [42] [43] [44] [45] [46] [47] [48] [17] [49] [50] [51] [52] [53] [54] [55] [24] [56] [57] [58] 2.2.2 Kravuppfyllnad I beaktat tillsynsunderlag har brist i kravuppfyllnad bedömts avseende kravet på ledningssystem (2 kap. 8 SSMFS2008:1) [15]. Bristen har behandlats i avsnitt 2.1. I resterande tillsynsunderlag bedöms kraven vara uppfyllda. 1 KKFM står för Kompletterande konstruktionsförutsättningar mekaniska anordningar

Sida 9 (38) Under perioden har inga beslut fattats som rör området. 2.2.3 Analysresultat SSM har i en serie tillsynsinsatser [44] [40] [35] [36] [46] [4] [29] [28] [59] följt upp hur Ringhals hanterar situationen efter beslutet att stänga Ringhals 1 och Ringhals 2 2020 respektive 2019. Ringhals har initierat ett projekt för avvecklingen av Ringhals 1 och Ringhals 2. Projektet STURE, Säker och Trygg Utfasning av Reaktor 1 och Reaktor 2, syftar till att samla alla nödvändiga aktiviteter för avvecklingen och målet för projektet är start av avställningsdrift. Projektet hanterar och följer, i fyra delprojekt, övergripande aktiviteter kopplat till följande områden: personalläge och säkerhetskultur; förändringar i anläggningarna; tillståndsfrågor samt optimering av driften fram till avställning. SSM anser att hanteringen av den uppkomna situationen hanteras på ett bra och samlat sätt genom projekt STURE. SSM vill ändock påpeka vikten av att noggrant följa utvecklingen inom områdena säkerhetskultur och motivation för att tidigt kunna vidta åtgärder vid eventuella negativa förändringar. SSM har vid en inspektion [39] och flera verksamhetsbevakningar [24] [60] [34] [25] fått information om händelser där bristande användning av instruktioner eller rutiner förekommit eller där befintliga rutiner inte är tillämpliga. Detta har bl.a. gällt användandet av underhållsinstruktioner [39], i samband med strålskyddsrelaterade tillbud [24], i verksamheten för återkommande kontroll [60] och vid provuttag [34]. Vid driftgenomgång för Ringhals 2 [25] fick SSM även information om att orsakerna till de många tillbuden under tunga lyft var bl.a. otydliga roller vid lyft, attityd hos omgivningen, brister i regelefterlevnad, kompetensbrist och otydlig avspärrning. SSM anser att det är vitalt att instruktionsanvändandet anses angeläget. Ringhals bör identifiera orsaken till varför instruktioner inte följs/uppdateras samt utreda om bristande instruktionsanvändning beror på att instruktionerna är inaktuella, dåligt utformade eller om ändamålsenligheten inte lever upp till kraven på andra sätt. Ringhals behöver därefter långsiktigt och uthålligt arbeta med att skapa förutsättningar och förståelse hos personalen för instruktionsanvändning och att uppdatera instruktionerna vid behov. Under en inspektion av Ringhals program för förebyggande underhåll (FU) [39] noterade SSM att enligt Ringhals instruktioner för Pre-Job Briefing (PJB) och Post-Job Debriefing (PJD) ska PJB genomföras innan alla arbetsinsatser som bedöms kritiska för reaktorsäkerheten, personsäkerheten eller tillgänglighet samt vid andra arbetsinsatser där Ringhals normala rutiner och dokumentation inte är tillämpliga. Vid intervjuer framkom att uppfattningen om PJB gjordes i den utsträckning rutinen angav, varierade bland de intervjuade. Vid intervjuerna framkom även att PJD sällan genomförs och att vissa av de tillfrågade aldrig hade genomfört en PJD och visste inte heller hur eventuella erfarenheter skulle rapporteras. Vid verksamhetsbevakning av prov under Ringhals 4 provdrift vid höjd effektnivå [19] noterade SSM att det i checklistan stod att PJD skulle utföras. Direkt efter utfört prov uppgavs på myndighetens fråga om när och var, att PJD inte skulle utföras med hänvisning till att det inte fanns några oklarheter. Dagen efter erhöll SSM information om att PJD ändå hade genomförts dagen innan. SSM anser att Ringhals bör se över orsaken till varför användningen av främst PJD inte används i den omfattning som avsett. SSM anser att PJB är en viktig del i ett bra underhållsarbete och att även PJD bör användas regelbundet oavsett om ett arbete gått bra eller dåligt. Ett verktyg som är avsett att utveckla verksamheten är inte bättre än dess användning.

