Föreläsning 6 Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin
Idag Offentliga sektorn Syften Finansiering Stabiliseringspolitik Inflation och arbetslöshet Centralbanken och penningpolitiken Den öppna ekonomin
Offentliga sektorn och statsbudgeten Består av: stat, kommuner, landsting och socialförsäkringssektorn Varför en offentlig sektor? Ta hand om kollektiva varor och tjänster Har vuxit till att också ta hand om utbildning, vård och omsorg: Positiva externa effekter av god vård och omsorg Fördelningspolitiska motiv Storleken på offentlig sektor påverkas av att politiker/förvaltning kan ha andra intressen än nationens bästa (Public choice teori - teorin för kollektiva val): Röstfiske - premierar kortsiktiga, populära åtgärder Prestige
Hur finansiera den offentliga sektorn? - Skattesystemet (största delen) - Tullar och avgifter (patientavgifter mm) Skattesystemet och dess syften: Finansiera offentliga sektorn Omfördela inkomster ta från de rika Påverka beteende tobaksskatter, miljöavgifter, subventionera utbildning etc Dessa mål ska nås samtidigt som bieffekter minimeras Inte skrämma bort investerare, arbete skall löna sig - inte störa marknadsekonomins prissignaler för mycket
Skatter och dess bieffekter Progressiva skatter: skattesatsen stiger med förmågan att betala Proportionella skatter: samma skattesats oberoende av betalningsförmåga Skatter kan leda till problem: Skattekilar (tax wedges) förvränger prissignaler - resurser fördelas mindre effektivt Marginalskatter (marginal rate of tax) slår mot inkomstökningar - minskar incitament att arbeta mer (även bidrag) Skatteplanering tillväxt av svart sektor Överkonsumtion av subventionerade tjänster Skattebasen rörlig, alltför höga skatter minskar skattebasen (kapital, arbetskraft och konsumtion)
Lafferkurva Skatteintäkter Skattesats
Den offentliga sektorns budget i stabiliseringspolitiken Inkomster - utgifter = budgetsaldo Underskott ökar statsskulden (national debt) vilket ger ett mindre framtida handlingsutrymme Underskott (deficit) finansieras antingen inom eller utom landet Underskott/överskott (surplus) kan användas i stabiliseringssyfte Automatiska stabilisatorer Fördröjningseffekter destabiliserande Crowding out Normer fasta regler för stabiliseringspolitik
Inflation - Arbetslöshet Kortsiktigt samband mellan inflation och arbetslöshet Phillipskurvan Inflation Arbetslöshet
Prisnivå Aggregerat utbud Aggregerad D efter stimulans Aggregerad efterfrågan BNP K 1 K 2
Tillfälliga positiva effekter av expansiv stabiliseringspolitik På lång sikt inget tydligt samband mellan inflation och arbetslöshet (se fig. 15.3 i boken) På lång sikt leder en stimulering av efterfrågan till inflation ond cirkel Inte nog med det på lång sikt kan en stimulering av efterfrågan INTE minska arbetslösheten För att nå lägre arbetslöshet måste ekonomins funktionssätt förbättras
Phillipskurvan & NAIRU (non - accellerating inflation rate of unemployment = den arbetslöshet som råder vid ekonomins kapacitetstak) Varje ökning av inflationsförväntningar skiftar upp kurvan (löntagarna intresserade av real lön) Vi kan bara tillfälligt röra oss till vänster om NAIRU Långsiktig Phillipskurva vertikal Inflation C D B A NAIRU Arbetslöshet
Prisnivå Utbud efter stegrade inflationsförväntningar Aggregerat utbud Aggregerad D efter stimulans Aggregerad efterfrågan BNP K 1 K 2
Stagflation, åtstramning Lösa problemet med permanent hög inflation Nedskärningar offentlig sektor På kort sikt arbetslösheten stiger På lång sikt lägre inflation, effekten på arbetsmarknaden beror på anpassningen (rationella förväntningar)
Utbudspolitik Förbättra ekonomins struktur Minska skattekilar Sänka transaktionskostnader Öka rörligheten Förstärka ekonomiska drivkrafter Sänka inflationen och öka produktionen! Utbudsekonomin
Centralbanken och penningpolitik Säkra penningvärdet Penningpolitik som en del av stabiliseringspolitiken Utbud och efterfrågan på pengar Styr den monetära basen med Reporäntan Marknadsoperationer Påverkar på så sätt penningmängden och penningvärdet
Centralbanken kan driva en kontracyklisk politik genom styrning av penningmängden För att stimulera ekonomin - sänk räntan För att strama åt ekonomin höj räntan Ju mer internationaliserad ekonomi desto svårare Komplikationer på hemmaplan Inflation penningmängden ökar snabbare än produktionen Tillfälliga effekter på sysselsättningen Svårt att styra marknadsräntorna Inflationsförväntningar Finansiell instabilitet
Samspelet med finanspolitik Undvika att finansiera budgetunderskott med sedelpressarna! Finansierar underskott genom att låna av allmänheten via Riksgäldskontoret För att värna inflationsmålet - motverka finanspolitiken Penningpolitikens enkla beslutsregeln effektiv som stabiliseringspolitik (om penningpolitiken är normstyrd!)
