Sida 1 (63) Dnr 21/2012. Årsredovisning 2011. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2012-02-03, 4

Sida 1 (63) Dnr 21/2012 Årsredovisning 2011 NU-sjukvården Styrelsen för NU-sjukvården 2012-02-03, 4

Sida 2 (63) Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS... 5 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet... 7 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet... 7 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet... 7 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet... 7 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG... 8 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET... 8 3.2 Insatser för kommunikation... 9 3.3 Jämställdhetsintegrering... 9 3.4 Funktionshinder...10 3.5 Mångfald...11 3.6 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet...11 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET... 14 4.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet...14 4.1.1 Folkhälsoarbetet ska bedrivas i samverkan över organisatoriska och sektoriella gränser... 14 4.1.2 Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska... 15 4.1.3 Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska... 16 4.1.4 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska... 16 4.1.5 Andelen överviktiga och feta barn ska minska... 16 4.1.6 Andelen äldre personer med fler än tio läkemedel ska minska... 17 4.1.7 Forskningsresurserna till Västra Götaland från nationella och europeiska forskningsprogram ska öka... 17 4.1.14 Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka för både kvinnor och män... 17 4.1.17 Antalet resta mil i tjänsten ska minska... 18 4.1.18 Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut. 18 4.1.19 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem... 19 4.1.26 Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras... 19 4.1.27 Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska halveras... 20 4.1.28 Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor... 21 4.1.29 Bemötandet av patienter i vården ska förbättras... 22 4.1.30 Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnitt i nationella jämförelser av vårdens kvalitet... 22 4.1.31 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna... 22 4.1.32 De genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna ska bli kortare... 25 4.1.35 Alla patienter inom psykiatrin ska ha en individuell skriftlig vårdplan... 27 4.1.36 Tillgängligheten till tjänster, produkter och miljöer som regionen tillhandahåller ska öka... 27 4.1.37 Alla verksamheter som regionen bedriver eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen... 28 4.1.38 Västra Götalandsregionens verksamheter ska hålla hög kvalitet och bedrivas på ett tryggt och säkert sätt... 28 4.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet...28

Sida 3 (63) 4.3 Prestationer...29 4.3.1 Tabellsammanställning, prestationer... 29 4.3.2 Utfall jämfört med föregående år, prestationer... 30 4.3.3 Utfall jämfört med budget, prestationer... 30 4.3.4 Utfall nyckeltal, prestationer... 30 4.4 Patientsäkerhetsarbetet...30 4.4.1 Indikator 1: Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare... 31 4.4.2 Indikator 2: Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter... 31 4.4.3 Indikator 3: Antal utförda riskanalyser... 31 4.4.4 Indikator 4: Antal utförda händelseanalyser... 32 4.5 Övriga miljömål...32 4.5.1 Miljöperspektivet... 32 5. MEDARBETARPERSPEKTIVET... 34 5.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet...34 5.1.1 Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska... 34 5.1.2 Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan... 35 5.1.3 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska... 35 5.1.4 Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska åtgärdas... 36 5.1.5 Regionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning... 36 5.1.6 Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska... 37 5.1.7 Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska... 38 5.1.8 Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska... 39 5.3 Kompetensförsörjning...40 5.3.1 Personalvolym... 42 5.6 Jämix...43 5.7 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet...45 5.7.1 Ersättarplaneringsprocess implementerad... 45 5.7.2 Konkretisering av ledarkriterier inkl uppföljning med chefsverktyget 360... 45 5.7.3 Införande av Resurshantering... 45 5.7.4 Medarbetarskap & Ledarskap En filosofi, en metod och en verktygslåda... 45 7. EKONOMIPERSPEKTIVET... 47 7.2 Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet...47 7.2.1 Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital... 47 7.2.2 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet... 47 7.3 Ekonomiskt resultat...48 7.3.2 Analys av utfall (inklusive avvikelserapport gentemot föregående rapport)... 49 7.5 Investeringar...53 7.6 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet...54 8. BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER... 55 10. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG... 59

Sida 4 (63) 10.1 Övergripande regionfullmäktigeuppdrag...59 10.1.4 Alla styrelser och nämnder ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar... 59 10.2 Regionfullmäktiges uppdrag, regionens verksamheter...59 10.3 Regionfullmäktiges uppdrag, ekonomiska förutsättningar...59 10.3.2 Utförarstyrelserna ska säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämt över hela organisationen... 59 Bilaga 1 Avrapportering intern kontroll... 61 Kapitelindelning följer mall från Västra Götalandsregionen.

Sida 5 (63) 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Utgångspunkten för NU-sjukvården 2011 har varit föresatserna i God Vård, dvs säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv vård samt vård i rimlig tid. Dessutom har regionfullmäktiges beslut om budget och mål samt överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna bildat en bas för verksamheten under året. NU-sjukvårdens sammanlagda produktion har ökat jämfört med föregående år och det stora inflödet av patienter till NU-sjukvården har fortsatt. Läkarbesöken har ökat och med 7,3 procent, sjukvårdande behandlingar med 2,3 procent, besöken på akutmottagningarna med 8 procent och remisserna från primärvården med 3 procent jämfört med föregående år. Antalet vårdtillfällen inom de somatiska områdena har ökat med 4,3 procent. Under hösten öppnades en avdelning för utskrivningsklara patienter på Uddevalla sjukhus, då svårigheten att skriva ut patienter till kommunala boendeformer fortfarande gäller även om situationen har förbättrats något sedan 2010. Förbättringen kan bland annat avläsas genom att intäkterna från kommunerna för utskrivningsklara patienter minskade från drygt 12 mnkr 2010 till drygt 8 mnkr för 2011. NU-sjukvården förbättrade under året väntetiderna till första besök och behandling. Vid årets slut hade 97 procent av väntande till första besök fått tid inom vårdgarantigränsen (90 dagar). Motsvarande uppgift för väntande till behandling var 95 procent. För att uppfylla gällande vårdgaranti pågår ett stort arbete kring effektivare produktions- och kapacitetsplanering. Ett arbete med gränsöverskridande förbättringar och insatser för att bättre planera den elektiva vården pågår. En förutsättning för detta är en god kompetensförsörjning och bemanning med effektiv schemaläggning i verksamheten. NU-sjukvården arbetar med ett omfattande program för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) och vårdskador. I den senaste mätningen i oktober låg VRI för de somatiska enheterna på 8,8 procent. Observationsstudier görs varje månad av följsamheten till basala hygienrutiner och klädkoder och dessa uppmättes i december till 82 procent respektive 93 procent. NU-sjukvården har ett särskilt uppdrag av hälso- och sjukvårdutskottet att bedriva rättspsykiatrisk vård 2011 och i oktober öppnades den nybyggda anläggningen Brinkåsen. Det var den första av tre nya enheter i Västra Götaland som togs i bruk. Arbetet i NU-akademin Väst (det organiserade samarbetet mellan NU-sjukvården och Högskolan Väst) har tagit ytterligare ett steg framåt. Genom bildandet kommer samarbetet initialt att koncentreras kring tre prioriterade områden: människa - teknik interaktion i vården vård över administrativa gränser ledning och styrning i professionella organisationer Syftet är att stärka parternas möjligheter att bedriva framgångsrik utbildning, forskning och verksamhetsutveckling och på lång sikt förbättra kompetensförsörjningen. Tillgänglighetssatsningarna och en ökad produktion har inneburit att antalet anställda under året ökat något jämfört med föregående år, liksom nyttjandet av bemanningsföretag. Den totala sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år.