Sida 10 (38) Vid en inspektion av Ringhals säkerhetsledning i praktiken [27] bedömde SSM att Ringhals har förutsättningar att bedriva sin säkerhetsledning och lever upp till kravet inom det för inspektionen avgränsade området. I förra årets samlade strålsäkerhetsvärdering [1] framförde SSM en farhåga avseende förändrade ansvarsförhållanden samt hur tydligt och spårbart avdelningarna Teknik respektive Underhåll lämnade underlag till det dagliga ställningstagandet för anläggningarnas driftklarhet. SSM har följt upp Ringhals nya rutin [27]. Den nya rutinen bygger på att avdelningarna Teknik och Underhåll uttryckligen ska uttala sig om blockens driftklarhet utifrån respektive avdelnings ansvarsområde. SSM kunde konstatera att detta gjordes vid blockens morgonmöten. Avdelning Skydd har denna rutin sedan tidigare genom att det dagligen skickas ett skriftligt ställningstagande om driftklarheten för det fysiska skyddet till respektive skiftchef. Respektive avdelnings ställningstagande bygger på en framtagen rutin. SSM anser att det är bra att Ringhals utvecklat dessa rutiner då ansvarsförhållandena förändrats efter omorganisationen. Det är viktigt att det finns tydliga spårbara motiv och argument för de ställningstaganden som görs. Detta gör att driften kan ta ett sammantaget ställningstagande om säkerheten i respektive anläggning, som är tillräckligt för drift av reaktorn. Vid en verksamhetsbevakning [41] erhöll SSM information om en händelse med kontaminering av reaktorhallen. Händelsen, som hade likheter med en tidigare händelse, handlade om att personal som skulle utföra saneringsarbete, återigen inte haft rätt förutsättningar. Se vidare under avsnitt 2.16. 2.3 Kompetens och bemanning av den kärntekniska verksamheten 2.3.1 Tillsynsunderlag [25] [30] [61] [32] [34] [36] [7] [38] [62] [60] [39] [40] [31] [12] [41] [15] [44] [16] [49] [53] [54] [56] [57] [63] 2.3.2 Kravuppfyllnad I beaktat tillsynsunderlag bedöms kraven vara uppfyllda. 2.3.3 Analysresultat SSM har vid flera tillsynsinsatser konstaterat att Ringhals lagt vikt vid att i god tid planera samt förbereda sin personal genom utbildning och träning. Exempel är den anpassade tillträdes- och strålskyddsutbildningen som tillhandahölls inför projekt ROGER [57]. Då omständigheterna kring arbetena i projektet var ovanliga och att det därför kan vara lätt att begå misstag, är det viktigt att alla inblandade ges rätt förutsättningar. SSM konstaterar även att Ringhals beaktat strålskyddsaspekterna genom hela projektet. Andra exempel är prov ingående i provprogrammet efter effektökningen på Ringhals 4 [45] samt prov av lastfrånslag med övergång till husturbindrift [49]. Proven var väl förberedda och skiftlagen som skulle utföra proven hade dagen innan fått köra igenom de aktuella proven i fullskalesimulatorn. SSM:s personal som skulle närvara vid provet ombads även att närvara under simulatorkörningen för att skiftpersonalen skulle känna igen och veta vilka personer som skulle röra sig i centrala kontrollrummet under provet. Vid en inspektion [39] av Ringhals förebyggande underhåll samt vid en inspektion av housekeeping [55], noterades att Ringhals för att öka kompetensen hos både den egna

Sida 11 (38) personalen och extern personal byggt upp utrustning i en lokal (Navet) för praktisk utbildning av underhållspersonal vilket flera av de intervjuade upplevde positivt. SSM anser det positivt att Ringhals lägger resurser på att planera och förbereda personal inför ovana och nya arbetsuppgifter. Det är väsentligt att all personal som ska utföra arbetsuppgifter i en kärnteknisk anläggning har alla de förutsättningar som krävs för att utfallet av uppgiften ska bli så bra som möjligt. SSM konstaterade dock i avsnitt 2.2.3 att användningen av felförebyggande