Den öppna ekonomin Den öppna ekonomin Räntebildning och ränteparitet Växelkurssystem och stabiliseringspolitik Optimalt valutaområde EMU? Stabiliseringspolitik i den öppna ekonomin (ADmodellen igen) Stängd ekonomi (repetition) Öppen ekonomi Slutsats
Globalisering: den egna ekonomin integreras allt mer med omvärlden (Sveriges export/bnp = ca 45%) Några effekter: Större konkurrenstryck Företag blir allt mer internationaliserade Kapital flyter lättare mellan länder
Inre och yttre balans Inre balans (arbetslöshet mm) Yttre balans bytesbalansens saldo noll mätt över ett antal år Minskar handlingsutrymmet för stabiliseringspolitik Stimulanspolitik ger konsumenter råd att konsumera mer Inhemsk D ökar prisnivån bromsar export Synen på utlandsupplåning mer nyanserad
Forts. Konkurrenskraft viktig producera så att exportintäkter klarar av att betala för import Starkt bytesförhållande (terms of trade) Rörlig skattebas svårare att avvika Svårt med högt skattetryck Utjämning av skattesatser Arbetsmarknaden Utjämning av lönerna för en viss yrkeskategori Produktionsfaktorernas avkastning utjämnas
Utjämning av avkastning på kapitalmarknaden Den svenska kapitalmarknaden allt mer integrerad med den internationella Ränteparitet (interest rate parity): För att en utländsk placerare ska finna det lönsamt att placera pengar i ett svenskt räntebärande värdepapper (t ex en obligation eller skuldväxel) måste avkastningen (= räntan) minst motsvara den utländska räntan, förväntad depreciering av den svenska kronan och en riskpremie R = R* + förv depr av SEK + riskpremie
Penningpolitik - fast växelkurs Ger ett ankare åt den ekonomiska politiken Centralbanken måste anpassa penningpolitiken så att rätt ränta sätts för att hålla växelkursen Om förväntad depreciering av valutan = 0 måste räntan motsvara utländsk ränta plus en riskpremie R = R* + förv depr av SEK + riskpremie Svårt (omöjligt) bedriva aktiv penningpolitik då penningmängden måste anpassas för att hålla inhemsk ränta på rätt nivå Inflationen måste konvergera med den utländska
Penningpolitik - Rörlig växelkurs Ger större flexibilitet än fast växelkurs Åter möjligt bedriva penningpolitik Exempel: Räntan sänkts -> utländska placerare får mindre utdelning för att placera pengar i Sverige -> valutautflöde -> större utbud än efterfrågan på kronor på valutamarknaden -> kronan deprecieras -> nettoexporten ökar -> BNP ökar. Inflationen kan vara högre än omvärldens och konkurrenskraften kan skyddas genom en deprecierande valuta Fluktuerande växelkurs kan öka inflationen. Incitament att bekämpa inflationen minskas TOLK VT 08
Finanspolitik och växelkurssystem Svagare effekt med rörlig än med fast växelkurs, varför? Exempel: Expansiv finanspolitik Rörlig växelkurs: Statliga utgifter ökar -> staten lånar pengar vilket ökar räntan -> privata investeringar minskar och valutan apprecierar vilket minskar BNP - > dessa två effekter bromsar den finanspolitiska expansionen (BNP ökar lite om alls) Fast växelkurs: Statliga utgifter ökar -> staten lånar pengar vilket ökar räntan -> detta får ej ske -> centralbanken ökar penningmängden för att hålla räntan konstant -> BNP ökar
Finans- och penningpolitik och valet av växelkurssystem Rörlig växelkurs Fast växelkurs Finanspolitik Svag effekt Stark effekt Penningpolitik Stark effekt Svag effekt
Växelkurssystemets 3 huvuduppgifter Stabilt och trovärdigt Skapa en stabil miljö för företagande Likvitt och klara fria kapitalrörelser Underlätta den internationella ekonomins funktionssätt genom att slussa resurser dit de bäst behövs Tillräckligt flexibelt Möjligt för enskild nation att justera växelkursen till en hållbar nivå och parera externa chocker Hur klara stabilitet och flexibilitet samtidigt?