Sida 6 (63) De ekonomiska förutsättningarna för 2011 ställde stora krav på sjukhusets verksamheter att nå uppställda produktivitetskrav och samtidigt uppfylla uppställda mål beträffande kvalitet, tillgänglighet, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Resultatet för 2011 är -159,4 mnkr, vilket är i paritet med bedömningarna under hösten. Orsaken till det negativa resultatet är främst högre produktion är planerat, ökad användning av bemanningsföretag för att klara tillgänglighetskraven och ökade kostnader för bland annat läkemedel. Bruttokostnadsutvecklingen ökade under året och uppgick vid årets slut till 5,5 procent jämfört med föregående år inkluderande mellanliggande pris- och löneökningar.

Sida 7 (63) 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet Bra Ett omfattande program finns för att förebygga vårdrelaterade infektioner och vårdskador. Vid punktprevalensmätningen av VRI i oktober 2011 var andelen 8,8 procent i NU-sjukvårdens somatiska enheter. NU-sjukvården arbetar aktivt med att gällande regler för basala hygienrutiner och klädregler efterföljs. Varje månad görs observationsmätningar och följsamheten till hygienrutiner var i december 82 procent och till klädreglerna 93 procent. Vårdskademätningar med GTT görs sjukhusövergripande sedan 2007 och sedan hösten 2011 också separat på kirurgkliniken. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Bra Resultatet för väntande till första besök har förbättrats under 2011 och vid årets slut fanns 97 procent av väntande inom vårdgarantigränsen (90 dagar). För väntande till behandling har läget också förbättrats och vid årets slut fanns 95 procent inom vårdgarantigränsen. Inflödet till akutmottagning har ökat, ledtiderna förbättrats men når inte upp till regionens måltal. Processerna förbättras successivt. 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet OK Antalet anställda har totalt ökat jämfört med föregående år. Målet att under 2011 minska andelen ofrivilliga deltidsanställda jämfört med föregående år har uppnåtts. Antalet tillfälligt anställda har ökat men målet inte nåtts. Nyttjandet av bemanningsföretag har ökat och kostnader uppgår till 112 mnkr, vilket är 65 mnkr sämre än budget och 32 mnkr högre än år 2010. Kostnaderna för köp av bemanningsföretag utgör drygt 4,4 procent av den totala personalkostnaden. Den totala sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år. En fortsatt satsning på hälsofrämjande och kompetenshöjande insatser inom arbetsmiljö har genomförts under 2011. Andelen medarbetare med individuell utvecklingsplan har ökat marginellt i jämförelse med föregående år. Många aktiviteter har genomförts inom kompetensförsörjningsområdet under året. Löneöversynen innebar ett utfall på 2,07 procent, där prioriterade grupper fick 2,08 procent och övriga 2,02 procent. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har fortsatt minska och uppgår till 73,8 procent, en förbättring med 2,5 procentenheter sedan 2010. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet Dåligt Det ekonomiska resultatet är -159,4 mnkr för 2011, cirka 4 procent av NUsjukvårdens totala budgetomslutning. Intäkterna ligger 121 mnkr bättre än budget medan kostnaderna ligger 280 mnkr sämre än budget. Bruttokostnadsutvecklingen under året ligger 5,5 procent över föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 4,4 procent, läkemedel med 5,0 procent och övriga kostnader med 6,5 procent. Köpt garantivård och egen produktion över ersättningstaket som ej finansierats av HSU/HSN belastar resultatet med 18 mnkr respektive 33 mnkr.

Sida 8 (63) 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG NU-sjukvården erbjuder invånarna i Fyrbodal specialiserad akut och planerad vård samt närsjukvård av hög kvalitet genom att arbeta processorienterat och i samverkan med vårdgrannar. NU-sjukvårdens vision är Ett sjukhus i ständig utveckling för patientens bästa. Med detta menas att patienten möts av en tillgänglig, konkurrenskraftig och kunskapsbaserad specialistsjukvård i ständig utveckling. Under de senaste fyra åren har NU-sjukvården genomfört strukturförändringar enligt Vård 2010. Huvudprincipen i Vård 2010 är en uppdelning i akut respektive elektiv vård, där NÄL huvudsakligen har akut vård och Uddevalla sjukhus elektiv. Under de kommande åren kommer denna renodling att fortsätta. Samverkan med kommunerna avseende en utvecklad närsjukvård innebär bland annat att ambulansverksamheten får en viktigare roll. Konceptet avseende prehospital/samverkande sjukvård utarbetades under året och avses att förverkligas under 2012. Under 2011 har ambulansverksamheten i norra Bohuslän införlivats till NU-sjukvården från en fristående entreprenör. Denna utveckling kommer att fortsätta under 2012, då resterande två ambulansentreprenörer kommer att införlivas i NU-sjukvården. NU-sjukvården har i jämförelse med 2010 ökat: inflödet av patienter till akuten med 8 procent antalet inomregionala läkarbesök med 7,3 procent antalet inomregionala vårdtillfällen med 4,3 procent antalet inomregionala DRG-poäng med 1,4 procent remissinflödet från VG Primärvård med 3 procent antalet utförda operationer med 10,5 procent På grund av det ökade inflödet har NU-sjukvården fått öka antalet vårdplatser under året inom medicinområdet. Vårdplatserna är i första hand avsedda för utskrivningsklara patienter. Ovanstående insatser har lett till att NU-sjukvården till allra största delen klarar vårdgarantin. Exempelvis väntar 15 procent färre patienter till ett första läkarbesök i december 2011 jämfört med motsvarande tid 2010. Ett arbete under året har skett kring intern kontroll. Rutiner och processer har granskats för de administrativa stödprocesserna enligt NU-styrelsens beslutade kontrollplan för 2011. Den interna kontrollen bedöms som god (se bilaga 1). 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET Ett reviderat ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhet har under året fastlagts av NUsjukvårdens styrelse. Systemet är webbaserat och bland annat finns numera också ett ledningssystem för sjukskrivningsprocessen inkluderat.