metoder såsom PJB/PJD enligt intervjuade används i varierande omfattning. SSM ser PJB/PJD som viktiga verktyg för att förebygga misstag, att kontinuerligt utveckla verksamheten och vill understryka vikten av att även i vana situationer och uppgifter använda felförebyggande metoder. SSM har i en serie av tillsynsinsatser [44] [40] [35] [36] [46] [4] [29] [28] [59] följt upp hur Ringhals säkerställer kompetens i alla delar av organisationen fram till avställning. I delprojekt Personal pekas på att det är viktigt att ta fram personliga utvecklingsplaner, kompetens- och bemanningsplaner samt att behålla och motivera personalen. Delprojektet identifierar också behovet av att följa upp säkerhetskulturen. Kommunikation är viktigt för att personalen ska känna till aktuellt läge, detta underströks av både ledning och personal. En annan faktor som lyftes var hur Ringhals ska behålla personal och kompetens för att kunna driva Ringhals 1 och Ringhals 2 till aktuellt slutdatum. Ytterligare en faktor som lyfts upp är vikten att säkerställa personalens motivation att utföra och följa de regler och rutiner som finns samt att de lyfter upp och pekar på brister som behöver värderas så att inget sopas under mattan med motiveringen vi ska ändå lägga ner snart, samt hur detta följs upp. För att säkerställa rätt kompetens och bemanning för drift av Ringhals 1 och Ringhals 2 har Ringhals haft ett möte med Vattenfalls HR-chef och de har nu beslutat om åtgärder för att motverka eventuell resurs- och kompensflykt. SSM anser att hanteringen av situationen hittills hanteras på ett bra sätt. SSM noterar att Ringhals vidtar åtgärder för att motverka en eventuell utarmning av kompetens som kan bli fallet om personalen slutar i för stor utsträckning. 2.4 Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och djupförsvar 2.4.1 Tillsynsunderlag [25] [64] [65] [30] [61] [33] [34] [5] [6] [36] [37] [38] [66] [67] [11] [62] [60] [31] [41] [13] [15] [43] [16] [48] [17] [49] [68] [50] [51] [53] [54] [55] 2.4.2 Kravuppfyllnad I beaktat tillsynsunderlag bedöms kraven vara uppfyllda. Under perioden har SSM beslutat att Ringhals efter revisionsavställningen 2015 får driva reaktor Ringhals 2 med en högsta termisk effekt av 2660 MW i enlighet med gällande regeringsbeslut [68]. 2.4.3 Analysresultat SSM har i en inspektion [55] och genom två verksamhetsbevakningar [37] [25] fått intrycket att arbetet med housekeeping har förbättrats över åren och att det i stort fungerar bra. För det mesta är det ordning och reda på stationerna. Vid intervjuer har det dock framkommit att alla inte ser housekeeping som sitt ansvar utan pekar på att skiftlagen är ansvariga. Som en del i arbetet med housekeeping har Ringhals börjat arbeta med Foreign

Sida 12 (38) Material Exclusion (FME) [39]. Vid intervjuer framkommer att vissa upplever att ledningens intresse för housekeeping inte är konstant utan kommer i kampanjer. SSM ser positivt på att Ringhals utvecklar metoder för housekeeping (FME) för att ytterligare stärka detta arbete. SSM anser att det är viktigt att ansvar och ägarskap för att hålla ordning och reda i stationen delas av alla berörda och att var och en måste ta ansvar för att hålla rent efter sig och efter avslutat arbete. Det är därför viktigt att ledningen når ut med sitt budskap om att ett grundläggande förhållningssätt är väsentligt hela tiden även om det drivs i kampanjer. SSM har vid tillsynsinsatser inför revisionerna [50] [17] [11] fått information om att Ringhals genomför Readiness Review i två steg för att identifiera eventuella risker kopplade till reaktor- och personsäkerhet, miljörisker samt tidsrelaterade risker och att ta fram åtgärder och utföra dessa. Vid Ringhals 1 och Ringhals 2 har det etablerats ett Outage Control Center (OCC) vid revisionerna [11] där de olika grupperna finns lokaliserade i ett gemensamt utrymme för att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan grupperna. Detta har upplevts positivt av de inblandade. Liksom i förra årets samlade strålsäkerhetsvärdering ser SSM positivt på att Ringhals arbetar med olika verktyg för att på ett systematiskt sätt planera och genomföra revisionsavställningarna. Detta ger goda förutsättningar för att tidigt identifiera olika säkerhetsrisker och ta fram åtgärder för att eliminera dessa. SSM delar uppfattningen att etableringen av ett OCC är positivt då bra kommunikation och möjligheten att gemensamt lösa uppkomna problem ger bättre förutsättningar för en ökad säkerhet. SSM var närvarande vid flera av de planerade provtillfällena efter att Ringhals 4 fått tillstånd att öka den termiska effekten [38] [16] [49]. Vid samtliga tillfällen, dagen innan skarpt prov, fick det aktuella skiftlaget möjlighet att köra provet i fullskalesimulatorn. Före provstart uttalades tydligt att anläggningssäkerheten har högsta prioritet och går före prov och provdatainsamling. SSM ser positivt på användningen av fullskalesimulatorn för träning, innan ett skiftlag ska utföra någonting som är komplicerat, sällan förekommande eller en kombination. SSM gör också bedömningen att de aktuella proven var väl förberedda och att utförandet fungerade bra. Under perioden har SSM gjort en inspektion på området med inriktning på instruktioner och instruktionshantering samt arkivering av instruktioner [51]. Under inspektionen tittade SSM på aktualitet, hur utbyte av nyuppdaterade instruktioner sköts, ansvarsfördelning, säkerhetsgranskning och arkivering av instruktioner. SSM noterade att Ringhals har gjort ett bra arbete när det gäller uppdatering av vissa delar av sin instruktionsflora. SSM gjorde bedömningen att Ringhals har en fungerande hantering för instruktioner i den omfattning som krävs då hanteringen med uppdatering och säkerhetsgranskning av instruktioner finns beskriven, se även avsnitt 2.13.3. SSM har gjort en sammanställning (Bilaga 3) av exempel på fel och störningar som har inträffat under 2015. Sammanställningen är inte heltäckande utan SSM vill poängtera att det kan finnas andra fall som skulle kunnat tas med. T.ex. har många av de rapporterade bristerna kategori 2 sin grund i nivå 1 av djupförsvaret. Bakomliggande orsaker kan urskiljas för de enskilda störningarna men SSM har inte möjlighet att utreda eventuell gemensam bakomliggande orsak då det kan fastställas först efter en djupare analys av de bakomliggande förhållandena. Enligt SSM:s bedömning har störningarna haft mycket liten säkerhetsbetydelse och anläggningarna är konstruerade för att omhänderta dem på ett sätt som inte leder till påverkan på omgivningen eller personalen. Sammanställningen visar dock att bristerna i djupförsvarsnivå 1 kvarstår och att ett fortsatt förstärkning av djupförsvarsnivån behövs.

Sida 13 (38) SSM finner även i årets säkerhetsvärdering att robustheten mot fel och störningar i djupförsvarets första nivå i Ringhals anläggningar inte verkar vara tillräcklig. Det har påtalats tidigare att Ringhals har påfallande många fel som påverkar eller riskerar att påverka driften. Ringhals skriver i sitt svar [69] att det pågår åtgärder inom flera områden för att motverka fel som påverkar eller riskerar att påverka den säkra driften. SSM inser att denna problematik tar tid att komma till rätta med och att effekter av vidtagna åtgärder kan vara för tidiga att se. SSM:s tidigare ifrågasättande kvarstår dock och myndigheten anser därför att det fortfarande finns en utvecklingspotential vad gäller förstärkning av anläggningarna och av verksamheten, för att motverka brister i djupförsvarets första nivå. SSM har under perioden noterat att Ringhals ändrat sina rutiner för det dagliga ställningstagandet till driftklarhet så att det tydligare framgår att avdelningarna Teknik, Underhåll och Skydd uttryckligen ska uttala sig om blockens driftklarhet utifrån respektive avdelnings ansvarsområde, se avsnitt 2.2.3. 