Optimalt valutaområde Likartade produktionsförutsättningar Produktivitet Utvecklingsnivå Produktionsresurser rörliga inom området Arbetskraft Kapital Tillräckliga gemensamma institutioner Driva gemensam finans- och penningpolitik ---> Regionala problem löses med andra medel än penningpolitik!
EMU - syften Politiska Undvika konflikter Ekonomiska fördelar Sänka transaktionskostnader Stabilitet på valutamarknaden - gemensam valuta (EMU) Ökning av handeln Konkurrensen skärps Snabbare produktivitetstillväxt Ekonomiska nackdelar Ingen självständing penningpolitik Anpassningsmekanismer krävs Gränser för finanspolitiken Konjunktursvängningar olika stora för olika länder
Möjliga problem för Sverige med EMU Låg makroekonomisk samvariation med EUs kärna Risk för större arbetslöshet då vi frånsäger oss penningpolitiken Om Sverige drabbas av en asymmetrisk chock (bara Sverige drabbas), kommer då ECB eller EU till vår hjälp? Kommer de andra medlemsstaterna att sköta sig?
Effekter av stabiliseringspolitik (Tillfälliga finans- och penningpolitiska åtgärder) Stängd ekonomi (bortse från utlandet) Expansiv penningpolitik (kort sikt) RB sänker räntan (penningmängden ökar) investeringsefterfrågan och konsumtion idag ökar dvs aggregerad efterfrågan ökar BNP och prisnivån ökar Pris E U BNP
Expansiv penningpolitik (längre sikt) Om ekonomin redan innan ökningen av penningmängden producerade vid kapacitetstaket kommer priserna att öka ytterligare (skift av utbudskurvan uppåt) pga av stigande kostnader hos företagen då arbetarna vill kompensera sig mot inflation (och mycket övertid) och därmed kommer BNP att minska till den ursprungliga nivån. Vi har däremot nu en högre prisnivå. Pris E U BNP
Expansiv finanspolitik (kort sikt) Regeringen ökar de offentliga utgifterna genom att låna av kapitalmarknaden Aggregerad efterfrågan ökar (efterfrågekurvan skiftar till höger) Företagen möter den ökade efterfrågan - BNP och prisnivån stiger P E U BNP
Expansiv finanspolitik (längre sikt) Statens upplåning ökar efterfrågan på pengar på kapitalmarknaden vilket driver upp räntan investeringsefterfrågan och konsumtion dämpas - kurvan för aggregerad efterfrågan skiftar tillbaka till sitt utgångsläge Aggregerad efterfrågan densamma, större andel offentliga utgifter och mindre andel privat konsumtion och investeringar i termer av BNP (crowding out) Osäkert hur fort denna effekt uppträder Pris E U BNP
Öppen ekonomi (fria handels - och kapitalströmmar, rörlig växelkurs) Expansiv penningpolitik (kort sikt) RB sänker räntan kapitalutflöde eftersom mindre efterfrågan och större utbud på kronor på valutamarknaden växelkursen deprecierar - exporten blir billig, importen dyr nettoexport ökar (även kons och investeringar) BNP och Pris priser ökar E U BNP
Expansiv penningpolitik (längre sikt) Om ekonomin redan innan ökningen av penningmängden producerade vid kapacitetstaket kommer priserna att öka ytterligare (skift av utbudskurvan uppåt) pga av stigande kostnader hos företagen då arbetarna vill kompensera sig mot inflation (och mycket övertid) och därmed kommer BNP att minska till den ursprungliga nivån. Vi har däremot nu en högre prisnivå och en deprecierad valuta Pris E U BNP
Expansiv finanspolitik (kort sikt) Regeringen ökar de offentliga utgifterna genom att låna av kapitalmarknaden Aggregerad efterfrågan ökar (efterfrågekurvan skiftar till höger) Företagen möter den ökade efterfrågan -BNP och prisnivå ökar Pris E U BNP
Expansiv finanspolitik (längre sikt) Statens upplåning ökar efterfrågan på pengar på kapitalmarknaden vilket driver upp räntan Utländska investerare vill köpa mer svenska värdepapper då räntan är hög. Efterfrågan på svenska kronor ökar på valutamarknaden så att kronan apprecieras Exporten blir dyr, importen billig - nettoexporten faller (efterfrågekurvan skiftar tillbaka) BNP och priser faller. Nu är BNP och priser desamma, andelen offentliga utgifter har ökat lika mycket som nettoexporten minskat Pris E U
Slutsatser Expansiv penning- och finanspolitik kan inte långsiktigt öka BNP över kapacitetstaksnivån Tillgängliga produktionsresurser och teknik avgör hur mycket som kan produceras på lång sikt För att öka långsiktig tillväxt krävs en allt mer produktiv arbetskraft (humankapital) och realkapital (ny teknik) och en väl fungerande ekonomi