Sida 9 (63) Under året har NU-sjukvården deltagit i de nationella punktprevalensmätningarna avseende vårdrelaterade infektioner (VRI), följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler och trycksår. NU-sjukvården har också genomfört en patientsäkerhetskulturmätning i maj 2011. Utfallet av mätningarna blev för VRI 7,0 procent i april och 8,8 procent (exklusive psykiatri) i oktober 2011. NU-sjukvården har sedan andra halvan av 2007 genomfört sjukhusövergripande GTT-mätningar. Arbetsgruppen presenterade resultaten för åren 2008-2010 för sjukhusledningen i maj. Utfallet presenteras i tabell nedan. Från hösten 2011 genomförs mätningar även på kirurgkliniken separat. År Antal granskade journaler Antal vårdskador/ komplikationer Antal VRI % vårdskador/ komplikationer 2008 240 44 19 18,3 7,9 2009 240 35 16 14,6 6,7 2010 240 28 14 11,7 5,8 VRI % Sjukhusövergripande GTT-mätningar har fortsatt under 2011 och en preliminär rapport visar ungefär oförändrat utfall för 2011 jämfört med 2010. En slutlig sammanställning för 2011 kommer att redovisas under 2012. Slutrapport avseende riskanalys av akutvårdskedjan lämnades till Socialstyrelsen i april 2011. PM avseende Konsultregler för NU-sjukvården vid Uddevalla sjukhus reviderades i juni 2011. Sjukhusövergripande riktlinjer vid överbeläggningar i NU-sjukvården har tagits fram som komplement till åtgärdstrappor inom område medicin och kirurgkliniken. I dessa riktlinjer har NU-sjukvården även beaktat brandskyddsaspekter och arbetsmiljö. NU-sjukvården har fastlagt riktlinjer från Vårdhygien för att motverka spridning av vinterkräksjuka och tagit fram ett handlingsprogram på områdes- och verksamhetsnivå. 3.2 Insatser för kommunikation Efter en period av stora förändringar inom såväl sjukhusvård som primärvård, fanns ett behov hos befolkningen att få tillgång till tydlig information om vilken vård som erbjuds i vårt område, samt vilka rättigheter man har som vårdsökande. Broschyren "Första hjälpen" togs därför fram i samarbete med hälso- och sjukvårdskansliet och primärvården under hösten 2010. Broschyren distribuerades ut till 132 000 hushåll i upptagningsområdet under maj månad 2011. Innehållet i broschyren gjordes även tillgänglig via Internet på både nusjukvarden.se och på Hälso- och sjukvårdskansliets webbplats. En lite upplaga av broschyren fanns även tillgänglig i väntrum på vårdcentralerna i FyrBoDal. 3.3 Jämställdhetsintegrering NU-sjukvården har tagit fram en jämställdhets- och mångfaldsplan, Plan avseende jämlikhet i NU-sjukvården 2011-2013. Där inkluderas mångfald, jämställdhet, jämlik vård samt jämställdhetsintegrerad budget. Planen innehåller checklistor för respektive område. Som stöd till

Sida 10 (63) cheferna har en PowerPoint-presentation tagits fram och finns tillgänglig på intranätet. Planen är integrerad i NU-sjukvårdens ledningssystem. För att ständigt hålla dessa frågor levande ställer chefläkaren frågor i sjukhusledningen om hur hänsyn tas till de olika delarna i NU-sjukvårdens plan vid planering och beslut. Vid introduktion och utbildning av nya chefer har information getts om jämställdhetsintegration. NU-sjukvården har påbörjat registrering för att kunna mäta utbildningsinsatser för män och kvinnor. 3.4 Funktionshinder NU-sjukvården ingår i arbetsmarknadsnod Fyrbodal och har ordförandeskapet. Regelbundna styrgruppsmöten med representanter från förvaltningarna i Fyrbodalsområdet, fackliga företrädare, företagshälsovård, Försäkringskassa och Arbetsförmedling har genomförts. Under året har flera aktiviteter varit betydelsefulla dels det kontinuerliga arbetet med kontaktpersoner och i arbetsgrupperna, dels olika aktiviteter som genomförts. Här är några exempel: Regiongemensamt informationsmaterial har tagits fram, bland annat ett APT-material som ska börja användas nästa år. En broschyr om arbetsmarknadsnodernas arbete har tagits fram och spridits i organisationen. Deltagande i regiongemensam konferens med samtliga fyra noder där framtida arbetssätt diskuterades. Att kunna erbjuda alla personer likvärdiga möjligheter till anställning i regionen utan att kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet påverkar negativt, är ett av Arbetsmarknadsnodernas mål. Som ett led i det arbetet har under året arrangerats fyra temadagar. Syftet med temadagarna är att påverka attityder och värderingar, skapa diskussion och informera anställande chefer om vilka möjligheter som finns. På den första temadagen Olikheter berikar, som lockade ett drygt hundratal deltagare, berättade Jesper Odelberg om sina erfarenheter som funktionsnedsatt. Budskapet var att se människan och kompetensen och inte enbart hinder. Temadag två Balans i livet handlade om rehabilitering i arbetslivet och hur man skapar balans i livet. Regionens arbetsrättsjurist berättade om arbetsgivaransvar vid rehabilitering. Peter Wallén avslutade eftermiddagen med en tänkvärd föreläsning om lösningsfokuserade arbetsmetoder för att få tillbaka människor i arbetslivet. Att möta det man möter var titeln på den tredje temadagen. Här diskuterades och gavs exempel på hur man ökar förståelsen för att möta personer med psykisk ohälsa. Deltagarna fick även lyssna på livshistorier från personer som berättade hur det är att leva med neuropsykiatriska sjukdomar och hur svårt det är att ta sig in på arbetsmarknaden. Den fjärde och sista temadagen Hur olika får man vara? handlade om mångfald och de normer och värderingar som hindrar oss från att tänka logiskt. Claes Schmidt/Sara Lund fick stående ovationer vid sin föreläsning om våra attityder till det onormala och onaturliga. Totalt deltog över 500 chefer, fackliga företrädare, och representanter för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen på temadagarna. Vid varje tillfälle informerades om nod-arbetet och de möjligheter som finns. Utvärderingarna som gjorts visar att temadagarna varit oerhört uppskattade och tankeväckande. Praktikplatser anställningar med lönebidrag Arbetet med att ta fram praktikplatser till framförallt personer med funktionsnedsättning har intensifierats under året. Information om möjligheterna via Arbetsmarknadsnoderna har nått