2.5 Härd- och bränslefrågor samt kriticitetsfrågor 2.5.1 Tillsynsunderlag [70] [71] 2.5.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. Det krav för vilket SSM bedömt att det finns brister i kravuppfyllnad är följande: Kravet på att konstruktionsprinciper och konstruktionslösningar ska vara beprövade under de förhållanden som motsvarar dem som kan förekomma under den avsedda användningen (3 kap. 2 SSMFS 2008:1) [71]. Under perioden har inga beslut fattats som rör området. 2.5.3 Analysresultat Vid en verksamhetsbevakning [70] kunde SSM utifrån Ringhals redovisning förstå att Ringhals åtgärdat de brister som identifierades vid förra årets granskning av bränslet från en leverantör. Ringhals 3 har under perioden infört en ny generation av skärmande knippen (SFA Gen II) i härden. Den nya typen har granskats [71] och SSM bedömde att det fanns en brist i kravuppfyllnaden avseende lösningen med den skruv som håller ihop de två-delade stavarna då denna lösning inte är beprövad eller en utprovad komponent i tryckvattenreaktorer. Ringhals argumenterar för att komponenten (skruven) är utvärderad eftersom den används i kokvattenreaktorer, men utan att visa på dokumenterade utvärderingar som visar hur erfarenheterna är överförbara. Under perioden har det uppdagats att ett fel i beräkningsprogrammet BISON introducerats i samband med en versionsändring 2011. Felet påverkar beräkning av kapslingstemperatur efter inträffad torrkokning. I Ringhals påverkar felet Ringhals 1. Ringhals har värderat

Sida 14 (38) felets påverkan på torrkokningsanalyserna och konstaterar att acceptanskriterierna innehålls med hänsyn tagen till aktuellt driftgränsvärde på OLMCPR 2 [72]. Samtliga härddesigner har anmälts enligt SSM:s förväntningar. Inga är granskade av SSM [73] [74] [75] [76] [77] [78] [79] [80] [81] [82]. 2.6 Beredskap för haverier 2.6.1 Tillsynsunderlag [63] [83] [30] [84] [85] 2.6.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. Det krav för vilket SSM bedömt att det finns brister i kravuppfyllnad är följande: Kravet på dokumenterade rutiner för åtgärder vid misstänkt akut strålskada eller misstänkt internkontamination (9 kap. 4 SSMFS 2014:2) [83]. En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2. Under perioden har SSM beslutat Om dispens från kraven på partikelfilter i nödventilationen vid Ringhals 1 och på kolfilter i nödventilationen vid Ringhals 2 [86]. 2.6.3 Analysresultat Under perioden har SSM genomfört en inspektion [83] med syfte att kontrollera om Ringhals uppfyller kraven i den nya föreskriften, SSMFS 2014:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om beredskap vid kärntekniska anläggningar. Vid inspektionen identifierades att Ringhals inte har dokumenterade rutiner för de åtgärder Ringhals behöver vidta för att omhänderta och helkroppsmäta en misstänkt internkontaminerad person, när anläggningen är eller håller på att bli utrymd. Även ett antal förbättringsförslag noterades. Under en verksamhetsbevakning [85] som utfördes, bl.a. som en uppföljning av inspektionen, uppfattar SSM att Ringhals har omhändertagit de dispenser som löpt ut 2015 samt att Ringhals har åtgärdat bristen gällande rutin för helkroppsmätning i samband med utrymning och även beaktat de förbättringsförslag som SSM redovisade i inspektionsrapporten. Vid ett möte [30] mellan Ringhals avdelning för säkerhet och miljö (NQ) och SSM erhöll myndigheten information om att Ringhals för Ringhals 3 och Ringhals 4 har