Sida 11 (63) ut till cheferna i organisationen, vilka alltmer efterfrågar möjligheten att ta in praktikanter. Resultat under 2011: 33 personer med funktionsnedsättning har fått praktik, 13 av dessa har lett till anställning 19 personer med allmänna arbetsmarknadspolitiska insatser har fått praktikplats, 6 av dessa har lett till anställning. Rehabilitering Avtal har träffats med Försäkringskassan för att effektivisera rehabiliteringsarbetet. Utbildning Vägen till hälsa har erbjudits till anställda som har fysiska och/eller stressrelaterade problem och är eller riskerar att bli sjukskrivna. 9 personer från NU-sjukvården deltar i utbildningen. NU-sjukvården ingår i det regiongemensamma rehabiliteringsnätverket som bildats under året. 3.5 Mångfald I NU-sjukvårdens plan avseende jämlikhet framhålls alla människors lika värde och att ingen diskrimineras på grund av socioekonomiska faktorer, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inom ramen för utvecklingsprogrammet Medarbetarskap&Ledarskap är ett av ämnena bemötande, där en dialog förs om hur varje medarbetare kan göra varje möte så värdefullt som möjligt för patienter, arbetskamrater, chefer, leverantörer med flera. Målet är att alla ska förstå vad ett positivt bemötande betyder, förstå vad den egna rollen betyder i mötet med andra och ha fördjupat teamutvecklingsprocessen. Ungefär 70 procent av enheterna i NU-sjukvården har haft en dialog om bemötande enligt utvecklingsprogrammet Medarbetarskap&Ledarskap. En del enheter har ytterligare fördjupat sig i ämnet bemötande vid utvecklingsdagar under året. 3.6 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i medborgar-/patientperspektivet är: Vi skapar värde för patienten. Med värde för patienten menar vi goda behandlingsresultat, att vi är tillgängliga och är förstahandsvalet. Sjukhusövergripande nyckeltal och mål: Andel områden som följer de medicinska prioriteringarna och samtidigt når vårdgarantin. Tillgängligheten till planerad vård har ökat efter sommaren. Inom 60-dagar (den s.k. Kömiljarden) uppgår den till 82 procent för besök och 78 procent för behandling. Motsvarande värden för 90 dagar (vårdgarantigräns) är 97 procent för planerade nybesök och 95 procent för behandling. Kraven för ersättning från Kömiljarden är att minst 70 procent av patienterna ska få tid inom 60 dagar. Ytterligare ersättning ges om man klarar gränsen 80 procent inom 60 dagar. NU-sjukvården klarar därmed kraven för Kömiljarden. Andel områden som ligger över riksgenomsnittet avseende regionens utvalda kvalitetsindikatorer. Uppföljning sker i samband med vårdöverenskommelseprocessen. NU-sjukvården har totalt 40 regionala kvalitetsmål som målrelaterade ersättningar. Av dessa klarade NUsjukvården att nå upp till 26 mål. Tre mål som inte klarades gällde tillgängligheten på

Sida 12 (63) akutmottagningen men där resultatet överstiger genomsnitt för sjukhusen i VGR.Fyra mål som var kopplade till nationella kvalitetsregister uppnåddes inte, men där utfallet var nära. Ett mål var inte relevant för vår verksamhet då halskärlskirurgi inte utförs hos oss. Inom resterande mål finns en förbättringspotential. Andel vårdrelaterade infektioner. Andel vårdrelaterade infektioner (inom somatisk vård) var 7,0 procent i april och 8,8 procent vid punktprevalensmätning i oktober 2011. Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet, bemötande och information. Patientenkät genomförs årligen. Regionens mål är att patientupplevd kvalitet ska vara 90 (PUK) på nedanstående indikatorer. Analysen av 2011 års resultat i NU-sjukvården är att slutenvården har något sämre värde för patientupplevd kvalité (PUK) vad gäller information och delaktighet. Bemötande däremot är lika bra som 2010. Resultat i öppenvården har förbättrat sig på alla tre indikatorerna delaktighet, bemötande och information i jämförelse med 2010. Resultatet av den under våren genomförda enkäten är på sjukhusnivå: Slutenvård Öppenvård - Delaktighet PUK 74 PUK 81 - Bemötande PUK 90 PUK 94 - Information PUK 76 PUK 84

Sida 13 (63) Vad Ansvar Mål Status Införa rökstopp inför operation Område opererande spec Chefsjuksköterska 100% inom ortopedi Pågår på ortopedkliniken Genomföra handlingsplanen om Läkemedelsfel i vårdens övergångar Utarbeta och genomföra handlingsplan om Jämlik Vård Införa Mina vårdkontakter Direkt tidbokning till behandling Ökad telefontillgänglighet enligt TeleQ Verksamheterna arbetar med intern produktionsplan efter rutiner som möjliggör att väntetider ej överstiger nationella och regionala krav Handlingsplan för Säker Vård följs i NU-sjukvården Område medicin Sjukhusledning Områden/Chefsjuksköterska Se processperspektiv Områden Se processperspektiv 100% inom område medicin Implementering inom områdena 100% somatiska mottagningar 100% somatiska mottagningar Pågår på MÄVA Handlingsplan finns. Arbete med implementering pågår på verksamhetsnivå Arbete pågår på flera kliniker Arbete pågår Områden/Chefläkare > 90% Genomfört

Sida 14 (63) 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Vi utvecklar gränsöverskridande processer Ett antal kritiska gränsöverskridande processer har tidigare identifierats och prioriterats att ingå i ett systematiskt utvecklingsarbete. Dessutom har ytterligare två gränsöverskridande processer lagts till, för stroke och prostata. Vi produktionsplanerar effektivt Produktions- och kapacitetsplaneringssystemet utvecklas och tydliggörs fortlöpande. En övergripande bild över systemet finns framtaget, som beskriver aktiviteter på strategisk, taktisk och operativ nivå. Alla kliniker har infört produktionsplaneringsråd med uppgift att operativt styra produktionen för att uppnå produktionsmål. Råden leds av verksamhetschefen. Projektet Tid-NU, med syfte att införa direkt eller patientstyrd tidbokning, fortlöper enligt plan. ÖNH-kliniken införde patientstyrd tidbokning i april och urologi i september med gott resultat. Därefter står ögon, barn och kirurgen på tur. Vi tillämpar förbättringskunskap Ett koncept finns framme för hur NU-sjukvården kan skapa en övergripande nätverksorganisation som på ett effektivt sätt samlar medarbetare med kompetens inom förbättringskunskap samt förändringsledning. Resurserna i Centret för förbättringskunskap ska i första hand: Utveckla metoder, arbetssätt samt utbilda och stödja linjen, så att deras chefer och förbättringsledare kan tillämpa förbättringskunskapen inom identifierade utvecklingsområden Verkställa övergripande utvecklingsuppdrag. Sjukhusledningen prioriterar och styr in uppdrag som ska utvecklas, implementeras och stödjas. 4.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet 4.1.1 Folkhälsoarbetet ska bedrivas i samverkan över organisatoriska och sektoriella gränser Grundtanken med ett hälsofrämjande synsätt är att stärka och stödja de processer och miljöer som medverkar till en egenupplevd hälsa hos patienter, medarbetare och medborgare. Patientrollen håller på att förändras från passiv mottagare till aktiv medverkan i sin egen hälsoutveckling och personalrollen håller på att förändras från passiv arbetstagare till aktiv medarbetare Stärka och stödja hälsofrämjande levnadsvanor hos patienterna NU- sjukvården är med i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och Vårdorganisationer (HFS) sedan våren 2009. Socialstyrelsens Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är nu klara och kommer att implementeras på bred front fram till 2014. NU-sjukvården har redan startat och har kommit väl igång med det arbetet.

Sida 15 (63) Rökfri inför operation har i samverkan med primärvården planerats och införts på ortopedklinikens planerade vård och arbetet fortsätter nu på kirurgkliniken. Riskbruk alkohol med Audit C som instrument är infört på de flesta kliniker och arbetet framgent blir uppföljning och vidare utbildning i metoden. Fysisk aktivitet på recept (FaR) planeras för ett breddinförande på flera kliniker under 2012. Matvanor som den fjärde sjukdomsförebyggande metoden startar vi upp under våren 2013. Den hälsofrämjande organisationen fokuserar på enheterna som arbetsplatser och värnar om arbetsmiljön för medarbetare och chefer: En strategisk plan för arbetsmiljö och hälsa finns upprättad för medarbetare och chefer. Hälsoutvecklingen uppmuntras med Inspirationsåret som är ett program som ger medarbetare och chefer energi, inspiration och återhämtning i form av bland annat kultur, idrott, dans och föreläsningar. Kvalitet/förbättringsarbete i samverkan med andra: Vårdsamverkan Fyrbodal är en organisation för gränsöverskridande samverkan mellan vårdgivare i Västra Götalandsregionen och primärkommunerna i Fyrbodalsområdet. Äldresjuksköterskor i primärvården finns i alla kommuner som samverkar med sjukhuset. Ambulansprojektet med samverkan tillsammans med kommunsjuksköterskor för hembesök. Vårdplanering på nätet tillsammans med kommuner som geografiskt ligger längst bort från sjukhuset. Vårdlotssjuksköterska för smidig hjälp för patienter att komma rätt i sjukvården. Förlossningen och hjärtsjukvården arbetar i projekt med Kompetenscentrum för Jämlik Vård i VGR. En jämställdhetsplan är framtagen och integrerad i NU-sjukvårdens ledningssystem. Information/IS: Mina Vårdkontakter finns på många mottagningar för att öka patienternas möjlighet att kontakta sjukhuset för säker dialog, förnya recept, boka tider m m. Patientstyrd tidbokning är ytterligare ett it-system, där patienten ges möjlighet att påverka vilken tid som passar för besöket. Översyn pågår om det går att integrera dessa två system. NU-sjukvården har producerat en film om Att sluta röka tillsammans med filmproduktionsutbildningen på Högskolan i Väst. Några skolsköterskor i Fyrbodal var inbjudna till filmpremiären och har visat intresse för att använda filmen i skolorna. Även primärvården har visat intresse för att visa filmen i väntrum. Filmen ligger också ute på you-tube på nätet, för påseende av medborgare. 4.1.2 Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska Vid varje vårdkontakt tas särskild anamnes avseende alkohol, tobak och ev. droger. All personal på Barn- och ungdomskliniken har genomgått särskild utbildning, för att lära sig se tidiga tecken på riskbruk och missbruk, ta anamnes och ge råd. Detta dokumenteras i patientens journal. En sjuksköterska på avdelningen har särskild utbildning, och handleder personal fortlöpande. Alla medarbetare ska varje år bekräfta att de genomgått avdelningens utbildning. Vid varje vårdtillfälle som är relaterat till alkohol och droger görs anmälan till Socialtjänst, och i vissa fall för fortsatt vård till BUP. De större kommunernas socialtjänst har de sista åren gett positiv feed-back. Vårdtillfällen, relaterade till alkohol, har minskat något men barnsjukvården ser ju endast de mest vårdkrävande (toppen på ett isberg).

Sida 16 (63) SKL:s modellarbete i Vänersborg, i samarbete mellan kommun (särskilt socialtjänst och elevhälsa), BUP, barnsjukvård och Habilitering och hälsa har varit framgångsrika i att finna samarbetsformer för att bland annat upptäcka riskbruk och förebygga missbruk avseende alkohol, tobak och droger. 4.1.3 Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska Hudmottagningen inom NU-sjukvården har sett ett minskande antal besökare hos läkare och sjuksköterskor för patientgruppen mellan 2010 och 2011. Orsaken är svår att finna men troligen söker patienterna i större utsträckning andra vägar, exempelvis internetsidan klamydia.se. Ungdomsmottagningar och vårdcentraler erbjuder ungdomarna behandling. 4.1.4 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Målet för BUP-kliniken är nollvision avseende självmord. All personal är utbildad att kunna göra självmordsriskbedömning vid både nybesök och pågående behandling. Tillsammans med primärvård och kommunal verksamhet har det genomförts en serie utbildningstillfällen, där BUP-kliniken har bidragit med medarbete, som tillsammans med folkhälsosamordnare inom Fyrbodal, gett information till allmänheten avseende tidig upptäckt av depression/suicid/ självskadebeteende. Under 2011 har inga självmord avseende unga under 18 år som behandlats inom BUP registrerats. Klinikens/regionens övriga BUP-kliniker har fått i uppdrag att se över vårdprogram för suicid och kliniken har en medarbetare som är ordförande och ansvarar för det. En utbildningssatsning, bekostad med statliga medel, har ägt rum och riktat sig till tre kommuner inom Västra Götalandsregionen vad gäller tidiga tecken och upptäckt av depression/suicidrisk. Målet är att på sikt minska antalet självmordsförsök samt suicid. Inom Fyrbodal har Vänersborgs kommun varit utvald. 4.1.5 Andelen överviktiga och feta barn ska minska Länssjukvården har enligt regionalt vårdprogram i uppdrag att ta hand om barn med fetma, där primärvårdens insatser varit otillräckliga, vid extrem fetma och fetma med annan grundsjukdom. Alla vårdtillfällen, med barn med fetma, ska diagnosföras (fetma). Ett tvärprofessionellt team har inrättats inom Barn- och ungdomskliniken, med läkare, sjuksköterska, dietist, psykolog och sjukgymnast. Teamet arbetar enligt de regionala och lokala vårdprogrammen. Barn- och ungdomskliniken är ansluten till BORIS kvalitetsregister.