genomfört funktionsövningar för staben i kontrollrummet (KC), Reserv-KC och Ringhals drabbat block. Detta kommer Ringhals även att genomföra för Ringhals 1 och Ringhals 2 under kvartal ett och kvartal två 2016. Från och med återträningarna våren 2016, kommer Ringhals 3 och Ringhals 4 att genomföra samövningar i fullskalesimulatorn mellan skiftlaget och blockledning samt tekniskt stöd. SSM noterar att Ringhals har prioriterat och resurser allokerats för att förbättra och förstärka beredskapsverksamheten. SSM ser även positivt på att Ringhals genomför gemensamma funktionsövningar då detta ger mer realistiska övningstillfällen. 2 OLMCPR står för Operating Limit Maximum Critical Power Ratio

Sida 15 (38) Då SSM:s nya föreskrift (SSMFS2014:2) om beredskap vid kärntekniska anläggningar trädde i kraft den 1 januari 2015, skärptes kravet på partikel- och kolfilter i nödventilationen. Ringhals sökte och fick först tillfällig dispens för partikelfilter för Ringhals 1 samt tillfällig dispens för kolfilter för Ringhals 2. Senare erhölls ny dispens [84] som gäller tills vidare. Skälen för SSM:s beslut att ge dispens är att det framgår av den analys av radiologiska omgivningskonsekvenser som Ringhals gjort för Ringhals 1 och Ringhals 2, att dosgränserna för arbetstagare innehålls för de analyserade H2-H4-händelserna vid såväl realistiska som konservativa analyser. Vid verksamhetsbevakningar av haverihantering i Ringhals 1 [63] och av Ringhals PWR:s haverihantering [87] kunde SSM konstatera vissa brister. För Ringhals 1 noterades att det inte övas eller utbildas i samspelet mellan instruktionerna Generalen respektive Haveri- Stöd för Blockledningen (HSB). På grund av begränsningar i simulatorn tränas inte driftpersonalen i hantering av svåra haverier eller i övergången till denna hantering. För PWR-reaktorerna finns Severe Accident Management Guidelines (SAMG) och det första SAMG-paketet togs i bruk år 2002. Trots att SAMG-paketet infördes år 2002 har paketet inte övats i sin helhet vid något tillfälle. Ringhals har dock ett stort övningsprogram kallat funktionsövningar för samtliga reaktorer (även Ringhals 1) inplanerat. Funktionsövningar på Ringhals 2 planeras till hösten 2016 och på Ringhals 1 till våren 2017. Vid övningen RALF 2014 övades expertstöd och beslutsfattare. Övningen utfördes i en uppdelad konferenslokal som en motspelsövning. Erfarenheter från övning RALF var att det går att få realism i övningen även utan simulator och att enda sättet att hitta problem med instruktioner och förbättringsområden är att öva. SSM anser att övningar av den konsekvenslindrande haverihanteringen är viktig för alla inblandade. SSM ser därför positivt på att Ringhals inlett övningsverksamheten för Ringhals 3 och Ringhals 4 men är kritisk mot att det inte ännu påbörjats för Ringhals 1 och Ringhals 2 även om det är planerat. Ringhals bör säkerställa att övningar och träningstillfällen ger bästa resultat för denna typ av övning. 2.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av degradering pga. åldring 2.7.1 Tillsynsunderlag [2] [88] [25] [89] [6] [90] [37] [38] [11] [60] [39] [31] [41] [13] [14] [43] [17] [91] [92] [50] [53] [54] [55] 2.7.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. De krav för vilka SSM bedömt att det finns brister i kravuppfyllnad är följande: Kravet på byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar av betydelse för säkerheten vid en anläggning ska fortlöpande kontrolleras och underhållas (5 kap 3 SSMFS 2008:1) [39] Kravet på dokumenterade rutiner finnas för arbetsberedning (5 kap. 3a SSMFS 2008:1) [39] Kravet på att funktionskontroll görs för att verifiera anläggningens driftklarhet (5 kap. 3b SSMFS 2008:1) [6] [39] En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.