Sida 17 (63) 4.1.6 Andelen äldre personer med fler än tio läkemedel ska minska NU-sjukvården arbetar med att andelen äldre personer med fler än tio läkemedel ska minska. Arbetet handlar om: Förebygga fel i vårdens övergångar - MÄVA-enheterna arbetar för att förebygga fel i vårdens övergångar enligt SKL:s handlingsprogram. En rutin har tagits fram för framtagande av korrekt läkemedelslista vid inskrivning av patient. Läkemedelsberättelse - MÄVA-enheterna arbetar med att förskrivaren på ett enkelt sätt i journalen löpande ska kunna skriva i en läkemedelsberättelse vid ordinationsförändringar. Denna berättelse kan sedan användas vid informationsöverföring till nästa vårdgivare vid utskrivning av patient. Information om uppdaterade medicinska riktlinjer för Apodos har spridits till förskrivarna. I Fyrbodal används förhållandevis mycket Apodos och det är angeläget att indikationerna beaktas då användning av Apodos är korrelerat till hög läkemedelsanvändning. 4.1.7 Forskningsresurserna till Västra Götaland från nationella och europeiska forskningsprogram ska öka För närvarande kommer NU-sjukvårdens forskningsmedel framför allt från nationella bidragsgivare. NU-sjukvårdens forskare disponerar medel för flera miljoner kronor från organisationer som till exempel Regionala FoU i Västra Götaland, Vinnova och Centrum för Idrottsforskning. Utöver detta har flera forskargrupper, framför allt inom medicinkliniken, disponerat industriella bidrag i samma storleksordning. Ansökningar till Vetenskapsrådet har också gjorts under 2011 av NU-sjukvårdsanknutna forskare. FoU-enheten i NU-sjukvården bevakar kontinuerligt utannonseringar av forskningsmedel och exponerar dessa på enhetens hemsida. FoU-enheten i NU- sjukvården ser som sin uppgift att bevaka möjligheten att söka både nationella och europeiska forskningsmedel med målsättningen att öka tilldelningen av ekonomiska resurser till NU-sjukvården. 4.1.14 Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka för både kvinnor och män NU-sjukvården strävar efter att öka resandet med kollektivtrafik både beträffande tjänsteresor och resor till/från arbetsplatsen. Samarbetet med Västtrafik kring linje 673 (NU-turen mellan NÄL och Uddevalla sjukhus och vice versa) har inneburit att linjen 2011 körde 725 000 personkilometer tjänsteresor för anställda inom främst NU-sjukvården. Mellan 2010 och 2011 ökade antalet resor med 2,1 procent. Under året sattes större bussar in på linjen, så att bussarna blir tillgängliga även för äldre och rörelsehindrade. Bussarna transporterar även gods, lab prover och läkemedel mellan sjukhusen. Linjen är inordnad i Västtrafiks ordinarie linjetrafik, vilket innebär att linjen även är öppen för privata resor.

Sida 18 (63) 4.1.17 Antalet resta mil i tjänsten ska minska Måltal 2011 VGR Måltal NU-sjukvården Utfall 2011 Antal körda mil med bil (summan av privat bil, förmånsbil och leasingbilar) Minskning med minst 10% jämfört med 2009 Antalet resta mil i tjänsten ska minska med 5 procent jämfört med 2009. Antal körda mil har minskat med 11,4%. Antal resta mil med flyg Minskning med minst 5% jämfört med 2009 Uppgifter saknas. NU-sjukvården har under 2011 arbetat med att etablera medicinska videokonferenser. Videokonferenserna har inte endast nyttjats i patientvårdande syfte utan även används vid vissa utbildningar för medarbetare. Videokonferenssystem används på försök vid vårdplanering inom medicinkliniken med koppling till Åmål, Strömstad och Sotenäs kommun. Deltagare i vårdplaneringen behöver inte resa från kommunen. Försöket genererar både besparing av resurser och minskad miljöpåverkan. NU-sjukvården deltar i arbetet med att med att bland annat inventera videokonferensutrustningar som är till gängliga i Västra Götalandslandsregionen och se på möjligheter hur man kan utöka systemet för att kunna minska resandet för administrativ personal. 4.1.18 Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Basår Måltal VGR totalt 2012 Utfall 2011 Andel utfasningsämnen som fasats ut av totala mängden utfasningsämnen, volym. Avser ämnen i VGRs utfasningslista och anges i procent. 2010 Minskning med 25% 65 % Andel utfasningsämnen som fasats ut av den totala mängden utfasningsämnen, antal. Avser ämnen i VGRs utfasningslista och anges i procent. 2010 25% 4% NU-sjukvården har utsett en kontaktperson i kemikaliestrategiarbetet som ska ansvara för information och kunskapsspridning om kemikaliestrategins mål i förvaltningen. Kemikaliekontaktperson och miljösamordnare har under året deltagit på regionens anordnade närverksträffar kopplade till förvaltningarnas arbete med kemikaliestrategin. NU-sjukvården har cirka 68 stycken kemikalieinventerare som inventerar kemikalier och stödjer kemikaliestrategiarbetet på avdelnings-/enhetsnivå. En åtgärdsplan är framtagen kopplad till målen i Västra Götalandsregionens kemikaliestrategi.

Sida 19 (63) 4.1.19 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Måltal VGR totalt 2011 Utfall 2011 Andel årsarbetare som omfattas av miljöledningssystem av totala antalet årsarbetare (inklusive miljödiplomering för primär- och tandvård). 75% 3 % Årets arbete med Miljöledningssystem Steg 1. NU-sjukvårdens betydande miljöpåverkan är identifierad och en uppdatering av miljöutredningen är genomförd. Steg 2. Miljöpolicyn och NU-sjukvårdens miljömål är upprättad. NU-sjukvårdens har utarbetat rutiner som styr den betydande miljöpåverkan som identifierats. Steg 3. NU-sjukvårdens har utarbetat rutiner som styr kompetens, organisation och avvikelser. miljöorganisationen och ansvar är fastställt medvetenheten hos personalen ökar kommunicerar miljöpolicyn och miljöarbetet, internt och till externa intressenter dokumenterar miljöledningssystemet säkerställer styrning av dokument styr NU-sjukvården på ett miljöriktigt sätt. Steg 4 I arbetet mot ständiga förbättringar utarbetar NU-sjukvårdens rutiner för att följa upp och utvärdera det som tidigare planerats. NU-sjukvården har ett antal interna revisorer som är utbildade enligt fastställda krav. För att säkerställa att NU-sjukvårdens revisorer arbetar på ett likartat sätt ska finnas en instruktion som beskriver arbetsrutinen för interna revisioner. Steg 5 I början av år 2012 ska miljöledningssystemet sammanfogas och börja implementeras i NU-sjukvårdens verksamheter. 4.1.26 Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras NU-sjukvården följer nationella och regionala riktlinjer och vårdprogram liksom de beslut som fattas i program och prioriteringsrådet. NU-sjukvården beaktar också synpunkter som lämnas av de regionala sektorsråden. I det lokala samverkansrådet PV-NU diskuteras gränsdragningen mellan primärvård och länssjukvård. Sammanlagt har 69 remissrekommendationer fastlagts. NU-sjukvården har arbetat med att minska antalet utskrivningsklara patienter (UKP). Vården av dessa patienter ska bedrivas av kommunerna. Under året kan noteras att ett trendbrott skett avseende patienter som vårdats över karenstiden (fem dagar) jämfört med föregående år.

Sida 20 (63) Tkr 14000 Intäkter UKP 2008-2011 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 2 000 0 NU-sjukvårdens intäkter för utskrivningsklara patienter 2008-2011 (tkr). 4.1.27 Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade de infektioner ska halveras NU-sjukvårdens mål inför 2011 var att andelen vårdrelaterade infektioner skulle ligga 8 procent i verksamheterna. Under året har NU-sjukvården deltagit i de nationella punktprevalensmätningarna avseende VRI. Punktprevalensmätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler samt förekomst av trycksår har genomförts i enlighet med kraven för att få del av de nationella sti- mulansmedlen. NU-sjukvården har också genomfört en patientsäkerhetskulturmätning i maj 2011. Utfallet av mätningarna för VRI blev i april 7,0 procent och i oktober 8,8 procent (exklusive psykiatri). Utvecklingen från november 2008 till oktober 2011 framgår av bild nedan. Antal Andel patienter med VRI i NU-sjukvården exklusive psykiatri 700 612 628 640 602 14 592 600 11,8 578 12 11,3 500 10 10 400 8,5 8,8 Antal patienter 8 7 Antal VRI 300 6 % VRI 200 4 72 71 65 100 49 42 52 2 0 0 nov-08 nov-09 apr-10 okt-10 11-apr 11-okt

Sida 21 (63) Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler framgår av bild nedan. I december 2011 var följsamheten till basala hygienrutiner 82 procent och till klädregler 93 procent. NU-sjukvården har sedan andra halvåret 2007 genomfört sjukhusövergripande GTT-mätningar (Global Trigger Tool). I maj 2011 presenterades resultaten för åren 2008-2010. Utfallet presenteras i tabell nedan. Från hösten 2011 genomförs mätningar också på kirurgkliniken separat. År Antal granskade journaler Antal vårdskador/ komplikationer Antal VRI % vårdskador/ komplikationer 2008 240 44 19 18,3 7,9 2009 240 35 16 14,6 6,7 2010 240 28 14 11,7 5,8 VRI % Sjukhusövergripande GTT-mätningar har fortsatt under 2011 och en preliminär rapport visar ungefär oförändrat utfall för 2011 jämfört med 2010. NU-sjukvården arbetar med evidensbaserade handlingsprogram från SKL för att förhindra vårdskador. Under 2011 har ortopedkliniken arbetat med rökstopp inför operation och andra opererande verksamheter planerar att börja. 4.1.28 Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor NU-sjukvården har fastlagt en plan avseende jämlikhet i vården, Plan avseende jämlikhet i NU-sjukvården 2011-2013. En del i denna omfattar Jämlik Vård. Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och god vård på lika villkor för hela befolkningen. Grundläggande för att nå målet är att kunskap förmedlas till chefer och medarbetare. Planen har kommunicerats till verksamheterna. Till planen är kopplat en checklista med frågorna: Inom verksamheten har det bedrivits utbildning/information om Jämlik Vård Vi har kunskap om Jämlik Vård Vi har inom vår verksamhet valt ett område att arbeta med utifrån perspektivet Jämlik Vård

Sida 22 (63) NU-sjukvårdens mål för 2011 var att andelen kvinnor som dör inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt ska minska till högst 14 procent inom HSN 1-3. År 2011 uppgick antalet vårddygn för kvinnor med hjärtinfarkt inom NU-sjukvården totalt till 1 773. 87 procent av dessa vårddygn belades av kvinnor äldre än 71 år. Antal kvinnor med hjärtinfarkt var 246 stycken, varav 79 procent var över 71 år. Kvinnor som avled inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt uppgick till 12 procent, dvs bättre än sjukhusets mål för 2011. Av de 29 avlidna kvinnorna var 83 procent över 80 år och 17 procent mellan 71 och 80 år. 4.1.29 Bemötandet av patienter i vården ska förbättras Patientenkät genomförs årligen. Regionens mål är att patientupplevd kvalitet ska vara 90 (PUK) på nedanstående indikatorer. Analysen av 2011 års resultat i NU-sjukvården är att slutenvården har något sämre värde för patientupplevd kvalité (PUK) vad gäller information och delaktighet. Bemötande däremot är lika bra i slutenvården och bättre i öppenvården jämfört med 2010 och uppnår därmed regions måltal om 90 PUK både i slutenvården och öppenvården. Resultat i öppenvården har förbättrat sig på alla tre indikatorerna delaktighet, bemötande och information i jämförelse med 2010. Slutenvård Öppenvård - Delaktighet PUK 74 PUK 81 - Bemötande PUK 90 PUK 94 - Information PUK 76 PUK 84 70 procent av enheterna i NU-sjukvården har haft en dialog om bemötande enligt Medarbetarskap&Ledarskap. En del enheter har ytterligare fördjupat sig i ämnet bemötande vid sina utvecklingsdagar under året. Resten av klinikerna arbetar vidare med att genomföra dialogavsnittet om bemötande. 4.1.30 Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnitt i nationella jämförelser av vårdens kvalitet NU-sjukvården har i vårdöverenskommelsen med beställarna totalt 40 regionala kvalitetsmål som målrelaterade ersättningar. Av dessa klarade NU-sjukvården att nå 26 mål. Tre mål som inte klarades gällde tillgängligheten på akutmottagningen men där resultatet överstiger genomsnitt för sjukhusen i VGR. Fyra mål som var kopplade till nationella kvalitetsregister uppnåddes inte men där utfallet var nära. Ett mål är inte relevant för NU-sjukvårdens verksamhet, då halskärlskirurgi inte utförs på sjukhuset. För övriga mål finns en utvecklingspotential. 4.1.31 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Resultatet för väntande till första besök har ytterligare förbättrats under 2011. I januari fanns 87 procent av väntande inom vårdgarantigränsen (90 dagar), patientvald väntan (PvV) >90 dagar inkluderade. I april beslutade SKL att PvV inte ska ingå vid beräkning av måluppfyllelse vårdgaranti, vilket ger en högre procentsats. I december var motsvarande andel 97 procent,