Sida 16 (38) Under perioden har SSM beslutat att Ge dispens från tidpunkten för anmälan av analyser av resultat från surveillanceprovningar för Ringhals 1 [13] Ge dispens för äldre lagerförda komponenter med anslutning större än DN50 vid Ringhals kärnkraftverk [14] 2.7.3 Analysresultat SSM har i en verksamhetsbevakning [60] konstaterat att Ringhals har byggt upp sin organisation och verksamhet för återkommande kontroll under lång tid och arbetat metodiskt och målmedvetet för att uppfylla myndighetens krav i SSMFS2008:13. Under verksamhetsbevakningen framkom dock att det finns ett antal delprocesser som helt eller delvis saknar skriftliga rutiner, alternativt att skriftliga rutiner inte alltid tillämpas, se avsnitt 2.2.3. SSM fick information [54] om två händelser som inträffat där en ställning byggts för nära driftsatta system. Ingen av händelserna har påverkat någon säkerhetsfunktion eller inneburit produktionspåverkan. I samband med upptäckten stoppade Ringhals 3 allt ställningsbygge i anläggningen. Under 2015 har det rapporterats ett ökande antal incidenter vid tunga lyft [25]. När det gäller lyfttillbud anses orsakerna variera, bl. a. avseende otydliga roller vid lyft, attityd hos omgivningen, brister i regelefterlevnad, kompetensbrist, otydlig avspärrning etc. Enligt Ringhals ska en åtgärdsplan tas fram för åtgärdande innan revisionsavställningarna 2016 startar. SSM ser dessa som positiva exempel där Ringhals vid upptäckt tar tag i problemen för att klargöra och analysera dessa, för att komma till rätta med grundproblemen. Vid granskning av ändringar i SAR, driftklarhetsverifiering (DKV) av värmeväxlare [6] på Ringhals 2, identifierade SSM brister genom att det inte utförs mätning av kylkapacitet etc. I granskningen pekade SSM på att det finns praktiska svårigheter med att genomföra kapacitetsmätningar men anser att det behövs en mätning eller annan typ av prov i kombination med analys för att verifiera att värmeväxlare har den funktion som krävs. SSM noterade även under en inspektion [39] att det vid DKV-provning efter utförda underhållsinsatser på utrustning med betydelse för säkerheten saknas rutiner för kontroll av annan utrustning i arbetsplatsens närhet som kan ha påverkats av underhållsarbetet. SSM anser att det är av yttersta vikt att kunna avgöra om ett system eller en komponent är driftklar, dvs. om alla delar i anläggningen har rätt flöde, ger rätt tryck, rätt differenstempertur etc. Det är därför väsentligt att även ha kunskap om driftklarheten på utrustningen runt omkring det objekt som åtgärdats. Vid SSM:s inspektion av Ringhals program för förebyggande underhåll (FU) [39] gör SSM bedömningarna att Ringhals har ett program för förebyggande underhåll och att det är uppdaterat, men att vissa brister finns när det gäller spårbarheten till bakomliggande krav på underhåll för olika komponenter, främst för FU-poster som inte ändrats. SSM bedömde även att Ringhals har dokumenterade rutiner för styrning av arbetsberedningen samt ett administrativt arbetsordersystem som styr arbetet i anläggningarna. Vissa brister påtalades angående att underhållsinstruktioner inte används i den utsträckning som är önskvärd samt att erfarenheter inte alltid beaktas vid beredning av arbeten, se även avsnitt 2.2.3.

Sida 17 (38) 2.8 Primär och fristående säkerhetsgranskning 2.8.1 Tillsynsunderlag [2] [5] [6] [7] [10] [12] [71] [93] [18] [19] [20] 2.8.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. De krav för vilka SSM bedömt att det finns brister i kravuppfyllnad är följande: Kravet på säkerhetsgranskning (4 kap. 3 SSMFS 2008:1) [5] En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2. Under perioden har inga beslut fattats som rör området. 2.8.3 Analysresultat SSM har under perioden i sina granskningar [20] [19] [18] [93] [71] [12] [10] [7] [6] och [2] funnit att Ringhals uppfyller de krav som SSM ställer på säkerhetsgranskning. Avseende SSM:s första granskning [5] i det inkomna samt pågående ärendet om korrosionsskador i bottenplåten finner myndigheten att den fristående säkerhetsgranskningen (FSG) har genomförts på ett allsidigt och systematiskt sätt samt är dokumenterad men att FSG i vissa avseenden inte är tillräckligt väl underbyggt. Se vidare avsnitt 2.1.3 för information om ärendet. 2.9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern rapportering 2.9.1 Tillsynsunderlag [9] [31] [41] [43] [47] [21] [53] [54] [94] 2.9.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. De krav för vilka SSM bedömt att det finns brister i kravuppfyllnad är följande: Kravet på utredning av händelser (5 kap. 4 SSMFS 2008:1) [21] En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2. Under perioden har inga beslut fattats som rör området. 2.9.3 Analysresultat Ringhals rapportering är oftast välformulerad men av varierande kvalitet. Speciellt händelseförlopp beskrivs ofta ingående vilket underlättar förståelsen för den inträffade händelsen. Området erfarenhetsrapportering av händelser utvecklas och SSM förväntar sig att Ringhals ska följa med i utvecklingen. SSM:s grupp för Analys av Störningar på elproducerande Kärnkraftverk (ASK) har dock noterat en del svagheter i vissa beskrivningar som diskuteras löpande med alla tillståndshavare. SSM har under året, i samverkan med tillståndshavarna, arbetat fram utredningsrapporten Utformning och