Sida 23 (63) PvV exkluderade. Motsvarande resultat för 2010 var för februari 72 procent och för december 89 procent. Totala antalet väntande har under året minskat från i januari 6 301 till i december 5 435. PvV har minskat från 332 till 111 i december. Minskningen av PvV är till viss del beroende på ändrade riktlinjer för PvV, (patient som erbjudits tid men vill vänta mer än 90 dagar, avförs ifrån väntelistan och ombeds höra av sig då tid önskas). Väntande till första besök 2011-12-31 Mottagningar % inom 60 d % inom 90 d Väntat PvV > 90 d Väntat < 60 d Väntat < 90 d Väntat > 90 d Totalt Allmän kirurgi 506 83% 576 96% 3 27 606 Gynekologi 496 79% 625 100% 4 1 630 Ortopedi 599 75% 759 97% 10 25 794 Urologi 308 61% 431 86% 8 69 508 Ögonsjukvård 735 72% 915 97% 70 29 1 014 Öron-näsa-hals 442 98% 447 100% 0 2 449 Allergologi 29 97% 30 100% 0 0 30 Allmän Internmedicin 8 100% 8 100% 0 0 8 Barn- & ungdomsmed 251 97% 257 100% 1 1 259 Endokrinologi inkl Diab 45 96% 47 100% 0 0 47 Gastroenterologi 23 100% 23 100% 0 0 23 Hematologi 16 89% 18 100% 0 0 18 Hudsjukdomar 495 99% 498 100% 0 2 500 Kardiologi 178 91% 195 99% 0 1 196 Lungmedicin 45 92% 49 100% 0 0 49 Neurologi 35 67% 37 95% 13 2 52 Njurmedicin 14 93% 15 100% 0 0 15 Reumatologi 66 87% 75 99% 0 1 76 Spec. smärtmottagn 15 65% 22 96% 0 1 23 Allmän psykiatri 96 92% 102 99% 1 1 104 Infektion 33 97% 33 100% 1 0 34 Totalt 4 435 82% 5 162 97% 111 162 5 435 Även resultatet för väntande till behandling har förbättrats, från 88 procent i januari till 95 procent i december.

Sida 24 (63) Väntande till behandling 2011-12-31 Väntat < % inom 60 Väntat < PvV Väntat Behandlingar 60 d d 90 d % inom 90 d > 90 d > 90 d Totalt Hysterektomi 13 100% 13 100% 0 0 13 Prolaps (livmoderframfall) 36 100% 36 100% 0 0 36 Urin-inkontinens 25 96% 26 100% 0 0 26 Ljumskbråck 66 94% 70 100% 0 0 70 Navelbråck 8 100% 8 100% 0 0 8 Åderbråck 89 91% 97 100% 1 0 98 Ärrbråck 13 93% 14 100% 0 0 14 Anala sjukdomar 34 94% 36 100% 0 0 36 Galla/gallblåsa 43 75% 57 100% 0 0 57 Struma 12 75% 15 100% 1 0 16 Artroskopi knä 36 84% 42 100% 1 0 43 Axel, skuldra, överarm 12 67% 15 100% 3 0 18 Axelinstabilitet 4 57% 6 100% 1 0 7 Tår (hallux valgus etc) 51 77% 62 100% 4 0 66 Korsband knä 17 77% 20 100% 2 0 22 Höftledsplastik primär 65 93% 68 100% 2 0 70 Knäledsplastik primär 37 88% 40 100% 2 0 42 Höftledsplastik sekundär 9 90% 9 100% 1 0 10 Diskbråck ländrygg 8 100% 8 100% 0 0 8 Kotförskjutning 6 50% 10 91% 1 1 12 Rotkanalförträngning 13 87% 14 100% 1 0 15 Dupuytrens kontraktur 9 56% 11 100% 5 0 16 Karpaltunnelsyndrom 66 80% 76 97% 4 2 82 Ledhinnor & senor 52 76% 59 100% 9 0 68 Tumbasartros (CMC-1) 6 40% 7 100% 8 0 15 Reumatoid artrit 3 60% 5 100% 0 0 5 Retentio testis 4 80% 4 80% 0 1 5 Hydrocele testis 3 75% 3 75% 0 1 4 Prostata 30 55% 37 82% 10 8 55 Bröst-reduktion 5 50% 9 90% 0 1 10 Gråstarr 417 85% 483 100% 5 2 490 Skelning (oavsett ålder) 6 46% 12 100% 1 0 13 Hörselförbättrande op 4 36% 10 100% 1 0 11 Septumplastik 10 48% 19 90% 0 2 21 Tonsillektomi 51 73% 68 99% 1 1 70 Totalt 1 263 81% 1 469 99% 64 19 1 552 Övriga behandlingar (beh) 1 228 75% 1 413 91% 92 143 1 648 Specificerade beh +övr beh 2 491 78% 2 882 95% 156 162 3 200

Sida 25 (63) 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Totalt antal väntande 2011 Första besök Spec beh + övr beh januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Köpt vård men även följsamhet till förbättrade rutiner för remisshantering med utarbetade remissrekommendationer har bidragit till det goda resultatet för 2011. 4.1.32 De genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna ska bli kortare I NU-sjukvården bedrivs arbetet med att korta väntetiderna till akutmottagningen sedan 2009 inom ramen för Akutvårdskedjan. Hösten 2010 genomfördes en större förändring i arbetssättet på medicindelen av akutmottagningen, vilket reducerade ledtiderna och även förbättrade arbetsmiljön. Under 2011 har arbetssätten förbättrats ytterligare, vilket lett till förbättrade ledtider, samtidigt som inflödet har ökat under året. Arbetet inom område medicin har fokuserat på avdelningarnas arbetssätt och vårdplatskoordinering. För område medicin är det viktigt att MAVA är motor för patientflödet. Därför har området börjat införa daglig styrning på avdelningen som ett sätt att få struktur på de mål som är uppsatta för verksamheten. Vårdplatskoordinator sköter fördelning av patienter på området från MAVA. Varje dag träffas avdelningarna till ett vårdplatskoordineringsmöte kl 11.00, där de tillsammans med vårdplatskoordinator ser över platssituationen och fördelar patienter. Område medicin har en åtgärdstrappa för koordineringen som har reviderats under 2011. Till hjälp för koordinering har det utvecklats ett it-verktyg, vårdplatsläget, för att få en helhetsbild samt en prognos för dygnet. Detta har gjort att väntetiden för en patient att komma till en vårdavdelning efter vistelse på akutmottagningen på NÄL (TGT) minskat från 7,5 timmar till cirka 6 timmar i 90:e percentilen.